Reklam och annonslänk för Cellbes

Just nu har Cellbes 25% på jeans, dvs läge för bra priser 🤗 Jag kallar alltså denim för jeans, det känns mer korrekt 🙂

Jag har en favorit som jag alltid återkommer till, ska visa den sen, men sist så ville jag ha ett par ljusare. Jag har bara svarta och nåt par mörkt blå jeans i garderoben. Av nån anledning har jag fått för mig att jag inte passar i ljusa byxor. Kan också ha att göra med att man så enkelt smutsat ner sig under åren i ljusa kläder 🙈

Jag sprätter upp mkt slask på baksidan av benen när det är slabbigt väder så av den anledningen är ljusa byxor inte heller bra den här årstiden.

Men det kommer ju en vår! Och alltså de här byxorna var så sköna!

Jeans Elsa heter de, och har en liten resår i sidorna som gör att de sitter suveränt. Den syns inte alls när de är på, då sitter de bara snyggt. De är ganska höga i midjan så det håller in fluff-ringarna och har skapliga fickor.

Dambyxor har ju sällan vettiga fickor men de är iaf inte urusla. De finns i en mörkare blå färg också.

En riktigt bra byxa!

Min all-time-favorit är de här, hög midja finns i flera färger.

Jag har den här modellen, fast de har uppdaterat den precis, i lite olika storlekar. Några som jag i princip får klämma ner mig i, och som är jobbiga att sitta ner i längre stunder 😉 och några som är snudd på lite för stora. De sitter svinbra oavsett.

Jag har i perfekt storlek också 😂 de är som att vara naken. Nästan, på allvar. Så himla sköna byxor.

Och även de här shapingjeansen är toppenbra:

De har jag i svart men det syns ju inte så bra på bild. De gör inga mirakel men de håller in och lyfter rumpan lite på ett väldigt skönt vis. 👍

Jag älskar Cellbes jeans! De är hållbara, och prisvärda. Finns i alla möjliga storlekar och modeller. Och just nu till ännu bättre pris:)

Glöm inte heller att kolla Outleten!

Min fina fina blus i chiffong kostar nu nästan inget alls 🤗

Så fin och skön 🙂

Ni hittar hela Cellbes sortiment här

Jag vet att jag varit frånvarande, det var inte meningen:) Förlåt!

Inget har iaf hänt mer än att det varit lite mycket med annat, sen en deadline och nu sportlov som startade redan i fredags med att stora rumsbytartumultet inleddes:D

Plus att jag var sur på Elgiganten då. Vet inte vad som hände men jag mailade med kundservice som är för hela Sverige antar jag, klagade på Uppsalas usla kundbemötande och vips fick jag ett presentkort på 200kr. Sen fick jag också nya tassar, som jag inte vill ha då, men jag får väl returnera dem. Jag är fortfarande sur som fan över hur de bemöter sina kunder och kommer inte glömma det på länge. Oavsett kompensation. Eller – de kan ju ge mig tvättmaskinen då;)

Veckan gick annars i skapligt snabbt tempo, hade lite möten som ställde till det med tiderna, och satt mesta delen av tiden med att skriva. Deadline på manus 75% och sen insåg jag att man ju skulle fabricera några frågor till den också. Jag bryr mig inte om att engagera mig i det, för jag bryr mig inte om svaren. Ni som hängt här vet ju att på den här kursen behöver man inte läsa hela inlämningen utan några sidor, som kan vara utspridda dessutom. Att nån som läst fem sidor av en lång historia ska komma och peta i det som jag skriver, och att jag ska bry mig om det, det är ju löjligt. Alltså tar jag lite frågor ur luften, saker jag inte är fundersam över eller har problem med och sen läser jag vad de skrivit och glömmer bort det. Samma när jag ska ge respons på de andras texter, jag hittar på hej vilt och skiter högaktningsfullt i att ens försöka engagera mig. För det är inte nån som bryr sig.

Jag måste hitta en rolig kurs till hösten, för att få tillbaka den härliga känslan av gemenskap och ömsesidig önskan att vilja ge positiv och kreativ kritik:D

.

På fredagen var det sen trubadur på Dog Bar så jag och Helen gick dit och hängde hela kvällen. Snackade med folk och lyssnade på Lasse som spelade. Snackade med honom också och jag fick också hjälpa honom med att filma en av låtarna som han behövde ha för att visa upp nånstans. Vid ett stänger de så då åkte vi hem, Robban kom och hämtade oss 🙂

Det blev en lugn kväll för dagen efter var jag och syrran bjudna på lunch hos Simons moster. Hon och hans mamma har pratat länge om det, och nu äntligen fick vi till det. Janelle kom också och vi hämtade upp henne på stationen. Vi hade så himla trevligt! Det är enkla och sköna människor, och när jag säger ”enkla” så menar jag det enbart i positiv mening. Att vara enkel för mig är det finaste som finns. Inser att det är många som tänker annorlunda, ex på friskis finns det något som kallas för Enkelgympa, och det är för folk med någon form av diagnos. Men att vara enkel är för mig att vara rak, lätt att umgås med, trevlig och utan massa jävla divalater eller andra olater:) Att inte kräva guld och gröna skogar utan nöja sig med det lilla, så länge man är lycklig.

