Jag har i mitt lilla husapotek lite grejor som kanske inte alla har, en del har andra ”måste-ha” saker, men för mig är det de här sakerna som gäller:

Vitlök, alla vet att vitlök är antibakteriellt. Man kan riva den och tugga i sig på en hård smörgås, man kan riva den och hälla på kokt vatten och dricka det, osv. och min paradgren: man kan hacka den fint, vika in den i en kompress och lägga den mot ett värkande öra. Jag har stoppat så jäkla många öroninflammationer på det viset att det är inte riktigt klokt:) Man kan hålla den mot ett getingstick åxå, det lindrar fint.

 

 

 

Tea Tree Oil.

Luktar aningens bättre än vitlök, men väldigt starkt. Man kan ha den på bett och småsår, eller på acne. Den är antiseptisk och dödar bakterier:)

 

 

Värktabletter:

Jag har alltid suppar (suppositorier) hemma eftersom mina barn aldrig kunnat svälja tabletter, eller mixturer, det resulterar omedelbart i en spya. Alltså blir det en supp i rumpan, och det har de hajat att det är enklast. De får testa att ta via munnen i olika former, men kräks av allt.

 

Jag använder oftast en kombo av Ipren/Ibumetin edyl, och Panodil/alvedon edyl. Det är samma skit i dem, men olika tillverkare…jag köper den billigaste:) Och så nån form av migränpiller. Måste alltid ligga i väskan…!

 

Till hudvård använder jag Forever livings Aloe vera, som ansiktskräm.

 

 

Och deras Heat är perfekt på onda muskler, eller frusna fötter:)

 

Sen vet ni ju att jag älskar Coldzyme, den förebygger och förkortar förkylningar, och tro mig – den funkar!

Löss….hatar dem, men den här luskammen är outstanding! Nit free, köp ingen annan! Valfritt lusmedel, tycker alla är lika bra nuförtiden.

 

 

Solskydd och jag är inte jättebra kompisar, jag föredrar att sola långsamt och få en skyddande bränna, även på barnen, men vid långa dagar på stranden använder jag denna Eucerin. Lätt att smörja in och inte hyperkladdig.

Till torra händer, torra partier, ansiktet, urringningen, halsen edyl, kör jag Bio-Oil, reducerar även ärr, bristningar osv. Underbar att smörja in med:)

 

Om jag måste välja en sak i mitt husapotek, blir det Munkens bi-salva. Inget annat märke, det ska vara Munkens. Jag har testat alla;) Den här har barnen gladeligen ÄTIT upp många burkar, crazypants;) jag har använt den som rumpsalva, finns absolut inget bättre där. Torra händer efter att ha jobbat inom vården, alltså riktigt såriga och självsprickor…på med bisalva och ett par bomullsvantar över natten, och så är det nästan fint på morgonen. Jag har den på allt, småsår, sprickor, brännsår, rumpor, läppar..Allt! Finns i burk, och som stift. Används dock inte som lypsyl på sommaren, då får man brännblåsor på läpparna, jag har testat….:/ Men efter att man bränt sig är den toppen:)

 

Xylocain, suveränt när ungarna skrapat knäna och man måste tvätta bort grus och skit, bara ta på så bedövar den och så kan man tvätta sen. Jag som inte noppar ögonbrynen utan att grina ihjäl mig, och nu har övergått till nån liten hyvel, jag har ju liksom massor av ögonbryn;) har ibland haft på xylocain innan jag noppat:)

Har getingarna stuckits funkar den fint att lindra smärtan med, eller om man bränner sig på tex spisen.

 

Jag har alltid detta hemma, och i mindre form i necessären när jag reser:)

Ni som hängt här ett tag vet att jag gillar huskurer, så ni får gärna tipsa mig, och varandra, om era bästa Måste-ha grejor hemma, både husmorsknep och rena medikamentet:)

Ett tips gällande bi-salvan, den är mycket billigare på Apotea.se än någon annanstans jag hittat, den kan gå loss på dyra pengar på hälsokosten, men där kostar en burk typ 70 spänn.

 

Nå, vad är nu era Måste-ha i husapoteket?

 

( Jag har medicinskt kol sen typ 1800-talet åxå, det hör väl till att man ska ha, men jag har aldrig använt det, tack och lov)

 

För ett tag sen, så damp det ner en inbjudan på mailen, om ett lyxdygn tillsammans med Loppis toppbloggare i Göteborg. All-inclusive, det enda man behövde göra var att ta sig dit:)

Vi skulle få bo på Scandic Europa, äta på nya Restaurang Hak, gå på Alcazars show DiscoDefenders på Rondo och sen avrunda det hela på en nattklubb som heter Lounge(s)

Vilka är VI då? Jo vi var ett härligt gäng på 13 personer, 11 bloggare plus Smulan och Emelie från Loppi.

56kilo, På smällen, Fru Reinhold, Tvillingmorsan, Emilys liv, Natalis, Idas Beauty, Sarianne, Tina, Matplatsen och så jag då:)

Jag har snott bilder från dem alla, och givetvis har jag ingen koll på från vem….Jag ber om ursäkt, och ni får gärna hojta till:) Hur som helst, alla andra är mkt bättre på att fota än vad jag är…och jag fick höra att iaf en tjej gått en tvådagars kurs på typ Medborgarskolan, så det ska jag kolla upp.

Kolla in på deras bloggar, så mycket trevligt att läsa, och så fina bilder. Helt suveränt trevliga tjejer allihopa! Jag hade bara träffat Tina och Sarianne innan, så det var så spännande:)

 

Jag och Tina skulle bo i samma rum, och vi bokade våra tågbiljetter så vi skulle anlända i Göteborg samtidigt.

På torsdagmorgon vaknade jag efter en rätt orolig natt, det blir ju så när man ska resa, i alla fall jag får alltid lite resfeber. Upp och väckte barnen och gjorde mig själv i ordning, och väckte sen Patricia vid 8. Min buss gick kvart över, och hon tog vid. Jordan och Jamie skulle till kyrkis, så jag hade frågat pappa om han hade lust att köra dem fram och tillbaka, och det gjorde han.

Jag var tidig till stationen och hann gott och väl in på Pressbyrån för att köpa lite dricka, innan jag gick upp på perrongen och ställde mig i solen:) Härligt, men lite kyligt. Tåget kom, och rullade fint till Stockholm, där jag inte hade en aning om vart jag skulle, men hittade spår 12a utan problem, och stod ännu en stund i solen, innan det var dags att kliva på x2000. Jag hade köpt Calma åksjuketuggummi, eftersom jag ogillar att må dåligt och så många säger att det är jobbigt på just x2000, det var ett spännande tuggummi måste jag säga… Efter en stunds idogt malande ( Jag gillar inte tuggummin) så kändes det som efter en bättre tandläkarbedövning i munnen.. Märkligt. Jag sjönk ner på min plats, efter att ha baxat upp väskan på hyllan, och sen halvsov jag. Kvicknade till mellan varven och kikade ut, eller messade lite med Tina. Plötsligt insåg vi att hon skulle kliva på mitt tåg i Katrineholm:)

Smarta brudar..

Hon klev på, och vi gick till bistron och tog en kopp te och snackade, vi hade ju inte platserna bredvid varandra, och på det här tåget fanns det ju sittplatser i bistron, det finns det inte på tåget upp till Kramfors, där får man stå vid en bardisk.

Babblade om allt och inget, och till sist skulle vi ladda upp mobilerna lite så vi gick tillbaka och satte oss,fast först gick jag på toa i Tinas vagn, min hade ingen. Det var halvspännande, först tyckte jag det var rasande taskig belysning bara halvskumt, och så väldigt blött och snuskigt på golvet. Väl jag satt mig såg jag en lysknapp och voila, så blev det lite mer ljus:) Så skulle jag spola, och det funkade inte. En såndär touchknapp som man ska vifta framför. Ni kan ju föreställa er hur jag stod där inne och vevade med handen på alla möjliga och omöjliga vis, tryckte på den, viftade och började fundera på varför i hela friden det inte funkade. Att inte spola finns inte i min värld, och till sist så fick jag den jäkeln att fungera. Tina började fundera på om jag fastnat;)

När jag sen skulle till min plats så hittade jag den inte! Jag stegade fram till den jag trodde var min och spände ögonen i tjejen som satt där, men hon såg inte ut att vilja flytta sig, så jag fortsatte till bistron igen och köpte en dricka, spejade på hyllan över tjejen och såg inte min väska. En sekund var jag helt säker på att nån snott den, och började svära tyst, och gick en sväng ditåt igen, för att sen backa tillbaka till bistron, och då komma på att jag ju suttit i färdriktningen. Alltså var min plats tom och min väska kvar, dessutom stod jag precis intill den, och var tvungen att kolla en extra gång om det var samma dam som satt där… Jag undrar vad det är i de där Calma jag;)

Nog för att jag kan vara förvirrad, men sådär?

Nåväl, slog mig ner, och laddade mobilen, passade på att messa till Malena att jag var i hennes stad snart, och hon och Clara började babbla om tvillingar osv. ( Internt skämt) Så var vi framme.

Klev av, och skämtade om att vi inte hittade till hotellet, utan att vi skulle ställa oss utanför centralstationen och titta oss omkring, och hoppas på att se det. Och exakt så var det:) På krypavstånd från centralen, bra där Loppi!

Sarianne berättade sen att hon kommit ut på nån annan sida, och eftersom hon hade bråttom så tog hon en taxi. Killen körde henne 30 sekunder, och ville ha drygt 100kr betalt. Han hade väl kunnat peka och säga att om du tar tre steg ditåt så ser du hotellet? Han var inte göteborgare;) så min tro på att alla sådana är trevliga är intakt.

 

Vi rullade våra väskor dit, och fast vi var lite tidiga fick vi checka in. Hela hotellobbyn doftade ljuvligt! Som nytvättad tvätt, rent och fräscht. Scandic Europa är alldeles nyrenoverat, och det var nog det finaste Scandc jag bott på.

Uppe på rummet väntade nästa överraskning, ett stort rum med sängar där man kan ställa fastheten för axlar, höft och knän, och en toalett UTAN glasparti. Heja Scandic Europa!!

Vi hittade genast sovmaskerna, och trötta och lite flamsiga blev det 50 shades of Tina:)

Haha

Vi fick ett fint välkommen hit fat:

Efter att vi varit på toa, och lämpat av våra väskor, druckit lite vatten, och tagit lite selfies, så drog vi ner till Nordstan. Det ligger typ vägg i vägg med hotellet, så det är ju himla behändigt. Jag hade bara en butik jag ville till och det är Missäy. Tina blev lika förtjust i den som jag, och det är verkligen en butik jag skulle vilja ha hemma,men den finns bara i Göteborg. Jag köpte en rosa skinnjacka:) roligare än så blir det inte liksom, och Patricia fick en beige som tack för hjälpen med barnvakt.

Min är lite större än Patricias, jag får cellskräck av kläder som sitter tajt över axlarna…brrr.

Vi traskade vidare, och tog till sist en liten burgare för att överleva fram till middagen, jag hade inte ätit sen frukost och då bara en liten skål med yoghurt. Så småningom gick vi tillbaka till hotellet och insåg att vi plötsligt hade lite tidsbrist, bara 45 minuter tills vi skulle samlas för fördrink. Som tur är så är vi mammor, med åratals träning av att göra oss i ordning på en kvart;) så vi fixade det med, både dusch och smink och påklädning. Inklusive velade om vilka kläder vi skulle ha:)

Tja, bättre än så blir det inte. Jag suger på att förvandla mig, men å andra sidan känner jag igen mig själv i spegeln även kl 5 på morgonen;)

Jag suger även på selfies;) Men vafan, nån bloggare ska väl vara dålig på det med, och jag tar åt mig den titeln i det här gänget:)

Vi traskade ner för att möta upp de andra, och fick äntligen kramas och babbla.

Scandic Europa har tagit fram en signaturdrink, Moonshine punsch, rabarber,mynta, gin och nåt mer? Jag måste se till att få det receptet för det var precis hur gott som helst! Hela stora bålskålen tog slut på ett kick.

Det var några lyckliga gravida tjejer med oss, och de drack en alkoholfri variant som jag tror var minst lika god.

Skål på er!

Efter att vi pratat lite, bland annat presenterat oss för varandra, och fått lite koll på vilka vi är, så satte vi oss till bords. Först avvaktar alla, medans kameror och mobiler smattrar för att fota bordet, och sen slår sig alla ner och instagrammar den nyss tagna bilden, eller slänger in ett snabbt blogginlägg:)

Jag älskar det! Jag avskyr det i andra sammanhang, men här är det så befriande härligt, alla har dessutom skills att uppdatera sociala medier samtidigt som de pratar på.

Kockarna och vinkillen, heter det somelier? kom ut och berättade vid bordet om vad vi skulle få äta, och det var något de kallade för Sharing. Lite som tapas, de ställde ut tre olika förrätter som vi sen fick ta vad vi ville av, osv.

Jag fick en ny favorit, tonfisk shashimi, jag har aldrig i hela mitt liv ätit något godare tror jag.

Övrigt var gott det med, och jag är ledsen men jag kommer inte ihåg vad det heter, jag äter liksom mat som uttalas ” köttbulle” inte nåt mer fancy än så:) Det betyder inte att jag inte uppskattar god mat, för det gör jag verkligen!

Både det röda och det vita vinet var supergott!

 

 

Efterrätt:

 

O herregud så gott det var, mina bilder gör inte maten rättvisa, jag börjar nästan dregla här nu:)

Till sist fick vi en rabarberdryck att ta med oss, som han rekommenderade oss att dricka nästa morgon:)

 

 

Vi pratade och hade så trevligt, och vips var det dags för avfärd mot Rondo och Alcazar. Tina och jag hade jackorna på rummet så vi ilade upp och hämtade dem, och sen tillbaka ner där vi klämde in oss i två taxibussar.

Jag är ju lite sen men jag hade inte fattat att Rondo låg på Liseberg:)

Vi kom in, och fick ett glas bubbel upp på Maltes bar

Sen var det dags att bänka sig för showen:) Hela salongen var på gott humör, och det var många paljetthattar som såldes under kvällen, fantastisk stämning!

Och rött ljus:)

Plötsligt brakade showen igång med att Alzacar firades ner från taket, hur ballt som helst. Och sen bara fortsatte det. Discodefenders heter showen och discolåtarna bara öses över publiken. Säga vad man vill, men disco gör en glad!

 

De är bra coola den här trion! Andreas, Tess och Lina:) Fan vad bra jobbat!!

Det är omöjligt att beskriva, man måste uppleva det.

