Jaha, ni gillade inte mina åsikter 🙂

Helt ärligt tycker jag att ni inte riktigt höll er inom gränserna i vissa kommentarer. Ni kräver rätt mycket av mig, men kan sen inte själva hålla en fräsch ton. Gäller väl speciellt det geniet som hoppades att mina döttrar skulle råka illa ut…Osmakligt.

Jag har försökt att förklara min åsikt för er, gång på gång och till sist så känner jag att jag inte har koll. När jag svarar från appen så lägger sig svaren på ett annat vis än från datorn. Det kan innebära lite förvirring. För mig. Lägg till det att jag till sist, efter att ha lagt ner timmar på att svara er, på att tänka efter och försöka formulera mig så att det inte ska missförstås helt enkelt blir lite ledsen över att ni inte läser vad jag svarat tidigare utan kommer med samma sak om och om igen, Det blir lite som att tala med en vägg. Eller en obstinat tonåring;)

Jag tror att vi kanske inte helt förstår varandra, jag är såklart helt emot allt vad övergrepp heter, och nej det är inte okey att tafsa. Det skrev jag i inlägget. Men väldigt få av er fattade det tydligen, eftersom jag läst hur många gånger som helst nu att jag skulle tycka det var okey att bli klappad i rumpan?

Hur fan kan ni få det till det? Jag skrev att jag skulle säga ifrån, fräsa ifrån och se till att få personen utslängd.

Jag kan väl förtydliga det nu då: Om nån tafsar på mig, mot min vilja, så har han tafsat för sista gången. Oavsett om jag sen åker ut från nattklubben Eller blir polisanmäld för misshandel. Det är tillåtet med självförsvar. Och ja, om en klapp i rumpan är en olaglig handling så är det tillåtet med självförsvar tillbaka.

Och även om det inte vore det så SO WHAT? Jag försvarar mig ändå. Jag vägrar att ta skit helt enkelt.

Det var det jag ville få fram. Att jag tycker att man kan ta sådana här saker i egna händer.

Det jag verkligen ville få fram, men som jag tydligen misslyckades med är detta:

Ta ingen skit. Stå upp för er själva. Våga försvara er. Våga agera när det händer. Fine, anmäl om ni vill, det är inte grejen i det hela, utan att säga ifrån där och då (först)om något känns fel. Uppfostra era döttrar till att veta att det är okey att försvara sig. Uppfostra era söner till att kunna skilja på rätt och fel.

Det känns lite som när en förälder ringer upp en och säger att ens barn gjort något fel förra veckan och kräver att man ska agera. Som såg det hela, men inte gjorde något. Barn har minne som guldfiskar och att tillrättavisa i den sekunden det hela inträffar tar hundra gånger bättre än att försöka återskapa situationen veckan efter och få dem att begripa.

Man kan hjälpas åt att uppfostra barn så blir det enklare för alla.

Lite på samma sätt menar jag att man ska göra i en sån här situation. Säg till direkt att det inte är okey.

Fulla människor är inte riktigt smarta. De kan vara riktiga pain in the pass Och med samma intelligensnivå som ett tvåårigt barn.. Ingen ursäkt, men en förklaring.

Nu vet jag inte mer än exakt samma som ni vet, det som stod i notisen. Av den utläser jag inte att det var ett våldtäktsförsök, inte att det var ett upprepat beteende från den här mannen, inte att det var en kvinna som var trakasserad av den här mannen sen länge. Inte att kvinnan sagt ifrån, inte att hon hade något jobbigt i sitt bagage. Allt sånt kan göra att det hela får en helt annan vinkel, och även göra att min åsikt ändras.

Jag talar enbart och bara om exakt detta – att bli tagen på rumpan. Inte om något annat. Utan endast endast detta.

Ni verkar läsa in ungefär allt det som jag inte läser in.

Jag läser : tagits på rumpan, och anmälde. Inget där i mellan. Inget.

Det kan ha varit tusen olika saker som låg bakom, det VAR såklart en anledning bakom. Men, det framgår inte. Jag reagerar på det som står, inget annat.

Jag förstår att vi har väldigt olika åsikter här och att toleransnivån är extremt olika, men jag tycker att det är överdrivet att anmäla och dra det till tingsrätt, och speciellt OM MAN INTE SAGT IFRÅN DÄR OCH DÅ:

(Vilket kanske skedde, men som vi inte vet. Alltså tolkar jag det som att det inte sades ifrån, och det är därefter jag skriver )

Ni reagerar med att jämföra det med väldigt mycket grövre grejor.

Att jämställa en klapp i rumpan med tex. våldtäkt… hur får man ihop det? Det KAN på allvar inte vara samma sak.

Nånstans så tycker jag att allt det här är ett hån mot de våldtagna som inte får rätt. De som blivit utsatta för grova övergrepp och inte får rätt för att ingen såg. För att det inte fanns vittnen. För att de inte var trovärdiga av en eller annan anledning.

Att då se att nån blir dömd för att ha tagit någon på rumpan…  Det kanske inte känns så : Jippie, fan vad bra att hon fick rätt! Bra att nån får rätt. Heja.

Det lär nog inte kännas ett dugg bättre. Även om det verkar vara många av er som liksom tycker att det borde kännas bättre? Att det är ett steg på vägen. Jag tror inte det. Men tror ni det så anmäl på.

En klapp på rumpan må vara ett sexuellt ofredande i lagens namn, men i totalt motsatt ände mot ungefär allt annat.

Ni drar det även till att jag skulle uppfostra mina söner att det är okey att tafsa? Eh nä.

Det är aldrig okey att ta någon på rumpan. Okey? Men det är inte i närheten av att vara världens undergång. Och JAG TYCKER att det inte är något att anmäla utan man tar det där och då.

Nånstans i detta har ni även  läst in att jag hånar folk som anmäler. Nej det gör jag inte. Jag tycker bara att det är att ta det längre än nödvändigt. Kanske ÄR det nödvändigt ibland, vad vet jag. Men JAG tycker inte det.

Jag ser det inte heller som att en man har noll respekt för mig om han tar på min rumpa. Jag anser mig vara precis lika mycket värd som vilken man eller kvinna som helst, och det kanske är därför jag inte tar det som en nedvärderande handling? Eftersom jag förutsätter att jag respekteras. Alltid. I alla situationer. Jag kräver ta mig tusan respekt.

Ni frågar om var gränserna går? Och de går ju här. Ett par klappar i rumpan. Eftersom det är endast detta jag skriver om. En annan dag kanske jag skriver om våldtäkt, då är det helt andra gränser. Ytterligare en annan dag skriver jag om vart det är okey att spotta, då finns det andra gränser. Allt har olika gränser.

Alla människor har säkert sina egna gränser.  Det är som det ska vara.

Jag uttrycker bara min åsikt och mina gränser. I detta fall om att bli klappad på rumpan mot sin vilja. Inget annat. OK?

Jag vill verkligen återigen förtydliga (sorry att jag tjatar men vissa har liksom glömt att jag skrivit det trehundra gånger redan) att jag inte tycker att det är okey att den här mannen tar henne på rumpan. Jag tycker inte att det är okey att en man gör något mot en kvinnas vilja, eller tvärtom för den delen. Men samtidigt så känns det så….futtigt. Lite att göra en höstack av ett halmstrå.  JA, det är skit. JA han är en idiot. Nej det är inte okey. Alla är överens här.

Men vi är väl ändå alla även överens om att det finns grader i helvetet? Ropar man ”Varg” för många gånger så kan det vara svårt att bli tagen på allvar till slut.

Jag tycker att man ska reagera. Man ska inte tillåta nån att bete sig illa. Man ska stötta varandra. Men jag tycker att bli tagen på rumpan är något i ungefär samma paritet som att ta på någons gravida mage -. massor av folk HATAR det, men jag har inte sett nån anmälan om det?

Även det anses förolämpande och integritetskränkande av många.

Skjut mig för jämförelsen om ni vill, men ni drog era rätt bra åt alla håll och kanter;)

Jag måste också säga att jag tar det inte som en komplimang att bli klappad i rumpan, jag hittade inte rätt ord, men trodde att ni skulle fatta:) Det gjorde många inte,

Jag menade att jag inte tar det som en förolämpning, Jag tar det inte som något alls. Jag säger ifrån och sen är det borta.

Jag vill att alla tjejer skaffar sig lite stake. Gör er inte till offer för mäns dumheter utan var era egna hjältar.

För MIG är det att säga ifrån,

För er verkar det vara att anmäla. Gör det då.