Otroligt mysig lördag, och vi hade nog varit kvar än om det inte vore för att Janelle skulle vidare på ytterligare en tjejkväll:)

Nu är det min och syrrans tur, så det får vi se till så det blir av snart:)

Söndag sen så började jag bli involverad i det här med att flytta och byta rum. Både Jordan och Jamie försvann på lördagen, den ena till Sälen och den andra till … öh? Åre kanske? Nej fasen, vet inte var han är, jag säger ju Fjällen, om allt:) Men han är i fjällen och åker slalom med en kompis. Jamie är i Sälen och verkar ha det hur kul som helst, dock ingen vidare täckning så han hör absolut inte av sig. Jag får lite rapporter av pappan i familjen iaf 🙂

Corrinda flyttade ju i höstas, och sen dess har hennes rum stått tomt. Det är typ husets finaste rum, med stora fönster, längst in på källarplanet som inte är en källare utan soutteräng. Det har varit rätt najs att ha det kvar som gästrum, men nu hade tjejerna bestämt sig. Novalie flyttar ner dit, Trixie flyttar in i Novalies rum och Jamie får Trixies rum. Han har ju haft sitt rum i gillestugan med Jordan, men nu blir det eget. Vilket också innebär att JAG får ett eget rum igen. Det är första gången sen jag flyttade hemifrån som jag bor ensam:D

Jamie har sovit inne hos mig mesta delen, och ja det är tydligen skumt, enligt folk. Men, han var 1,5 år när hans farsa drog, och lämnade en plats ledig i min säng. Han har sovit där sen han var en liten pjuklarv. Han har inga problem att sova i sitt rum, men grejen är att det är ju liksom HANS säng. För min del är det enklast, jag hör om han kliver upp utan att behöva kliva upp själv;)

Men nu får han ett helt eget rum med en dörr att stänga om sig, det blir säkert bra. Han har väldigt få grejor, precis som både Jordan och Robban. Mina killar har haft antingen datorer/tv-spel eller ute-aktiviteter, i övrigt noll intresse. Jag har såklart sett till att de haft både dockor, järnvägar, bilar, pennor, klossar, böcker osv men det har bara tagit plats. Jamie älskar att vara. ute och röra på sig, han vill helst spela fotboll hela tiden. Eller cykla. Eller klättra i träd. Det är en riktig liten ute-unge. Det jag plockat in i rummet nu är säng, och skrivbord med ett PlayStation på. Sen har han kanske lite saker nere i sitt gamla rum, men garanterat inga mängder. Just nu ser det typ rätt o-mysigt ut;)

Det här är husets minsta rum. Det ligger vägg i vägg med mitt, och det finns en dörr mellan, av nån knepig anledning. Den är stängd och låst sen evigheter men vi har inte satt för den. Robban hade det här rummet före Trixie och när han flyttade ut kom Jimpa och fixade fint på väggar och tak. Innan var det halva väggen rosa och halva lila med en Nalle Puh-bård i mitten. Jättefint! För 17 år sen:D Nu var det bara risigt, men Jimpa fixade så fint. Jag blir lite imponerad av golvet, det ser man sällan. Trixie hade en matta, men den tog hon med sig, och jag vet inte om jag ska skaffa en. Anledningen till det är Stumpan. Hon är ju lite … efter, jag menar om navelsträngen är så hårt virad om benet att benet går av, då har det nog inte kommit tillräckligt med syre till huvudet… och man blir lite korkad. Det är enda anledningen att jag står ut med hennes dumheter att kissa på saker som ligger på golvet. Jamie är värdelös på att hänga upp saker och jag vet att han skulle slänga dem på mattan, som hon sen skulle kissa på. Så, det är enklast att inte ha nån matta, eller möjligen en mindre som jag kan slänga i maskinen. Jag ska kolla vad han vill ha:)

Jag har lite tavlor som han ska få titta på, och sen eventuellt nån hylla. Den vägg ni inte ser är ljust grå, så det är inte bara vitt. Sängen är pappas, när han och mamma flyttade så köpte de nya, och då ville han ha en som man kunde höja/sänka huvudänden på, han läste ofta i sängen. Mamma gillar den inte så då fick Jamie den. Kanske att vi gör nån form av huvudgavel till den, men den får i så fall stå lutad mot väggen bara.

Sängen stod nere, och först skulle den upp. Jordan skulle få Novalies 120 säng för hon tar Corrindas 140. Men så tyckte killarna att Jordan kunde ta Jamies ↑ för då var det bara att byta plats i samma rum. Ja, sant, men när vi ställde in Novalie säng här så blev det alldeles för stort. Rummet är så litet att varje centimeter räknas, och den hade också en sängram som byggde ut ännu mer. Killarna vet inte om än att vi, Eller jag då:) bestämde om. Men i vissa saker är jag den som har sista ordet:D

Sängen har ju motor och väger minst ett ton och jag, Trixie och Novalie skulle försöka få upp den för trappan som är smal och svängd. Det gick sådär kan man säga:) Lovelia kom och fick lov att knuffa på hon med, och till sist gick den upp. Dock med ett och annat intryckt märke i väggen i trappen;)

Trixies säng väger på allvar 100kilo. Den kommer från Biggest Loser-slottet, en oanvänd säng som blev över nånstans, fråga mig inte hur det kom sig, men den fick hon;) Den går att ställa in så även väldigt överviktiga personer ligger bra i den, och det innebär att den är rejält byggd, med en motor även där. Tacksamt nog gick den att ställa på högkant och bara dra in  rummet intill:)

Nu har väl båda tjejerna kommit skapligt i ordning i sina rum och Jamie är skapligt klart, men det står kvar saker och dräller i köket. Ni vet, de där sakerna som åkt runt utan att nån egentligen vill ha dem, men de är för bra/fina för att kastas. Och saker som är kvar från tidigare rumsägare, en del körkortsböcker, studentskyltar, doftljus, smink och lösögonfransar osv.

Det är nu mitt göra att ta reda på.

Jag har också försökt få ordning i mitt eget rum, vi tog ju bort skrivbordet med PS på, och jag tänkte vrida sängen som den stod från allra första början, men då blev Doris så ledsen. Hon hoppar upp i den och kommer på så vis hela vägen upp i fönstret. Vrider jag sängen ser hon inte ut. Och eftersom jag är en jäkla mes så vred jag tillbaka den:D

Min fåtölj som jag älskar men som inte passar nånstans, har nu fått flytta ut, och mitt egna skrivbord flyttat in. Jag måste, och ska, eller Jimpa:D ska renovera det rummet också. Det är jättesöta tapeter, men de är så förstörda. Barnen har kladdat med välling eller kanske till och med kräkts på väggarna, de är avtorkade en miljon gånger, och sen när de fick en dator in där så har de suttit med skitiga fötter mot väggen, så på sina ställen är tapeten svart. Jag har faktiskt skrapat bort den bitvis, och den ser absolut förfärlig ut. Det ska ske i vår när det är enklare att ställa ut sakerna i uterummet, för jag får inte plats med dem inne. Sen får jag väl ta nya tag med att försöka möblera optimalt där inne. Rummet är för litet för att ha egentligen något mer än en dubbelsäng. Jag behöver ju inte det, för allt i världen, men tänker inte köpa en ny bara för att. Ny säng blir det nästa gång som den är slut.

Ja, det var det. Så har vi haft det:)

Nu ska jag hämta mera kaffe och sen får vi se om jag kanske har lite mer att skriva:)

Vi hörs snart iaf:)

Ok, jag borde inte ha valt att handla från Elgiganten med utlämning i Uppsala, för givetjävlavis har de missat att lägga med de vibrationsdämpande tassar jag köpt och betalat för.

Nu är det ju för sent, inte orkar vi böka runt med det, men då vill jag gärna ha dem återbetalade.

Jag kontaktade kundtjänst som svarade direkt, och skickade det vidare till mitt varuhus. Som svarar såhär:

”Hej. Vibrationsdämparna till maskinen är utlevererade enligt vårt system. De lär ha lagts i plasten på ovansidan av maskinen inpressade mellan emballaget och ytterplasten. Undersök för att se om dessa kan ha trillat ut i transport eller slängts tillsammans med resten av emballaget. Hittar ni produkten kan ni returnera den. Hälsningar Elgiganten Uppsala”

Nej. De finns inte där. Jag har checkat soporna tre gånger och det var inget ”inpressat” mellan emballage och plats. Vad fan är det för jävla sätt att leverera en produkt för övrigt? För det andra: systemet har aldrig fel, eller Elgigantens personal? Nej det är SÅKLART mitt fel?

De kostar 99kr. Ingen big deal för mig, men absolut inget för dem, och de ska vara servicemindade. De ska bara sätta in 99kronor på mitt jävla konto och be om ursäkt för den olägenhet de åsamkade mig. Inget annat. Inte börja diskutera. Inte för den summan. Jag försöker givetvis inte lura dem på den ynka lilla summan, skull ejag velat göra det hade jag väl valt en annan, betydligt större summa?

Det här är helt i linje med deras inkompetens och ignorans i sin personal som de uppvisat de sista gångerna jag varit där. De har missat, eller sett till att tassarna låg så taskigt att de ramlade ut. Det är ju inte riktigt acceptabelt. De har heller inte påpekat att det ligger något där för killarna som hämtade.

Jag kan inte nånstans se att detta är någon annans ansvar och fel än Elgigantens. Och jag blir än mer bestämd i att dra Lovelias mobiltelefon vidare.

Lite trevligt bemötande är bästa sättet att möta en kund. Det trodde jag var steg ett i kundbemötande-kursen. Och steg två, tre fyra och fem.

Jävla klåpare att skylla på kunden. Fy fan Elgiganten Uppsala:/

Vissa saker är svårt, för att inte säga omöjligt, att klara sig utan. Bor man i hus, eller liknande där man inte har tillgång till en allmän tvättstuga så MÅSTE man ha en tvättmaskin. Eller jo man KAN ju köra kemtvätt på allt, men det säger ju plånboken nej till:) Handtvätt är inte heller jättekul;)

Minns plötsligt en kille som bodde i lägenheten under oss när vi var var unga och lyckliga. Han lämnade in alla sina skjortor på kemtvätt och kom sen gåendes med dem över axeln. Inplastade på sån där tunn kemtvättgalge:) Han kan ha jobbat som croupier eller liknande, minns inte. Han var snygg som fan,(det minns jag såklart) och hade en enormt väluppfostrad och vacker stor schäfer. Vi bodde ett stenkast ifrån ett torg där det då fanns kemtvätt, sådär som det fanns förr. Lite charmigt, men enda gångerna jag nyttjat en sån tjänst är med mattor. Och det blev ju dyrare än att köpa en ny så det har jag slutat med, räckte med en gång liksom;)

Nåväl. Jag måste ha en tvättmaskin. Jag har två, en uppe som är en kombinerad tvätt och tork, och den är helt ok på allt utom mörka kläder. De blir lika luddiga som om man slängt in ett paket näsdukar. Extra mjuka;)

Den krånglar ofta och funkar absolut inte som enda maskin. Den står i badrummet uppe. Min huvudtvättmaskin står i tvättstugan och den vi har haft nu är sen vår översvämning. Det bör ha varit nio år, ungefär, så den har hållit utmärkt. Tills lagren eller vad det nu kan heta gav upp. De funkade fortfarande men de tär ju en tidsfråga så det var ju bara att bita i det sura äpplet och köpa ny.

Idag var Jimpa och Robban och hämtade den, och baxade sen ner den för den svängda, trånga trappan, och in på plats. Det är svintrångt där, för jag gav killarna som återställde tvättstugan fria händer….snark, det hade varit så mycket bättre om de hade kapat bänkskivan en decimeter, så tvättpelaren hamnat en liten bit längre ifrån väggen…Men icke. De hade väl inte tvättat en tvätt i hela sitt liv;) Fördomsfull, japp:)

Jimpa kan ju göra det åt mig, men nu är de på plats och det funkar fint då, det är själva momentet att flytta på maskinerna som är hopplöst, och det ska man ju förhoppningsvis inte behöva göra så ofta… Ta i trä.

Givetvis går den för fullt nu och det är ju helt klart skillnad i hur den tvättar rent. Det är inte som att det var smutsigt förr, men nu känns tvätten verkligen krispig:) Dessutom funkar sköljmedelsfacket, vilket det inte gjort på den andra på år. Fattar inte var, men nånstans där jag inte kommer åt har det varit igenkleggat säkert. Det har varit fullt av vatten för jämnan, och häller man bort det sä funkade det väl ok, men orka. Jag vill att allt ska vara som det är tänkt, och det är inte tänkt att man ska behöva hälla bort vatten ur doseringsfacket.

Jag är så nöjd:D Går här och myser när jag tänker på den♥ Och hoppas såklart på att den håller lika tuff behandling som den förra. Den har ju snurrat och tvättat säkert en miljon tvättar, alla tider på dygnet och ofta maskin efter maskin utan att vila. Bra kvalitet ändå. Jag tror aldrig jag haft en tvättmaskin som pallat så länge förr.

Jag försöker vara noga med att sköta om den, kör den tom med diskmedelstablett mellan varven, tömmer nålfållan och gör ren gummilisten. Men sen kan man ju inte göra så mycket mer.

Jag är extremt tacksam över Jimpa som fixar också, den väger 75 kilo och det är riktigt tungt att bära i trappor. Jag skulle kunna men det har inte direkt gått smidigt.Nu fick han lite hjälp av Robban också. Jag tänker att två av mina söner nu är stora och starka, så jag ska luta mig tillbaka och låta dem ta över. Det är väl så man gör? Vad är annars vitsen med att skaffa ungar liksom?

Ja, så undrar ni var jag håller hus nu för tiden, så är det i tvättstugan och pysslar om min nya älskling:)

 

Jag hade tagit fram datorn, fixat en kopp kaffe och satt mig i soffan för att skriva lite till er. Vad händer? Jo men först kom en dotter och ville snacka lite, så då gick en timme. Och två koppar kaffe;) Sen gick jag på toa på grund av två koppar kaffe och väl där så såg jag att min mopp stod i badkaret för jag skulle skölja av den. Den har hamnat i tvättstugan och där är allt lika dammigt som om det vore en textilfabrik;/

Sköljde av den och skulle byta skur-pads på den, insåg att den behövdes rengöras lite i kardborrebanden. Gjorde det och insåg att nån lagt en flaska ovanpå duschdraperiet som sitter framför torkställningen, den flaskan har såklart läckt och mina träningsbyxor är nu fulla av duschkräm. Aha. Sköljde av det, och återgick till moppen, insåg när jag kastade toapappret som jag använde för att torka rent den vid handtaget att toaletten kanske behövde göras ren. Skubbade ur den, men såg sen att det är avlagringar under kanten där vattnet kommer, och i själva skålen. Jaha. Hämtade handskar och svinto och skrubbade. Tjugofyra procentig ättika svider för övrigt fint på bara händer 😉

Hällde ättika i toan och nu får det stå, ska hälla i bikarbonat sen också. Men kör det mesta av ättikans effekt själv först, sen dubblar jag:D

Jag var ju nu i farten, så gick ner och skrubbade toan nere och den uppe i hallen. Skällde på en unge som gick på toa UTAN att ta upp i kattlådan. Hon ”Orkade inte.” Nä, okey… rimligt ändå. Den enda som gör det är ändå jag, så varför ska nån annan ens tänka tanken?

Jag behöver köpa nya toaborstar. Köpte Ikeas chokladkalender i jul, då får man 100kr i presentkort, så nu vet jag vad jag ska handla;) Egentligen köpte jag den efter första advent, då kostade den 49kr. Den innehåller två presentkort a 50kr. SÅÅÅÅÅ jag fick 50 spänn och massa praliner:D

Sen var jag hungrig, och insåg att jag ju borde käka för jag ska träna sen, så kokade havregrynsgröt. Vem fan är jag? Men det är min nya grej tydligen. Lite äckelgott;) Idag testade jag att ha på jordnötssmör, hade en flaska som man kan sprinkla det, vilket ju underlättar. Jordnötssmör är ett pyssel annars ju, oljan lägger sig ovanpå och man måste gröta runt riktigt ordentligt för att få den att gå ihop igen. Resultatet är alltid att man, iagf jag, skvätter olja över halva köket.

Men NU, sitter jag här och har glömt vad jag tänkte skriva 😀

Jag kan väl tala om att jag fått årets bästa besked, åtminstone hittills:)

Att gå till vården är ju förknippat med väntetider, överallt. Utom på mammografin. Jösses Amalia vad snabbt det går! Jag var en kvart tidig, men hann knappt slå ner rumpan på en stol förrän jag ropades in. Alltid trevliga tjejer som jobbar där också, och snabbt in, snabbt ut, klart. Jag ställde bilen tio minuters promenad bort, och var tillbaka 28 minuter senare:)

Check på den, tacksam.

Mitt stenskott visade sig vara tre stycken förresten, jag hade sett två som jag var nästan säker på var nya, men den tredje vet jag inte var det satt. Jag har lagat stenskott förut så jag har några märken i rutan, de är svåra att särskilja från o-lagade. Nån gång har jag åkt dit och bett dem laga och så har det varit lagat redan:) Det blir ju i princip osynligt ibland, och ibland ser det fortfarande ut ungefär som det gjorde.

Nu blev två superfina, nästan osynliga, men det tredje, som var störst, blev inte bra. Det är ifyllt, och jag har tydligen garanti på det så länge jag äger bilen. Vad nu det innebär? Antar att det är om rutan spricker från det stenskottet? Jag hörde GARANTI och det räckte tydligen för mig;)

.

Jag har också köpt en ny tvättmaskin. Motvilligt, men eftersom den andra låter som ett reaplans take-off så är det tvunget. Jag kan såklart vänta tills den går helt sönder, vilket jag normalt gör… MEN det innebär ju att jag får merarbete. Den går ju inte sönder innan ett program utan under, så då får man ta ut genomblöta, skitiga kläder som luktar illa och måste torkas på nåt vis. Nej tack. Den ska inte låta sådär, och Jimpa höll med mig. Så, nu har jag köpt en ny.

Grejen är att jag nedlät mig till att köpa den på Elgiganten, eftersom den var billigast där. Jag skällde ut en kille på varuutlämningen efter noter strax före jul. Alltså jag var så förbannad. Vet inte om jag berättade det?

Lovelias skärm gick ju sönder på hennes iPhone, och eftersom Elgiganten var den Apple-auktoriserade verkstad  som fanns så åkte jag dit, lämnade in den. Fick tillbaka den utan att något gjorts, för det var tredjepartsdelar i den? Okej… tja, jag sa att den var köpt på Swappie, som byter ut delar för att sen sälja begagnade lurar. Det borde Elgiganten veta.

Jaha. Jaja, hon hade en ny lur redan, men när hon skulle göra nåt med den gamla spräckta visade det sig att touchen inte funkade längre. Den funkade klockrent när vi lämnade in den. Nu glappade skärmen.

Av olika anledningar blev det kris och katastrof och alla henens bilder försvann från iCloud, men supporten säger att det finns en möjlighet att de är sparade i luren. Den spräckta. Alla som nån gång förlorat sina bilder vet hur ledsen man blir. Finns det en möjlighet vill jag ge henne den.

Alltså tog jag luren tillbaka till Elgiganten, sa som det var. Ja, jag vet att skärmen är spräckt och ja jag vet att verkstan inte vill laga den, men de får lov att skruva ihop den ordentlig så den funkar. Efter mycket om om men så skickade killen i väg den. En kille i min ålder med svinlånga dreads, litar inte på såna;)

Fick tillbaka luren efter några veckor. Utan att de gjort nåt. För de hävdar att det var så första gången och det var anledningen att de inte ville göra nåt… Att de inte ens öppnat den eller vad det nu var. Fuck you.

Det var inte så, och det står inget om en glappande skärm i felanmälningen som skickades med. SKRUVA BARA IHOP DEN! Men nej då. Jag blev förbannad, men höll mig skapligt lugn, när jag talade om för killen att sorry men du får skicka tillbaka den för de ska fixa det de orsakat.

Han hade kunnat hålla med mig, sagt att verkstan var skit och att jag kunde få tillbaka mina 450kr eller vad jag fått betala för frakt, eller nåt annat som plåster på såren. Men nej, han börjar jiddra. Han börjar seriöst jiddra med mig och jag tände på varenda jävla cylinder jag hade. Han står där och säger att jag inte kan bevisa något, att luren lika gärna kunde ha glappat innan. Ja, absolut men skulle jag då envisas? Jag vill inte ha den lagad, jag vill bara ha den i det skick den var, dvs att touchen funkar och skärmen är randig. Jag vill bara att de ska sätta ihop den som den var. Inget annat.

Kan väl säga att när jag vände mig om en sekund för att kolla så var det SJU personer som stod i kö bakom mig. Det är ju så jävla dumt att de har både utlämning av varor och reklamationer på samma ställe.

Normalt backar jag, det är sällan värt att ta en strid sådär. Definitivt inte inför publik. Men han gjorde mig så förbannad att det rykte ur öronen. Han står där och anklagar mig för att dels ljuga, dels vilja ha nån slags benefit av dem, när det enda jag vill är att försöka få tillbaka Lovelias bilder som kanske finns på den lur som deras jävla verkstad fuckat up.

Han hånade mig för att jag köpt en begagnad telefon. ”Hade du köpt den här hos oss hade det ju inte varit tredjepartsdelar”. Nej, men nu är det inte JAG som köpt den utan en liten sextonårig, för pengar hon sparat ihop under en lång tid.

OMG jag blir arg bara jag tänker på det, och jag ska ta det till ARN. Det är totalt oacceptabelt att de gör sådär.

Nåväl. Jag har alltså skällt ut en kille där så jag svär på att han kände vinddraget i håret. Jag kan omöjligen visa mig där. Mest för att jag inte vill erkänna att jag handlar där, trots deras usla servicemind, men också för att jag skulle bli så förbannad igen bara jag satte foten där. Jag har alltså köpt tvättmaskinen online men måste hämta ut den där. Tänker fan inte pröjsa 6-700 för att de ska köra hit den. Noway.

Så, jag har nu bett Jimpa om hjälp:D Han måste ändå komma och hjälpa mig installera den, jag orkar inte lyfta ner tumlaren själv, och sen få ner tvättmaskinen för trappan …. Han och Robban får åka och hämta ut den på måndagkväll:D

Tacksam för dem båda två:)

Så förhoppningvis är det en lika bra och slitstark maskin som förra gången, det är typ samma maskin, bara lite uppdaterad. Inget lull-lull utan bara Basic. Fast med nån ångfunktion…? ”Avsluta varje program med ånga för att slippa stryka dina kläder.” Va? Stryka? Jag tumlar allt. Precis allt. Möjligen inte träningskläder och jeans.  Men man kan väl förhoppningvis koppla bort den funktionen, känns som onödid. Däremot kunde man fräscha upp kläder med ånga och det är ju smart.

Jaja. På måndag får vi se:)

Nu måste jag gör mig ordning för att åka och träna! Vi hörs snart igen 🙂

Igår när jag körde hem från träningen så sa det PANG! Stenskott som smällde som ett jäkla pistolskott i rutan, jag blir lika rädd varenda gång 😱

Jag hatar det. Och så fort jag stannade bilen bokade jag en tid för reparation. Det måste jag göra så fort det går. Tänkte ta första tiden igår, men då hade jag får vänta nån timme, för länge för att bara dra, för kort för att åka hem och tillbaka.

Så det blev idag. Och nu sitter jag här🤷🏼‍♀️

Dricker kaffe som inte var så gott, jag borde tagit varm choklad ist:)

Det står en kille och hamrar på min framruta nu, gör ont i hela själen av det 😂

Jag föredrar att åka och laga direkt för att förhoppningvis slippa byta hela rutan 🙏🏻

Jag har varit och tränat och hann precis hem och äta, men inte duscha så jag sitter här i mjukisbyxor och fultröja. Det är ”nackdelen” med överdragskläder, det ser ut som man kommer från soffan och inte gymmet 😂🙈

Ja har ätit … håll i er nu – havregrynsgröt😁

Jag förvånar mig själv gång på gång med det här att plötsligt tycka om saker jag avskyr hela livet. Som kokos, halloumi, torkad frukt och nu havregrynsgröt. Helt vanlig är den fortfarande vidrig, slemmig och sunkig, men en tjej på instagram tipsade att man kunde ha i ett eller två ägg. Det har jag sett förr men eftersom allt jag testat som hon gör varit svingott så funderade jag lite. Nån kommenterade att det smakade som pannkaka och då måste jag ju prova. Ägg är ju toppen protein så perfekt efter träning och bara för att det mättar bra.

Jag vevade i ett ägg och hade mango, persika och hallon på, kanel också och det var ju supergott 😂

Inte speciellt vackert dock 🤣

Jag skickade bilden till syrran med texten: Jag gillar havregrynsgröt nu:)

Och fick tillbaka massa skrattande gubbar. Hon driver alltid med mig och mina kulinariska upptäckter:)

Sill däremot tänker jag inte ens testa, det är omöjligt att det är gott:)

Jag testar ju ibland, det är inte som att jag envisas med att jag inte gillar nåt bara för att det var inte gott för 40 år sen, sist jag gjorde havregrynsgröt var för nåt år sen, och då på min supergoda müsli. Smakade apa. Det är äggen som gör det, tydligen 🙂

Jag har ätit det varenda dag sen dess 😄

Jag älskar ju risgrynsgröt och mannagrynsgröt så jag lägger vara till havregrynsgröt på listan 😜

Vad tycker ni om det? Gott eller o-gott?

Nu börjar min bil bli klar! Återkommer 🙂

Idag är det elva år sen som min dåvarande man reste sig upp och lämnade familjen. Det gjorde han efter att jag konfronterat honom med ett boardingkort där hans och hennes bagagetaggar satt. Det hade inte varit något märkligt med det om han inte tvärnekat till att de två åkt till Thailand tillsammans. Men han hävdade att han åkte ensam och var ensam hela tiden. Han skulle enligt sin egen utsago åka med ”Bosse”. Jag antar att denna Bosse egentligen var kodnamn för ”den andra kvinnan”. ”Bosse” var enligt honom en slags kollega, en annan knalle som åkte på samma marknader. Jag hade aldrig någonsin hört talas om nån Bosse, men utan bevis är det svårt att ifrågasätta.Jag VILLE lita på honom även om jag faktiskt visste redan då att han var otrogen. Det var något jag bara visste. Ni som varit i den situationen vet vad jag menar, ni andra inte. Men man vet. Eller så vet man inget alls. Eller så misstänker man. Det är inte enkelt men magkänslan är oftast en bra vägledare.

Nåväl, när han ringde hem, för jag hade typ befallt honom att ringa och prata med barnen, så frågade jag hur det var med Bosse. Eh, öh va? Jo juste, Bosse ja……öhum, han är inte här. Hans thailändska frus syster blev inlagd på sjukhus så han var tvungen att dra dit. Ok. För jag är dum i huvudet, right? Att han och Bosse skulle åka till den andra kvinnans hemby … det var kanske bara en slump? Uppe i bergen istf havet som han älskar. Mmm. Just det. Att han lämnat sin vigselring som han alltid hade på sig, hemma, var kanske en annan ledtråd. Men nej, den hade minsann blivit för stor. Alltså, alla dessa lögner. Det är de som är värst. Det är de som gör att tilliten till alla skadades hårt. Om min partner i vått och torrt sen 26 år, mannen som är far till mina barn, kan ljuga så för mig, vad kan då inte helt random folk göra?

Hur tragiskt det än låter så finns det en förklaring till att jag är singel och faktiskt inte är speciellt intresserad av att inleda ett förhållande. Jag orkar inte deala med tillit. Orkar inte bli sviken.

Nåväl. Det är elva år sen idag. Det följde några år med kaos och katastrof. Panikgråt och uppgivenhet. Och ett jävlar anamma som jag inte visste att jag hade i mig:D

Ni som sa att det med åren skulle bli bättre. Att vår brist på kommunikation skulle lösa sig, att han och barnen skulle få en normal relation. Och allt annat som folk sa, gärna med en passning till mig för att jag var the bitch i det hela. Till er vill jag säga: Det har gått elva år nu. Och absolut inget har förändrats till det bättre. Tvärtom träffar han barnen mindre än någonsin. Sist de fem yngsta träffade honom på ett umgängestillfälle var dagen innan nyårsafton 2022/23. Det är över ett år sen. Han svarar inte när de messar God Jul Pappa. Han svarar oftast inte alls, om det inte handlar om att nån av småpojkarna ska jobba på marknad. Med hans fru, den fd andra kvinnan. Frun som mina pojkar tycker bättre om än sin egen pappa. Honom är de lite rädd för. Jag ska ärligt säga att jag fortfarande föraktar henne för att hon inte lät bli att involvera sig, hon har ett ansvar precis som han. Men, hon tycker iaf om mina barn, och vill vad det verkar som, träffa dem. DET får hon ändå en liten guldstjärna för:)

.

Jag har drömt om honom i natt. Jag gör det mellan varven även om det tacksamt nog är rätt sällan. Nu var det antagligen för att jag hörde honom i ett radioinslag från Distingsmarknaden som flyttats och numera är fredag-lördag och heter nåt som menlöst som Uppsala vintermarknad. Hans röst är ju precis som vanligt och han lät glad, det gick bra.

Jag drömde att han av nån anledning var tillbaka i mitt liv, jag skulle leva med honom nu, i ett stort och superfint palats. Han var bedjande och uppfyllde alla mina önskningar och jag kände bara NEJNEJNEJNEJ. Men av nöden tvungen hade jag inget val. Jag gick runt där  och allt var som vanligt, som det var förr och min enda känsla är FUCK. Jag vill inte leva med honom, jag får panik och jag vaknade i panik och tänkte: ”Vad fan har jag gjort? Gick jag med på det där?”  😀

Det är generellt så jag drömmer om han är med, det är aldrig guld och gröna skogar utan det är motvilja och ångest. En enorm känsla av att vara fångad. Låst.

Jag kommer aldrig förlåta sättet han valde att göra. Det finns en miljon sätt att göra slut på men han valde det värsta. I ärlighetens namn gjorde han aldrig slut heller, inte öga mot öga, och inte heller när jag frågade gång på gång rakt ut om han verkligen ville skiljas? Då kom det omformuleringar och hittepå-shit. I stället för att bara säga: Jag är kär i en annan. Det hade jag såklart blivit ledsen som fan av, men samtidigt hade jag aldrig velat leva med någon som älskar en annan, det hade varit ett enkelt och skapligt snyggt sätt att avsluta. Jobbigt såklart, men ärligt. Jag gillar inte att bli ljugen för. Jag hatar att bli ledsen, och jag hade antagligen brutit ihop, men då har jag samtidigt vetat hur allt låg. Jag hade kunnat hantera det utefter sanningen. Inte som nu, att jag inte visste ett skit. Skulle han komma tillbaka? Var det bara en psykos, en utmattning, en depression?

Jag gillar inte den person han är idag, och jag känner honom inte längre. Den han var, den personen älskar jag fortfarande, men han finns inte längre. Jag pratar och berättar om honom för barnen, saker som han sagt och gjort, saker som vi gjorde, och det känns som att prata om nån fiktiv person.

Jaja, jag kommer aldrig förlåta och aldrig förstå. Men idag skiter jag i det:)

Det jag däremot tycker är lite trist är att jag blivit skapligt cynisk. Jag har alltid varit klarsynt och ser en stor bild, kan utan större problem se hur saker mest troligt kommer sluta. Som en bekant som skaffar barn med sin nya kille efter en kvart och är övertygad om att det är för evigt. Jag bara vet att det inte kommer hålla. Jag ger det några år, sen står hon där som ensamstående. Igen. Det är cyniskt. Jag säger det inte högt, för varför ska jag regna på andras parader? De får göra sina egna misstag, om de inte speciellt frågar mig efter råd så avstår jag från att ge dem, eftersom de inte är önskade.

Jag får rå-panik om en snubbe visar intresse. Alltså RÅ-PANIK. Hade det varit Johnny Depp hade jag kanske inte fått panik;) men vanliga medelålders gubbar som oftast dessutom precis skiljt sig, och inte klarar av att leva ensamma ens en månad. Tar första bästa. Panik. Överlag tycker jag att folk borde lära sig att vara ensamma först, innan de ger sig in i en ny relation. Jag tycker män är patetiska som direkt ska skaffa ny. Cynisk som fan. Samma gäller såklart kvinnor. Så fort ett förhållande tar slut aktiveras profilen på Tinder och Match. ORKA! 🙂

Jag vet att jag skämtade strax efter nyår 2020 om att män i allmänhet har en ny kvinna inom tre-fyra månader, medan kvinnor väntar sju år innan de ger sig in i ett nytt allvarligt förhållande. Då hade det gått sju år och jag skrev att jag kanske borde börja dejta iaf.

Då kom en pandemi och sa effektivt ”Glöm det gumman!” 😉

Tydligare än så kanske det inte kan sägas? 😀

Jag behöver verkligen ingen partner. Jag har män i mitt liv, Jimpa, fotbollskillarna, andra killkompisar, och jag älskar dem allihopa. Men bara tanken på att ha en partner, som ska hållas nöjd, som ska lägga sig i, som man ska ta hänsyn till – nope. Jag har helt klart skaffat mig ett kanske orimligt stort behov av My Space;)

Men framför allt tror jag det handlar om att jag inte är beredd att lägga in känslomässigt kapital. Att hamna i det där med att undra om han ska ringa, varför han inte ringer, om han bara låtsas vara intresserad, om han har en fru nånstans, om han bara är ute efter en affär på sidan om, om han menar det han säger och så vidare. Jag har varit biktfader och samtalsterapeut  tillräckligt många gånger för att absolut inte vilja hamna där. Jag orkar inte vara orolig, trånande och ledsen. Det är enklare att vara ensam:D

Jag inser att det kanske låter deppigt som fan, men jag ser det inte så. Tvärtom – Jag är fri att göra vad jag vill när jag vill. Det är härligt:)

Det kanske kommer nån som är tillräckligt intressant för att jag ska ge upp det, men innan dess så är jag nöjd som det är. Dessutom, och det här är cyniskt som fan deluxe – OM man skulle träffa sitt livs kärlek och så dör han… (För sanningen är ju att man är på dösidan nu;) ) Det är också ett slags svek, om än inte med mening. Det skulle jag inte palla. Då borde man med andra ord skaffa sig en ung kille. Och då får man oroa sig för att han ska inse en dag att man är en gammal risig hagga och bli bortvald till förmån för en yngre och fräschare förmåga. Och hur ung är egentligen för ungt? Tre år, tio år, femton eller kanske 25?

Nej, det enklaste och det som ger mest sinnesfrid är att vara singel:D Fördelarna överväger vida nackdelarna 😀

Med det sagt, så hade jag inte varit ute och svirat igår, med två KILLKOMPISAR och Helen, så hade jag skålat i champagne idag. För att fira att jag i elva år råddat min familj ensam. Jag har fixat alla kalas, alla konfirmationer, studenter och fester på egen hand. Allt vabbande, alla sorger och bekymmer. Alla glädjeämnen.

Med hjälp av mina föräldrar och syrran. För familj kan inte svika, det är de enda jag litar på till 100%. (Jo, fel av mig, familj kan visst svika, men MIN familj jobbar inte så.)

Jag skippar alltså champagnen men kanske ska ta fram den där tårtan vi har i frysen, för att fira gemensamt med barnen. Vi är de vi är på grund av det som hänt. På gott och ont. Men oavsett så kommer jag alltid att vara överlycklig över att jag inte behövt missa halva tiden av barnens liv. Det är värt allt. ♥

 

Jahopp:) Jag slutar nu:) Återkommer senare tror jag, eller i morgon:)