Jag fick mail från Kungliga Operan 🙂
De undrar om ni kanske är intresserade av att se en barnteater som heter Gossen och kärleken till tre apelsiner?
Det är en opera för barn ca 2-5 år, med dockor och aktörer i samarbete med Dockteatern Tittut, den har spelats tidigare och blev då väldigt uppskattad av publiken.
Genom en förtrollning blir den sjuke gossen frisk men tvingas att ge sig ut i världen besatt av kärleken till tre apelsiner. Goda och onda makter hjälper och stjälper. Det gör även hans bästa gosedjurskompis Lill-Truff. I de älskade apelsinerna finner han till slut något helt annat än vad Gozzi tänkte sig.
Erbjudandet:
Mina läsare( alltså ni underbaringar♥ ) kan få möjligheten att se föreställningen för samma pris som de dagis som kommer, 90kr/person om de uppger kod Barnteater när de bokar (ord.pris 250kr för vuxen och 100kr för barn)
Läs mer här http://www.operan.se/gossen
…..
Nästa tips, är Mysmyrans Facebooktävling, där det lottas ut presentkort ju fler Gillare det blir!!
Bara att gå in HÄR Gilla, Dela och skriva vilket favoritplagg man har 🙂 Det sistnämda är det svåraste, för jag vill ha alla:)
Det fattas bara TVÅ gillare nu innan den första utlottningen blir av……!
…..
Lite allvar åxå…
Jag läste ett mail från en mamma som skrivit till Mirka, och jag kopierar det rakt av:
Jag heter Karin och är en av dina flitiga läsare. Har följt bloggen i över ett år nu. En av dagens höjdpunkter är att när jag får slå mig ned vid datorn och läsa om dig och din fina familj.
Själv har jag 2 barn. Min dotter, snart 7 år, har drabbats av narkolepsi efter svininfluensavaccinet. En sjukdom som förändrat livet för både henne och hela familjen. Det är ofrivilliga sömnattacker när som helst, t.ex. vid matbordet, när hon går, åker skidor, när vi handlar, mm. Ett av de jobbigast symtomen är kataplexier. Då tappar hon muskelstyrkan. Detta kommer nästan alltid när hon skrattar och innebär ibland att hon ramlar ihop på golvet eller att hon sjunker under vattnet om hon råkar skratta i badet. Andra symtom är mardrömmar, hallucinationer, vredesutbrott, muntorrhet, mycket dålig nattsömn och ofrivilliga rörelser med tungan.
Vi föräldrar till barn som fått narkolepsi efter svininfluensavaccinet har startat Narkolepsiföreningen. Vi är en idéell förening som kämpar för att våra barn ska få ett drägligt liv. I september var vi 60 medlemmar, vid årsskiftet 120 och vi ökar drastiskt hela tiden. Vi vet att många familjer fortfarande famlar runt i vården och inte får en korrekt diagnos, och en del som fått diagnos vet inte om att föreningen finns.
Igår hade vi det första årsmötet. På vägen hem funderade jag mycket över vad jag skulle kunna bidra med. Så slog det mig att jag kunde skriva till dig och be om hjälp, eftersom du når många.
På vår hemsida: www.narkolepsiforeningen.se kan man läsa mer. Under fliken ”Ge gåva” finns föreningens bangironummer (773-8503). Vi tar tacksamt emot små och stora bidrag. Vi jobbar bl.a. med information, stöd och träffar till drabbade familjer.
Jag var så anti den där massvaccineringen mot svininfluensan! Ingen ifrågasatte, ingen protesterade. I Uppsala, som säker var den stad där det arrangerades i särklass den sämsta vaccineringen någonsin, brr, det var galet, folk köade i timmar. Med små barn intill en tungt trafikerad gata inne i stan vid en vaccinationsbyrå. TIMMAR! Folk stod utomhus i snöglopp och skitväder, för att de var tillsagda att vaccinera sig. Jag var upp med mina till vår vårdcentral, men vände i dörren, det var en tung, kompakt filt av ångest och uppgivenhet, och folk överallt..
Till slut fick de, alla utom Jordan som var nyfödd, och även vi vuxna. Jordan skulle absolut ha spruta han med, men där vägrade jag, han ammades fullt även som 6månaders och hade ju visst skydd av det. Vi vuxna var så kluvna, skulle vi eller skulle vi inte vaccinera? Men föll för grupptrycket.. Eller nåt sånt.
Att det där vaccinet visade sig ha så fruktansvärda biverkningar är så jäkla galet! INte bara för att det förstört livet för de familjer som drabbats, utan även med tanke på kommande massvaccineringar….kommer folk att vara speciellt sugna på att utsätta sig för potentiella risker….Jag kommer inte göra det, eftersom jag var tveksam redan innan, och så visar det sig vara på det här viset.
Vi som har barn som vaccinerades men slapp drabbas av narkolepsi kan skatta oss lyckliga, och kanske kan vi försöka bidra till att de drabbade kan få det aningens bättre, öka förståelsen och medvetandet hos allmänheten om att detta var en följd av, i efterhand, ett ganska dåligt beslut..
Stöd Narkolepsiföreningen helt enkelt!
……………
Det var mina tips idag, och nu får jag lov att logga ut dessvärre, utan att ni fått höra om vår dag…hur ska ni överleva? 😉
Men jag har haft liten Jamie i famnen hela kvällen, och det är så meckigt att skriva med en hand, det funkar bra när de är små bebisar ,men när de är 9 månader så tar de så stor plats 😉
Jag återkommer, det kan ni lita på, och då med rykande färskt…eh…svammel 😉
Natti natti 🙂
Kommentarer
Vi vaccinerade hela familjen eftersom flera av barnen låg i riskzonen, bla dottern som vid den tiden behövde livsuppehållande vård varje gång hon blev förkyld. Som mamma till ett barn som faktiskt blev galet sjuk i svininfluensa hade jag önskat att vaccineringen hade kommit tidigare och att beredskapen varit bättre inom sjukvården. Hela familjen insjuknade och alla vi hade träffat etc etc. Jag hade gärna besparat min äldste son att krampa med nära 42 graders feber (sjukvården ville inte ta emot honom pga smittorisken).
Narkolepsi är en förfärlig sjukdom och man kunde önskat att stödet till de som fick det av vaccinet varit betydligt större. Vad folk ibland tycks glömma är att man kan få narkolepsi även utan det där vaccinet, och ytterst få talar om dem som fick narkolepsi av att insjukna i själva influensan eller om dem som hade det tidigare.
I Sverige vaccinerar vi för väldigt få saker, färre än i många andra länder. Då och då går det hysteri i debatten, åt båda håll. De som tog beslutet att alla skulle få tillgång till vaccin är högst troligen mer insatta i ämnet än oss andra privatpersoner. De KAN HA FEL, det får man inte glömma, men jag kommer i fortsättningen läsa på själv och sen ytterst sätta mitt hopp till att andra kan mer. Ingen blir någonsin tvingad att ta vaccin utan det är upp till var och en att ta ett beslut som man bara kan hoppas är rätt.
Jag var väldigt skeptisk till den hysteri som kom i samband med svininfluensan. Jag såg inget som styrkte vikten av att vaccinera och vi valde bort det för oss och våra barn. Naturligtvis så blev vi väldigt ifrågasatta och människor som föll för trycket tyckte nog att vi svek samhället genom att välja bort det som alla andra gick igenom. Jag vet att den värsta influensaepidemin redan hade klingat av när vaccinationerna pågick och redan där inser man ju att något var galet. Jag tycker väldigt synd om de familjer som nu drabbats av biverkningar pga vaccineringen. Men jag hoppas också på att människors ögon öppnats och att fler ifrågasätter istället för att gå emot magkänslan och göra saker de känner är fel. För det är onekligen många som säger att de egentligen inte ville vaccinera sina barn med tanke på att ingen kunde garantera säkerheten på vaccinet men att de gjorde det ändå eftersom det hotades med så mycket i media och ingen vill ju riskera att barnen far illa. Det var precis det vi och andra som valde bort vaccinet fick försvara oss mot, hur vi kunde utsätta våra barn för riskerna. Men vi har fem friska barn och vi kände att en influensa skulle de med största sannolikhet klara av medan vi inte visste vad en vaccinering skulle innebära.
Jag hoppas att det ska lösa sig till det bästa för de drabbade familjerna och att de får någon form av upprättelse.
Men hur ställer ni er till livmodehalscancer vaccinet som våra döttrar ska ta nu?
Det sägs att det är samma komponenter i det vaccinet som i svininfluensa vaccinet…
Ska ni låta era döttrar vaccineras?
Välkomnar en debatt om detta.
Ja, fy för den där vaccinhysterin! Jag är väldigt pÃ¥stÃ¥lig av mig och hade redan frÃ¥n början bestämt mig för att vi inte skulle ta, varken jag, eller barnen. Det var sÃ¥ jobbigt för vart jag än kom och det diskuterades sÃ¥ blev jag fullständigt ”utskälld” för hur urbota korkad jag var som lät bli att vaccinera hela familjen!
Jag förklarade att vi inte alls ligger i riskgrupp utan är fullt friska hela familjen och om vi skulle drabbas så skulle vi med all säkerhet klara det (jo, jag vet att man inte alls kan veta det, men så tänkte jag) eftersom jag hade en vän vars familj fått det och dom klarade sig hur bra som helst (mannen i fråga var iofs däckad i nästan 2 veckor, men som en vanlig jäkla influensa bara!).
Nu i efterhand är jag sÃ¥ fruktansvärt glad och tacksam att jag stod pÃ¥ mig men det var bland det jobbigaste jag gjort, att behöva bli sÃ¥ utskälld vart jag kom…
För övrigt gick vi i samma grupp på syskonsim i Hågaby några gånger. När ni kom in första gången var jag livrädd att det skulle komma ett kamerateam efter hehe men det gjorde det ju inte som tur var. =)
Usch jag var själv kluven till vaccinationen. Sen när vi bestämt att vi skulle avstå kom det upp en diskussion bland några föräldrar på våran förskola och jag blev påhoppad att ändra mig. De hade massa argument och sa vad som kunde hända om man inte tog sprutan men ingen visste ju vad som kunde hända om man tog den tyvärr… Och dumma mig som ändrade mig… =( Åkte till en skola och fick sprutan hela familjen. Mina barn är som Lovelia och Jordan i ålder och de fick sprutan bägge två! Man skulle komma tillbaka för påfyllning men det gjorde vi aldrig… Usch usch som jag har ångrat det där.
Jag är tacksam att jag litar på min magklänsla som inte litade på informationen kring effekt/biverkningar. Varken jag eller barnen vaccinerade oss, många tyckte vi var oerhört korkade. Arma dom som drabbats…inga ersättningar i världen kan ge tillbaka livet före vaccinationen. /Kram från Helen Småland
Jag är faktiskt glad att jag var så övertygad om att inte vaccinera varken mig själv eller mina två barn som bor hemma. Sen visade sig att en nära väninna oxå hade tagit beslutet att de inte skulle vaccinerar sig i deras familj. Känns alltid lite skönare när man är fler….
Kram från Skåneland