När showen avslutats så hade vi ett litet privat möte med Alcazar uppe hos Maltes bar:)

Alla kramades med alla, här är det Åse (56kilo) och Victoria (Matplatsen) som kramas med Andreas:)

Här är det ju jag:)

Haha, jojo.

Tina och jag lyckades imponera lite på honom genom att säga att vi tillsammans hade nitton barn:) Det var för övrigt en bra replik att slänga sig med hela kvällen, både för att bli av med folk och för att fånga in dem;)

 

Så småningom var det dags att dra sig vidare, och det var väldigt lustigt att de unga tjejerna gick hem och lade sig, medan vi 40+ festade vidare:)

Åse, Smulan Sarianne jag och Tina, Victoria tar bilden och är säkert den jag snott den av:)

Lounge(s) var ett lustigt ställe. Tre våningar, många trappor i mellan och en liten våning på varje plan. Lite som hus i London. House och R&B musik. Eller inte. brrr. Vi kom dessutom lagom till de skulle stänga nedre planet, så vi hann bara dricka en drink och sen fick vi gå vidare:) Alla utom jag och Tina åkte tillbaka till hotellet, men vi var på prima humör, och det gäller ju att passa på när man är ute på galej. Vi frågade snällt vakterna i dörren om vi kunde få komma tillbaka lite senare, vi ville kolla hur det var på Hard rock cafe mitt emot, och det kunde vi få.

Känns rätt taskigt att dissa ett ställe och be om att få komma tillbaka om det är tråkigt på nästa;) men man måste ju ha alla dörrar öppna.

På Hard rock cafe var det Tinas och min musik som spelades – rock. Yeaaay!

Vi dansade loss på det rätt tomma dansgolvet, jadå, jag dansade jag vet att det är ungefär som att försöka föreställa sig att ett kylskåp dansar, och jo…det är nog rätt likt;) Men liksom, what happens i Göteborg, stays in Göteborg, och ingen av mina grannar kommer kunna skratta åt mig i smyg;) det är det bästa med att vara på bortaplan:)

Nej jag var inte full, bara på gott humör och i trevlig sällskap:)

Rätt var det var var vi i armarna på varsin kille och buggade. Så. Jäkla. Kul.:)

Jag har kunnat bugga rätt så bra, gick nån kurs för länge sen, och grunderna kommer jag ju ihåg och det var ju inte mer än så, lite steg, lite snurr och lite krocka:) Efter några svängar har man ju känt in sig på snubben och vet vad han vill, vilket håll han snurrar och hur fort det ska gå. Jag hade klackar på, men mina bästa, och det var inga större problem att dansa, bara roligt. Musiken var bäst, allt möjligt- Bon Jovi, Gyllene tider, Bryan adams, gamla hits och nya, men bara riktigt bra. Love it. Ett antal glas med vatten i baren gick i, det är tufft att bugga, och så småningom stängde ju även detta ställe. Fan.

Men vi traskade tillbaka till Lounge(s) och nu hade det kommit massa folk, så det var trångt på dansgolvet och väldigt majsigt. Jag kommer inte får pris för bästa dansstil, men förhoppningvis inte den sämsta heller:) och housemusik är snudd på längst ner på min lista, allra längst ner kommer den där konstiga stiliga jazzen;)

Vi partajade på tills de tände ljuset på dansgolvet, och om jag fattade saken rätt var det fortfarande öppet ett tag till på övre planet, men vi avvek hemåt.

Sakta vi gå genom stan( tralala), att vi kom rätt är väldigt konstigt, men det gjorde vi. Det var hyfsat varmt ute, och rätt mysigt att gå hem sådär på morgonen. Jag kan inte ens minnas när jag var ute så här länge, men det måste ha varit innan Janelle föddes, så en sisådär 23 år sen då:)

Jag kan absolut tänka mig att göra om det, kan till och med sträcka mig till att gå ut i Uppsala, så ring mig när ni ska ut:)

 

Efter en natts,( haha, någon timme!) slummer när jag inte kunde somna eftersom jag visste att det snart var dags att kliva upp, så var det ingen ide att ligga kvar och snurra, så det var upp och duscha, och så fortsatte vi babbla, det är vi duktiga på bägge två:) Packade ihop våra väskor så de skulle vara klara.

Frukosten sen, och det är nästan det bästa med att bo på hotell:)

Ja det här var den enda bilden jag fick till från frukosten, och det på det tråkigaste, ost och gurka liksom?

Det fanns croissanter, pannkakor,bröd, gröt, yoghurt, bacon, ägg osv osv osv..

Så gott!

Både Tina och jag mådde precis som vi förtjänade, rysligt toppenbra:) men var väldigt trötta, så när vi hörde att vi inte behövde checka ut förrän 12, ist 11 som vi trott så smet vi tillbaka upp på rummet vid halv tio, låg och snattrade en timme för att sen ställa klockan på  45 minuter och tvärslockna. Det räddade resten av dagen tror jag:)

Smulan och Emelie kramades vi farväl med innan vi gick upp, och vilka fantastiskt härliga människor ♥

 

Vi checkade ut, och tillsammans med Sarianne gick vi en runda inne på Nordstan, jag köpte presenter till kalaset Lovelia skulle på dagen efter, och så fikade vi. Sen hämtade vi väskorna på Scandic Europa och gick till stationen. Tinas tåg gick runt 14, och Sariannes buss samtidigt. Jag fick ju vänta en timme till, och den var rätt dryg, Jag var in på apoteket och köpte handkräm för jag var så torr om händerna, och så gick jag en promenad, innan jag satte mig för att vänta.

Klev på tåget, och sen halvsov jag / läste hela vägen till Karlstad, där jag hade en timmes väntetid till. Det var smart när jag bokade, men kändes inget smart på vägen hem för det tog lång tid, men å andra sidan så tycker jag om att vara på resande fot så det gör inget.

Jag tog en kopp kaffe och en macka på House of Melker i Karlstad

Och sen köpte jag vatten på Pressbyrån innan jag väntade lite till:

Haha, och till sist satt jag på tåget mot Stockholm. Där sov jag mest hela tiden, sådär fulsov, ni vet när man hänger med huvudet och gapande mun;) Inte jättebekvämt, och mina linser klibbade ihop rätt bra.

I stockholm där jag skulle haft 2o minuters väntan, blev det 45 för vårt tåg var TIDIGT!? Jaha, så då blev det kaffe på Starbucks.

Det gör ju inte ont. Tåget mellan Stockholm- Uppsala tar väl 45 minuter, och sen hade min buss såklart gått precis, så det blev 20 minuters väntan på den med, men då kom en gammal kompis så vi stod och snackade, och hade sällskap på bussen åxå, superkul, det var så länge sen jag träffade henne:)

Jag åkte från GBG kl 15.15, och jag var hemma 23.40.

Dit åkte jag hemifrån 9.11 och var framme 13.30.

Jag vet vilken väg som gick snabbast, och det beror såklart på att det är nedförsbacke, det fattar ju alla;)

 

Jag har haft ett fantastiskt härligt dygn tillsammans med alla härliga tjejer, tusen tack Loppi ♥

Tusen tusen tack 🙂

 

 

 

 

 

Jag är inte den som är den, och jag är usel på det här med gifter i kläder. Tvättar ALDRIG kläder innan de används, och ja det är säkert inte ett dugg bra. Det bästa som finns är att bädda med helt nya sängkläder från butiken, otvättade… Jag gillar doften och känslan i tyget:) Ja, jag kan vara knäpp;)

Jag fick en del insikt nyligen när vi läste om det i skolan, men jag blundar en hel del. Men, jag tycker nog att Ossoamis brev till medier, och deras krav på ett nytt test, säger att de inte vill ha gifter och skit i sina kläder. Varsågoda och läs:

TILL MEDIER:  Testfakta har genomfört ett test av slitstyrkan hos barnjeans som publicerats i många medier. Testet har emellertid genomförts på ett sätt som ger helt missvisande resultat. Vi begär nu att Testfakta gör om testet för våra jeans, som tack vare en patenterad textilfiberkonstruktion är mångdubbelt slitstarkare än alla andra märken.  Se brev till Testfakta nedan. BREV TILL TESTFAKTA:  Testfakta har gjort ett test av hållbarheten för barnjeans, men genomfört testet på ett sätt som gör att resultaten blir missvisande. Ossoamis jeans är ensamma om att ha ett funktionsmaterial gjort av en patenterad textilfiberkonstruktion på framsida ben (Cordura®) som ger en unik hållbarhet. Metoden används också – i andra typer av material – vid tillverkning av bland annat mc-kläder och fallskärmar. Eftersom kvaliteten på jeanstyger allmänt är så låg att det snarast blivit ett mode att bära trasiga jeans har vi sett det som angeläget att ge barnfamiljer ett bättre alternativ. Vid testet av slitstyrkan har de olika jeansen körts maximalt 50 000 varv i testmaskinen. Därigenom har alla jeans kommit att framstå som mer eller mindre likvärdiga. Men i själva verket skulle Ossoamis jeans klara fem till tio gånger så mycket slitage som konkurrenterna, det vill säga åtminstone 250 000 varv. Vi har krävt av våra leverantörer att jeanstyget varken ska innehålla anilin eller NPEO, men detta krav har inte följts av en leverantör, som vi lämnade för ungefär ett år sedan, men som tillverkat tyget i de jeans som Testfakta undersökt. Vi beklagar detta, men det problemet är alltså numera löst och det alltför tidigt avbrutna testet leder för övrigt till felaktiga slutsatser också när det gäller den totala belastningen av kemikalier. Genom att våra jeans håller så mycket längre blir miljöbelastningen betydligt lägre än för andra jeans. Vi är ensamma om att ge ett års garanti för våra jeans, något som också borde ha redovisats av Testfakta. Den så mycket bättre slitstyrkan leder också till att kostnaden för konsumenten över tid blir väsentligt lägre. Mot ovanstående bakgrund begär vi nu att Testfakta gör om testet av Ossoamis jeans och kör testmaskinen så länge jeansen håller. Då först finns underlag för att göra en objektiv jämförelse och att dra en korrekt slutsats om vilka jeans som är ”bäst i test”.  Ossoami – världens första CORDURA®-jeans för barn. Tåliga som inga andra barnjeans på marknaden. Mjuka som vilken denim som helst. Coola precis som sina ägare. Ungarna älskar dem! Spara tid, pengar och miljö – köp ett par byxor istället för fyra.

Jag är tillbaka, i hyfsad form efter en hektisk helg som började redan i torsdags morse, och ni ska få höra mer om det, senare. Nu ska jag ge er min och barnens recension av Ossoamijeans 🙂

 

För ett tag sen så fick jag hem två par jeans, ett varsitt par till killarna, för att testa och recensera. I ärlighetens namn var min tanke att Ja, de är skitsnygga förvisso, men jag tror inte att de kan vara så bra som de säger. Inga byxor kan liksom det:)

Jag har haft sju barn innan de här två som aldrig någonsin haft som hobby att få hål på knäna så det fenomenet var för mig okänt. Vaddå hål på knäna? Jag har väl lagat ett eller två byxknän under mina år.

Men så kom Bill och sen Bull. Also known as Jordan och Jamie 🙂

Och plötsligt insåg jag vad folk snackade om! Aha. Inte bara knän för den delen utan de har haft sönder sina byxor på alla håll och kanter, de fastnat i träd, de kryper, de ramlar, de är högt och lågt. Det har de andra åxå varit, alla ungarna har varit väldigt aktiva, men på något vis har de sju första inte slitit så på kläderna som de här busungarna. Att sätta på dem ett par nya byxor, och sen två timmar senare konstatera att de är trasiga, det har hänt ett antal gånger.

Så när Ossoami frågade om jag ville testa, hade jag en hög med trasiga byxor hemma och kände att det absolut var värt att prova:)

Snabb info från Ossoami först: Alla Ossoami-jeans är tillverkade med Cordura® denim* på framsida ben – ett tyg som är lika mjukt, men ca tio gånger starkare än vanligt jeanstyg i motsvarande tjocklek. Corduratygerna är kända för sin hållbarhet och sin förmåga att stå emot nötningsslitage.Cordura® är en patenterad textilfiberkonstruktion som i över 40 år använts i allt från arbetskläder och MC-kläder, till uniformer. Det vill säga plagg som måste klara extrema påfrestningar. Ganska mycket exakt som barnkläder med andra ord:) Ossoami är först med att använda Cordura till barnjeans.

Ossoamis byxor har lite olika tjocklekar och tvättar på denim. Regeln är enkel: Ju kraftigare tyg och ju skonsammare efterbehandling – Desto hållbarare & tåligare produkt. Basmodellerna Amigo och Chingu (grön) är deras allra mest slitstarka jeans.

Alltså valde jag just de två modellerna .

De sitter perfekt, möjligen skulle jag haft en större storlek till Jamie för att få midjan ( resårmudd) lite vidare, de är aningen besvärliga att dra upp över rumpan, men väl på plats så sitter de som en smäck. Det är bättre nu när han inte har en blöja dessutom. Jordan har gylf och knapp på sina.

Bilderna är tagna i vintras = kasst ljus, sorry för det:(

 

Killarna älskar sina byxor. Jag älskar dem för att de är skitsnygga som sagt, och trots att det är favoritbyxorna så ser de fortfarande ut som nya. Jag har säkert hunnit tvätta dem 30 gånger, för de blir smutsiga, det biter inte Cordura på;) men de är inte ett dugg blekta eller fula. Sitter de inte på killarna så ligger de i tvättkorgen:)

Nu har det ju inte varit någon vinter att tala om, och mina killarna är inte några fan av att klä på sig överdragsbyxor, så de har har fått stå emot platta fall på stenfrusen asfalt, vi har ju haft uppgrävt i omgångar utanför när de lagt ner fiber, och det har inneburit en massa grus och sten att halka på och även glida/hasa över när man ramlar, något som brukar vara lika med att byxorna går sönder. Men, det har de inte gjort!

Jag trodde det inte själv, men är nu fullt övertygad, de här jeansen ÄR i en klass för sig. Det säger jag inte för att jag är ombedd att göra det, tvärtom så har jag full frihet att ge mina brutalt ärliga omdömen, det är det som menas med att recensera:) De här byxorna är nummer ett.

De är lite dyrare kanske, ligger på runt 399-449kr. Det finns även en modell som är helt i Cordura,inte bara på knäna och de ligger på 699kr.

Men, om man räknar in att man köper jeans för 249kr, som sen får hål på knäna efter en månad,och man då får köpa ett par nya, då är man uppe i mer än ett par Ossoami, som, och nu kommer det finaste i hela kråksången: DE HAR 1 ÅRS GARANTI MOT HÅL PÅ KNÄNA!

Så för mig kommer det inte vara några tvivel, jag kommer garanterat köpa de här byxorna i framtiden:)

Enda minuset för Ossoami själva, det är väl just att byxorna håller så bra att det krävs att barnen växer ur dem innan man köper nya;) men det tror jag att de är mer stolta över än något annat 🙂

 

Jag har ju haft en tävling på instagram om ett par valfria jeans från Ossoami, det var visst inget ni gillade? Normalt brukar ni vara tävlingssugna, men instagram kanske är krångligt? Säg gärna vad ni tycker, så vet jag:)

Ossoami håller på att utse en vinnare, och den presenteras nog under dagen, men till er som inte vann, eller inte var med och tävlade, så kommer här ett tröstpris/erbjudande:

Koden CAROLA15 är ett nykundserbjudande till de familjer som inte tidigare testat Ossoami. Ni får nu chansen att testa ett par jeans med 50 kr rabatt + fri frakt. Gäller hos www.ossoami.com mellan 20-27 april och kan ej kombineras med andra erbjudanden.

 

Tack för att jag fick testa och recensera, Ossoami ♥

 

 

 

Jag är hemma!

Jag har haft sjukt kul!

Jag är löjligt trött idag, värre än igår då jag borde varit bakis av flera anledningar;) men då var jag rätt fräsch. 

Jag har varit på Ponnykalas med lovelia idag och i morgon blir det gympauppvisning, men sen ska jag väl ha vilat upp mig tillräckligt för att kunna formulera mig vettigt:)

Hoppas jag…:)

Tills dess, sov så gott 🙂

I förmiddags ringde mobilen, ett nummer jag inte kände igen, men jag svarade. Inte alltid jag gör det kan jag meddela, jag är stenless på försäljare som tjatar hål i huvudet på en:/

Idag var det SVT Opinon som undrade om inte jag hade lust att skriva en debattartikel?

Den skulle handla om att Tidningen Mama, utsett de 33 mäktigaste mammorna.

Jag kan inte motstå en utmaning, det går bara inte:) så jag skrev ihop det här:

http://www.svt.se/opinion/article2843679.svt

Skickade tillbaka det, och sa att om de ville fick de korta ner den lite, jag har ju som bekant svårt att hålla mig kort;) men fick svaret att den var perfekt. De ville inte ändra ett ord:)

Åh så roligt det var! Jag gillar sånt där:) Ni får gärna läsa den och berätta vad ni tycker sen:)

 

Förutom det så har jag ägnat dagen åt att dels plocka bort däcket på husvagnen som måste bytas, pappa kom och hjälpte mig, och sen fixar han resten:)

Sen handlat, lagat mat, medlat bland ungarna, skickat iväg dem till olika ställen, och provat kläder.

Haha, jamen detta ständiga i-landsproblem;)

I morgon åker jag till Göteborg, för ett lyxigt dygn med Loppi ♥ och då ska det dels ätas middag, dels se Alcazars show, och dels gå på nattklubb. Ni hör ju, som upplagt för att öppna garderoben och säga: Jag har INGENTING att ha på mig;)

Så vem vet? Kanske blir det nakenchock i Göteborg i morgon…. 😉

 

Igår då, så ringde det på dörren och två killar i röda jackor stod utanför, från nån säkerhetsfirma, larm, brandvarnare och sånt. Jag tackade vänligt men bestämt( tyckte jag) nej. Den som förde ordet, malde vidare. ” Åh jag blir glad att du säger att du inte är intresserad, för det betyder att det inte hänt något. SÅ innan det händer något ska vi boka in en tid så du kan få all information av oss för att förhindra att olyckan är framme, passar det bäst för eller eftermiddag i morgon?”

Eh?? Alltså, jag är inte intresserad.

Samma babbel igen, lite annorlunda men avslutades med att liksom förutsätta att han skulle komma tillbaka och prata med mig i morgon.

Hörru, jag är inte intresserad. Vi behöver inget larm, det är alltid nån hemma, vi är jättemånga i familjen, vi har brandvarnare som är seriekopplade, blablabla.

Som att prata med en vägg!

Jag tror att jag sa tack men nej tack fyra gånger, och det var som att han på allvar inte begrep. Jag stod där, och signalerade med hela mitt kroppsspåk förutom muntligt, att jag inte ville prata mer, försökte dra igen dörren, avbröt hans meningar osv. Till sist, när han återigen sa nåt om att jag ju bara skulle lyssna, så log jag mitt vänaste leende ( haha eller inte) och sa att Jag HAR lyssnat, och jag är inte intresserad, nu får DU lyssna på MIG! Du ska inte komma hit och informera mig någonsin.

Då ramlade polletten ner och han gav sig äntligen.

Jäklar så irriterad jag blir på sådana där! Visst, de kan knacka på, men helst inte, och de kan erbjuda sina grejer, men säger jag nej vill jag inte behöva stå och bli övertalad. Morrrrrr! Jag fungerar kanske tvärtom mot vad de får lära sig på sin säljarkurs, men jag blir förbannad och irriterad om de tjatar, och även om jag var det minsta intresserad från början så går det omedelbart över vid tjat. Det är så jäkla inövat att det är löjligt dessutom. Svar på alla argument, och bara köra över…Nä, så får man garanterat inte mig som kund.

 

Nu ska jag hoppa i säng, väskan är packad, och jag har råddat så mycket jag bara kan för att allt ska funka här hemma när jag smiter iväg.

Ta i trä!

Och ja just det ja…jag har träningsvärk:) Najs:)

Natti natti 🙂

Funkar för mig:) OM jag fick välja och bestämma helt själv så skulle jag tillbringa flera timmar om dagen, varje dag, på Friskis och Svettis. Både på passen och i gymmet, för det är så roligt:)

Idag tog jag Jamie och Jordan i bilen och körde till Friskis, det fanns en stor lucka utanför som jag kunde köra in i och slapp trilskas med att försöka fickparkera, bra start:)

Killarna älskar att vara där, de ska först se på film, helst Alfons Åberg, och sen springer de i mellan barnrummet med filmen och salen där vi tränar och kollar in, vinkar lite och så piper de iväg tillbaka.

Det var cirkelfys med Björn, och det var länge sen vi var på ett av hans pass. Han har inte så många, vilket är surt för han är en energikick, man blir glad av att ha honom som ledare:) Han hade gjort i ordning en killer-bana, och jag som var rätt så trött i ben/rumpa, men framför allt var jag helt stum i armarna, sen igår var trött efter första stationen;)  Det var iofs en där man ska ha en 10kg vikt i händerna, och det var tufft, men funkade. Resten av banan var jobbig den med, men det gick bra. Trötta men glada åkte vi hem, åt lite, sorterade lite tvätt, rensade i garderoberna, och grejade på lite här och var. Killarna var ute, sen inne och så småningom kom tjejerna hem från skolan.

Lite mellis hann de med mellan allt bus;)

 

Patricia kom hem från jobbet, och tog över ruljansen här hemma med middagsmaten. Hon tycker att jag lagar tråkig mat, och föredrar att få göra den, och ingen ska ju liksom tro att jag klagar;) Jag älskar att slippa laga mat, och att hon dessutom är duktig på det gör ju att det oftast är gott åxå.

Jag åkte och hämtade upp syrran, och sen svängde vi iväg till Friskis igen, en annan anläggning dock. HIT med Anders var det på schemat nu, och förvåningen när det stod Björn på inloggningsdatorn var stor, och sen kändes det aningens löjligt;) Två pass samma dag med Björn…Han skulle ju kunna tro att vi stalkar honom;) men så är inte fallet, även om det inte var ett nerköp med det bytet.

Det är ju som så, jag tror att alla som kör pass känner lite så, att man får vissa ledare man har som favoriter. Det handlar ju om att de först och främst kör pass som man gillar, sen att de lägger upp dem på ett sätt man trivs med, deras musik, hur de coachar, och inte minst deras personlighet.

Björn och Anders är såklart favoriter, ihop med ett gäng till, och byter de med varandra gör det inget, men ibland så händer det att vi avbokar för att nån ledare vi inte har koll på ska ersätta…det är vi inte ensamma om det märks på hur snabbt man får plats om man står på reservlistan om det blir ledarbyte:)

Jaha, men vad hittade Björn på då? Han kör inte HIT nu längre, men har gjort förr, så idag körde han något han kallade för HIT 35. Aldrig hört om, men jag antar att det kanske är ett kortare pass, som håller på i 35 minuter, för han dubblade det eftersom vårt pass är 55 min.

Det var skitkul!

Fem stationer, som man körde i en minut. Sen ”vila” = förflyttning, i 2-5 sekunder till nästa. Totalt fem varv, alltså 20 minuter arbete. Lite vila mellan varven. Jag har sällan varit så slut!

Givetvis satt ju passet igår och det tidigare på dagen i kroppen, men inte på något negativt sätt, och jag orkade om något göra MER än mindre. Att det var en minut på varje station gjorde att det gick att ta ut sig mer ( mycket mer hur konstigt det än låter) på de extra 15 sekunderna mot cirkelfysens 45. HIT är fyra minuter på varje, fast fler övningar i följd, och det är för långt för att jag ska orka hålla riktigt högt tempo hela tiden, och där byter man mellan 3-4 övningar och får lite vila mellan varje.

Jag äskade detta, och Björn får mer än gärna köra flera sådana, eller nån annan ledare bara det blir av 🙂

Fasen så skönt det var att komma hem, dra av sig kläderna och hoppa in i duschen.

Nu gäller det att inte tappa saker på golvet för jag har ont i benen och rumpan, och det kommer vara plågsamt att böja sig ner;)

Det här med dubbla tuffa träningspass på en dag, det måste jag faktiskt ge tummen upp!

 

Nu ska jag snart hoppa i säng, i morgon ska jag handla, tvätta, städa och lite sånt där spännande:)

Natti natti:)