Okategoriserade
Okategoriserade

Barnvakt och snicksnack:)

Först, ni är en del som inte fattar:)

Tråkigt för er:) De som fattar, fattar kan man väl säga. Svårare än så är det inte.

Och med det går vi vidare, eller tillbaka kanske, till gårdagen!

.

Janelle messade mig strax före åtta att hon var på väg, och jag masade mig upp ur sängen någon minut efter att hon kom hit:) Hon skulle på kurs och Jack skulle hänga med oss♥.

Janelle är nu babysimsinstruktör:) och kommer handleda egna grupper så småningom. Jag kan av egen erfarenhet säga att det är en av de bästa saker jag gjort med mina barn, det är en winwin åt alla håll och kanter, så har ni möjlighet – babysimma.

Hon lämnade av barnet, mat och allt man behöver för att hålla en drygt åttamånaders bebis happy. Jack var trött, han brukar sova en sväng redan vid nio, och hemma lägger de honom bara i spjälsängen så somnar han. Här funkar ju inte det. Jag försökte lägga honom mitt i min säng, med täcken och kuddar runt om, men han blev ledsen efter en minut. Så då fick han komma upp igen, och satt med mig vid bordet och pillade i sig lite smörgås medan jag käkade frukost. Sen gjorde vi ett nytt försök, den här gången i vagnen, framför Babblarna. Alltså de är ena lustiga figurer, och funkar alltid. Lite som Teletubbies på dåtiden. Jag har såklart visat Jack Teletubbies, och han kunde inte bry sig mindre;) Han är nog för liten än, vi får se framöver.

Han somnade, och sov en timme lite drygt. Sen var det mellis och ungen klämde i sig en jätteportion pärongröt:)

Jamie har varit lite ”rädd” för Jack, för han har varit så liten och ömtålig, men nu börjar han våga ta i honom. Han satt med honom en sväng på golvet medan jag grejade med något, och när Jack blev ledsen så lyfta Jamie upp honom och gick och satte sig i soffan för att mysa lite.

För ett tag sen pratade vi om Familj. Jag frågade Jamie hur många syskon han har, och det var åtta. Han hade sex systrar och tre bröder. Hm? Jag frågade vad systrarna heter och fick korrekt svar, och på vilka brorsorna var svarade han Robban, Jordan och Jack:)

Ja, det är inte så lätt det här:) Det skiljer sju år på de här två, så de kommer ju vara mer som bröder än som morbror och syskonbarn.

.

Jag kom på att vi behövde åka till Gränby, Trixie behövde skor, så hon och jag och Jack åkte dit. Packade in vagnen i bilen och fick stå och klura en stund på hur man fäller ihop, och upp, samt hur man fäster babyskyddet på den. Alla vagnar har ju sitt eget sätt, och utvecklas hela tiden;) Men det gick fint.

Tre par skor senare och lite andra ärenden så åkte vi hemåt igen, Jack somnade i bilen och sov en liten minisväng.

När han vaknade var det lunchdags och eftersom syrran kommit hit så gick vi en promenad, först till Ica för att köpa lördagsgodis, och sen den längsta vägen hem:) Allt för att ungen skulle sova så länge som möjligt, men det blev ändå bara 45 minuter.

Det tog en evig tid innan han somnade, han låg mest och kikade sig omkring, och sen vaknade han så fort vagnen stannade:)

Han sover mestadels inne i sin säng hemma, och då är det ju skillnad. Men han är supergo och glad hela tiden, så även om han är trött så märks det inte på humöret.

När Janelle sen kom så satt vi ute, han hade precis dragit i sig en burk fruktpuré och var mätt och belåten. Det är så enkelt att ha hand om honom:)

Samtidigt som det är svårt att göra något vettigt, för man vill ju tillbringa tiden MED honom:) Med mina egna ungar så var man ju liksom tvungen att göra saker, för de sköter sig ju inte av sig själv direkt, men så hade jag dem för jämnan också. Att få låna Jack så här är så mysigt, hela familjen njuter. Patricia jobbade igår men så fort hon kom hem så snodde hon åt sig honom, och det samma gäller alla kidsen, de vill gärna låna och greja och pyssla. Alla gör sitt yttersta för att han ska ha det bra och vara glad:)

.

Janelle stannade på middag, och sen åkte hon för att hämta Simon på jobbet. Vi blev kvar vid köksbordet hela kvällen. Jag hade sån muskelvärk att jag inte alls hade lust med en till långpromenad:) Ibland känns träningsvärken annorlunda, och igår var den bara sådär stel och matt och lite molande värk i hela kroppen. På TMI kör vi ofta, kanske alltid, jag har ju inte varit där så länge,  10-12 repetitioner av tre eller fyra övningar, och så tre varv. En muskelgrupp i taget, tex armar, bröst, ben. Det gör att musklerna blir helt och totalt uttröttade, och så går man direkt på nästa muskelgrupp. Det är ett helt annorlunda sätt att träna mot cirkelfysen, som jag ju älskar, och mycket tuffare. Och dagarna efteråt kan se väldigt olika ut rent smärtmässigt:)

Så en kväll vid köksbordet under både allvarsamma och skämtsamma diskussioner blev det.

Allt skit som tagit kraft och fokus börjar sakta men säkert klinga av. Det är fortfarande en hel del jobbigt kvar, men det går åt rätt håll i alla fall.

I det här så finns det en person som är en riktig ärkeidiot, och det nystas fram mer och mer som gör att man tappar hakan. Jag har haft en del kontakt med personen i fråga, och faktiskt aldrig fått så mycket påhittad skit kastat i ansiktet av en person jag inte träffat eller ens känner. De här människorna som är helt perfekta och aldrig gör något som ens liknar ett fel, i sina egna ögon då såklart, ..de är konstiga. Att man inte har självinsikt är sjukt. Att det är ”Alla andra som har fel, och jag har minsann rätt” det är en ofräsch inställning. Att det sen i förlängningen drabbar andra människor, det är bara taskigt. Elakt.

Jag gissar att ni alla någon gång stött på en sån person i livet? Förhoppningsvis på så långt avstånd att det inte rör er!

Lite sånt här diskuterade vi igår, men även roliga saker:)

.

Det går ju mot avslutningar nu. Samtidigt som det känns skönt så är det en massa att tänka på. Corrindas student kommer ju först, och är det som tar mest fokus. Novalie ska på niornas bal och behöver en klänning, övriga skolbarn ska ju ha kläder de med. Jag köpte så fina skjortor till killarna på Zara, som är en riktig favoritbutik när det gäller att hitta kläder till de två. De har ofta en hel massa kläder nedsatta, och det gillar ju jag:) Jag kom hem med fyra t-shirtar för 49kr/st. och två skjortor som kostade 129kr samt två par shorts för en summa jag glömt;)  Men det fattas fortfarande byxor av alla de slag till killarna, speciellt kortbyxor.

.

Nej, nu måste jag sluta för jag ska skriva annat ju! Ingen ska ju tro att jag ”hunnit” med det, men idag är barnen med sin farsa, så då bör jag få undan det, och jag har även morgondagen på mig.

Vi hörs snart igen!

Ha en fortsatt fin söndag:)

 

Kommentera

  1. Mormor

    Alltså vad härligt # KöksbordshängMedCarola. Vill hänga med någongång! Du är jordnära och klok. Vill diskutera och analysera flera ämnen med dig/er i familjen😊

Okategoriserade

Att ha en åsikt är inte farligt!

Jag funderar på när det blev så fruktansvärt fel att våga ha en åsikt?

Är vi så rädda för vad andra ska tycka och tänka om oss? Jag kan förstå det, för bara på förra inlägget fick jag höra att nån tappade respekten de hade för mig.

Det kan jag förstå om jag plötsligt kom ut som fullvärdig rasist som skulle bli SDs nya språkrör.. men för att jag tycker till lite om en fetmegasuperstor kändis som bygger sitt kändisskap på skandaler runt sin familj och person..

Nja:)

Jag tycker saker, och till skillnad från många så vågar jag stå för det. Jag vänder inte kappan efter vinden utan jag har en åsikt som grundar sig på den jag är, mina värderingar och min erfarenhet.

Ibland har jag fel, och jag kan absolut ändra mig, men helst inte;)

Jag tycker att det är för mesiga straff i Sverige. Jag tycker folk som är hemma med småsyskon inte ska ha rätt till heltid på förskola. Jag tycker inte ens att barn under tre, fyra kanske till och med, har något på en förskola att göra. Speciellt inte om de har småsyskon hemma. Jag tycker att väldigt många uppför sig som fullblodsidioter i trafiken. Jag tycker att Försäkringskassan ska skrotas. Arbetsförmedlingen i den form de är idag också. Jag tycker att svensk sjukvård, som är en av de bästa i världen, suger. För vad spelar det för roll hur bra den är när svenska folket inte får tillgång till den, pga överbelastning, för få läkare, kassa löner och villkor osv. Jag tycker det är sjukt att det inte går att få ett boende om man inte har rika föräldrar som kan köpa en lägenhet åt en, eller hjälper till att betala svindyra hyran. Jag tycker att politiker som myglar ska straffas, hårt, och inte få ett nytt välbetalt jobb. Jag tycker att vi ska ha sextimmars arbetsdagar, så ska vi nog se att den psykiska ohälsan sjunker. Jag tycker det är gott med kött. Jag tycker det är en självklarhet att män och kvinnor är lika mycket värda, och har samma lön. Jag tycker att man ska ha skrota individuella löner för det gynnar fan bara de som kan snacka för sig, bättre med samma för alla. Jag tycker att en kattunge kan vara det gulligaste som finns, och att Chris Pratt är Guds gåva till kvinnorna.

.

Jag tycker saker, om allt och om inget.

Jag diskuterar mina åsikter med folk, som kanske inte alls tycker samma, och jäklars vad kul det kan bli, och berikande. Man lär sig nåt nytt varje dag:)

Jag kräver inte att nån ska tycka som jag gör, även om det såklart är trevligt med medhåll;) Däremot kräver jag respekt för min rätt att ha en åsikt, på samma vis som jag respekterar att andra har sin åsikt. Fel eller rätt, vem bestämmer det? Egentligen.

Jag tycker också att det är vansinnigt töntigt att inte våga uttrycka sin åsikt, för vad är det värsta som kan hända? I mellanmjölkens land… händer typ inget 🙂

Vill man inte säga vad man tycker så får man såklart låta bli. Men fan, fatta vad jäkla tråkigt det skulle vara om alla gjorde så:)

Man behöver heller inte vara så förbannat PK i allt. Man får tycka att folk är idioter. Man får tycka att det är märkligt med surrogatmammor, det gör en inte till en dålig människa 🙂

Genom att tycka och tänka saker så utvecklas man. Genom att diskutera, stöta och blöta saker, se dem med olika glasögon så lär man sig. Och faktum är att man också får skämta om allt.

Idag är vi extremt lättkränkta, gärna sekundärkränkta. Folk vågar inte öppna truten av rädsla för att nån ska ta illa upp.

När blev det så här? För det är helt galet, och bidrar till att det är så mycket enklare att styra oss. Ingen vågar opponera sig eller tänka själva.

Jag tycker att vi ska tycka mera. Om allt:) Både på gott och ont. Man kan tycka helt olika utan att för den sakens skull vara ovänner. Bara man låter bli att bli kränkt och kinkig över ALLT.

Thats it folks!

God natt:)

Kommentera

  1. M.R

    Måste bara lämna ett litet avtryck på detta inlägg; för jag tycker som dig, att individuella löner ska bort. Lika-samma för de som har samma kompetens! Vi är alla så olika som personer, jag är inte den mest verbala, som står upp för mig själv/kan hävda mig. Men vet att jag gör ett jättebra jobb. Är förövrigt förskollärare, så vi har ju lite mer att diskutera också.😅

  2. Hanna mamma till 5

    Läser din blogg dagligen och gillar den just för att du vädrar dina åsikter. Jag håller inte alltid med dig men dina åsikter får mig som läsare att vrida lite på mina egna åsikter. Vilket jag gillar. Så fortsätt skriv så vi kan bolla våra tankar med varandra.
    Kram Hanna

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Det är han ju. Och jag tycker dessutom att deras lilla logga är gullig, och blir alltid lite glad först när det dyker upp reklam med den på🙈😂. För att sen bli skitsur för att de ”luras” och låtsas vara gulliga😂

  3. Loppan

    Jag tror inte man tappar respekt för att människor har en åsikt utan man gör det utifrån vad åsikten står för. Jag tror inte du känner samma respekt och gemenskap med människor som kategoriskt sågar valet att skaffa många barn utan att faktiskt ha lärt känna människorna bak beslutet. Jag kan känna mindre respekt inför människor som har åsikter som går emot mina värderingar. Det är inte så konstigt att du genom dina åsikter sjunker i anseende hos vissa där deras egna åsikter går stick i stäv med deras. Det beror inte på ATT du tycker utan VAD du tycker. Du är ju också kritisk då och då till människor som inte delar dina värderingar så jag förstår inte riktigt vad som är upprörande med det? Det är en ganska naturlig reaktion. Vi tolererar andras värderingar men sympatiserar inte med dem och då sjunker per automatik vår respekt för individen i fråga.

  4. Annica P

    Fortsätt tycka. Man måste få ha en åsikt och att tycka olika är inte farligt. Det är så många lättkränkta och korrekta människor (tycker dom själva i alla fall). Undrar vem som bestämmer vilken åsikt som är rätt?

  5. AnnKatrin

    Carola for president 😁😁😁✌️✌️! Håller med dig att man verkligen inte måste hålla med dig…. Men vad gör det att man inte tycker lika? Det är ju bara helt normalt och ska inte betyda att man tappar respekt för den som tycker olika.

  6. Anna

    Hej!
    Så bra gjort av dig att säga vad du tycker och att du vågar stå för dina åsikter. Det gillar jag skarpt!

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      🙏🏻🙏🏻 men får väl även erkänna att om jag av olika anledningar inte riktigt kan stå för vad jag tycker , då är jag tyst:)

  7. Katarina

    Hej! Jag har läst din blogg länge! Tycker du verkar vara helt fantastiskt med tanke på vad du gick igenom för några år sedan.
    Rodda din familj själv med hjälp av din syster och familj. Fin sammanhållning.
    Härligt inlägg , lycka till framöver . Girlpower . 💕💖

Visa alla 16 kommentarer
Okategoriserade

Surrogatmamma?

Kan vi prata om en sak som jag har funderat på ett bra tag nu?

Varför är det mer eller mindre en trend hos kändisarna att skaffa barn via en surrogatmamma?

Som de här, fullt kapabla att få egna barn, hela processen funkar liksom. Att bli gravid är inte alla förunnat men vad är det här för jävla trams?

Samma med Robbie Williams som faktiskt sjönk lite i min värld när han och frun annonserade att deras tredje barn fötts, via surrogatmamma.

Visst man får göra som man vill men jag kan inte förstå det. Har man ex antal biologiska barn sen innan och absolut vill ha ett till, men av nån anledning, oavsett vad, inte vill genomgå en graviditet. Så kanske man får nöja sig med de man har liksom? Eller? Är jag helt fel ute?

Om man nu inte har tid att vara gravid… eller inte vill bli tjock, må illa, har förlossningsskräck, kanske blivit avrådd från ytterligare en graviditet eller vad det än må vara.. men då kanske man får gilla läget.

Det får stanna vid det antal man fått. Eller kanske adoptera ett barn som behöver hjälp. Världen är full av ungar som behöver ett hem. Om man så jäkla gärna vill ha en unge till men inte vill genomgå en graviditet, så kanske det alternativet skulle vara mer vettigt. Lite som Angelina Jolie:) hon har ju adopterat ett gäng och fick sen sina biologiska.

Men en surrogatmamma? Det låter bara illa i mina öron.

Det luktar ”jag har så mycket pengar att jag kan köpa allt jag vill ha”, och det tycker jag luktar lite mindre bra faktiskt. När man sen vet hur många som aldrig får sitt efterlängtade barn för de har inte råd att adoptera, eller de kanske inte får godkänt i alla tusen konstiga svängar i adoptionskarusellen, eller är lite för gamla. Eller är gay eller ensamstående och det accepteras inte av alla förmedlingar. Och surrogat är inte godkänt i alla länder.

Så går kändisarna och köper ett surrogatfött barn för de har inte lust att sabba figuren en gång till, eller hinner inte riktigt med en graviditet i sitt späckade schema…Näe.

För mig är en surrogatmamma något jättevackert, att kunna hjälpa ett barnlöst par att få barn. Om jag hade bott i ett land där det var tillåtet och om jag inte varit en sån som älskar bebisen i magen sen jag får veta att den finns där och alltså aldrig skulle kunna lämna ifrån mig den, så hade jag lugnt kunnat bli en surrogatmamma. Jag har älskat att vara gravid.

Dels därför kan jag såklart aldrig begripa hur fan man väljer bort det, om man har möjlighet till det. Jag vet att inte alla känner som jag, ja:)

Men återigen, då kanske man får nöja sig?

Speciellt om man lever ett liv där man liksom inte hinner med en graviditet.

Jag tycker inte om Quick-fix, och dit räknar jag detta. No pain, no gain liksom.

.

Nu finns det många fall där surrogatmamma är nödvändigt, som manliga gaypar, eller par som av olika anledningar inte kan få barn. För många är ju ett biologiskt barn oerhört viktigt. Men kändisar som bara inte har lust? Som vill ha en unge men inte det där jobbiga innan?

Som knappt hinner med de kids de redan har..utan det är nannys och internatskolor.

Jag vet att jag har många barn och att det sticker i ögonen på en del:) men jag har liksom tagit hela paketet. Jag väntar, jag föder, jag ammar, jag finns där 24/7 tills de börjar skolan, och då finns jag all tid utom skoltimmarna.

Jag fattar att en del tycker det är precis samma sak, och kanske är det det?

Man önskar sig ett barn till, och man ser till att få det. På vilket sätt som helst.

Men jag har ändå jävligt svårt att fatta grejen.

Hur tänker ni?

.

Djupa tankar så här en lördagsmorgon, alldeles för tidigt för mig i normala fall, men nu är snuttgubben här 😍

Sover förmiddagslur 🙂

Vi hörs !!

Kommentera

  1. Helena

    Jag har mina principer och passar de inte har jag andra :-). Alltså vad man kan fundera över är ju de fattiga kvinnornas situation. Varför de känner sig tvingade att göra det som faktiskt statistiskt är det farligaste en kan göra:bära och föda barn. Det finns något djupt snuskigt i denna handel med kroppar. Ja och ändå fattar jag att barnlösa kör den grejen. Jag rekommenderar er att läsa på om varför Sverige valt att förbjuda den grejen. Det är helt rätt. Men som sagt..jag fattar ändå att desperata människor tar till metoden om det är ända utvägen. Jag kan inte döma någon på individnivå.

  2. Maria

    Jag håller med dig om att adoption borde vara alternativet för dessa kändisar och inte surrogatmammor. Surrogatmammorna kan många gånger inte ångra sig, utan skriver på kontrakt. Men känslorna kanske förändras när man ligger där med sin nyfödda i famnen! Det blir så ovärdigt då, att man inte har något val. Och så kryllar det ju av adoptivbarn som behöver föräldrar. Som du skriver, köper man inte hela paketet med att själv vara gravid, kanske man kan ge upp tanken på ett biologiskt barn och fokusera på att överhuvudtaget få ett BARN och då blir det alldeles utmärkt med ett adopterat.

  3. Nen

    Som du säkert sett är 3an via surrogatmamma med, dom hade tydligen velat ha 4an med samma mamma men det va för tätt(borde det inte fått dom att se att det är lite för tätt mellan barnen). Jag kan tycka att hon kunde nöjt sig med dom 2 första som hon fick själv. Vet inte om kändisar har förtur och extra lätt vid adoption annars är det nog hennes makes psykiska hälsa som sätter stopp för just adoption och sen e det väl galet viktigt att ungarna är hennes biologiska gissar jag på, hon känns som den typen.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Ja, det var det, de är så många i den där familjen /släkten att jag verkligen inte har koll. Men vänta nu? Är alltså Kanye inte riktigt stabil? Jag vill minnas nu när jag tänker efter att det varit massa turbulens runt honom? Då är det fan ännu värre att skaffa massa barn! Att växa upp i den släkten med en kamera i arslet hela tiden är illa nog, att dessutom ha en farsa som är mentalt instabil gör ju inte saken bättre. Nu tycker jag synd om bebisen..

  4. M

    Först: ja världen är full av föräldralösa barn, men de allra, allra flesta är inte tillgängliga för adoption eftersom man inte vet deras familjestatus bl.a. Så därför är de gatubarn eller far på annat vis ofta illa. Vill påpeka det eftersom folk verkar tro att det finns hur många som helst att adoptera. Det funkar inte riktigt så. I tex Usa verkar de dessutom ha alldeles för lösa regler när personer som Angelina J kan adoptera en från varje världsdel, vilket knappast gagnar barnen. Som adopterad har man redan med sig trauman och separationer och det är bra att reglerna är hårda här i Sverige (är själv adopterad)

    Surrogat är ett svårt ämne. Och visst kan det sticka lite i ögonen på mig när du som välsignat med så många barn helt dissar det. Jag kan inte vara gravid för min kropp klarar inte av det. Och får heller inte adoptera pga min medicinska historia – fast jag jobbar och lever ett bra och stabilt liv annars. Att vända sig till någon fattig kvinna i tex Indien tycker jag är att fullkomligt utnyttja de svagaste och skulle aldrig klara av. Och ”vanligt” surrogat är olagligt i Sverige. Men om det inte var det och någon fantastisk människa som kanske redan fött de barn hon vill ha kan tänka sig att gå igenom detta för oss så vore det det mest otroliga. Som det är nu så finns det ingen lösning alls. Hade jag haft svårt att bli gravid skulle man kunna prova ivf osv, men det är ju inte där problemet ligger. Och min man kan ju tyvärr inte bära barnet. Och den längtan man känner, och den sorg är nog svår att förstå om man inte upplevt det.

    Nu fattar jag att det inte var det du syftade på när du tar Kim K som exempel, att ha fyra barn jättetätt är knappast en mänsklig rättighet, men att rakt av dissa surrogat som en del gör känns orättvist.

    Sedan måste jag lägga till att jag faktiskt inte förstår ditt andra inlägg om att man inte får tycka nåt? Du tycker väl till massor i bloggen. Att du sen får visst mothugg är ju en annan sak, det får man väl ta när man sticker ut hakan. Men det blir lite fånigt när du ska skriva ett ”buhu-inlägg” om att man minsann inte får ha några åsikter…

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag dissar inte alls surrogat! Jag skrev dessutom att jag kunnat bli surrogatmamma själv om det var tillåtet, och jag kunnat lämna iväg en unge . Jag tycker att det är en möjlighet likaväl som adoption för de som inte kan få egna barn.
      Men, jag tycker det är töntigt att välja surrogat istf att själv vara gravid om man kan. Jag har noll koll på kardashians, och visste inget om hennes medicinska historia, så visst, hon har egentligen de rätta skälen. Men hon var ett exempel bara. Kändisar som väljer surrogat för att de inte hinner/vill vara gravida – det är löjligt tycker jag.

  5. Sofia

    Då kanske hon ska nöja sig med de två hon fått? Vill ha fler funkar adoption. Som Carola skriver finns det tyvärr gott om föräldralösa barn.

  6. Loppan

    Jag tänker att jag har ingen anledning att döma saker jag inte är insatt i förutsättningarna kring. Jag väljer att inte såga när det kan finnas en rimlig förklaring. Många kan inte skaffa fler barn eller barn alls av hälsoskäl. Då är surrogat bra. Alla har inte råd, ork eller möjlighet. Av dd som har råd ser vi bara en bråkdel. De som är kända och vi ser dem för att de är kända. Varför de vill ha/behöver denna hjälp ska vi skita i för det är inte vår ensak. För de som önskar ett barn men bara kan få genom surrogat kan de vara oerhört viktigt att se att möjligheten finns, att få upp ögonen, för harr kanske våga/orka dra i gång processen.

  7. Karin

    Det är den verkligen, och det kommer ju en ny säsong om bara någon månad!

    Har märkt att ibland när man ska svara, så hamnar inte kommentaren i ”tråden” utan för sig självt, som en annan, ny kommentar, kanske något att kolla upp?

  8. Jenny

    Ser nu att jag skrev väldigt slarvigt, menar såklart att jag precis som du tycker att det är helt galet att man får ha storasyskon så många timmar på förskola samtidigt som man är föräldraledig. Har en i min familj som jobbar på förskola och där finns det barn som ska gå hela sommaren på föris utan någon ledighet alls trots att ena föräldern är hemma hela dagarna. Så sjukt tycker jag

  9. Maja s

    Så satans bråttom?
    Kasta inte sten i glashus 🤪

    Ang surrogat. Varför inte?
    Vill man inte eller kan man inte så är det väl skitfiffigt 🙂

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag har inte speciellt tätt mellan mina ungar, som minst 21 månader. Att få barn när ens yngsta barn är ett år är betydligt mkt mer tidigt. Därav Satans bråttom 🙂

  10. Jenny

    Håller nog med dig här. Känns överhuvudtaget fel att kunna köpa en annans människas kropp på det sättet. Jag skulle däremot kunna tänka mig att donera mina ägg, skulle kännas fint att kanske kunna ge någon ett barn på det sättet. Tycker det är himla intressant när du skriver om lite mer djupa frågor. Jag är ju en av de som håller med dig i frågan om rätt till många timmar på förskola samtidigt som en förälder är föräldraledig. Kan du inte skriva om det igen? Tycker du formulerar dig så himla klokt.
    Kram och tack för bästa bloggen ❤

  11. Anna

    Nu blev jag riktigt besviken på ditt uttalande gällande surrogatmammor. Det spelar väl ingen roll om det är kändisar eller andra personer som väljer den vägen. Varför inte bara respektera att alla är olika och har olika förutsättningar? Jag tycker du är fantastisk med din stora familj men nu sjönk du i respekt.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Gosh, på allvar? Pga en fundering kring en ganska spektakulär sak?
      Jag förstår bara inte. Därmed inget sagt om respekt för valet. Alla får göra som de vill, jag minns bestämt att jag skrev just det:)

  12. Tess W

    Nog ser man att det går trender i barnafödandet bland kändisarna tycker jag i alla fall! Ett tag var det väldigt populärt att adoptera t.ex. Angelina och Brad Pitt. Sen föddes/föds det ovanligt mycket tvillingar bland kändisarna och nu är det surrogatmammor som är populära.
    Fast jag har egentligen ingen emot det men det lönar sig verkligen att ha pengar/vara känd verkar det som! Jag skulle gärna vara surrogatmamma men bara för att hjälpa någon i min familj eller nära vänner. Jag erkänner att jag tittar på Kardashians så jag vet att det i det fallet var fara för mamman/barnets liv så då tycker jag att det är helt ok även om de har barn redan. Men hur surrogatmammorna har det är en helt annan sak tyvärr är det nog ofta pengarna som spelar en stor roll där. Stora kramar Tess W

  13. Klara

    Jättebra att du tar upp ämnet! Att köpa en kropp/en kropps ”tjänster” är aldrig okej! Visst att det kanske är ”frivilligt att bära och föda en kändis barn, men de flesta som blir surrogatmödrar har ingen möjlighet att tacka nej till så mycket pengar. Det spelar alltså ingen roll ”om alla är vuxna och vid sina sinnens fulla bruk”, det är att utnyttja människor som har det sämre ställt.

  14. Madde N

    Fast i detta fall med Kim Kardashian så avrådde läkarna henne från att skaffa fler barn efter nr 2. Nr 3 är också född av surrogatmamma.

  15. L.K

    Du om någon borde väl inte kritisera hur många barn någon väljer att få??
    Du har fått 9 barn och du vet väl inte hur du skulle reagera om du inte kunnat skaffat alla de??
    Kim skaffade inte en surrogatmamma bara för ’kul’ hon har fött 2 barn på naturlig väg, men ville ha fler barn, och varför hon inte valde att adoptera är upp till henne, känns småaktigt av dig att spekulera om i din blogg, dock har du en liten blogg så visst , se ner på andra du, för du är ju helt perfekt 😊

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Oj då… varför så ilsken ? Och elak mot mig? Om jag inte kunnat få nio barn, vet du vad jag gjort ? Nöjt mig med dem jag fått. Vet du hur mkt skit jag fått för min barnaskara? Hur många som ifrågasatt antalet? Sagt att jorden är överbefolkad… Och så är det helt ok att köpa sig ett surrogatbarn för att ens kropp inte vill mer.. Men man själv absolut vill. Jag kan inte förstå logiken:) Och är nu jag den enda i hela världen som spekulerar om kardashian 😂😂?
      Och japp, jag är helt perfekt, allt annat vore patetiskt, och så jobbar inte jag;)

  16. M

    Det tredje är också via surrogatmamma! Förstår annars din poäng när det handlar om utseende och att bibehålla kroppen, men Kim säger iaf att hennes läkare avrått henne från fler graviditeter eftersom, som Nen skrev, det är alldeles för riskfyllt för hennes hälsa. Och jag kan väl tycka att om surrogatmammor ska vara ett alternativ så är väl moderns liv ett alldeles utmärkt skäl att inte bära barnet själv?

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Det är det. Men jag har ju bara henne som ett exempel. Det finns ju fler kändisar i USA/England som väljer surrogat. Som en quickfix.. och det är det jag reagerar på.

  17. Karin

    Om alla parter är vuxna, vid sina sinnes fulla bruk och med på det har jag inga invändningar alls faktiskt.
    Men det är ju ett intressant ämne, har du sett/läst The Handmaid’s Tale?

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Nej, men den ligger på min Att se när jag har tid över- lista:)
      Jag förstått att den är sevärd 🙂

  18. Karin

    Nja alltså jag vet inte om jag tycker att någon som har valt att sätta 9 barn till världen har rätt att ifrågasätta hur eller varför någon annan väljer att skaffa barn faktiskt
    Eftersom jag inte är intrsserad av familjen Kardashians förehavanden och inte insatt googlade jag lite snabbt och fck då veta att Kims tidigare graviditeter varit såpass komplicerade att det var för riskfyllt att bli gravid igen. Och det är ju mer vettigt än att vara medveten om riskerna men ändå utsätta sig för en till graviditet och inte riskera bara sitt barns utan även eget liv, och göra andra barn föräldralösa.
    Så det handlar nog varken om att vara lat eller rädsla för att bli tjock i detta fallet. Så tänker iallafall jag 😉

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Man får alltid fråga, och ifrågasätta, för annars kommer vi aldrig att komma nån vart i världen. Jag hade ju inte haft nio barn om inte min kropp okeyat det:) Säger kroppen ifrån får man lyssna.
      Och alltså av det jag vet om alla Kardashians så är utseendet skitviktigt🙈
      Fast du sa inte vad du tycker om surrogatmammagrejen?

  19. Annika

    Jag känner mig väldigt tveksam till att man köper (för visst förekommer det någon slags betalning gentemot surrogatmamman? Jag kan ha fel!) en annan kvinnas kropp, oavsett syfte. Sure, kvinnan ”går med på det”, men det är något som skaver när pengar är inblandat.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Ja det lär ju i kändisarnas fall utgå en rejäl summa i ersättning, förutom att all vård betalas och den lär ju inte vara den sämsta🙈
      Vem ställer upp gratis för främmande människor ?

  20. Nen

    Kim kunde tydligen dö om hon bar barnet själv, moderkakan fastnade i livmodern båda gångerna och havenskapsförgiftning båda gångerna. Men som sagt, hon kunde nöjt sig 2 ja, men e väl inte fint nog för henne.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Tre:) varav den minsta är ett år… enligt bilden iaf:)
      Så dessutom , varför så satans bråttom ?😂

Visa alla 32 kommentarer
Okategoriserade

Fredagsfys före fredagsmys

(men jag avskyr ordet ”fredagsmys” Det kan vara det töntigaste ever! Jag värjer mig emot det, försöker kalla det för tacokväll, eller chipskväll, eller kanske fredagskväll, men fredagsmys är ju allmänt vedertaget. Hur är det möjligt? Ett så fjolligt ord liksom. Så, nu vet ni det:)  )

.

Fredagen är snart lördag, men inte riktigt ännu.

Det har varit en lång dag, men inte på ett dåligt vis:) Jag käkade frukost/lunch-ish, brunch heter det ju! ute, och det var skönt i solen. Vår uteplats har lä på tre sidor, och det blir gärna som en gryta:) Superhärligt.

Strax efter tolv packade jag in Lovelias packning i bilen, och så åkte jag och hämtade henne på skolan. Körde henne sen de kanske fyrahundra meterna till affären:) Hon ska på basketcup, i Eskilstuna hela helgen. Hon var så taggad:)

Jag tror jag måste skaffa en större resväska, en såndär som ser lite ut som en reskoffert. Ni som vet, ni vet:) Vart hittar man sådana billigast möjligt? Idag hade hon en vanlig size på resväska, plus en Ikea kasse med täcke, luftmadrass och kudde. Det går ju det med såklart, men det är alltid enklare att bara ha ett kolli att släpa på. Dessutom tänker jag framåt här, jag kanske behöver den jag med;)

Jag stannade tills de började hoppa ombord på bussen, då åkte jag hemåt igen. Det känns fullkomligt tryggt att låta henne åka, de har fina vuxna med, men det är ändå alltid lite oro. Jag vet att hon klarar sig utmärkt och har superkul, så den är inte så stor:)

Hon messade sent, deras första match var klockan 21, och den vann de:) Mot ett suveränt bra lag, ett av de bästa tydligen. Det är ju en bra start:) Nästa match kl 7.30 i morgon…early!

.

Jag åkte och tränade lite, med instruktör. Det är lätt veckans bästa pass, och det enda där jag är så totalt slut att jag inte ens orkar åka därifrån.Tur att man inte är ensam om det, utan det är flera som står och snackar och pustar en lång stund. Jag fick frågan om man måste vara vältränad för att gå på det. Och svaret är väl egentligen nej, för man kan som alltid anpassa efter sin egen förmåga. MEN, man ska nog faktiskt vara hyfsat tränad. Det är ju inget roligt att vara toksämst:)

Det är överjävligt jobbigt, och vill man inte träna riktigt hårt så finns det andra pass som är bättre lämpade. Man bör ha ordentlig koll på teknik och orka hålla ett relativt högt tempo, annars hinner man inte med. Jag funkar så att jag alltid tävlar mot andra, oavsett om de vet om det eller ej:) Man jämför sig med nån som känns ungefär som man själv och så blir jag svinsur om den personen är bättre/starkare/snabbare. Det peppar mig som fasen att försöka slå den då:) Vissa gånger vill jag inte alls tävla och då går ett slags kortsynthet igång, jag ser inte längre än mig själv. Många saker som förut var omöjliga, har jag lärt mig bemästra bara för att jag velat vara lika bra som nån annan. Armhävningar på tå exempelvis. Jag kan inte göra så många, men kniper det så klarar jag nog av nästan tio:)

Haha, jag är så icke-PK, man får ju inte jämföra sig med andra, man ska bara jämföra med sig själv. Äh skitsnack. Klart man måste försöka slå andra:) Personbästa kommer ju liksom inte av att man är nöjd med det man klarar av. Man måste sikta högre. Och för mig är ett bra sätt att jaga någon annans prestation.

Nu menar jag inte att man alltid ska öka vikterna, man kan precis lika gärna orka en repetition till, eller lite snabbare, eller med bättre teknik. Men att alltid försöka göra lite bättre än förra gången:)

Så, nog om det.

.

Jag var helt slut, och speciellt i armarna, nu när jag skriver så känns det rejält…Blir spännande att bära Jack i morgon. Janelle kommer med honom strax efter åtta, Simon skrämde mig och sa sju…men lite till fick jag sova i alla fall. Jag bad Janelle messa mig när hon åker, så vaknar jag då:)

Jag skulle handla, som alltid, och hade plötsligt ingen kundvagnspollett.!

Jag har alltid ett helt gäng som ligger i bilen, men nu har jag haft ett antal olika jackor och stoppat dem i fickorna, så nu hade jag bara en gammal, som inte passar.

För, det här med att vi var tvungna att byta ut mynten…Var det verkligen jättenödvändigt? På riktigt. Sedlar kan jag fatta, men mynt? Och de blev dessutom likadana så jag har absolut ingen aning om vad det är för valör på dem. Jag har även förstått att synskadade har svårt att känna skillnad på dem, det är ju uselt. Med nya mynt blev det fel storlek för vagnars myntfack, bland annat då.

Men allvarligt, har vi inte viktigare saker att lägga statens pengar på än att byta ut mynt som liksom funkar, och i dessa tider dessutom, när allt strävar mot kontantfritt?

För övrigt…vad händer den dagen som alla datorer slås ut.. då är vi rätt rökta.

Jaja, skitsamma. Men jag hade inga polletter, och skulle handla alldeles för mycket för en dragvagn. Efter att ha suttit  och försökt klura ut hur jag skulle göra då, så insåg jag att man rimligen borde kunna få nån slags pollett i kundtjänst. Jag sa ju att jag var het slut.:) Men jag hittade en tvåkrona, och testade den först. Jamen den passade ju, problem solved:) Fast jag ska lägga ut alla i bilen igen, ska bara leta reda på dem..

.

Handlade och det blev svindyrt. Det blir det ibland när man köper extra mycket ost, köttfärs och tacokrydda:) och toapapper. Herre gud vad vi gör av med toapapper ! Det märks en enorm skillnad på skoldagar och lediga dagar också.

Så hem, duscha och sen var det middag. Eller jag stod i duschen en halvtimme tror jag, det är så skönt med långa kokheta vattenstrålar när man är slut i musklerna. Och annars med:) Jag älskar att duscha.

Vi har varit på långpromenad med Doris, och nu ska jag skriva lite. Wish me luck, för jag har fortfarande inte kommit på nån bra intrig till en pusseldeckare för barn. Har ni nån? Dela gärna med er!

Ni kan få läsa den sen:) (wow vilken morot liksom…;)  )

Vi hörs i morgon igen, tills dess – sov så gott!

Natti natti

Kommentera

  1. Malin

    Tips! Gör egen tacokrydda. Mycket godare och billigare( och man slipper betala för potatisstärkelse o annat) 😊
    2 msk paprikapulver
    1 msk spiskummin
    1 tsk vitlökspulver
    1 tsk bakpulver
    1 tsk salt
    1 krm cayennepeppar
    1 krm chilipulver
    Lagom till ca 800 gram färs

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag vet.. jag försöker ibland men barnen märker det direkt. De ska ha den där färdiga🙈det är samma med köttbullar, mina duger inte, det ska vara färdigköpta 🤢

  2. Anna

    Mellanstadiedisco. Strömmen går, allt blir svart i två minuter. När ljuset tänds är kassan länsad. Brådmogen femteklassare bestämmer sig för att ta reda på vem tjuven är. Är det månne vaktmästaren, han som alltid får parkeringsböter? Struliga Sigge i 6a som alltid slåss på rasterna? Ledaren av coola tjejgänget, vars föräldrar tydligen precis flyttat isär? osv.

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag gör det ibland, men då hittar man så sällan de här riktigt bra erbjudandena, som man inte tänkt på innan man såg dem:)

  3. Syrran

    Herr Duva gjorde en skarp högersväng och slank precis in genom dörren till tågstationen innan den stängdes bakom honom. Han tittade på den stora klockan i vänthallen och sedan på tavlan med avgångar. Tåget skulle avgå från spår 3 kl 10.04, han skulle precis hinna.

    Tja, det är bara att fortsätta…. 😉

Visa alla 11 kommentarer
Okategoriserade

Jack is back!

Idag var en bättre dag:)

Alla dagar som Jack är här hör till dem😍

Fast innan han kom så hann jag skriva en del. Jag hann även med en promenad med Doris.

Sellman hakade på:)

Han skuttade glatt med hela vägen, men jag valde den korta rundan så han inte skulle tappa bort sig:) Han är så rolig, han kommer när man kallar på honom, det är mer än vad hunden gör liksom;)

Jag tror att han slängde sig upp i tjugofem träd, ett jätteskutt rakt upp, sitta fast på stammen en stund för att sen kasta sig ner igen. Superkul. Och väldigt charmigt att ha kattsällskap så där❤️.

När vi kom hem så ägnade jag en stund åt att surra fast ett litet stödhjul på min grind. Grindarna är så tunga och fästet i grundstolpen har gått sönder en gång, jag tänkte att man kunde försöka undvika en gång två liksom:)

Sen kom han.

Jackisen😍.

Janelle och Simon ville se på Endgame, Avengers, och jag älskar ju att få låna lillkillen, så winwin 🙂

Jag ska få hänga med honom hela lördagen också, eftersom Janelle ska på kurs och Simon jobbar.

Idag sa han inte ett ljud när mamma och pappa gick, fast han var så trött. Vi stoppade ner honom i vagnen och gick för att möta ungarna på skolan.

Han somnade icke.

Till sist så stängde han igen korpgluggarna i en kvart och sen var det nog med det:)

Resten av tiden roades han av oss alla. Han satt en lång stund i vagnen först, Patricia vek tvätt och Trixie spelade apa. Sen fick Jack käka lunch utomhus också, det gäller att passa på när solen skiner:)

Han är så enkel att ha att göra med den här godingen.

😂😂

Han sitter stadigt som en fura nu, och kan greja på länge med saker. Både sånt han får och inte får pyssla med;)

En kartong och ett lock och ett decilitermått, inte så svårt att roa honom.

Och om inget annat funkar så kan man alltid titta på Babblarna en stund, så blir allt bra igen.

Han är ljuvlig!!

Simon kom och hämtade honom sen, Janelle var på HLr kurs.

På lördag kommer gossebarnet svintidigt, typ halv åtta eller så, men det får man ju leva med:)

Jag lagade middag, Lovelia hittade tortellini på affären häromdagen så det kokade jag, och gjorde en ostsås på prästost som jag köpte för ett tag sen. Ingen gillar den, men jag kunde inte motstå när prästen själv stod och demade den;)

Det blev tydligen oerhört gott, så det får jag göra om.

Till mig, Patricia och Corrinda gjorde jag lax. Igen:)

Fast den här gången bredde jag på crèmefraiche och strösslade dill över, och sen rev jag den här goda, goda pestoosten som Corrinda köpt, över.

Samma ost skar jag i bitar och så toppade vi med den också.

Med pauluns supermix till och lite paprika och spenat, och jaaaa det var svinigt gott!

Jag har varit less på lax ett tag, tyckte att alla smakade så mycket … haha, fisk🙈. Men på ett dåligt sätt. Nu har jag bytt märke, fråga inte vad det heter bara, jag känner bara igen förpackningen.

Så nu kommer det bli ordning på laxtorpet igen, det är ju både gott och nyttigt, och kan dessutom ätas både kall och varm. Suveränt.

Nu måste jag skriva lite till, det går framåt, men jag kan inte säga att det flyter på direkt.

Vi hörs snart igen!!

Kommentera

Okategoriserade

Gårdagens middag blev en hit:)

Innehåller annonslänk för Matsmart

.

Oh det går snabbt, för snabbt.

Jag funkar så dåligt på ett vis när det gäller pluggandet…jag kommer inte igång förrän det är stressigt att hinna med! Vad är det för korkad egenskap? Vi har egentligen ganska lång tid på oss, men jag kan öppna datorn, läsa igenom vad vi ska göra, och sen fastnar jag där. Sitter och glor för att sen göra nåt annat. Det är som att jag behöver pressen av en deadline för att kunna prestera. Sjukt dumt.

Nu till exempel. Planen för dagen var att kliva upp, och skriva.

Jag öppnade datorn nu, 11.06. Jag har skjutsat pappa, ätit sen frukost, druckit kaffe, pratat med Patricia, grejat på lite med allt och inget. Och nu sitter jag och skriver, men ”fel”saker:)

Men sen ska jag beta av:)

 

Vädret gör mig trött och frusen, jag vet inte riktigt vad det är, men tröttheten är enorm. Jag kan sova gott hela natten, men ändå vara så slut framåt lunch att en tupplur är det enda raka. Och eftersom jag vet hur jäkla härligt det är att krypa ihop på soffan och dra filten över huvudet, ha Doris som gosar in sig och ligger och snusar…så är det oemotståndligt 🙂

Jag tänker att det är pollen:D Jag är ju inte allergisk mot något vad jag vet, mer än dumhet och falskhet och sånt där, men har fattat att när kroppen då gör sitt jobb och motar pollen, så tar det så mycket energi att man blir vansinnigt trött. Det låter vettigt. Jag kör på det, och hjälper min kropp genom en siesta:)

Men jag vill gärna ha tillbaka energin.

Jag har slarvat en del med maten på sista tiden, och det märks såklart även det i energinivå. Min kost har mestadels bestått av kvarg:) Jag älskar det ju, och när det var sådär varmt så är det ju extra gott. Jag äter helst naturell kvarg, som jag sen blandar i färska eller frysta bär i, eller bara en god müsli.

Eller kakao, eller nåt gott proteinpulver, eller tja… man kan variera i oändlighet. Får jag bara äta ett livsmedel( med tillbehör;) ) resten av livet så blir det kvarg:)

Men nu hittade jag en kul produkt på Matsmart, som jag har beställt flera burkar av, nämligen proteinpannkaka🙂

För många år sen var jag i USA, och åt då amerikanska pannkakor för första gången, och blev såklart fast. Vi köpte med oss en kartong med pannkaksmix hem, och även om jag nu inte alls är ett fan av färdiga saker, pga alla tillsatser och skit, så erkänner jag villigt att det går liksom inte att göra riktigt de goda pannkakorna om man inte har mix. Jag har ett svinbra recept, och det blir superdupergott, men det är ändå inte riktigt rätt. Så nu när jag såg det här så var jag ju tvungen att testa.

Och japp! Det är nästintill lika:) ♥ Äntligen.

Just att det är proteinpannkaka skiter jag i, även om det i sig innebär att det är betydligt mindre kalorier, och inte så tomma kalorier, som i vanliga. Det är smaken och framför allt konsistensen jag är ute efter. Man blandar bara pulvret med mjölk, och vispar ihop, låter det svälla nån minut, och sen gräddar man. Jag fick för mig att jag skulle ha plättar, och det funkade finfint.

Så toppar man med kvarg, såklart, och färska hallon.

Jag ska heller inte sticka under stol med att ibland är det jäklans najs att vara så här lat:) Inte för att det är jobbigt att vispa ihop mjöl ägg och mjölk direkt, men ni fattar.

Ungarna kom hem precis när de var klara och det tog sopslut på två sekunder.

Så detta blev en superhit:)

.

Även gårdagens middag var en fullträff. Corrinda kom hem senare och satt ensam i köket och åt, men ropade flera gånger in till mig i vardagsrummet ” Alltså mamma, det här var SÅ gott!!”

Vad det var?

Helt vanlig laxfile som jag hällde på cremefraiche som jag blandat med dill över. In i ugnen.

Till det gjorde jag ärthummus, och hade nån färdig ris/gryn/frö blandning, tror det kan vara Pauluns, Med pumpafrön och nåt råris bland annat. Kokas som ris men är så himla mycket godare, och nyttigare:)

Ja, det var det. Och det var close to heaven helt klart, så det kan ni testa:D

Ibland får man den cred man förtjänar för sin eviga oavlönade kocktjänst, där det mestadels är klagomål från något håll;)

.

Jamen, nu kanske jag ska sätta lite fart då, klockan ramlar på, och jag kommer närmare och närmare deadline. Det är många sidor som ska skrivas:)

Vi hörs nästa gång jag tappar fokus:D

 

 

Kommentera

  1. Malin

    Addera lite grädde och citron till creme fraiche och dillen så får du en laxrätt man vill äta 7 dagar i veckan

  2. Helahea

    Pauluns supermix ”ris” är sååå gott. Jag kokar alltid extra så jag haf till en sallad dagen efter.

Okategoriserade

Känner ni till Lavendla?

Innehåller annonslänk för Lavendla

 

Okey, jag fick en samarbetsförfrågan som jag först tänkte tacka nej till. Den kändes alldeles för svår, och jobbig att tänka på. Men jag kunde inte släppa det, för även om det är jobbigt för mig att tänka på idag, så är det inget mot vad det kommer vara för mina anhöriga en dag, förhoppningsvis om sisådär 75 år, för jag ska ju leva tills jag är 125:) Minst.

Det handlar om den dagen man trillar av pinn. Döden.

Har ni planerat nåt för det? Inte jag heller:D Jag har sträckt mig så långt som att jag är organdonator, och det har jag talat om för alla. Kanske kommer någon ihåg det om det behövs. Det bestämde jag mig för redan som tonåring, och jag ser ingen anledning att ändra på det. Ta vad som behövs om det är nåt att ha liksom.

Men, jag vet ju att det underlättar något så oerhört för anhöriga om de VET, och slipper gissa sig till hur man skulle vilja ha sin begravning. Dessutom, vem säger att alla kommer ihåg samma saker? Ska de förutom att sörja och vara ledsna behöva tjafsa om sånt? Nä. Det finns ingen anledning att utsätta dem för det.

Lavendla är en begravningsbyrå, och de frågade mig vilken sång jag ville skulle spelas på min begravning. I mitt huvud gick genast en specifik låt igång, och jag tror att ni vet med vilka:)?

 

I´ll sleep when I´m dead.
Until I’m six feet under
Baby I don’t need a bed
Gonna live while I’m alive
I’ll sleep when I’m dead
Until they roll me over
And lay my bones to rest
Gonna live while I’m alive
I’ll sleep when I’m dead
..
Sleep when I’m dead, sleep when I’m dead
Gonna live while I’m alive
I’ll sleep when I’m dead
Seven days of Saturday
Is all that I need
Got no use for Sunday
Because I don’t rest in peace
I was born to live
You know I wasn’t born to die
But if they party down in heaven
I’ll be sure to be on time 
..Jaja, det är kortversionen, men ni fattar:) Det är såklart Bon Jovi och såklart är det ingen som någonsin skulle kunna gissa sig till den. Det är drag i den, så då kan man avsluta begravningen med den så kan alla få en uppåtpuff och bli lite glatt överraskade. Har nu Bon Jovi följt mig genom hela livet så ska de ju givetvis även följa mig till den sista vilan:)

 

Det är faktiskt här Lavendla Arkivet kommer in i bilden. Det är precis som det låter ett arkiv, digitalt och kostnadsfritt. Där kan man skriva saker man vill förmedla efter sin död, och så anger man vem eller vilka man vill ha som kontaktperson. Den dagen man dör så skickas ett meddelande till dessa, som då får reda på vad man skrivit i sitt arkiv. Det kan vara önskemål kring begravningen, var och hur och kanske vilken musik man önskar. Men man kan även ladda upp viktiga dokument, lösenord till bankfack exempelvis. Man får göra som man vill. Men poängen är att INGEN kommer ha tillgång till det så länge man själv lever. Man använder Bank-Id för att det ska vara tryggt och säkert.
.
Jag vet. Det här är jobbiga saker. Jag kör med skygglappar så fort det börjar snackas om döden, för det skrämmer mig. Eller nej, inte skrämmer, det är fel ord. Jag vill bara inte:)
Men som med så mycket annat är det läskigare att blunda än att se saker i vitögat. Att planera sånt här underlättar för anhöriga, och det är något som känns väldigt klokt. När det är så här enkelt dessutom, och säkert och tryggt.
Jag kände att det är något vi alla kanske borde tänka lite på innan det så att säga är för sent.
.
Och sen kör vi som Bon Jovi säger : ”Gonna live when I´m alive” och lever vårt liv till fullo:)
.
Kommentera

  1. Sama

    Fast vågar man det? Att säga hur man vill ha sin begravning är ju en sak (superbra!), men koder och sånt? Hur vet man att man kan garantera dess säkerhet om man samlar dem på ett ställe? Jag hade nog varit för feg för att samla alla på ett ställe, även om det är via en tjänst såhär… Hur vet jag i vems händer de hamnar där?

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Det är ju där bank-id kommer in. Vem som helst kan väl inte ansluta sig för att få använda det i företaget ?
      Det är väl nån slags garanti för säkerhet , jag vet ju inte hur det funkar 🙂
      Men BankID använder man ju till att logga in på sin bank där man ju kan ha massa pengar, eller på skatteverket där känsliga uppgifter finns, försäkringskassan osv.
      Så för mig känna det helt tryggt och säkert:)

  2. Mia

    Bra idé! När min pappa hastigt och väldigt oväntat dog så vågade vi inte ens stänga av hans dator eftersom vi inte hade lösenord för att få igång den igen. Tills den dagen vi hittade ett undangömt papper där alla lösenord och koder fanns skrivna. Bara det dokumentet underlättade en hel del, så jag förstår verkligen meningen med den där tjänsten.

Okategoriserade

Fobi

Kan vi prata lite om det här med att mina armar är som pinnar, och att ryggen ser rätt klen ut den med 😂

Året är 2001, tvillingtrollen är lite drygt ett år gamla ❤️

De var så jäkla söta:)

Och jag var så smal. Tanig. Inte snyggt. De här skitungarna ammade tills de var 2,5 år gamla så att säga att de liksom sög musten ur en, det är ganska sant;)

Här väger jag ändå ett antal kilo mer än vad jag gjorde några år tidigare, när min kräkfobi var som allra värst. Strax efter att Patricia föddes, 1995, så slog den till med full jävla kraft.

Jag har väl alltid varit mer än normalt rädd för att kräkas, men då blev det sjukt. Jag vet exakt när det började. Exet hade jobbat kväll, Patricia var runt två månader och jag hade haft lite för mycket inbokat sen långt innan hon föddes. Det var inga stora grejor, men jag kände inte riktigt efter om jag ville eller orkade. När hon var fem dagar gammal åkte vi till en superstor marknad och traskade runt där i timmar. Jag drog barnvagnen med två ungar i, Janelle var 21 månader, och vagnen i sig var tung. Jag var ju helt slut i kroppen efter en förlossning, och till sist var jag så matt att jag trodde jag skulle svimma. Sådär fortsatte det, så med facit i handen så var det nog nån slags ”Men ge dig för helvete nu” reaktion från kroppen:)

Han kom hem en kväll och var sjuk. Hade fått kliva av bussen för att kräkas. Jag fick panik. Vafan? Han var min trygghet, den som skulle ta hand om mig och barnen, han kunde ju inte bli sjuk?? Vilket svek;)

Jag sov på ett täcke ( ja det var hårt!)i Janelles rum den natten, med Patricia intill. Där och då började drygt tio års jäkla skit.

Jag var som mest rädd under vinterhalvåret, när folk är som mest sjuka. Jag kollade alltid om de varit sjuka innan vi åkte hem till nån, och hade de det så undvek jag dem som pesten i några veckor. Jag minns en gång när vi skulle på middag hos farfar. När vi kom fram så mötte han oss på trappan och sa att barnens kusin plötsligt blivit lite krasslig. Han hade kräkts precis.

Jag vet att alla tyckte jag var störtlöjlig när jag packade in ungarna i bilen igen och vägrade gå in. Det var runt 40-45 min. resväg enkel väg så jag fattar. Det var en god middag som väntade men jag chansade inte.

Jag hade inte kunnat stanna ens om jag velat, för paniken var total. Jag mådde uselt i flera dagar efteråt, helt övertygad om att ungarna skulle bli sjuka.

Ingen fattade hur djävulskt dåligt jag mådde av det här. Jag sökte hjälp, och läkaren ryckte på axlarna och rekommenderade promenader och lite stretchövningar. Efter det söker man sig inte direkt till vården igen.

Fy fan, jag önskar inte ens min värsta ovän det samma.

När jag vägde som allra minst så var jag precis under 50-strecket och touchade. Jag är 169cm lång och ska definitivt inte väga 49kilo.

Jag åt inte annat än sånt jag var helt säker på att man inte kunde bli sjuk av. Det var ingen ätstörning i form av att jag ville gå ner, utan jag var bara så in i helvete rädd för att bli sjuk. Än idag undviker jag massor av saker, men mest för att det blivit en vana, inte för att jag är rädd. Däremot äter jag helst inte bufféer och liknande, men det är för att folk bevisligen är svin och inte kan låta bli att nysa rakt ut eller i handen kanske. Samma hand de sen tar i sleven med. Inte tvättar alla händerna efter toalettbesök heller..

Det är äckligt.

Så, hur tog jag mig ur det här?

Jag vet inte, men det klingade av. Största framsteget var när jag googlade reda på att jag definitivt inte var ensam. Tvärtom så är kräkfobi en av de största fobierna. Om jag minns rätt? Jag trodde länge att jag var den enda, och skämdes så in i helvete.

Det andra var att jag insåg att min blodgrupp var immun mot vinterkräksjukan:) Jag tänker inte säga vad jag har, för jag vill inte bli motbevisad:)

En ytterligare jättestor del var att jag verkligen ville ha fler barn. Med barn är risken större att drabbas av magsjuka, de är ju som små magneter. Men jag ville det så mycket att jag vågade ta risken.

Och de har varit sjuka. Och jag har fått deala med det. Man måste ju. Och där nånstans så försvann det. Det är inte helt borta och jag är nog mer stressad än vad som är helt normalt om nån blir sjuk, men det är helt och hållet hanterbart. Jag skulle tro att jag idag är som en helt vanlig person;) Ingen jublar ju direkt åt den sjukan.

Och jag väger inte direkt 49 kilo heller, utan kanske femton kilo mer:)

Det är betydligt mer hälsosamt.

Jag är ju inte ett under av vältränad, men hyfsat, och jag har muskler. Inga brutala, men de märks, hela kroppen är stabil:)

Jag mår ungefär tusen gånger bättre, eller faktiskt miljoner gånger bättre till och med.

Jag har gått upp och ner, graviditeterna gav 25 kilo plus varje gång, och de första tre gångerna försvann det direkt, men sen..

Nej knappast, jag har jobbat för det:)

Kroppen är ju väldigt anpassningsbar och oerhört generös. Man kan misshandla den rejält under lång tid, men så ger man den lite kärlek, vettig kost och motion så får man genast ett gensvar. Det är stort:)

Jag har haft ont i ryggen i många år, men sånt slutade jag med när jag började styrketräna. Samma med knäna. Jätteproblem med det ena, jag kunde inte böja det ordentligt. Sitta på huk var det inte tal om. Idag kan jag sätta mig på huk för att vila:)

Och ja, läkaren som rekommenderade fysisk aktivitet den där gången, han var ju inte helt ute och cyklade. Det är lösningen på det mesta ju, men han hade gott kunnat förklara det. Adrenalin, endorfin, stresshormoner och allt vad det nu är som hamnar i balans av att man rör på sig.

Så, det som började med att jag ville visa er bilderna på tvillingarna, slutade i nåt helt annat:) De är avfotade, usel kvalite, men jag skulle egentligen bara visa ungarna:)

Jag skickade den här till Corrinda, och hon svarade att hon bara ville krama om sitt lilla jag. Ja, hon ser ynklig ut, men bilden efter var hon glad:)

Det var den här bilden jag letade efter :

Smulan och Zlatan när de kom till oss 😍

Pyttesmå!! De var två månader:)

Nu ska jag hoppa i säng!!

Vi hörs snart😘

Kommentera

  1. Jenny

    Min kommentar som jag skrev tidigare försvann men nu är den tillbaka 😊 kan vara min lur som spökar..
    Tycker så mycket om din blogg och att du inte modererar kommentarer 👍❤

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Ibland hoppar kommentarerna, men tror att det kan bero på hur man uppdaterar sidan kanske? Alltså jag har ingen aning 🙈
      Jag modererar av princip inte, tycker det är falskt. Folk måste få säga sitt:)
      Vissa kommentarer hamnar dock i nån slags karantän så jag måste godkänna dem, men det gör jag alltid så fort jag bara kan:)
      Tack 😍

  2. Marie

    Har inte kräkfobi men som du skriver är det en jättevanlig fobi, själv lider av geting/bi/humle fobi så vet hur irrationell man kan bli när fobin slår till.
    Undra om vi har samma blodgrupp, för jag drabbas inte av kräksjukan. Men jädra bra åkomma dra till med när man vill dra sig ur saker, ingen vill ha hem en 🙂

  3. Norrlandsmamma

    En fobi är sällan lättsam,rationell eller kul. Att det dessutom ha en som du egentligen inte kan ha kontroll på utan ska lita på andras vett lär ju inte göra det enklare. Min fobi hanteras med att jag undviker det. Inte så smart när det är tandläkaren. Men just nu är det helt orimligt att måsta medicinera bara för att jag ska tänka tanken boka en tid. & då inte ens komma till boka utan det är bara tanken som gör det. Barnen följer jag med,inte glatt & inte så att jag känner mig bekväm eller sover natten innan. Men jag går dit. & nej kgb terapi funkar intr för då dyker det upp någon rövhatt som tycker att det är bara bita ihop eller skärpa sig så de får göra klart & så är det 1000 gånger värre igen. T om om jag skulle erbjudas sökning så skulle de få ge mig lugnande ens för gå dit. Eller prata med dem. Eller boka tiden . Men löständer är ju praktiskt (ironi) har jag hört 🙄

  4. Therese

    Jag har väl aldrig tyckt om att kräkas precis, och fick panik när det kom upp lappar på förskolan. Men sen drabbades jag av gallstensproblem och det ända som tog bort smärtan va att kräkas. Så då välkomnade jag den😂 nu är jag helt likgiltig till att kräkas själv. Vill inte ha magsjuka för det blir så jobbigt när alla blir sjuka. Men inte rädd längre😄

  5. Jenny

    Usch vad hemskt, den fobin måste verkligen vara vidrig att leva med. Jag fasar mest för magsjuka eftersom jag har lätt att få det själv och som ensamstående är det ju inte så lätt att ta hand om ett barn samtidigt.
    Coolt att du ammade tvillingarna så länge! Min dotter är 16 månader och ammar en slurk på kvällen innan hon ska sova och ibland på dagen inför vilan. Många i min omgivning som tycker att jag ska sluta och det stressar mig lite. Skönt att veta att det finns fler som höll på ett tag.
    Tack för att du alltid skriver så läsvärda texter! Blir alltid lika glad när du skrivit ett inlägg ❤

Visa alla 9 kommentarer
Okategoriserade

Måndag, nu igen:)

Vaknade med ett ryck i morse klockan halv sex och kunde inte komma på vilken dag det var. Var det helg, eller veckodag? Ska ungarna upp eller inte? Det tog en stund innan hjärnan lyckats klura ut att det var måndag. Förra veckan var ju lite knepig, med två lediga dagar tisdag och onsdag och sen Växjö hela fredagen, så jag har full förståelse för min earlybirdy förvirring:)

Igår körde jag Jamie till kalaset på Superpark, ytterligare ett lekland/äventyrsland/aktivitetscenter i mängden som ploppar upp som svampar ur jorden. Jag har inte varit där, men det såg kul ut. Eftersom ungarna frekvent besöker sådana ställen med sin andra förälder så undviker jag det. Det är alldeles för dyrt för att jag ska tycka att det är värt det. Plus att det ofta tillkommer lite extra kostnader, som skåp, eller spela nåt spel eller åka radiobilar. Och så ska det ätas och maten är ju alltid … tja, hur ska man säga det fint? Inte tillagad med kärlek direkt:D

Haha;)

Jag åkte därifrån till Lidl, som hade lite roliga studentattiraljer. Jag har ju Corrinda som går ut skolan nu:)

När jag insåg att det här med att ha tvillingar skulle ställa till det som fan den dagen de tog studenten så deppade jag en stund. Hur klonar man sig för att vara på två olika ställen samtidigt? Då levde jag i en parrelation med deras farsa, men det var ändå ett uselt alternativ att vi två skulle vara på varsin unges utspring. Jag ville vara på bådas! Idag är ju inte det direkt på tapeten, att han ens skulle medverka. Men Robban löste det hela på ett mindre bra sätt, men tillika så är problemet löst. Han latade sig igenom första året och fick alltså gå om. Kanske, men inte helt säkert, för han är djävulskt skoltrött och går dessutom på en …nja..inte så bra skola. Jag rekommenderar den inte om man säger så. Det är ungefär noll stöd från lärare till de elever som inte riktigt hänger med. Jag vet att gymnasiet är frivilligt, men lite puff och stöd borde rimligen inte vara farligt att ge eleverna.

Det är samma skola som Patricia gick, och det var samma sak då. Hon var inte lat men det var sjutusen olika lärarbyten och uppgifter som tappades bort av lärare, vilket resulterade i att hon fick göra om. Inte jättekul och jäkligt oproffsigt. Nä, det är ingen bra skola. Men när man slöat sig igenom skolan som Robban, och betygen inte räcker längre, så får man liksom bara leva med det.

Att ha tvillingar har för mig egentligen aldrig varit besvärligt. Lite krångligare, och tyngre att bära;) men nemos problemos för övrigt. Det är bara sådana här saker som känts jobbiga, att inte kunna klona sig vid speciella tillfällen:)

 

Men det problemet finns inte längre, och i år tar Corrinda studenten:)

 

Efter min shopping på Lidl så mötte jag upp syrran för en promenad, och vi gick hela vägen till Ikea, som ligger tvärsöver parkeringen;) Hon skulle ha glödlampor, och det är ju ett mission impossible nu för tiden, men till sist valde hon några. Som mest troligt kommer lysa för starkt eller inte alls. Det är ju så lampor nu för tiden funkar. Fult ljus dessutom. Oavsett halogen, led, eller vad fasen det nu finns. Allt är ”fel” när det man egentligen vill ha och eftersträvar är en helt vanlig gammal matt glödlampa på 15,25,40 eller 60W;)

Vi traskade sen några varv på parkeringen, roligare än så blev det liksom inte, men det är inte så noga. Jag hämtade hem Jamie och kom hem till ett hus som luktade gott. Patricia hade dragit igång städpatrullen. Under lite hot misstänker jag, men det behövs. Jag roade mig med att rensa avlopp, det känns som jag inte gör annat just nu. Handfatet i badrummet uppe har varit på g ett tag, och där skulle jag kapa av avloppsslangen enligt direktiv från killen som spolade loss stoppet för ett tag sen. Ja, det gick ju sådär, för det droppade lite vad jag än gjorde. Morr.

Till sist hämtade jag gängtejpen och snurrade några varv och tjo:) Just då läckte det inte i alla fall:)

Ungarna sa att det var stopp i handfatet nere, och där är jag aldrig, men gick ner och fixade. Efter att ha dragit loss en halv bäver så rann det vatten igen, men nu undrar jag om jag råkade spola ner en packning…. jag är inte så säker på att det satt en där, men eftersom det läcker så borde det ha funnits en. Jag ska skruva isär och åka till Bauhaus och fråga. Men tills dess satte jag en hink under:)

Det var en annorlunda grej, som jag inte sett förr, med nån slags plastgummifilter, men det var ju liksom täckt av hår och skit så det drog jag sönder. Fan vad trött man blir när det inte blir bra.

Sen var jag less. Tre avlopp på ungefär lika många dagar får vara nog. Under badkaret verkar det bra, men fan vet liksom. Ta i trä.

När killen var här och spolade så snackade vi om att inte heller han rengjorde sina avlopp förrän det blev stopp-ish, men som han sa, då hade ju han de rätta grejorna. Och ja, det skulle ju underlätta med en redig spolanordning. Jag har en högtryckstvätt, men kan inte koppla den till vattnet:)

Vattenkranen som finns till det, läcker som ett såll om den utsätts för det trycket, jag har provat, men det är lika bra att ge sig. Den är dessutom inmurad, så det går inte att byta den utan att knacka ner en bit av väggen. Det här med gamla hus och standard sen 60-talet är inte sådär himla charmigt 😉

 

Ni kommer ihåg att barnens cyklar behövde fixas och att den andra föräldern som är beskaffad med en lastbil skulle åtgärda? Jag är inte helt säker på vad jag tycker om utgången av det bara..

Han hämtade dem, lämnade in dem och sen messade han en unge och sa att de var klara för att hämtas dagen efter kl. 16. Han skulle svischa barnet ifråga så de kunde betala.

Jamen det var ju bra. Bara det att cykelverkstan ligger 7,5km härifrån, inne i stan. Jag får inte in cyklarna i bilen, det var liksom anledningen att han skulle fixa. När ungarna sa att mamma kan inte hämta, så tyckte han att ”nån” kanske kunde köra dit dem och de kan cykla hem.

Han kunde nämligen inte alls.

Så, han menar på fullaste allvar att jag ska låta Jamie, Jordan, Lovelia och Trixie, cykla först genom stan, som är ett helvete att ta sig igenom, och sen 7,5 kilometer. När de inte ens har trafikvett nog att gå på en trottoar. Alltså nej, det går ju såklart inte. Ingen vettig människa tänker ens tanken.

Så, cyklarna står kvar där. Jag hade uppskattat en slags kommunikation, och inte ett ta för givet att jag ska lösa det. Sånt här är SÅ. JÄVLA. TRÖTTSAMT. Jag försöker att inte bli irriterad, för den enda som mår dåligt av det är ju jag, men det är svårt. Det är guld värt att få klaga hos er, så jag kan skölja ur det ur systemet lite:)

Nä, han får lov att hämta dem. Det får väl ta tid då. Vintern är ju ändå tillbaka;)

Och apropå det. Idag ska jag tvätta min vinterjacka. Jag hatar att frysa, men det är maj. Jag får överleva helt enkelt:)

Nu ska jag plugga lite, tror jag ska läsa klart den där diktboken…bah, och sen skriva en egen dikt. Med tanken att den ska framföras på en scen. Jojo, det är tur att den kursen inte har några fysiska träffar så det kommer aldrig att ske i verkligheten. Jag suger på dikter. Jag kan absolut få ihop det så det rimmar och läser jag på så får jag även ihop allusioner och allt vad sjutton det nu är. Men det är uselt:D Man kan inte vara bra på allt, och som läraren sa när jag beklagade mina tillkortakommanden inom poesi: Man har olika lätt/svårt för de olika genrerna. Poesi är inte min genre, jag är mer för action så läsaren tappar andan när de läser:D Det är min grej.

 

Vi hörs snart igen, ha en fortsatt bra måndag nu:)

 

 

Kommentera

  1. Ellinor Blomqvist

    Så sjukt irriterande att behöva lägga energi på att leta glödlampor,avskyr detta!Kram Ellinor

  2. Norrlandsmamma

    Han som får skämmas då de inte hämtas ;😉. Konstigt det ska vara så jäkla svårt göra klart en av få upogifter som är deras ”jäkla ansvarsområde” 🙄.

Okategoriserade

Bon Jovi :)

För nån dag sen messade en kompis.

”Hej! Det närmar sig, visst har du biljetterna!?”

Öh va nä? Eller hm? Vem fan har biljetterna till Bon Jovi:)

Vi är sju stycken som ska gå och vi har elva biljetter😂

Det för att vi inte fick tag i Golden cirkel biljetter till alla på förköpet via Tele2. Så, jag har alltså fyra vanliga ståplats biljetter över.

Så, vill någon/några av er ha dem?

Konserten är 5/6 på Tele2 arena i Stockholm och det kommer såklart att bli en grym kväll:)

De är Bon Jovi, och det är lika med garanti för en suverän konsert.👊🏼🤘🏼😍

Biljetterna kostar i normala fall 660kr plus den där fula serviceavgifter på varje a’ 60kr, så totalt 720kr styck, men eftersom jag ju inte behöver dem så kan vi såklart sänka priset lite. Men jag vill ju helst inte gå back hur mycket som helst. Kanske plocka bort serviceavgiften? Eller är det snålt 😂? Ni behöver iaf inte sura över den som jag alltid gör. Blir tokig över att de lägger den på VARJE biljett, borde räcka en gång per köp liksom..

De är på pdf, så jag kan maila över dem direkt eller så skriver jag ut och skickar. Fyra stycken alltså:) men man behöver inte köpa alla fyra. Jag hade gärna mött upp er och lämnat över dem på arenan men jag kommer komma sent eftersom Corrinda tar studenten. I Uppsala med omnejd däremot kan vi mötas in person:)

Maila mig på carolawetterholm@gmail.com

Så kanske vi ses där!

Jag lovar att ni inte kommer ångra er om ni går, för Bon Jovi levererar alltid det allra bästa😍

Kommentera

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing