Allvar

Fundering om stora familjer, del 2 :)

God afton:)

Jag fortsätter med att försöka svara på det ni frågade, och den som tror att jag försvarar vårt val att ha många barn, kan inte ha mer fel, jag kommer aldrig någonsin att försvara det, för det skulle ju innebära att jag tycker det är fel på nåt vis, men däremot så vill jag gärna förklara hur vi tänker 🙂

 

Hur har man råd, undrar ni, och jag vet att många tror att vi lever på bidrag….men några bidrag har vi inte, förutom barnbidraget då.

Det får alla barnfamiljer i Sverige, och det är lika mkt för varje barn, oavsett om man har ett eller tio. Flerbarnstillägg…jo, det ökar såklart men inse fakta nångång: Man blir fan inte rik på barnbidrag!

Vi har inga soc bidrag, inga bostadsbidrag, inga bidrag alls. Vi lever på kärlek , luft och vatten 😉

Jag tycker att två av era kommentarer säger det mesta:

Alla har inte
möjligheten att vara hemma med barnen, du får det att låta som att alla mammor
som jobbar gör det för att de inte vill umgås med barnen..Jag skulle
gärna vara hemma med min son och eventuella framtida barn, men jag vill inte bo
i lägenhet i hela livet och ska vi ha råd med hus och bättre bil så måste jag
jobba.

Ps. Jag undrar
visst hur dagmammor orkar med alla barn, så bara för du inte undrar det kan väl
andra göra det.

 

Många
frågor handlar ju om ekonomi upplever jag (som också är hemma, visserligen ännu
med bara tre små) men jag tror inte de tänker på att det ju någonstans blir
dyrare om båda skulle att jobba än att en är hemma med så många barn. Avgifter
för förskola/fritids för kanske sex barn plus bensinkostnader att åka till
ytterligare ett jobb.. ett kanske lågavlönat sådant.. Att det blir liksom för
lite över, eller kanske till o med inget alls över. Det är ju inte värt det
alls på något vis! Och att därtill lägga all vab. Nä jag röstar också för att
en vuxen ska vara hemma under småbarnsåren iallafall! Ett underbart liv för
barn att leva!

Det handlar om att prioritera!

Vill man ha en bättre bil och bo i ett dyrt hus så kanske man inte kan vara hemma länge med barnen, och det är ju då ett val man gör. Jag säger inget om att folk är olika, men att sitta och klaga på mig för att du inte kan prioriotera bort en bättre bil, det är inte så snällt 🙂 Nu menar jag inte dig som skrev kommentaren personligen utan folk överlag! Det är så lätt att tro att vi som väljer att vara hemma har nån extra kappsäck med guldpengar under sängen, men det handlar om prioriteringar 🙂

 

Nej, vi åker inte utomlands varje år, eller ens ibland, för det handlar om i runda slängar 150.000kr för EN liten resa. . .

Barnen får väl åka sen, när de tjänar sina egna pengar 🙂

Det finns massor av familjer som inte har råd att åka utomlands , det handlar ju inte enbart om att vi är en stor familj, och faktiskt så är ju inte det livsavgörande huruvida barnen fått leka i Bamseklubben på Mallis under uppväxten…:)

 

Jag har valt att inte diskutera ekonomin vidare än så.

 

Nån frågade såhär:

Jag undrar om ni gör några semesterresor alla tillsammans? Det måste ju bli en
väldigt mycket packning i sådanafall?

Jamen visst gör vi det, bara inte charterresor:) Vi håller oss inom Sverige, en gång bilade vi till Legoland iofs, och det gör vi nog om nån gång. Packning….skoja inte! Även om jag med åren lärt mig att packa lätt och praktiskt så blir det mycket när man är många. Bara 11 sovsäckar är ju liksom fulla bilen 😉  Vi har tex. tältat i High Chapparall, det var två år sen och jag var höggravid med Jordan 😉  Om det inte var så fåniga regler så skulle vi kunna ha en husvagn, men vi får inte dra den med vår bil som väger för mkt och då överskrids totalvikten….blä.

 

 

Sjukdom sen då….Jo men här finns det faktiskt negativa saker med att vara många, och det är ju att det är många som drar hem smittor, det är många kompisar som passerar, och det blir ganska många virusattacker….Värst är ju magsjuka…det behöver vi ju inte gå vidare in på, alla kan ju enkelt föreställa sig det ..

Jag är en tjatkärring och ingen får komma hit som mår dåligt, jag skickar skoningslöst hem kompisar som är här och ens andas om att de mår dåligt och jag hatar folk som skickar sina barn till skolan/dagis/kyrkis/öppna förskolan etc när de är halvrisiga!

Håll smittor för er själva, för vi vill inte ha dem, ni vill knappast ha våra heller, så låt oss alla tänka på vår nästa i vinter, ok 🙂

Så länge jag håller mig på benen så funkar det , men om jag är dålig, det är då det blir riktigt jobbigt, för det är liksom ingen som tar hand om allt och låter mig vara sjuk i fred, utan jag får rådda runt det hela ändå…Jag får lov att tajma mina sjukdagar till när Perra kan vara hemma…hoho, det funkar ju…inte så bra 😉

Men det som inte dödar härdar, och jag är inte sjuk så ofta  * ta i trä!*

 

Lite fler saxade kommentarer:

Min första tanke är; 9 barn är väl ingen grej, det jobbiga måste ju komma sen. Tänk
om alla barn får ca 3 barn var själva, det är 27 barnbarn + respektive = 45
personer…. Hur får man tid till det i sitt liv? Hur har man råd? Hur orkar man
med det och hur delar man in sitt liv rättvist för så många individer?

 

Ahhh, jag hoppas det blir så!! Både jag och Perra ha jättesmå släkter,med kusiner som är mkt äldre än oss, och har absolut ingen som helst kontakt med dem, sen har vi våra föräldrar och syskon, och Perra har sin mormor och farmor, men sen är det slut på släkt.

Tänkt så majsigt att ha släktträffar i framtiden 🙂 Bara för det så kommer ingen unge skaffa ett enda barn,och så flyttar de utomlands hela bunten 😉

Vaddå tid, och rättvist? Man behöver väl inte ha millimeterrättvisa ?? Och råd…återigen prioriteringar!  🙂

 

Sen är ni några som själva har många syskon, och de här kommentarerna är så underbara att läsa:)

 

* jag har 9 syskon och älskar det otroligt mycket vi är emellan 14-30

( du undrar vart Patricias kofta kommer ifrån?? Det är H&Ms barnavdelning 🙂  )

 

* Är själv yngst av 8 syskon, och har bara positivt att säja om det!

Min gubbe har 8 syskon.

Och detta om att det skulle vara jobbigt, det är ju kul!!

Man behöver inte dammsuga varje dag, stryka, baka 7 sorters kakor till Jul mm
mm Det är inte det man minns, utan vad man GJORDE tillsammans. Inte kommer jag
ihåg om Mamma gjorde rent ugnen till Jul? Utan att vi bakade pepparkakor, gick
i skogen och tittade efter fint enris osv.

 

* Jag är själv från en stor familj. Det finns inget dåligt med det, tvärtom så har
man ju alltid varandra. Vi har ganska stor åldersskillnad, men det har bara
varit mysigt att få småsyskon när man har varit äldre. Jag var nitton när den
yngsta kom.

 

Självklart  är det ju olika, en del avskyr säkert att ha många syskon, men det gör mig ändå glad:)

 

 

Städning…det är inte kul att städa, men ett nödvändigt ont.. Om nån sagt till mig när jag bodde hemma att jag skulle dammsuga flera gånger om dagen så skulle jag idiotförklarat den människan 😉

Jag städar hela tiden, plockar, dammsuger, plockar igen…det tar liksom aldrig slut, och jag gillar ordspråket:

Att städa när man har småbarn är som att skotta medans det fortfarande snöar…..

Så vi lever lite mer efter: Hellre lite damm  i hörnen än ett rent helvete 😉

 

Tvätten är det samma med….ett evigt göra som aldrig tar slut…

Och så matlagningen förstås..

Nån sa nångång att jag inte borde ha så många barn för att jag ogillar hushållsarbetet….men det var ju inte för att få möjligheten till att städa och laga gourmetmiddagar som jag önskade mig många barn…det är ju bara en (tråkig) följd 🙂

 

Men, hörrni, jag sitter här mitt i natten nu igen 😀

 

Fråga gärna om ni undrar nåt, men nu får det vara nog för idag.

Natti natti 🙂

 

Kommentarer

  1. Maggan

    Hoppsan texten försvann i förra kommentaren… Känner att jag har en Ã¥sikt ang ditt resonemang om barnbidrag. Det är ju inte hela sanningen att man fÃ¥r samma barnbidrag om man har ett barn eller tio. Man fÃ¥r ju tillägg frÃ¥n barn 2,detta ökar med antalet barn och frÃ¥n och med barn nr 5 är det ju faktiskt ett helt barnbidrag extra/barn. SÃ¥ du kan ju inte säga att ni har 1050 kr x 9 och ”lite till”,det blir betydligt mer än sÃ¥… Därmed inte sagt att ni lever pÃ¥ bidrag,det menar jag inte alls,som du säger,alla har rätt till barnbidrag. Ville bara inte att det skulle bagatelliseras som smÃ¥pengar!
    Carola: Nej det är inte smÃ¥pengar, men i relation till antalet barn sÃ¥ är det inte heller speciellt mkt pengar. Det lÃ¥ter mkt för nÃ¥n som har ett eller tvÃ¥ barn, och det ÄR en stor summa, men det blir inte sÃ¥ mycket mer per unge än vad alla fÃ¥r, förstÃ¥r du hur jag menar? 🙂

  2. Maggan

    Hoppsan texten försvann i förra kommentaren… Känner att jag har en Ã¥sikt ang ditt resonemang om barnbidrag. Det är ju inte hela sanningen att man fÃ¥r samma barnbidrag om man har ett barn eller tio. Man fÃ¥r ju tillägg frÃ¥n barn 2,detta ökar med antalet barn och frÃ¥n och med barn nr 5 är det ju faktiskt ett helt barnbidrag extra/barn. SÃ¥ du kan ju inte säga att ni har 1050 kr x 9 och ”lite till”,det blir betydligt mer än sÃ¥… Därmed inte sagt att ni lever pÃ¥ bidrag,det menar jag inte alls,som du säger,alla har rätt till barnbidrag. Ville bara inte att det skulle bagatelliseras som smÃ¥pengar!
    Carola: Nej det är inte smÃ¥pengar, men i relation till antalet barn sÃ¥ är det inte heller speciellt mkt pengar. Det lÃ¥ter mkt för nÃ¥n som har ett eller tvÃ¥ barn, och det ÄR en stor summa, men det blir inte sÃ¥ mycket mer per unge än vad alla fÃ¥r, förstÃ¥r du hur jag menar? 🙂

  3. Angelica

    Jag undrar om du har ett jobb att gå tillbaka till när du är ”klar” med din mammaledighet? Vill/ska du börja jobba igen någon gång? Jag tänker att det är långt kvar till 65 för dig, och är bara lite nyfiken på vad du vill göra när föräldradagarna är slut och ni inte ska ha fler barn?

    Tack för en superhärlig blogg!
    Carola: Jag har ingen tjänst att gå tillbaka till. Men nångång ska jag väl jobba, men det har jag inte funderat klart över än:)

  4. Angelica

    Jag undrar om du har ett jobb att gå tillbaka till när du är ”klar” med din mammaledighet? Vill/ska du börja jobba igen någon gång? Jag tänker att det är långt kvar till 65 för dig, och är bara lite nyfiken på vad du vill göra när föräldradagarna är slut och ni inte ska ha fler barn?

    Tack för en superhärlig blogg!
    Carola: Jag har ingen tjänst att gå tillbaka till. Men nångång ska jag väl jobba, men det har jag inte funderat klart över än:)

  5. Lisbeth

    Jag blir lite tagen över hur mycket fördomsfullhet det finns runt det här med att vara hemma med barnen. Eller att ha många barn.
    Det handlar ju inte om vems livsval är bäst, eller hur? Det handlar ju om att kunna välja vad som känns bäst för din familj och dig.
    Någon eller några drog in kroppsvikt, utseende och intelligens i den här debatten – tycker mest det är ett tecken på deras egen ointelligens..

    Hamnade i en rolig diskussion om feminism och jämlikhet häromdagen. Den eviga frågan om hemmafruars vara eller icke vara. Jag kan inte förstå varför man inte ska få välja själv om man ska vara hemmaman/fru eller inte. Är det inte det jämlikt och feminism handlar om egentligen? Att få välja själv?
    Vill man vara karriärist och/eller förverkliga sig själv genom jobbet – fine, gör det. Men klanka inte ner på dem som väljer andra sätt att förverkliga sig själv.
    Dessutom: Har man inte råd eller möjlighet att skaffa många barn eller vara hemma med dem man har, trots att man vill, är det ju väldigt tråkigt. MEN ta inte ut det på dem som lyckas med sitt livsval – det är inte ok.

    Intressant nog fanns det en undersökning i dagspressen igår där det visade sig att ca 50 % av både kvinnor och man skulle välja att vara hemmafru/man om de kunde..
    Tankeväckande!

    När det gäller vad jag tänker om att ha många barn: Avundsjuka! Jag hade önskat att få många barn, men av många anledningar blev det inte så. Jag har ”bara” två. 🙂

  6. Lisbeth

    Jag blir lite tagen över hur mycket fördomsfullhet det finns runt det här med att vara hemma med barnen. Eller att ha många barn.
    Det handlar ju inte om vems livsval är bäst, eller hur? Det handlar ju om att kunna välja vad som känns bäst för din familj och dig.
    Någon eller några drog in kroppsvikt, utseende och intelligens i den här debatten – tycker mest det är ett tecken på deras egen ointelligens..

    Hamnade i en rolig diskussion om feminism och jämlikhet häromdagen. Den eviga frågan om hemmafruars vara eller icke vara. Jag kan inte förstå varför man inte ska få välja själv om man ska vara hemmaman/fru eller inte. Är det inte det jämlikt och feminism handlar om egentligen? Att få välja själv?
    Vill man vara karriärist och/eller förverkliga sig själv genom jobbet – fine, gör det. Men klanka inte ner på dem som väljer andra sätt att förverkliga sig själv.
    Dessutom: Har man inte råd eller möjlighet att skaffa många barn eller vara hemma med dem man har, trots att man vill, är det ju väldigt tråkigt. MEN ta inte ut det på dem som lyckas med sitt livsval – det är inte ok.

    Intressant nog fanns det en undersökning i dagspressen igår där det visade sig att ca 50 % av både kvinnor och man skulle välja att vara hemmafru/man om de kunde..
    Tankeväckande!

    När det gäller vad jag tänker om att ha många barn: Avundsjuka! Jag hade önskat att få många barn, men av många anledningar blev det inte så. Jag har ”bara” två. 🙂

  7. Sanna

    Min kommentar försvann nog sist 🙂
    Men jag försöker igen, jag tänker såhär ang stora familjer;
    Klarar man som föräldrar av att uppfostra trygga barn, så fine, skaffa så många barn som helst!
    Men familjer som man ser med massa barn som inte klarar av sin barn har jag noll respekt för!
    Att inte ge barn en grundläggande trygghet för att man är för många tycker jag är helt sjukt!
    (Nu syftar jag inte på din familj för jag tycker dina barn verkar trygga)
    Men ser man en familj i affären med tio ungar som är högt och lågt och föräldrarna bara skriker o gapar på dom så tänker jag iaf white trash!
    Vore väldigt intressant att höra vad du tycker om min åsikt! Kram

  8. Sanna

    Min kommentar försvann nog sist 🙂
    Men jag försöker igen, jag tänker såhär ang stora familjer;
    Klarar man som föräldrar av att uppfostra trygga barn, så fine, skaffa så många barn som helst!
    Men familjer som man ser med massa barn som inte klarar av sin barn har jag noll respekt för!
    Att inte ge barn en grundläggande trygghet för att man är för många tycker jag är helt sjukt!
    (Nu syftar jag inte på din familj för jag tycker dina barn verkar trygga)
    Men ser man en familj i affären med tio ungar som är högt och lågt och föräldrarna bara skriker o gapar på dom så tänker jag iaf white trash!
    Vore väldigt intressant att höra vad du tycker om min åsikt! Kram

  9. jenny

    Stort tack för en bra blogg!
    Min fråga, hur gör du och Perra för att hinna med varandra och vårda kärleken? Jag har inga barn än men pojkvän och jag tycker det känns som om vi knappt får tid för varandra med jobb och annat.. Så jag kan inte ens föreställa mig hur ni har det!
    Men man märker verkligen hur mycket kärlek som finns i er familj och det är så härligt att se! Många kramar till hela härliga familjen!! //Jenny

  10. jenny

    Stort tack för en bra blogg!
    Min fråga, hur gör du och Perra för att hinna med varandra och vårda kärleken? Jag har inga barn än men pojkvän och jag tycker det känns som om vi knappt får tid för varandra med jobb och annat.. Så jag kan inte ens föreställa mig hur ni har det!
    Men man märker verkligen hur mycket kärlek som finns i er familj och det är så härligt att se! Många kramar till hela härliga familjen!! //Jenny

  11. Emelie

    Kommer själv från en stor familj (11 barn) och kan ärligt säga att vi syskon nog har upplevt det lite olika med att ha många syskon. Jag har alltid tyckt om det men min storasyster tycker fortfarande i vuxen ålder att det är pinsamt och jag skulle nog säga att de sista 5 gångerna som mamma och pappa berättade att vi skulle få ett syskon var det allmänna protester från alla. När bebisen väl anlände blev den älskad och bortskämd av alla naturligtvis men den första reaktionen var NEJ! inte nu igen.. Men det är ju naturligtvis föräldrarnas val, där hade vi inte så mycket att säga till om. Jag vet inte. Det är svårt. Blöjor och amning tar så lätt över framför de stora barnens lite mer subtila behov så när det alltid finns en bebis är det lätt att de stora hamnar i skymundan tycker jag. Sedan tror jag också att det är väldigt beroende på vilka barn man får. Lugna eller överaktiva är en himla skillnad. det var en lång utläggning det här blev. Jag vill egentligen bara säga att det är skönt att ni finns och bidrar till att normalisera stora familjer (vilket inte alla familjer som var med i FA gjorde kan jag tycka. Inga namn nämnda). Någon gång snart kan jag kanske berätta hur många syskon jag har utan att behöva ägna nästa halvtimme åt att försöka hjälpa dem att komma över chocken 😉 Kram!

  12. Emelie

    Kommer själv från en stor familj (11 barn) och kan ärligt säga att vi syskon nog har upplevt det lite olika med att ha många syskon. Jag har alltid tyckt om det men min storasyster tycker fortfarande i vuxen ålder att det är pinsamt och jag skulle nog säga att de sista 5 gångerna som mamma och pappa berättade att vi skulle få ett syskon var det allmänna protester från alla. När bebisen väl anlände blev den älskad och bortskämd av alla naturligtvis men den första reaktionen var NEJ! inte nu igen.. Men det är ju naturligtvis föräldrarnas val, där hade vi inte så mycket att säga till om. Jag vet inte. Det är svårt. Blöjor och amning tar så lätt över framför de stora barnens lite mer subtila behov så när det alltid finns en bebis är det lätt att de stora hamnar i skymundan tycker jag. Sedan tror jag också att det är väldigt beroende på vilka barn man får. Lugna eller överaktiva är en himla skillnad. det var en lång utläggning det här blev. Jag vill egentligen bara säga att det är skönt att ni finns och bidrar till att normalisera stora familjer (vilket inte alla familjer som var med i FA gjorde kan jag tycka. Inga namn nämnda). Någon gång snart kan jag kanske berätta hur många syskon jag har utan att behöva ägna nästa halvtimme åt att försöka hjälpa dem att komma över chocken 😉 Kram!

  13. Sandra

    Det handlar inte om prioritering eller dyra hus heller..
    Vi skulle inte ens ha råd att köpa ett renoveringsobjekt och med bättre bil menar jag en bil som man kan lita på att den startar och att den inte tvärdör utan anledning när man kommit halvvägs.
    Och du pratar om utomlandsresor, jag har aldrig varit utomlands i hela mitt liv.
    Våra pengar går till räkningar, mat och kläder..

    Jag klagar väl inte på dig men jag blir ledsen när det känns som du klankar ner på folk som inte gör som du.

  14. Sandra

    Det handlar inte om prioritering eller dyra hus heller..
    Vi skulle inte ens ha råd att köpa ett renoveringsobjekt och med bättre bil menar jag en bil som man kan lita på att den startar och att den inte tvärdör utan anledning när man kommit halvvägs.
    Och du pratar om utomlandsresor, jag har aldrig varit utomlands i hela mitt liv.
    Våra pengar går till räkningar, mat och kläder..

    Jag klagar väl inte på dig men jag blir ledsen när det känns som du klankar ner på folk som inte gör som du.

  15. Annelie Rosendahl

    Hej!
    Vill bara säga att jag blir peppad av att läsa din blogg. Har själv 3 barn 4½, 2½ och 3 månader och folk tycker redan att vi befolkar världen alldeles själv. Att jag dessutom är hemma med alla tre gör inte saken bättre. Det handlar om prioriteringar ekonomiskt, men det är guld värt att få vara hemma med barnen och vara delaktig i deras utveckling hela tiden. Det hela handlar om vad som är livskvalitet och det är olika för oss alla. Men som du säger så är det märkligt att det är helt ok att en barnen är på dagis; massa barn med lite personal, men att vara hemma med dem själv är inte lika accepterat.

    Håller på dig!
    Annelie

  16. Annelie Rosendahl

    Hej!
    Vill bara säga att jag blir peppad av att läsa din blogg. Har själv 3 barn 4½, 2½ och 3 månader och folk tycker redan att vi befolkar världen alldeles själv. Att jag dessutom är hemma med alla tre gör inte saken bättre. Det handlar om prioriteringar ekonomiskt, men det är guld värt att få vara hemma med barnen och vara delaktig i deras utveckling hela tiden. Det hela handlar om vad som är livskvalitet och det är olika för oss alla. Men som du säger så är det märkligt att det är helt ok att en barnen är på dagis; massa barn med lite personal, men att vara hemma med dem själv är inte lika accepterat.

    Håller på dig!
    Annelie

  17. Ida

    Hej!
    Jag har tre småsyskon, den minsta är fyra år yngre än mig (17) och så är de ett tvillingpar på 19, jag själv är 21.
    Mamma var hemma hela vår uppväxt och de är först dom senaste två åren som hon börjat jobba lite som vikarie på en förskola.
    Är oerhört tacksam för att hon fanns där när man kom hem från skolan, att man inte behövde bli ivägskickad till skolan när man kände sig hängig för att mamma måste iväg till arbetet.
    Pappa har eget företag i en byggnad 10 meter från huset, kontoret var tidigare inne i själva huset så han var också ofta hemma.
    Har kommit fram till de nu på senare år att jag haft en himla tur som fått växa upp med båda mina föräldrar närvarande i princip 24 timmar om dygnet 🙂

    Fast visst tyckte man att de var rätt pestigt när man kom hem och hade kompisar med sig och dom frågade varför min mamma alltid var hemma. 🙂 Haha och jag tyckte att de var jättehäftigt och spännande att få följa med hem till någon som var ensam hemma. De var ju aldrig jag 😉
    Men de var väl en period där runt 12-13års åldern…

    Hur som helst så är alla mammor som är hemma med sina barn mina idoler!! 🙂
    Måste ju vara bland de viktigaste man kan göra. 🙂

  18. Ida

    Hej!
    Jag har tre småsyskon, den minsta är fyra år yngre än mig (17) och så är de ett tvillingpar på 19, jag själv är 21.
    Mamma var hemma hela vår uppväxt och de är först dom senaste två åren som hon börjat jobba lite som vikarie på en förskola.
    Är oerhört tacksam för att hon fanns där när man kom hem från skolan, att man inte behövde bli ivägskickad till skolan när man kände sig hängig för att mamma måste iväg till arbetet.
    Pappa har eget företag i en byggnad 10 meter från huset, kontoret var tidigare inne i själva huset så han var också ofta hemma.
    Har kommit fram till de nu på senare år att jag haft en himla tur som fått växa upp med båda mina föräldrar närvarande i princip 24 timmar om dygnet 🙂

    Fast visst tyckte man att de var rätt pestigt när man kom hem och hade kompisar med sig och dom frågade varför min mamma alltid var hemma. 🙂 Haha och jag tyckte att de var jättehäftigt och spännande att få följa med hem till någon som var ensam hemma. De var ju aldrig jag 😉
    Men de var väl en period där runt 12-13års åldern…

    Hur som helst så är alla mammor som är hemma med sina barn mina idoler!! 🙂
    Måste ju vara bland de viktigaste man kan göra. 🙂

  19. Johanna

    När jag gick på lågstadiet pluggade min mamma till lärare, och jag vet inte riktigt vad det var för lattjo schema hon hade men det innebar i alla fall att hon var hemma varje eftermiddag när jag kom hem från skolan. Vilken lyx det var!! Att kunna åka HEM efter skolan och inte behöva stanna kvar på fritids till fyra halv fem varenda dag. Många av mina vänner var också hemma på eftermiddagarna och jag minns att vi satt på bussen på väg hem och tyckte synd om de som fick vara kvar på fritids.
    Att min mamma studerade innebar ju såklart att det inte fanns pengar till några charterresor, men vi åkte faktiskt på skidsemster till Sälen en gång om året. Så visst kan man överleva, och mer därtill, med ”bara” en jobbande förälder 🙂

  20. Johanna

    När jag gick på lågstadiet pluggade min mamma till lärare, och jag vet inte riktigt vad det var för lattjo schema hon hade men det innebar i alla fall att hon var hemma varje eftermiddag när jag kom hem från skolan. Vilken lyx det var!! Att kunna åka HEM efter skolan och inte behöva stanna kvar på fritids till fyra halv fem varenda dag. Många av mina vänner var också hemma på eftermiddagarna och jag minns att vi satt på bussen på väg hem och tyckte synd om de som fick vara kvar på fritids.
    Att min mamma studerade innebar ju såklart att det inte fanns pengar till några charterresor, men vi åkte faktiskt på skidsemster till Sälen en gång om året. Så visst kan man överleva, och mer därtill, med ”bara” en jobbande förälder 🙂

  21. Anna-Karin

    Hej!
    Har precis börjat läsa din blogg, men följde er och de andra familjerna i TV när det begav sig!

    Ville egentligen bara säga att jag tycker att ni verkar hur mysiga och goa som helst, och det är spännande att få förklarat för sig hur det fungerar med många barn! (Jag själv har två, tredje på jäsning!) 🙂

    Många gånger får jag mig en tankeställare om vad som är viktigt när jag läser bloggen! Tack för det!

    /A-K

  22. Anna-Karin

    Hej!
    Har precis börjat läsa din blogg, men följde er och de andra familjerna i TV när det begav sig!

    Ville egentligen bara säga att jag tycker att ni verkar hur mysiga och goa som helst, och det är spännande att få förklarat för sig hur det fungerar med många barn! (Jag själv har två, tredje på jäsning!) 🙂

    Många gånger får jag mig en tankeställare om vad som är viktigt när jag läser bloggen! Tack för det!

    /A-K

  23. Maria Förster

    Jag är själv äldst i en skara av 10. Helt underbart. Jag är 30 och min minsta bror är 7 och har downs syndrom. Han är hela familjens sockertopp. När jag var yngre tyckte jag det var jobbigt med många syskon, men nu är jag stolt över att ha många, som kan relatera till mej. Som har samma uppväxt och som kan förstå mej. Är gift med en man som har 7 syskon. Vi har själva 4 barn och fler, eller iallafall 1 till skulle gärna få komma. 🙂 Just nu är jag hemmafru och pluggar ite matte, för att om några år kunna läsa till sjuksyrra. Vi har valt att leva på en inkomst, för att någon av oss alltid ska finnas till hands för barnen. De tre stora går i skolan nu och den minsta på förskola 15 timmar i vecka, för att jag ska kunna plugga och för att hon ska få leka av sig med andra barn, när syskonen ändå är i skolan. Bet här passar oss utmärkt nu och sedan när de är lite större så kommer vi jobba båda två, men båda kommer inte jobba heltid, utan vi ska försöka att någon av oss kommer vara hemma när de kommer hem från skolan. Vi har inte skaffat barn för att andra ska fostra och ta hand om dem åt oss. Vilket i stor del bli om man är två heltidsjobbande föräldrar. Sen förstår väl jag oxå att vissa ”måste” jobba mycket att för att de måste bo fint och resa. Men i våran familj får man växa upp med kärlek och uppmärksamhet.

  24. Maria Förster

    Jag är själv äldst i en skara av 10. Helt underbart. Jag är 30 och min minsta bror är 7 och har downs syndrom. Han är hela familjens sockertopp. När jag var yngre tyckte jag det var jobbigt med många syskon, men nu är jag stolt över att ha många, som kan relatera till mej. Som har samma uppväxt och som kan förstå mej. Är gift med en man som har 7 syskon. Vi har själva 4 barn och fler, eller iallafall 1 till skulle gärna få komma. 🙂 Just nu är jag hemmafru och pluggar ite matte, för att om några år kunna läsa till sjuksyrra. Vi har valt att leva på en inkomst, för att någon av oss alltid ska finnas till hands för barnen. De tre stora går i skolan nu och den minsta på förskola 15 timmar i vecka, för att jag ska kunna plugga och för att hon ska få leka av sig med andra barn, när syskonen ändå är i skolan. Bet här passar oss utmärkt nu och sedan när de är lite större så kommer vi jobba båda två, men båda kommer inte jobba heltid, utan vi ska försöka att någon av oss kommer vara hemma när de kommer hem från skolan. Vi har inte skaffat barn för att andra ska fostra och ta hand om dem åt oss. Vilket i stor del bli om man är två heltidsjobbande föräldrar. Sen förstår väl jag oxå att vissa ”måste” jobba mycket att för att de måste bo fint och resa. Men i våran familj får man växa upp med kärlek och uppmärksamhet.

  25. Sara

    Älskar att ni har många barn. Förr hade man det ohc då var det nästan mer konstigt om man bara hade en eller två st.
    Det där me tvätten tror jag inte spelar någon roll hur många man är i familjen, vi är 4 st och jag tycker jag tvättar förjämnan. Tror att ju fler man är desto mer effektiv blir man med tvätt och städ och dylikt!!!

    Hoppas ni skaffar flera barn så folk kan klaga lite mer, hehe… men jag tycker ni är en super familj utifrån bloggen och teven!!!
    Kramar från Dalarna

  26. Sara

    Älskar att ni har många barn. Förr hade man det ohc då var det nästan mer konstigt om man bara hade en eller två st.
    Det där me tvätten tror jag inte spelar någon roll hur många man är i familjen, vi är 4 st och jag tycker jag tvättar förjämnan. Tror att ju fler man är desto mer effektiv blir man med tvätt och städ och dylikt!!!

    Hoppas ni skaffar flera barn så folk kan klaga lite mer, hehe… men jag tycker ni är en super familj utifrån bloggen och teven!!!
    Kramar från Dalarna

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting