Allmänt
AllmäntÅrstiderDoris

Doris, fällskrapa,domkyrka,påskfjädrar:)

God kväll:)

Salig blanding idag, med Doris och hennes nya fällskrapa, bild på min vackra domkyrka och en bekännelse om påskfjädrar..

Och lite annat smått och gott:)

Dagen idag känns som den flög iväg snabbare än snabbast. Och faktiskt fick jag en hel de gjort:)

Började ju dagen med ett utvecklingssamtal med Corrinda. Fy sjutton, vi blev lite sena, och jag hatar ju att komma försent, så jag brukar ha marginal. Men när det börjar strula så fortsätter det. Några minuter sen hemma, så stökade trafiken som inte brukar existera så dags och det blev fler minuter, och sen var det ren tur att det fanns en  (EN!!) parkering precis på bästa stället. Annars hade vi hunnit, men fått rusa, och med tanke på att det är fem jobbig trappor upp och mina lårmuskler inte funkar, så hade de väl kroknat helt då. Normalt orkar jag gå alla trappor i ett svep, men idag…holy smoke, jag fick hojta på Corrinda att stanna en stund. Mjölksyran var total:D

Fattar inte vad det är, men det får gärna gå över nu. Jag har nån sträckning i ena lårets framsida, som säkert bidrar. Och diverse andra krämpor;) Men jag tror det är vår variant av förkylning, för både jag, Corrinda och syrran har samma;)

I alla fall, vi var i tid, och samtalet var en fröjd:) Bara lovord, härligt att folk ser det jag ser ♥

Här gick vi i lördagsnatt, och så här ser Domkyrkan ut med den vackraste himmelsblå färgen som bakgrund. Beautiful!

Vi åkte vidare till Hööks häst och hund, eller vad det nu heter, och införskaffade ett stycke sele och ett stycke skrapa. Hängde på dörren, var där några minuter i tio, herregud;)

Jag älskar att solen är framme nästan hela tiden, men just att köra bil är ruggigt besvärligt eftersom den står så lågt. Rakt i synen, och det hjälper inte med vare sig solbrillor eller att fälla ner suffletten. Men hey – jag älskart!

Skrapan, hette den Fällskrapa kanske? Den är grymt bra! Jag tog den mindre varianten, för Doris är inte så stor;) så det är enklare att komma åt, och så kan jag ju dra några drag på Smulan med. Exakt hur lycklig hon blir över att lukta hund sen vete fasen;)

Det var 20% på hundpryttlarna så den kostade 79kr. Selen 103kr. En rosa såklart;) Toppen:)

Jag ställde upp Doris på köksön nu ikväll och borstade henne. Jag trodde att hon skulle krångla lite, där uppe är hon ju aldrig, och det är halt om tassarna, men hon stod så stilla. Måste vara skönt att få bort en massa hår. Till och med svansen och benens långa hår fick jag borsta.

Ja, jag har tränat, och ja jag har tjocka överdragsbyxor under:)

Fina fina Doris♥Fram på bröstet lossnade det massor av långa hår, skönt att slippa dammsuga upp dem eller ha dem i näsan när man sover;)

När vi kom hem från morgonens bestyr så messade Mirka att hon var på väg. Härligt att honan snacka en stund innan livesändningen på instagram.

Med sig hade hon en kassa ren och skär lycka:=)

Mina pojkar fick överta hennes pojkars Nerf-samling!

Jamie älskar Nerf, och jag tror att han älskar Mirka ännu mer nu:) Nästa onsdag ska vi försöka köra live från henne, så då kommer kidsen kunna leka. De tjatar redan:D

Vår live gick som alltid snabbt, idag avhandlade vi bland annat den mest onödiga babysaken.

Vilken är eran?

Nu för tiden så överöses nyblivna föräldrar med massa ”nödvändigheter.” Helt i onödan, för egentligen, det absolut enda man behöver med en nyfödd är blöjor. Inte ens det om man är lite lyhörd som kineserna, som knappt använder det utan lyssnar av sina kids. Helt otroligt:)

Ja, man KAN behöva flaskor och ersättning med, och lite kläder men sen är resten överkurs. Som man gärna får skaffa om man vill, men man ska inte behöva känna att man är en sämre förälder om man inte vill ha, eller inte har råd:)

Janelle skulle inte behöva skaffa något alls, eftersom det mesta finns här:) Mamman är lite samlare med stark nostalgikänsla;)

Däremot tipsade jag henne idag om detta:

För mig är det ju så självklart, jag har ju kunnat hämta olika babyboxar många gånger. Oftast gjorde jag det inte eftersom jag inte direkt kände att jag behövde innehållet;) Men för Janelle och Simon kommer det vara superkul att få de här.

Hon är i v 20 nu!!! Halvtid:) och snart kan jag börja leta fina saker och kläder på riktigt, ni får gärna tipsa mig.

.

Jag hämtade Jamie och vi åkte sen direkt till mina föräldrar för att hämta upp syrran. Hon lånade deras bil igår, för att lämna in sin på bilrutebyte, och nu skulle hon återlämna den och jag köra henne för att hämta hennes. Pjuh! Fattar ni :)?

Vi snicksnackade en stund, och hjälpte till att ta ner stolar och grejs från vinden. Så skjutsade jag henne, och Jamie och jag åkte och handlade. Just nu så önskar jag att den där pipelinen från Arla var mer än i min fantasi, för fy farao vad de dricker mjölk !

Nu har jag fyllt hela översta hyllan i kylen med mjölk och yoghurt, så kanske det räcker någon dag;)

 

Okey, nu kommer dagens bekännelse.

Jag kanske är ensam i hela världen om att inte ha fattat det här förrän typ förra året? Påskfjädrar, de som jag gladeligen satt i påskriset, jag har alltid trott att de var konstgjorda. Alternativt plockade från döda djur. Men tydligen så är det grymt djurplågeri där de rycks av levande fåglar. Vafan? Varför?

Det räcker med att hela hanteringen av hönssläktet och rätt äcklig, men nån måtta får det vara. Jag behöver kött och ägg men jag behöver fan inte fjädrar i påskriset.

Alltså köpte jag konstgjorda. Dubbelt så dyra, och hälften så många fjädrar i, men så får det vara.

Det blev fint, jag skickade ut barnen i trädgården med en sekatör och en vas så de fick klippa ett ris. Jag brukar ta äppelgrenar, för de har så fina knoppar, men nu tror jag de mest tagit från nån ful skräpig buske;)

Ska visa er sen.

 

Igår fanns inte de här i min rabatt. Idag är de överallt:)

Krokus?

I rabatten växer allt huller om buller, en lök här och en annan där, så jag har absolut ingen koll. Det finns snödroppar, krokos, tulpaner, pärlhyacinter, påskliljor, rosor och vindruvor. Och ett oidentifierat ogräs som tar över hela skiten framåt sommaren;)

Få se om de står kvar eller om rådjuren käkar upp dem…

 

Jaja, eller så dör de frostdöden, vem vet. Nu ska jag gå och leta efter en hatt. Jamie och Jordan och Lovelia får komma utklädda till påskkärringar/gubbar/harar i morgon och hellre leta nu än fem i åtta i morgon:)

Vi hörs snart igen!

Natti natti 🙂

 

Kommentera

  1. Ann-Sofi

    Jag trodde inte heller att de var riktiga. Blev riktigt chockad förra året när jag förstod hur det ligger till med fjädrarna..

  2. Sofie

    Åh! Finns det konstgjorda fjädrar nu?! Dom var ju fina, såna måste jag köpa! 😀👍 Jag har rensat bort allt hemma som innehåller dun/fjädrar, ull (angoraull som kommer från skrikande kaniner som får pälsen bortryckt 😣) och djurtestade hår-och sminkprodukter. Det är så mycket djurplågeri inom allt möjligt så man blir alldeles matt 😓 Tur iaf att det finns så mycket bra djurvänliga alternativ nuförtiden. 🙄

Allmänt

God morgon!

Jag ska iväg på utvecklingssamtal alldeles snart 🙂

Jag har redan tappat räkningen på vilken unge jag varit på och vilka som är kvar, herrejösses. Några av dem hade väldigt sena samtal i höstas, och några väldigt tidiga i vår, vilket gör att det i hjärnan blir bara rörigt. Men jag vet att det är Corrinda jag ska åka med idag:) Som extra backup så är hon hemma och kan tala om det för mig om jag råkar glömma. Deras skola låter alla elever vara lediga under två dagar medan de betar av alla samtal, det är smart tycker jag.

Det är samma med tandläkartider, nu för tiden så skickar de ut dem jättelångt i förväg, 4-6 månader. Jag sätter dem på kylskåpet, och brukar komma ihåg dem, men nu har det varit massa strul. Någon tid missade jag, det var på sportlovet och jag hade helt enkelt glömt det. Sen har tandläkaren ställt in massor. Det märks att inte ens de är immuna mot sjukdomar. Senast igår, Jamie skulle dit efter skolan, men de ringde på förmiddagen och ställde in. Ett elände att hålla reda på helt enkelt:)

På vägen hem ska jag köpa den där borsten till Doris, jag hann inte igår, det gick i ett. Men jag testar en fällskrapa, som nån av er tipsade om. Tack:)

När jag ändå är där så skulle jag behöva köpa en ny sele, jag vet inte vad ungarna har gjort, men den vi fick av en kompis i höstas har blivit knepig. Antingen fattas en del eller så har något gått sönder. Jag får liksom inte ihop hur den ska sitta, och det var superenkelt förut. Helt makalöst att ungar kan sabba saker hela tiden, saker som man själv inte skulle kunna sönderdela om man så jobbade stenhårt på det.

Butiken ligger precis intill där min systers bil står för att få ny vindruta, så egentligen borde jag samordna det med att jag ändå ska skjutsa dit henne förstås..meeeen då kan det hända att det blir tokstressigt till träningen.

Haha, och den kan man inte missa:D

Ibland, ganska ofta, eller vafan typ jämt;), så styr träningen mitt liv. Jag anpassar hela dagen efter när den är, ser till att stjäla tid här för att pussla ihop där så att det i slutänden ger mig den där tiden jag behöver. Jag gör det för att för mig har träningen blivit lika viktig som att andas. Jadå, jag överlever utan den men jag mår inte lika bra.

Såhär har jag gjort sen jag började träna för 15 år sen, och det är värt varenda meck:)

Det kunde jag aldrig tro då, när jag var tjock och trött och jävligt otränad, och 15 år yngre. För så var det. Idag är jag måhända inte smidig som en gymnast men jag är inte som ett kassaskåp längre, även om jag brukar säga det:) Jag är hyfsat smidig, hyfsat rörlig, hyfsat stark, och det som spelar roll är att jag är i sjukt mycket bättre form nu än då:)

Inte ont i ryggen eller knäna. Utom ibland då, som senaste tiden, haha, men det är pga träningen, för många tunga lyft utan att stretcha ordentligt.

Nåväl! Börja träna allihopa, så kommer ni att må bättre. Även om ni mår toppen idag utan att träna så fatta hur gott ni mår med träning:D

.

Jag måste ju berätta om Doris:)

Hon kanske skulle bli en svinbra jakthund, för hon har helt klart korn på rådjur. Igår låg hon i soffan med mig, som skrev vad annars:), och plötsligt hoppade hon upp och morrade, for ut köket och ställde sig i kökssoffan och morrade och morrade. Jag tittade ut och fattade verkligen inte vad hon trodde att hon såg, det var totalt stilla. Men hon fortsatte. Jag hade inga linser i, så det tog ett tag men sen insåg jag att det där inne hos grannen på andra sidan vägen nog var ett rådjur. Jag ropade på Corrinda som stod i köket och frågade om hon såg det, och jajamensan. När jag kom ut i köket för att se bättre så insåg vi att det var två stora fina rådjur, ett precis utanför vår grind, och det andra i trädgården. Den vid grinden puttade lite på den och funderade på hur den skulle komma in, mest troligt har de fattat att mina tulpaner, påskliljor osv börjar komma upp, och var lite småsugna.

Vintern har ju varit lite tuff för dem så jag bjuder dem på det, om det tar sig in vill säga:)

I förra veckan hojtade Jordan på mig och berättade att det var en räv vid grannens hönor. Inom mig gjorde jag ett V-tecken och tjoade YES!! men eftersom jag ändå fattar att hönorna är deras kära husdjur så är det klart att jag inte önskar livet ur dem, bara rösten;)

Nu kom inte räven åt dem, de är i en ordentlig inhägnad, så det är tur.

Vi har ett sånt djurliv här i skogen:) Jag såg ett helt gäng sidensvansar i en annan grannes trädgård, och på de stora åkrarna så har det de senaste dagarna samlats shitloads av svanar och kanadagäss, kanske en och annan trana med, det vore ju najs.

Det är ju våren ♥ Underbart!

 

Vad ska ni göra i påsk?

Har ni påskpyntat? Jag har ingen lust med det, det är mest bara jobbigt att plocka undan eländet sen;)

Kanske, med stor betoning på just KANSKE så tar jag in några kvistar, men det är tveksamt. Jag tar tacksamt emot barnens påskpyssel i stället 🙂

Vi ska till mamma och pappa på lördag, för att äta påskmiddag. Alla är bjudna, så det blir alla ungar, alla respektive och Doris, så himla härligt!

På söndag har vi planer, och såklart är det ju påskkärringar som ska ut och gå på skärtorsdagen. Här i Uppsala är det så. Skärtorsdag. Jag blir galen på alla som inte har koll;)

Men det är säkert olika över landet?

Nä, nu måste jag kamma till mig, dags att åka på utvecklingssamtal 🙂

Vi hörs senare!

Kommentera

  1. ¨Magdalena

    Jag och min hund har sett räv på morgonpromenaderna. Dante blir helt tokig och försöker jaga efter den så han är nog lika bra jakthund som Doris! Dante hälsar så mycket till Doris och hönsen kan du inte be om lite färska ägg som kompensation för kacklandet!

Allmänt

Lax,fransar och naglar:)

God morgon:)

Jag ska alldeles snart iväg och fixa mina fransar hos världens bästa Dau. Som alltid ser jag fram emot det, inte bara för att man går därifrån och ser ut som en filmstjärna:) man är glad och på gott humör av det trevliga sällskapet. Jag tycker hon gör de snyggaste fransarna av alla, och för nån månad sen så kom en tjej fram till mig på cirkelfysen.

Ledaren höll i genomgången, så hon smög upp intill mig och viskade:

”Alltså, förlåt, men du har så himla fina fransar! Är de äkta, annars – vem gör dem?”

I wish att de var äkta, men snygga är de:)

 

När jag gjort det så ska jag hem igen och få mina naglar fixade av Patricia. En fransk manikyr tror jag bestämt:) Hon gjorde det på Corrinda i går kväll och det blev jättefint:) Jag kan ju lugnt säga att jag har en drös döttrar som är superhappy över att syrran utbildar sig inom naglar. Och jag kan väl bara ana att Patricia känner att det är rätt skönt att ha ett gäng systrar att öva på.

Jag tjuvkikade lite när Corrinda satt där, och noterade att det ingår nån slags handmassage…det såg väldigt skönt ut, och det doftade så gott av vad det nu var:)

Återkommer om det.

 

Igår var det en seg dag. Fattar inte vad det var, men något fick mig att tappa all fart:)

Jag var så jäkla trött. När jag kollade min bokning på Friskis och såg att Davids pass som jag var bokad på hade en vikarie, vilket jag ju iofs anat, annars hade jag inte ens tittat:) Hans pass har varit inställda sista dagarna så en gissning är att han eller familjen är sjuk. Men det tog mig ungefär en millisekund att bestämma mig för att avboka:)

Det kan ha varit en suverän ersättare, mest troligt var det så, men faktiskt så var det skönt att bara låta kroppen bestämma. Jag får väl köra extra hårt på gymmet i kväll:)

 

För ett tag sen köpte jag en lax. En hel lax alltså. När jag gjorde det så hade jag glömt bort att jag tycker det är rätt snuskigt med fisk:) De är snoriga och hala, de tappar massa fjäll, det är obehagligt att skära av fenor och framför allt…benen! Jag röstar för att vi hittar på en tiptop-benurtagningsmaskin, så att direkt när firren komma upp ur vattnet så åker hela skelettet ut;) Vips bara, alla ben borta.

Ben i fisk är anledningen till att jag inte äter det så mycket som jag borde. Jag håller mig till laxfile och torskblock.

När jag stod och grejade med den där laxen så tänkte jag i mitt stilla sinne att jag kastat pengar i sjön (hehe) för ingen skulle ju äta den. Jag bara visste det. Jag saltade och pepprade i magen på den och fyllde med en smet av persilja, dill, lite kryddor och olja. In i ugnen och koka ris till. När jag sen plockade ut den så skulle ju då skinnet av och benen bort. Och efter massa meck så kunde jag dra bort det mesta av ryggraden med tillhörande spret-ben.

Serverade det hela med currysås och grönsaker, och stålsatte mig inför gnället som komma skulle. I ärlighetens namn var jag själv inte det minsta sugen på den heller;) Jag gillar inte riktigt lukten av fisk i ugn, ytterligare en sak jag glömt, men den får mig att må lite halvrisigt sådär, tappa matlusten.

Ungarna åt. Och åt. Och ÅT. Jamie tog om säkert fyra gånger, plus att han tog över en stor bit från Lovelias tallrik som hon inte vill ha. Ingen klagade! Inte ens över att de fick pilla lite ben. Jag var i total chock en lång stund:D Det slutade med att det var ytterst få bitar kvar, som jag tänker äta på en hård macka till lunch sen. Wow.

Men jag kommer inte köpa hel fisk ändå på ett tag.

Jag har tappat det. Förr lagade jag mycket hel kyckling och hela fiskar, utan att ens fundera över det. Nu är det ju så enkelt med alla filéer så jag gör det aldrig. Och nog fan är det lite barbariskt och äckligt att skära igenom bröstbenet på en kyckling? Eller dela på en hummer för den delen.. För att inte tala om att dra ut den där lilla påsen med inälvor ur magen på kycklingen, för den finns väl kvar fortfarande ? Sjukt snuskigt.

 

Sen kom Jamie och ville ha en banan, och det fick han såklart, har man ätit så bra till middag så är det okey, annars får man en tillsägelse om att äta mat i stället;)

Jag satt och såg på Robinson och han gick mellan köket och vardagsrummet, och sen berättade han att han ätit FYRA bananer! Vafan…. finns det inget stopp i den där ungen? 🙂 Just nu är han inne i en riktig ätarperiod, så jag förväntar mig att alla kläder snart är för små, byxbenen slutar på halva vaden och sådär. Ätarperiod brukar ju innebära tillväxtperiod:)

 

Nu börjar mitt batteri ta slut och det är dags att åka.

Vi hörs snart igen!

 

 

Kommentera

Allmänt

Onödigt vetande

Ganska ofta önskar jag att jag kunde göra en diskdefragmentering på min hjärna. En rensning av hårddisken, frigöra lite minne:)

Jag har så mycket onödig information lagrad som jag aldrig någonsin kommer behöva, men som vägrar flytta på sig.

Som att det idag är någons födelsedag. En kille jag var dödligt kär i som tonåring. Behöver jag komma ihåg det? Knappast va? Jag har ju för fasen inte ens sett eller hört talas om honom på 25 år eller så. Kanske ännu längre när jag komma ihåg hur gammal jag faktiskt är;)

Eller gamla telefonnummer. 122320. 259719

Jag kommer ihåg hur man tar isär, diskar och sätter ihop en respirator, något jag inte gjort sen 1993.

Jag minns helt och fullt böcker jag läste som barn, tonåring, ung vuxen och även nyligen. Men jag har ruggigt svårt att komma ihåg vad jag ska handla från det jag kollar i kylskåpet tills jag står på affären, det tar sju minuter. Max:)

Jag kommer ihåg drömmar sen jag var fem år gammal…det är ju bara skumt. Jag minns att mina slalomskidor när jag var tolv, tretton år hette CP Racer. Kanske inte så svårt att fatta iofs, det är svårt att glömma;) men jag minns inte vad jag köpte för märke på skidorna förra året. Eller pjäxorna. Säkert för att det är helt ointressant. Vad spelar det för roll liksom?

Jag minns så mycket skit. Och glömmer bort utvecklingssamtal och föräldramöten. Eller i alla fall föräldramötena, de är så fruktansvärt samma lika som jag suttit på massor av gånger. Det sägs liksom aldrig något nytt, så jag kanske mer ”glömmer” än glömmer;)

Jag vill i och för sig komma ihåg onödiga saker, för det är lite kul att slänga sig med. Som att man kan citera Napoleon eller Alexander den store:) Nån gång när man spelar TP kan man få glänsa. Nån gång 🙂

 

Jag trodde att jag aldrig skulle glömma mina barns födelsevikt och längd, och länge hade jag full koll. Men det var ju ingen som någonsin frågade om det, speciellt inte om det var akut. Jag vet på ett ungefär;)

Jag trodde också att jag aldrig skulle komma ihåg alla ungars fyra sista siffror, men se på fasen, de sitter i dag:) Det är ju faktiskt nödvändigt så det känns bra. Selekterar lite.

 

Jag är ganska säker på att jag är högst normal. Att anledningen att jag glömmer bort vad jag ska handla är för att det är samma varenda gång, det sitter i muskelminnet, jag behöver inte tänka.

Saker som är tråkiga flyger iväg, men sånt som är kul stannar kvar.

Jag har en kompis som brukar säga att hon glömde kanske hålla för ena örat:) Men det menas att man inte har så mycket mellan öronen där det kan fastna;) och att man är helt urblåst, det går bara rätt igenom.. Haha, eller mer att man lyssnar och inte lägger på minnet.

 

Nå, är jag ensam om det här?? Det är jag inte väl??

Herre jesus jag kanske är det… men so be it. Jag kommer ihåg det primära, att andas och hur man gör ett korrekt marklyft.  Det kommer man långt på;)

 

Och vad ville jag med det här inlägget?

Tja, det kommer jag inte ihåg;)

 

Men jag återkommer lite senare om annat.

Syn snart.

 

 

Kommentera

  1. Hanna

    Du är ej ensam. Under första graviditeten försvann mitt minne. Vet ej hur många gånger jag trappat bort nycklarna eller telefonen, eller lagt bort något annat medans något kom ivägen. Expert att flytta gubbens saker å sen minns jag ej vart jag lagt dem ( ja han börjar bli något irriterad) men nog fan kommer jag ihåg 244832, gammal telefonnummer för 20 år sen, eller regnumret kph359 på mammas bil för 25 år sedan…. allt onödigt som tar plats från det jag skulle behöva minnas 😉

  2. Amanda

    Jag har också ett ”konstigt” minne. Jag vet t ex när mina vänners familj fyller. Jag kan mina syskons fyra sista siffror- kanske behöver det någon dag haha. Minns glosorna som jag hade på högstadiet speciellt ordet; coincidence och även ordet delicious för när vi hade en pjäs. Så var delicious ett ord jag inte kunde uttala xD jag minns konversationer som hände länge sen. Ah konstigt detta med minnet ibland 😀

Allmänt

Vad vill ni ha?

Jag vet att jag frågade er för nåt år sen eller så, men nu känns det som det är dags igen:)

Vad vill ni ha från mig? 🙂

Några specifika önskeinlägg? Ska jag sluta skriva om nåt? Vill ni att jag ska vlogga? Alltså rörligt material. Jag är lite sugen på det men fastnar alltid på redigeringen:)

Ska jag reka saker? Jag kan absolut tänka mig att åka till Hawaii för att kolla upp det åt er, eller för den delen kan jag säkert checka äventyrsbad eller vinsorter:) Haha;)

Jag kan tänka mig det mesta, bara det inte innebär att åka båt:) Eller förresten, en karibisk kryssning kan jag reka åt er, det är ok. Ska bara vinna på lotto först i så fall, men allt för er:)

 

Jag har skrivit om det mesta redan, det inser jag om inte annat så när jag googlar nåt. Jag kommer ofta in på nåt av mina egna inlägg;) på gott och ont. Ibland kan jag fastna länge och läsa om gamla tider. För att inta tala om bilder….åh vad små mina barn varit! Men eftersom jag varit usel på att tagga och kategorisera mina inlägg och är ännu sämre på att komma ihåg allt jag skrivit, så är det svårt att hitta dem när man vill ha dem.

Och sen kan det ju hända att man ändrat åsikt om saker:) Ungarna växer också och det innebär att att det blir andra infallsvinklar.

Och jag blir äldre, känns inte så förvisso, men det innebär även att ni blir äldre:) Sorry to say;)

Kanske att vi inte behöver prata krämpor än, men snart nog är vi där;)

 

Jag tänker fortsätta som vanligt, men det är alltid roligt att få höra var ni önskar, och så fixar jag det också. Försöker i alla fall.

Så – kom igen:) Er önskan är min lag ♥

 

 

Kommentera

  1. Jessie

    Fortsätt som du gör, gärna någon video 🙂 Berätta gärna lite vad barnen gör nu, dom äldre, vilka bor hemma, har de flick/pojkvän?

  2. Louise

    Hinner aldrig kolla din och Mirkas instastory. Du kan inte lägga upp den på din blogg. Läser inte bloggar varje dag utan mest på helgerna och då har ju er insta försvunnit.

  3. Ella

    Kan du inte göra ett inlägg med bilder på barnen vid ungefär samma ålder? Säg typ Jamies nuvarande ålder eller något? Det vore väldigt kul att se hur lika de är! 🙂

  4. Stina

    Jag gillar din blogg mkt, speciellt när du dokumenterar projekt som typ fix med trappan mm. Fimpa detaljerna om träningen, det är jätte-ointressant att läsa om det och det passet och den och den övningen. Tränar man själv så behöver man inte en genomgång på detaljnivå och tränar man inte så är det ju för att man inte är intesserad.

    1. Monica

      Håller helt med dig om det med träningen, fullständigt ointressant, jag som aldrig tränar får ju dessutom bara dåligt samvete av att läsa om det. Är man intresserad av träning finns det många träningsbloggare man kan följa men den här bloggen borde kunna ha fokus på andra saker. Det är okej att skriva lite om det men inte alla detaljer om vilka träningar ni gjort varje gång….

      1. familjenannorlunda
        familjenannorlunda

        Jo, jag vet att vissa inte gillar, men hallå – dåligt samvete!! DET gillar jag 🙂 Alla behöver röra på sig mer så ut på en powerwalk eller gör några burpees framför tv;n . 😜😜

  5. m

    Sluta skriv om Celbes! Eller berätta om vad för slags samarbete ni har så man fattar grejen!

    I övrigt har du en bra mix av det mesta, en läsvärd blogg.😘

        1. m

          Ditt inlägg tillför ingenting, klart jag vet att jag kan scrolla/snabbläsa. Eller tänkte du att jag inte förstod det?
          Det här var inget klagomål utan en reflektion på vad som är intressant att läsa utifrån frågeställningen i inlägget ovan.
          Carolas inlägg ovan däremot däremot där hon förklarade varför hon skriver om Celbes, det tillförde massor. Nu förstår jag varför de långa inläggen om Celbes är med.
          För mig som inte bloggar själv så är det inte självklart vad en adlink eller affiliatelänk är, eller hur det fungerar med reklam/reklaminlägg i bloggar, jag lever i en annan vardag och kikar in för att det är en trevlig blogg. Men jag ställde frågan och fick ett bra svar – end of story.

  6. pia

    Älskar din blogg men vill se mer 😉 Gärna en Vlogg och lite mer om Janells graviditet, är ju nyfiken jag =) Men sluta aldrig med att skriva bloggen för du är så jäkla härlig! Ps: Har följt dig i så många år och kan bara säga: Tacka det ”lilla äcklet” att du slapp honom, vilken skillnad på dig NU och då…Du är en Power girl 😉

  7. Annan anna

    Det vore intressant att få läsa det där lovade inlägget om varför du bytte från Loppi till egen portal? Eller har du redan skrivit om det och jag bara missat det?
    Fortsätt annars som du gör, din blogg är nog den bästa 🙂

  8. Mumintrollet

    Skulle tycka att det var roligt om du skrev lite personligt om varje barn, om de inte har något emot det förstås. Träning kan du ha i ett eget kapitel, blir lite tjatigt, även om jag älskar ditt skrivande.

  9. Annika

    Skulle också vara kul med inlägg med bilder på alla barnen i samma ålder – typ nyfödd, 6 månader, 1 år, 2 år osv…

  10. Annika

    Skulle vara kul med en uppdatering om alla barnen, hur de har det, intressen etc… eller om de vill gästblogga? Vore kul med en jämförelse av nutid vs familjen annorlunda – det var ju många år sedan, och självklart har många ändrat sig sedan dess 🙂

    Även nyfiken på en filmad house tour. Man tycker ju att man känner er, men vore kul med lite mer överblick hur ni bor, vilka som delar rum etc…

  11. E

    Kanske inte så kul ämne och förmodligen för svårt…. Men jag funderar kring hur man som förälder ställer sig till sina barn om de skulle bli kriminella….? Tror man ens att det är möjligt om ens egna barn? Sen är det ju så klart skillnad på om en tioåring åker dit för snatteri för tuggummi än om det skulle handla om något värre brott… Men då det kanske är svårt att tänka något så hemskt om sina egna barn så hur tycker du att andra föräldrar till kriminella ungdomar borde agera? Jag tänker på bildbränder men även sexualbrott. Samt hur länge är man kriminell? Är det över när man utfört sitt straff eller skall man vara utpekad längre tid och i sådana fall hur länge? Borde föräldrar med utpekade barn fundera på att flytta för att ge sitt barn en nystart eller är det vanskligt för då vet ju inte personerna i det nya samhället vad för hemskt ungen gjort och känner sig kanske gravt lurade OM ungen gör det igen?

    1. Prisonbeauty - En kreativ skönhetsblogg om drogmissbruk, kriminalitet, fängelse och livet efter

      Min mamma skakar fortfarande på huvudet och undrar hur jag kunnat gå på så fel bana, vilket nästan alla jag känner säger ”Du av alla människor”.

      Ska jag ”söka fel i barndomen” tror jag faktiskt min bortskämdhet påverkat mycket. När jag fyllde 18 fick jag dessutom ett stort arv. Sä att alltid ha pengar ledde till att jag ju ville fortsätta leva så. Så som 20-åring insåg jag hur mycket pengar det fanns att känna på att importera och sälja droger online. (Är 29 idag och fri från allt). Det jag vill komma till är att det kan vara den man minst anar. Jag hade företag, pluggade halvfart på högskola, förlovad, hundar och nyköpt hus när jag som 22-åring började med den mer organiserade kriminaliteten.

      Jag känner mig ju f.d-kriminell nu, men jag vet ärligt talat inte hur andra ser på mig. Jag har inte hört ngt negativt trots att jag bor i en liten stad. Jag tror inte det går att svara på när man i folks ögon slutar vara kriminell. Så länge en bevisar att man fortsätter sköta sig? Men vad spelar det för roll egentligen vad andra penar ut en för? Min mamma är väldigt mån om sin fasad, så en kriminell, missbrukande dotter blev ju såklart en sorg.

      Jag tycker absolut inte föräldrarna ska flytta för att sona barnets konsekvenser för kriminaliteten. Det innebär ju att ni/dem curlar och inte låter barnet ta alla konsekvenser som blir när man bryter mit lagen. Hur jobbigt det än är att bli utpekad för brott så är det ju något barnet måste lära sig händer om hen utför ett brott. Om ni flyttar för att underlätta är chansen stor att hen fortsätter sin kriminella bana, för ”mamma & pappa sopar bort spåren”. Nej, konsekvenser måste tas.

      Bara för att man ”sonat” sin straff genom sin dom, betyder det ju inte att ens handling är glömd? Den finns ju alltid kvar och så bör det också vara. Jag kan ju inte gottgöra alla drogförsäljningar bara för arr jag suttit i fängelse. Konsekvenser är helt enkelt jätte viktigt, tror ni gör barnet en o-tjänst genom att städa upp hens snedsteg.

      Oj, blev långt svar.
      Hoppas det ordnar sig för hela familjen. Ett alternativ kanske kan vara att flytta för att barnet ska komma ifrån ev. Umgänge som påverkar hens val.

      Du får gärna maila om du har några enskilda frågor om sånt, kan ju ändå en del även om det tillhör min historia.

      Kram Cecilia
      Prisonbeauty@gmail.com

      1. E

        Tack för ditt långa svar. Dock kanske jag uttryckte mig luddigt då jag själv inte har personlig erfarenhet av dylikt och just därför undrar hur tankarna kan gå om man drabbas. Jag har fått för mig att många antingen förnekar totalt, typ ”Aldrig mina barn…” eller blir så arga så de typ slänger ut ungen och låter soc och behandlingshem ta över och vill aldrig mer veta av sitt barn. Samt så antar jag att det är det som är det svåra i sådant läge, mjukt blir för mesigt och hårt alldeles för kallhjärtat.

  12. Karin

    Jag vill att du fortsätter precis som vanligt.
    Jag vill läsa din blogg jag vill inte kika på en vlogg.
    Ehh, hmm nu kändes det som jag var lite negativ, men sanningen är att jag heller läser en blogg än kollar på en vlogg =)
    Och du ville väl ha en ärlig åsikt =)
    Kram från mig

Visa alla 24 kommentarer
OkategoriseradePluggVardag

Godkänd, Ikea, Doris:)

God eftermiddag:)

Jag är superhappyhappy!!

Jag kämpade ju på mellan jul och skolstart med två stora uppgifter på universitetet.

(Ja, jag måste skriva  u n i v e r s i t e t e t så ofta jag kan;) Det är very important att tala om att man har eller har haft universitetsstudier i sitt liv nämligen det har jag fått skrivet på snoken både en och trettitusen gånger. Att jag är en lite sämre människa för att jag inte har universitetspoäng. Spelar ingen roll inom vad, bara man kan skryta med dem;) Därför raljerar jag stenhårt, för att jag måste vara tvärtemot.)

I alla fall:)

Det var viktiga stora uppgifter, där man i den ena skulle läsa minst sju böcker av olika författare inom alla genrer. Analysera och motivera dem, vad man tyckte om dem och varför, hur man kunde dra lärdom av dem i sitt eget skrivande och vad det fanns för risker för ens egna skrivande. Tunga (tråkiga)böcker som Marcel Proust, Hamlet, Don Quijote. Emily Dickinson. Och Selma Lagerlöf♥och så en som jag mådde rent  illa av att läsa, Drömfakulteten. Usch. Dikter och prosa och dramatik. Läsa var inte svårt, men resten. Nu för tiden lär man sig ju sånt här i skolan, men på min tid, strax efter stenåldern så lärde man sig saker rakt av. Man behövde inte analysera och argumentera sönder allt. Jag hade svårt att fatta om jag gjorde rätt, och var inte alls bekväm med uppgiften.

Jag fick tillbaka den nu. En av två.

Och den är GODKÄND:) Med fina berömmande ord. Så skönt! Jag kan släppa den, och vad som är ännu bättre, jag gjorde rätt fast jag fick jobba stenhårt för att få till det. Mycket huvudbry. I min grupp är vi fyra stycken och en skulle komplettera, dvs är inte godkänd innan dess. Den ångesten innan jag fått upp min och såg att det inte var jag:)

Så superhappyhappy är dagens mood:)

En kvar, jag håller tummarna för den med.

 

I går gick ju Jamie tillbaka till skolan, och det kändes bra för både honom och mig. Barnen hade saknat honom och alla hade varit glada att han var tillbaka. Det är härligt att få höra av läraren när man hämtar:)

I dag åkte de skridskor. Jag tycker det är toppen att de tar vara på vintern medan det är riktig vinter, redan på onsdag skulle visst plusgraderna återinträda. Jäkla skit.

Däremot blir jag alltid lika förvånad att det förutsätts att alla kan åka skridskor:) Eftersom vintern inte är min favorittid på året så är jag heller inte superflitig med att göra uteaktiviteter med ungarna, och det kan hända att jag hellre storstädar än står och försöker hålla en treåring under armarna på isbanan;)

Jamie kan, men det är definitivt inte min förtjänst, snarare Lovelias:) Läraren sa när jag hämtade idag att han var väldigt duktig. Så Loppan är en bra lärare ♥

I går somnade han på soffan framåt sena eftermiddagen. Så trött och sliten gosse. Jag märkte det inte för jag höll på att skruva ihop en rullvagn jag köpt på Ikea, och sen med att fylla den med konserver, men Jordan kom smygande ut i köket, stängde dörren och viskade att Jamie sov:)

Han fick sova en liten stund innan jag väckte honom och det tar emot att väcka sovande barn, det är bara så. Jag har sällan gjort det, utan har de somnat har de fått sova. Det har funkat bra i min familj:) Jag skulle tex aldrig väcka en bebis som somnat ”på fel tid” bara för att det rubbar cirklarna.

Rutiner är bara bra när man kan frångå dem:)

Jag hade nästan kunnat låta honom sova, men eftersom vi hade planerat att åka på Familjefys på Friskis så väckte jag honom. Han klev upp men lade sig på golvet istället en stund:)

Vi har aldrig varit på Familjefys förr, men oj vad Lovelia och Jamie som följde med gillade det:) Som cirkelfys fast utan vikter eller väldigt lätta, och barnanpassade övningar. Och mental träning icke att förglömma:) Jag är sällan i så stora sällskap av kids som rusar runt överallt utan större koll;) Jag kan inte säga att det var ett fullgott träningspass för oss vuxna, men det var roligt som sjutton. Vi tänkte att nästa gång kan vi köra en sväng inne på gymmet efteråt så kan ungarna varva ner i lekrummet eller nåt.

-Ställ er där nu får jag ta en bild!

-Jag tänker inte dabba!! sa en av barnen;)

Jamie har ytterst sällan likadana strumpor på sig. Och jag har fan gett upp om det nu efter att ha sorterat strumpor till förbannelse i 24 år…jag skiter i om de har lika eller olika. Eller jag mår egentligen dåligt av att se det, men försöker ignorera:)

Corrinda var med och körde på gymmet, vi visste inte riktigt om man var tvungen att ha en unge per vuxen, men det hade man inte nödvändigtvis behövt. Hon tyckte att det kändes som att gymmet lockade mer:)

 

Tidigare på dagen igår så var jag ju på Ikea . Jag var tidig och fick vänta lite på Jenny.

En sådär vit rullvagn som står därborta köpte jag. Jag har velat ha en så länge:) men inte haft nån plats för den, men så tänkte jag till lite. Vid sidan av ett köksskåp så har det stått ex antal konserver travade på golvet, och kassar med diverse sånt som inte riktigt haft nån plats i köket. Nu står de i vagnen:)  Allt är bättre än att det står utspritt på golvet.

Vi började med brunch.

Ingår inte direkt i min kostplan för beach-2018:) Men som sagt, rutiner är bara bra när man kan frångå dem:)

Vi satt länge och käkade och snackade, ända tills ungen vid bordet intill kräktes. Det var en liten tjej, 1,5-2 år kanske så hon kan absolut ha satt i halsen, men både Jenny och jag har kräkfobi och rappade genast på därifrån. Bättre ta det säkra före det osäkra. Folk är dumma i huvudet och delar med sig av sina smittor, så man vet aldrig.

I stället gick vi ett långsamt varv på varuhuset medan vi snackade och snackade:) Det blev förutom rullvagnen lite blommor, och toaborstar. Nödvändigheter:D

Efter att ha stått en lång stund i garaget och snackat så kom vi på att vi kunde köra Rusta innan vi skiljdes åt, så det gjorde vi. Schampoo och balsam, och sådana där stora glödlampor med synlig glödtråd som dekoration, vad de nu kan heta. Och sen åkte vi till varsitt håll.

Jag hämtade Jamie och sen hem.

 

Doris. Doris Doris Doris:)

Varje gång jag drar upp rullgardinen i mitt sovrum så kastar hon sig upp i sängen och skäller på grannens hönor;)

Ibland ser hon dem inte, de är precis där bakom stegen som nog inte är en stege utan nåt staket kanske? Mellan våra tomter är det ett sånt här gammalt kan det heta Gunnebostängsel? Som dagisstaket men inte grönt. De har alltid haft hund, och ett tag innan vi flyttat hit så rymde den jycken stadigt in hit, så det är kanske något hinder. Våra barn klättrade över till varandra och lekte förr, så staketet är lite nerhasat. På sommaren så är det massor av buskar här så man ser inte ens in till dem, men nu vintertid så ser man både deras och våra försök till att stänga in våra husdjur på respektive tomt:)

Ser hon inte hönorna så spejar hon efter dem, och även efter grannens hund. Den är av en mycket större variant än Doris men som den lilla bjäbbmoster hon är så skiter väl hon i det. Storleken har ingen betydelse,  Doris är alltid störst 😉

Det här är baksidan av vårt hus, och vi är nästan aldrig på den sidan av tomten. Det är skugga, och finns liksom ingen anledning:) På sin höjd så åker jag runt med gräsklipparen nån gång per sommar, men det växer mest mossa så det är inte helt nödvändigt.

 

Japp, det var det. Nu ska jag laga mat.

Lovelia och Trixie ska på gympa, och jag ska….suprise surprise – träna:)

Kollade nu, och det är pass nummer tjugoett i år. Plus slalom i söndags så blir det tjugotvå, av tjugotre dagar, det är rätt så bra. Vi har ju nåt löst mål att hinna 100 pass innan midsommar, och just nu ligger vi strålande till. Lika bra att bunkra pass till de mindre friska perioderna:)

Jamen mat var det…. måste väl resa på mig då:)

Vi hörs snart!

Kommentera

  1. ¨Magdalena

    Jag har också en gul labrador , han tycker nog Doris är jätte kul! Min hund har ingen som helst insikt i hur stor han är!

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Doris tror hon är störst bäst och vackrast, och att hon bestämmer 🙂
      Vissa hundar har hon enorm respekt för dock 🙂

Visa alla 9 kommentarer
Allmänt

Helgen är slut:)

Jag sitter med en febrig Jamie i soffan. Han somnade i några timmar, men vaknade vid elva, och det innebär att han inte kan sova nu. Vi kollar på ett gammalt avsnitt av Ett fall för Frost 🙂

Han kommer alltså inte att gå i skolan i morgon, men som det ser ut just NU så går övriga. Ta i trä.

Fast mina ”Ta i trä” verkar inte funka så där vidare värst;)

Jag har varit iväg och tränat, cirkelfys med två ledare och 100 deltagare. Fy bövelen vad mycket folk! Men kul ändå. Det blir stökigt och rörigt och det är lite så det ska vara på CF.

Mitt årskort går ut nu i veckan, lika surt varje år, men det är bara att blunda och betala, för får jag inte träna så blir inget bra. Slår man ut det på ett år så blir det inte ens dyrt. Jag både vill och måste träna, jag har ju en skada som jag fick av en läkare kort efter att jag föddes. Den där K-vitaminsprutan som alla barn får, den sattes fel och slet sönder en stor nerv i benet. Så även om jag inte alltid vill, så måste jag för att bibehålla den funktion jag ändå har, och som läkarna i dag är rätt imponerade av:) De säger att de flesta som råkade ut för samma sak, för vi är några stycken, de lärde sig så småningom att sätta sprutan i fram på låret, är tydligen oftast rätt orörliga och handikappade.

Jag kanske hade varit det jag med om jag inte haft rätt föräldrar:D

Min mamma och pappa har aldrig ömkat mig, utan bara förutsatt att jag klarar allt. Därmed förutsätter även jag att jag kan allt. Utom hoppa på ett ben;) eller vafan jag kan det med om jag måste men det är sjukt ickestudsigt;)

Alltså betalade jag mitt årskort och visade fram min studentlegitimation för rabatt. Haha, det känns rätt ballt ändå 🙂 Universitet/Högskola. Jajamen. Nu har jag haft studentkort på komvux, folkhögskola och nu universitet.

 

Jag kom hem och lagade stekt falukorv och stuvade makaroner till barnen, de älskar det. Den gamla hederliga husmanskosten går alltid hem. Själv åt jag inte det, för nu ska jag skärpa till kosten och då funkar inte pasta. Det är inte ens speciellt gott så det är inga problem att avstå. Jag käkade ägg och avokado och en svingod chiapudding. Vi åt den till frukost i USA och jag har bara försökt återskapa den.

Jag tar en burk lätt kokosmjölk, och så 5-6 msk chiafrön och kakao så det ser lagom ut i färgen. Eventuellt aningens vaniljsocker, eller vaniljdroppar. Vispa ihop, ställ i kylen några timmar.

Klart. Supergott! Jag brukar skiva en banan och hälla det här över, eller bara detta. Chiafrön blir sådär härligt slemmiga;) Med kokosmjölk så blir det som en riktig pudding. Love it.

 

Jag hann luskamma också, och Jordan, Lovelia och Jamie är lusfria. Jag med:) Övriga har jag inte kammat, de äldre är sällan så upp i de mindre att de brukar drabbas. Jag ska kolla dem med, men hann inte. Det tar sån jäkla tid att kolla de här långa håren. Jordan var gjord på en grisblink, medan de andra tar minst tjugo minuter. Minst.

Så blir det förebyggande Linicin preventspray några månader framöver. Hej våren, ha gärna bråttom:D

 

Har ni plockat ut julen? Det var ju tjugondagKnut i går, men jag hade visst ingen lust att fixa. Allt är kvar, gran, ljusstakar och tomtar. Allt. Jag misstänker att det får stå till nästa helg när jag får hjälp av barnen att hämta alla saker i hela huset. Och nästa söndag är det slalompremiär!!

Att ta fram och kolla igenom min utrustning är väldigt mycket viktigare än att ta undan julen;)

Stjärnan, kuddar, filt. Den är från Disneystore:)

Och en Smulan som värmedyna ♥

 

Nu börjar Jamie gäspa här, så det är dags att krypa ner i sängen.

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Ewi

    Jag kör Lincin preventspray hela skolåret på båda killarna. Vet inte om det är därför, men några löss har vi inte haft sedan jag började med sådant. Iofs en gång bara dessförinnan… Men jag vill inte ta några chanser. Det luktar ju typ inget och kladdar inte, så bara att spraya järnet! 🙂

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing