Min lilla loppa fyller år idag. Tolv år!! TOLV….

Det är helt galet:)

Lovelia föddes tidigast av alla mina barn, tror det var v.38+0, mot tvillingarnas 38+2.

Hon var minst också, vägde 2,7kg, mot Robbans 2,8 och Corrindas 3,2.

Hon var 47cm (Robban 48) och allmänt liten som en loppa. Hon är även en av de ungar som skrämt mig ordentligt. Corrinda gjorde det också genom att ha ganska knepiga ryckningar och skakningar som nyfödd. Jag som jobbade på en neurologisk barnavdelning och har sett hur många krampsjukdomar och anfall som helst var helt övertygad om att hon hade någon form av skada. När det var en av ”mina”läkare som gick ronden så berättade jag om min oro. Han svarade att han förstod mig fullt ut och att han inte kunde säga att hon INTE krampade. ”Du vet lika väl som jag vad det kan vara, och du vet också att det precis lika gärna bara kan vara en omogenhet i nervsystemet.”

Det var exakt vad jag behövde höra. Att jag hade rätt att vara orolig men inte behövde få panik. Corrinda är helt frisk??

Lovelia hade konstiga hjärtslag redan under graviditeten. Vi fick åka in och kolla upp det, och de trodde att det bara var lite omoget nervsystem:) Det där nervsystemet alltså:)

Efter timmar med ctg och ultraljud bestämdes att det inte behövdes mer än vanliga kontroller resten av graviditeten och en uppföljning när hon var född.

Men så började jag blöda med drygt två veckor kvar, och det blev akut in på förlossningen där de inte kunde se vad som blödde. Kanske höll moderkakan på att lossna. Kanske inte. Jag beordrades sängläge. Fick gå upp på toa men inget mer. Förlossningen skulle sättas igång men så länge det inte var fara för livet fick hon stanna, under övervakning. Det här var en fredag. Lördag var det fullt på förlossningen och söndag sköt man också upp det. Jag hade värkar till och från, på lördagkväll så pass starka att det ett tag såg ut att bli en bebis. Men så fort jag reste på mig, det räckte med att bara höja sänggaveln lite, så avstannade det. Så höll det på i två dygn. Jag var så jävla less till sist att jag aldrig lade mig ner mer än där värkarna höll sig borta?

På måndag skulle det sättas igång. Jag vaknade och allt var lugnt. Fick gå upp och rätt var det var började värkarna. Jag vägrade att ens sätta mig för nu jäklar skulle ungen ut. Jag hade hyfsat ont, stod och gungade och läste bok och låtsades inte om dem, livrädd att de skulle sluta. När läkaren kom in för att kolla hur öppet det var, och vad som skulle till för att sätta igång det hela så började hon skratta.

”Men hallå jag känner ett huvud här, ner med dig och föd barn nu kvinna!”

Så då gjorde jag det:)

En pytteliten unge föddes och såg frisk och kry ut men hjärtslagen var fortfarande inte som de skulle. Tror hon hoppade över var tredje eller så. Vi fick ändå åka hem i väntan på att ett ultraljud skulle göras dag tre. Där, i undersökningsrummet brast all självbehärskning. Ett hjärta är jäkligt viktigt. Hon var liten och för tidigt född, (jag brukar gå över nån vecka. ) Jag hade börjat blöda. Har aldrig hänt varken före eller efter.

Var det för att hennes hjärta var dåligt? Läkaren sa inget utan bara körde med ultraljudet. Han hade sagt det innan, att han skulle undersöka, sen kolla ännu mer noga på datorn innan han berättade för oss. Jag har varit personal i sådana här situationer. Att vara nyförlöst mamma var fan inte roligt. Tårarna rann och jag funderade på hur vi skulle lösa det för de andra barnen när vi måste till Göteborg för hjärttransplantation, eller iaf nån stabiliserande operation. Insåg att jag skulle behöva åka ensam, sex barn lämnar man inte bort så enkelt. Lovelia sov där på britsen, helt utslagen efter att ha käkat, men i min värld var det ju för att hon var sjuk.

Dag tre efter förlossningen är dessutom erkänd som en gråt-dag. Alla hormoner löper amok och alla känslor ligger utanpå. Tror fan att det var jobbigt..!

Och så kom läkaren in och berättade att hon var helt frisk. ??

Omoget nervsystem:)

Den lättnaden kan jag känna än idag. Så otroligt skönt. Jag har aldrig tagit för givet att få friska barn, tvärtom. Med så många borde nån ha haft något problem , men so far so good??

Det tog väl en månad max sen hade jag en knubbsäl?

Lovelia var riktigt tjock som bebis, och ville bara åka i sjal hela tiden. Jag hade henne där i hela dagarna:)

Nu hittar jag ingen bild på tjock-Märta som bebis men här är hon två år.

Ville, och vill, alltid hjälpa till. Här slet hon med skrindan med vedträn:)

Vi väckte henne med sång och paket, som sig bör. Sen fick jag skjutsa henne och Trixie till skolan:) Jag skulle ju ändå hämta Jack.

Hon har haft en bra dag, och fast vi inte hann fika, hon har basketträning till halv nio, så var hon nöjd med sin födelsedag. Vi fikar i morgon i stället:)

Lilla Lobelia som folk gärna tror att hon heter:) men det är Lovelia ❤️

.

Över till annat kul som hänt idag:)

.

Idag på träningen så sa en av tjejerna att det var hennes hundrade pass för i år just idag. Wow! Jag blev mäkta imponerad.

Så imponerad att jag måste kolla hur långt efter jag låg?. Plåga sig lite liksom:)

Jag visste att jag förra året kom upp ganska precis över hundra pass, på tolv månader alltså.

Klickade in och hallå där ?

Jag gjorde ju mitt hundrationde pass idag:)

Det är tre och en halv månad kvar av året, och jag har redan slagit mitt eget rekord.

Nu är jag imponerad av mig själv också:)

.

En bra dag helt enkelt med födelsedag, barnbarn, träning och rekord.

Sol var det också! Och min tvättmaskin och spis funkar igen. Ta i trä:)

Nu ska jag sova!

Vi hörs i morgon ??

Natti natti:)

Innehåller annonslänk för Cellbes

.

Jack tar tid:)

Jag hade lilla gofisen här igår från halv åtta till fyra, och dagen rullade på.

Han lekte och grejade och blev som gladast när ungarna började droppa in från skolan.

Han slog till med en tre timmar lång middagslur:) Det har sina klara fördelar att bara sova en gång per dag.

Då hann jag skriva en massa, och även blunda lite, haha.

Vädret var tråkigt deluxe och kallt och ruggigt. Fy! Janelle lämnade Jack på morgonen, och jag satte över bilstolen i min bil, för jag skulle köra hem honom sen. Det blir ju knöligt att byngla med stolen men eftersom Janelle tar bilen till skolan så blir ju Simon utan. Han jobbar skift och den här veckan natt så han sover på dagen. Vi löser det så att jag har kvar bilstolen och hämtar gossen på morgonen och lämnar på eftermiddagen 🙂

Jack är väldigt mormorig?och vill gärna kramas och vara i famnen. Blir det ledset så duger ingen annan. Givetvis så känns det härligt❤️

Novalie skulle fotas till skolfoto och hojtade ute från hallen om hon fick låna min jeansjacka. Min fina fina jacka som jag inte använt alls, för … det är alltid nån annan som har den?

Den är så snygg att den passar alla tjejerna i familjen helt klart. Jag köpte den på outleten hos Cellbes. Den finns inte kvar dessvärre, men den här finns. En liknande köpte jag förra sommaren, till mig själv, och inte heller den fick jag ha i fred. Tror det var Novalie som snodde den:)

Jag har blivit av med min svarta bomberjacka också, och igår när jag drog på skinnjackan så var ärmarna uppvikta. Det gör jag aldrig så den har nog varit på utflykt utan mig 😉

Det här med sex döttrar har sina nackdelar men ändå, man kan kontralåna?

Jag hämtade ut ett paket från just Cellbes i söndags, och där låg den här tröjan.

Den är på kampanj nu, och finns i flera fina färger. Jag valde mellan de här två, brun eller röd.

Svårt sugen på den röda också:)

Jag har en, eller två faktiskt, för jag köpte en likadan på rea sent på förra säsongen, i samma material, chenille. Det sticks absolut inte utan är mjukt och skönt. Hatar sånt som sticks och klipper alltid bort alla lappar direkt för de skaver och klias.

Den finns i år med, jag har den i rosa och svart.

Tycker att nederkanten är så fin på den!

.

När vi lämnade tillbaka Jack så åkte vi sen in på Mediamarkt för att köpa en avfuktare. Den ska flyttas runt lite på undervåningen för mellan varven blir det lite fuktigt där. Det är ingen källare utan sutteräng men som sagt. Jag ska gå ner och slå igång den när jag skrivit klart.

Sen hem, laga mat, fiskgratäng blev det igår, idag har de bytt spishällen så jag ska kunna koka och steka igen ??.

Så hämtade syrran upp mig och vi stack och tränade. Ett sent pass, men ganska kul. Cirkelfys, och ledaren låter som att gruppen är nybörjare och det ser så ut på vikterna som ställs fram?

Väldigt lätta och man får ladda på rejält för att få det man brukar. I marklyft brukar jag ha fyrtio kilos vikter plus stången som väger sju kilo enligt David och åtta kilo enligt Olle. ?

Jag orkar mer men inte i 45 sekunder. Men där det normalt ligger som lägst en stång som väger femton kilo och max uppåt hundra, så är max här den jag har haft. 47 eller 48kg alltså. Fattar inte för det är rätt biffiga gubbar och en hel del tjejer som ser starka ut. Men, det är ju trevligt att känna sig i bra form:)

I dag är det HIT, högintensiv träning, och om David inte bytt ut övningarna var det riktigt kul. Jobbigt som satan men kul:)

.

Jag har haft hushållsservice:)

Ny spishäll som sagt och sen skulle de även kika på min tvättmaskin. Ni kanske kommer ihåg att den jävlades för ett tag sen? Den ville inte snurra eller tappa ur vattnet så det fick jag göra via nålfällan… två gånger, med vatten över hela golvet som följd….

Vad felet var?

Inte ett skit. Den funkar. ?

I alla fall när killarna stod och glodde på den. Man känner sig ju så infernaliskt jävla korkad! Men hur ska man veta? Det är inte så att jag älskar att torka upp femton liter vatten from golvet liksom så man testar ju inte mer än nödvändigt. Jag försökte ändå med att dra ur sladden och rensa nålfällan och så. Killarna bara ruskar på huvudena och tar betalt. Jag är ju som bekant gjord av pengar så det känns ju inte det minsta surt?

Men nu kanske mitt elände med saker som går sönder kan få ett slut. Please??

Annat var det förr. Då höll saker! Mammas tvättmaskin är typ trettio år gammal och funkar fint fortfarande. En Miele förvisso, så jag kanske ska gå över till det:)

En annan sak från förr är mössan:)

Min gamla, syrrans var gul med blå logga. Sen 70-talet typ. SAS betydde då Scandinavian Airlines System. Det är ju vårt familjeföretag på så vis att sen 1963(tror jag) så har en familjemedlem jobbat där.

Min tröja som skymtat fram kommer från Cellbes den med:)

Faktiskt hela dagens outfit är från Cellbes inser jag nu:)

Och jag lär hålla hårt i tröjan för två döttrar kom och sa att den var fett snygg:)

Jag måste läsa tre böcker nu medan Jack sover, så jag återkommer senare! Värlshemligt, jättehemligt och Bladen brinner, alla av Barbro Lindgren:)

Vi hörs sen!!

Igår kväll när jag kom hem från Vimmerby så hann jag faktiskt med bussen. När det för en enda gångs skull händer något på stan som gör en väntan på buss ganska kul, då minsann hinner man?

Normalt gör man det inte. Bussen var knökfull av folk som varit på kulturnatten och nu skulle hem, klockan var ju ändå 21.

Jag var hemma en timme innan planerat och blev mottagen med kramar och blöta pussar (Doris).

Snackade med ungarna länge innan jag hamnade framför Robin Hood med Russel Crowe. Gillar både Robin och Russel så det är en dubbelbra film:)

Den slutade två… och jag var bra trött men kunde ju inte missa slutet!! Herregud jag såg den ju bara för några månader sen?.

I säng och somnade som en stock, sov som en gris och vaknade av tuppen;)

Hade klockan ställd på halv elva och vaknade inte en sekund tidigare. Klev upp och packade ner allt vi bakat och körde ner det till Ica där Lovelias basketlag sålde idag. Sen hem och påbörja uppgiften vi ska lämna in i slutet av veckan. En dialogövning. Jag tycker inte att det är det minsta besvärligt, jag skulle kunna skriva tusen dialoger rakt av… men då drabbas jag av tvivel. Är det fel? Tänker jag helt galet nu? Så här enkelt kan det omöjligen vara:)

Vi får se helt enkelt:)

.

Jag körde Corrinda till Rosendal, där de spelar basket. Dags för hennes första match på två år. De mötte Umeå som om jag nu fattar det här rätt, är svenska mästare i en klass över dem. Jag fattar inget av basket. Jag har noll koll och varje gång jag sätter en fot i baskethallen får jag huvudvärk. På allvar alltså. Ljudet av gnisslande gympadojor på trägolv är tillräckligt för att få huvudet att värka, men så lägger man till att det är signaler som låter mer som ett jävla godståg som försöker få bort en älg från spåret, och migränen börjar ta form. ? My lord alltså, jag svär,om man hade en decibelmätare så skulle den slå på tinnitusvarning. Helt stört!

Än värre att absolut ingen, utom jag och syrran, verkar reagera på det. Vi sitter med fingrarna i öronen och alla andra är helt obrydda.

Men i alla fall, Umeå är proffs jämfört med våra tjejer och det förväntades totalkross.

Corrinda var ändå taggad och såg fram emot det, de tog matchen som ren lärdom.

Hem igen och hämta syrran och Lovelia som ville med, och så tillbaka.

Matchen var… kanske inte så spännande men absolut inte tråkig att titta på.

Tjejerna gav Umeå en match, även om det inte syns i resultatet.

Det här är inte ens slutresultatet ?

Men det är av sådana här matcher man kan lära sig. Laget är inte vad det varit, så många som slutat och flera av tjejerna är bara 01:or. Merparten kanske till och med.

Men jag är ju en förespråkare av att det ska vara kul och inte blodigt allvar med sport, så jag är happy så länge Corrinda tycker det är roligt:)

Vi åkte hem och släppte av tjejerna och drog sen till Ikea. Syrran såg att de sålde ut sina solsängar och jag har tjatat om sådana ett par år nu, så vi åkte dit och slog till på två. Sen blev vi akuthungriga och köpte korv och glass 😉

I högtalarna började det tjatas: ”ett personalmeddelande – kod 1000 gäller.”

Eller som syrran hörde det: Ett personalmeddelande – kod 1000… hjälp.”

???

Efter tio stycken sådana gick jag och hämtade glass, man får ju bara struten i handen och så får man fylla på med glass från maskinen själv. Jag har varit med om utrymningar på Ikea några gånger och de brukar föregås av sådana meddelanden. Man vill ju inte bli utan sin glass!! ?

Givetvis googlade vi, och kod 1000 betydde att det var ett automatlarm som utlösts, kunde ha med byggdamm eller ånga från ex en torktumlare att göra.

Jag hann bara tillbaka till stolen när rösten i högtalaren meddelade att vi var tvungna att gå ut. NU.

Nöjd över att vi hann hämta vår glass promenerade vi ut. Jag är väldigt imponerad av Ikea och deras utrymningar, de är riktigt vassa på det. Antar att de anställda var sådär glada över att behöva göra det fem i stängning bara..

Jaha, vidare till Gränby för att köpa presenter till Lovelia som fyller år på tisdag. Hittade en del av det jag tänkt och en del jag inte tänkt, som den här mattan exempelvis

På rea, 49kr:)

Jag tyckte den passade oss, massa tjejer i familjen:)

Dessutom har jag gått och gnolat på Mötley crue’s låt med samma namn:)

Tittade ni och blev förskräckta nu? ??

Låt mig bara säga några saker då. För det första är det ett minimum av silikon i videon. Det är inte heller läppar som ser ut som tjejen de sitter på fått stryk med en stekpanna?eller rumpor stora och uppumpade som badbollar. Och poledance är väl snart en OS-gren.

Jag älskade Mötley crue, och gör det nog än, låtarna funkar fortfarande. Men Vince Neil har gubbat till sig?

Och apropå det så har jag hört massa gamla Kiss-låtar på radion nu på sista tiden. Och frågan är nu… hårdrock?? Seriöst? Det är, som syrran så snyggt satte hammaren på spiken – äkta boogiewoogie ju.

Mesigare än mycket men ändå så var de så farliga?

Jaja.

Nu ska jag hoppa i säng. I morgon kommer Jack ?

Jag ska få låna honom måndag, tisdag OCH onsdag❤️. Lyllos mig:)

Nu var det sovdags ja… vi hörs snart igen 🙂

Natti natti ?

Igår var det fredagen den trettonde. Inget jag normalt höjer på ögonbrynet över men igår var det nåt hela tiden?

Var det dessutom fullmåne? Nån kursare sa det men jag märkte inget av det.

Vi börjar med det försenade tåget. Det kom, tjugofem minuter sent. Eftersom jag vill ha marginal så hade jag tagit en tidigare buss så jag väntade nästan en timme på stationen. När jag väl klev på så frös jag men lutade mig tillbaka och småslumrade hela vägen till Linköping. Kom på drygt halvvägs att jag ju hade en poncho i väskan som jag drog över mig och slutade så småningom huttra. Framme i Linköping var det byte och då fick jag inte fram biljetten på appen… tog ett tag medan konduktörskan stod och tittade strängt på mig. Som att jag skulle tjuvåka på Kustpilen…. va? Sån är inte jag! Tjuvåka på pendeln okey, men Kustpilen? Eller ölandstoken eller pågatåg och allt vad de heter här nere- aldrig? Man är ju ändå lite rädd för att inte förstå språket här?.

Sen satt jag där i godan ro och skulle bara kolla om det kanske stod något om var vi skulle samlas på kursplattformen. Jag har ju loggat in mig och reggat och skrivit ut kursplan och tyckte jag hade tvärkoll. Upptäckte två saker.

Ett – de har lagt till en uppgift med deadline den nionde september. En presentation av oss själva som ska ligga till grund för gruppindelning. Och, man skulle ha bokat in sig på visningen på Näs. Om man missat det, som jag och typ fem andra gjort, så fick man inte följa med. Nähä. Vad fan ska jag hit och göra då?

Skrev ihop en sur kort presentation i all hast och satt sen och tjurade över att det inte kommit några notiser om nya inlägg på forumet. Det brukar jag få. Men skit samma! Allt löser sig på nåt vis:)

.

Framme i Vimmerby klev jag av och tillsammans med mig ramlade ett gäng människor av varav jag hörde nån säga något om barn och skriva. Snabbt spetsade jag öronen och jodå, hälften av kursarna fanns ju där:)

De flesta skulle bo på Stadshotellet så jag hakade på dit och de checkade in. Jag stod och snackade utanför med några tjejer som inte heller skulle bo där utan på Astrid Lindgrens värld. Jag var den enda idioten som bokat in mig i Mariannelund ?

Så småningom traskade vi till Näs, som då alltså är Astrids barndomshem. Vi samlades och kikade först på en liten film, sen fick vi gå runt på en utställning med headset på och röst i lurarna. Det var helt okey. Jag var i ärlighetens namn inte jätteimponerad, men så var jag ju på världsutställningen Titanic som liksom höll världsklass nyss:) Den var fin den här med:)

De som haft koll på kursplattformen gick på visning i huset i två omgångar och vi andra bokade in oss på det till nästa träff.

När jag snackade med de andra så började jag inse att jag läst fel bok också. Vi skulle läsa valfri bok av Malin Eriksson och jag gick in på bibblan på nätet och beställde första bästa bok efter att ha sökt på hennes namn. ”Kyrkan brinner!” blev det. En bok jag kanske inte jättegillade, om dataspel. Övriga hade läst olika höstböcker … tjena.

Jag laddade hem en hästbok av rätt Malin på Nextory. Älskar att det finns så mycket där som jag behöver ha!!

Jag gick runt i trädgården på egen hand, och det var himla vackert och mysigt.

Lite spöken.

Och lite gungor

Och huset, the hus:)

Här växte hon upp. Allas vår Astrid.

Plötsligt insåg jag vad hungrig jag var. Och inget kaffe hade jag druckit heller. En koll på klockan talade om att det var nio timmar sen jag käkade frukost. Lämpligt nog fanns det ett kafé där och jag beställde en kantarelltoast.

Bad att få utan picklad rödlök. Det är bara sött:)

Den var mycket god och kaffet satt fint, jag drog en snabb påtår också:)

Allt eftersom de andra blev klara så kom de och satte sig och vi satt där och snackade. Vi är ett otroligt härligt gäng!

Nu skulle vi förflytta oss till lokalen där vi skulle vara i dagen efter och nån timme den dagen. Vissa hade bilar och vi lyckades få plats allihopa och transporterade oss dit för en stunds info och snack.

Vi avslutade vid sex och jag fick skjuts ner till stationen. De som bodde på stadshotellet skulle äta ihop men jag kände att det fick räcka med toasten där vid tre. Jag ville komma till Mariannelund och ta det lugnt i min ensamhet. Det här med att hitta rätt buss… Bah. Jag tyckte jag stod rätt men givetjävlavis var det fel. Jag hann i te flytta mig innan bussen gick och nästa gick om en timme. Suck deluxe.

Eller fuck deluxe snarare?

Jaha, jag drog min väska till Ica och snurrade runt där inne. Hittade superfina jordgubbar som jag tog under armen. Tänkte att jag ska ju inte ha så mycket och jag kan ändå inte dra en kundkorg med dragväska och handväska. Såg naturgodiset och tänkte att det blir gott! Lyckades tappa min kartong med jordgubbar på golvet så några ramlade ut… men vafan!

Jag jonglerade till sist med två bananer, en plastlåda med jordgubbar, två Loka, två proteinshakes och tre kexchoklad. Och en sandwich.

Tillbaka till busshållplatsen.

Det satt en man i kuren och jag ville stå i solen, som snart skulle försvinna så jag ställde mig en bit ifrån. Jag tror att han sa att lilla damen inte behövde vara rädd för honom. Nähä, okey, good to know. Han var i min ålder kanske yngre, men lilla damen stod kvar utanför och försökte ladda hem nån app för att boka bussbiljett:)

Inte det minsta rädd faktiskt:)

Så reste han sig upp, en ganska stilig man ändå men nog inte helt nykter. Han tog sin kasse och gick ut mot mig och jag suckade inombords, orka konversera med en fylltratt?

Men han gick bara förbi med en lätt bugning på nacken.

” God kväll lilla fröken, vad snygg du är!”

Tack:) Jag är inte van vid komplimanger från just precis nån så jag suger i mig av allt:) Jag gillar Vimmerbys män helt klart, fulla eller inte?

Bussen kom till sist och jag frågade så det blev rätt. I Uppsala har vi inte lika bra informationssystem som neråt. Här står det nästa hållplats följt av de två nästkommande. Man har finfin koll.

Jag lyckades kliva av rätt och slog igång gps. Den sa att jag var framme. Men vem litar på gps?? Va? Inte jag så jag gick åt det håll jag trodde. Och insåg efter tvåhundra meters lätt uppförsbacke att det var fel håll. Gick tillbaka och skrattade högt för mig själv. B&B låg PRECIS mitt emot busshållplatsen. Men skjut mig. Använd inte ögonen heller liksom?. Till mitt ynka försvar var att bussen stod i vägen och att jag hade huvudvärk.

Traskade in och blev väl mottagen. Jag skulle få skjuts till vandrarhemmet och jag reflekterade inte över det. Det är väl som det är liksom. Ägarna var supertrevliga! Så gulliga. Han frågade om jag hade allt jag behövde och det trodde jag.

”Sängkläder?” frågade han och jag stod återigen där som en fågelholk. Nä. Hade jag helt missat. Ingen fara, de packade ner det i min kasse jag skulle få med mig, mon frukost:)

Så körde hon mig en bit utanför ”stan” till nån slags byggnad som kanske mer såg ut som byggbaracker. Vid det här laget var jag så djävulskt trött att jag hade somnat var som helst och kunde inte bry mig mindre. De hade ganska nyligen tagit över och skulle rusta. Det behövs ?

Det ÄR inte det bästa ställe jag bott på. Det kommer nog bli fint med tiden och ägarna var verkligen härliga så jag vill verkligen inte dissa det.

När jag fått på värmen så låg jag i soffan och käkade jordgubbar och naturgodis.

Sämre kunde det varit.

Jag fastnade framför Snövit, med Chris Hemsworth❤️och kvällen var räddad:)

Duschade och kröp ner och sov ganska gott i en stenhård säng:)

Är man bara tillräckligt trött så?

I morse ringde klockan 6.30 och jag gjorde mig i ordning. Jag skulle få skjuts av ägarna till Vimmerby kl 7, för hon skulle jobba tror jag. Första bussen gick 10.15… och vi började nio.

Jag hade kommit på den briljanta idén dagen innan att jag ju kunde äta frukost på hotellet med kursarna så det var helt ok:)

Jag fick lov att ställa min väska i bagagerummet till och med❤️Nästa gång bor jag här!! Det var för knöligt att ta sig till Mariannelund och det är roligare att bo med kursarna:)

Dagen idag var det inga stökigheter. Allt rullade på och det har varit väldigt trevligt och lärorikt.

Det visade sig att vi var många på samma tåg hem, så istället för att sova har jag snackat:) Så härligt.

Vi hängde i baren/bistron och när kaffet var urdrucket så satte jag mig och skrev det här.

Jag kollade mina biljetter.

Och vad är nu detta?

Jag bokar alltid resa hela vägen, minus min buss hemma. Kan någon förklara för mig varför SJ tyckte att jag ska vänta femtio minuter i Stockholm för att sen ta pendeln som tar en timme. Istället för att ta tåget som tar 40 minuter och jag bara behöver vänta typ tjugo minuter?

Aldrig. Jag vill hem. Sitta och glo här för att sen åka ett sämre, dessutom dyrare färdmedel?

Jag köpte ny biljett och har mailat SJ och bett att få tillbaka SL biljetten. Vad tror ni?

Jag håller tummarna!

Men förutom det och att fredagen den trettonde stökade med mig ??så har jag haft så trevligt!

Alla trettiofem visade sig vara hur mysiga som helst, och jag är så jäkla glad att jag får gå den här kursen ihop med dem:)

.

Nu sitter jag på tåget som går snart, en halvtimme innan mitt ursprungliga?och ska se med hur lite marginal jag missar bussen hemma i stan:) Det brukar vara så att tåget rullar in när bussen rullar ut. Är tåget tidigt och man gör en tjurrusning så kan man hinna men knappast med resväska ?

Bah!

Det är Kulturnatten i Uppsala så det är folk överallt:) Det hade varit trevligt att gå ut och dricka öl men jag är slut som person. Det får vänta, det är nog fotboll snart ?

Nu ska jag hem, krama kidsen och slänga mig i soffan och se nån film:)

I morgon ska jag se Corrinda spela basket, första matchen på flera år. Hon bad David komma och heja på fast de förväntar sig storstryk, det är ett av sveriges bästa lag de möter:) (Han är hennes gamla fystränare från skolan) Jag funderar på att ta med pompoms och kompressorhorn men tja… kanske inte ?

Nu ska jag göra annat, vi hörs snart igen!

?

Ja, som jag sa häromdagen, tänk om man vetat, då hade jag tagit en senare buss och kunnat sova längre… men icke. 06.21 gick bussen. Och hör står jag.

Än så länge hinner jag med anslutande tåg i Linköping men det är tajt. Antar att det inte finns nån att fråga där heller så hur löser jag transport via Lindköpin till Vimmerby? Nån som vet på rak arm att det går massa bussar eller tåg eller så:)?

.

Jaja.

Igår körde jag dubbla träningspass:)

Först ett TMI med David klockan nio prick på svintidiga morgonen, och sen ett Cirkelfys med Joakim på kvällen. Det gick alldeles oförskämt bra pass två:)

Syrran kan inte träna på dagtid, möjligen någon lunch ibland om hon jobbar hemma, men annars är det svårt. Hon pendlar till Solna så det är lång resväg dessutom. Just nu finns det väldigt lite pass på kvällarna så man får ta det man får. Inga favoritledare alls:/

Det är tråkigt att träna själv och då kör jag dubbelt ibland. Det är kul:)

Ibland känns det som det är optimalt att köra två pass, om man bara hinner återhämta sig. Igår var det nio och halv sex så det var ju en hel dag i mellan.

Idag känns det bra, lite stelt men det kommer nog mera träningsvärk. Speciellt som jag kommer sitta still mesta delen av dagen. Vi ska få en rundvandring i Astrid Lindgrens Näs. Så nyfiken på det!

Nej nu fryser jag om fingrarna, skriver fel hela tiden?. Vi får höras senare, jag hoppas jag hinner med det:)

God morgon, ha en fin dag?

Innehåller annonslänkar

.

Sådärja, dagens tips till bra pris:)

Cubus har fem par trosor för 199kr, sista veckan så rappa på. Jag har tipsat mina tjejer som konstant klagar över att de inte har några:)

Finns massor att välja mellan, både med minimalt med tyg och med mycket tyg och såklart normalmycket tyg:)

Jag har svarta, svarta, svarta och svarta. Bäst så eftersom jag inte ids sortera efter färg utan tvättar alla underkläder tillsammans. Och så syns det minst under träningstightsen;)

.

Och jag kan inte låta bli att återigen tipsa om Readly

För bara nio kronor första månaden får ni över 4000 titlar, magasin och tidningar direkt i mobilen. Jag visste inte att de fanns förrän i våras och jag älskar det. Så himla bra att slippa kasta bort fina glansiga magasin!! Syrrans frisör har helt slutat med fysiska tidningar på sin salong och har i stället köpt in surfplattor så kunderna kan välja och vraka:)

Ett tips som jag ska försöka att följa själv är att äta D-vitamin under de solfattiga månaderna. Jag är värdelös på att komma ihåg att ta vitaminer och sånt även om jag ställer burken på paradplats i köket. Men i år ska jag ge D-vitaminet en chans! Igen ??

Jag köper mina hälsopiller HÄR

Finns som synes massor inom hälsokost att botanisera bland. ??

Barnen har inte ens fått sina AD-droppar som små, kanske är det bara D-droppar nu förresten? Men det var samma där, jag har minne som en guldfisk. Och tänkte att amningen var en mirakelkur för allt. Vilket det ju är också:)

Men även de ska väl ha lite extraboost och det här är vad de ska få prova i år:)

Vitaminspray 🙂

Om jag inte kommer ihåg så är det ändå stor chans att de själva gör det, att spraya saker är kul:)

Vi kan väl höras om en checkup gällande vitaminerna lite längre fram? Så kanske jag får lite press att komma ihåg dem:)

Nu är det sovdags ! Jag bokade ett pass med instruktör i morgon klockan …. nio! Ja på morgonen, det är inte klokt att man ska behöva bli morgonpigg för att få träna det man vill. Vad hände med kvällspass liksom? ?

Corrinda ska med och efteråt ska vi leta nya basketskor till henne. Hon ska snart spela sin första match efter sitt långa uppehåll och är lite nervös. Jag vet att hon kommer vara bra, det är en mammas privilegium att veta att ens barn kommer vara bäst 🙂

Vi hörs i morgon igen 🙂

Natti natti 🙂

Vet ni då, jag har ju alldeles glömt berätta att jag misslyckades här i våras:)

Man måste ju dela med sig även av sina tillkortakommanden eller hur?

Så här kommer min loserstory!

Ni vet Robinson? Mitt favoritprogram:)

Jag har sett alla säsonger och nu även den säsong av Australiens Survivor som sänts på typ fyran, eller sjuan kanske? Det är galet krävande i tävlingarna. De verkar få betydligt mer käk men är ändå svinhungriga ?och tävlingarna är grymma. Jag föredrar ändå svenska modellen.

Jag vill vara med!! För några år sen när jag mådde som sämst i min emetofobi( rädd att kräkas) så avskräckte det så pass mycket att jag inte ens tänkte tanken på att söka. Plus att jag är för jäkla blyg och inte är ett dugg sugen på att bli filmad:)

Men jag vill testa och se om jag är så mycket bättre än alla andra;) som jag tror?. Ni vet, man sitter hemma i soffan och suckar när de inte gör som man själv tycker är smart:) Att sen produktionen bestämmer och att det är massa regler fattar man ju inte från soffläget?

Jag sökte till säsongen av Robinson som sändes 2018 men tror att jag fipplade iväg ansökningen ut i cyberrymden för jag fick aldrig någon bekräftelse. Jack var beräknad i skutt av augusti 2018 så då sökte jag inte, aldrig att jag ville missa mitt barnbarns födelse❤️

Men i våras så gick jag och funderade. Tänkte skita i det men så slängde jag ändå iväg en ansökan, timmarna innan tiden gick ut:) Fyllde i formuläret tusen gånger för det laggade och försvann och till sist tänkte jag skita i det. Fan liksom så viktigt är det inte. Men då funkade det. Spelade in en liten film, svettig och lite lätt solbränd( röd näsa) och i träningskläder med håret i fultofs. Jag hade inte tid med nåt annat;)

Tjoff iväg med det och så var det med det. Jag fick en omedelbar bekräftelse på att det inkommit som jag inte fick första gången då det också strulade som fasen. Så jag har nog bara sökt en gång:)

Så fort jag skickat det var det ute ur systemet. Jag var helt säker på att inte höra något men nu hade jag i alla fall sökt:)

Ni vet hur det är, man ångrar bara det man aldrig gjorde?

Det gick några dagar, jag glömde bort det och så en dag ringde mobilen. Jag svarar nästan aldrig på okända nummer för att slippa försäljare som liksom nästlar sig in överallt, trots nixregister och sånt.

Svarade av nån märklig anledning, jag hade egentligen inte alls tid för jag höll på med skoluppgifter.

”Hej Carola,det här är från Mastiff, du har ju sökt till Robinson”

Ehhh va?

”Vi vill träffa dig, kan du komma hit?”

Ehhh okey!

Kan säga att jag blev riktigt knäsvag:)

De berättade att det var tusentals sökande och att de valt ut cirka femhundra till castingmöte. Fattar ju jag med att det är små odds att komma med, tror de valde ut nånstans runt 50 stycken som fick komma tillbaka för fler intervjuer och fystester osv. Men är osäker.

Åkte dit, och var svindålig. Katastrofalt usel. Nervös som fan och liksom bara väntade på att få börja babbla men plötsligt var det slut. Jag brukar inte ha problem med att svamla men nu, instängd i ett pyttelitet rum, som en ljudisolerad glasbur, med en tjej som tittade mig stint i ögonen så drabbades jag av total tunghäfta. Och minnesförlust för jag kunde knappt svara på varför jag ville vara med ?

”Öhhh tja jag vill utmana mig själv… typ.”

Jag var åt helvete för mainstream och välkammad. Noll kul alls, jag som är ganska rolig och kan vara rätt bitsk och ironisk, egentligen. Men helt uppenbart inte under press i en glasbur;) Alldeles för nervös.

Jag visste redan när jag gick därifrån att jag misslyckats deluxe, och inte skulle komma längre utan hamnade på listan med folk de slösat tid på?

Det kändes surt. För jag hade ju ändå lyckats ta mig igenom första sållningen.

Och som ni märker så är jag inte på Fidji:)

.

Men tänker att det var nog ödet, min tur kommer kanske nån annan gång. ?? Eller inte.

Tills dess så tränar jag mig i armgång, löpning och styrka. Kanske borde lägga till konstiga pusselkuber och knep&knåp.??

.

Jag är ändå lite happyhappy över att ta mig till de femhundra av tusentals, och Robinson, det är bara att ringa när ni vill:)

Så, närmare Robinson än vad jag någonsin varit i alla fall 🙂

Nu ska jag skjutsa barn, den vinstlotten drar jag varje vecka 🙂

Hörs sen!