När jag var vid husvagnen så messade Patricia mig om att Smulan tagit in en mus. Det var länge sen hon fångade något nu, hon är en mästerjägare men har visst vilat lite. Nu stod hon och jamade och sen släppte hon musen, som kvickt sprang iväg och gömde sig. Öhhh. Skit.

Patricia hade ingen aning om vart den tagit vägen, men jag lugnade henne med att Smulan nog skulle slutföra det hon påbörjat, så att säga;)

Patricia såg inte att katten fångade något men inte heller någon mus, så då hade den väl sprungit ut igen då.

Nu när jag satt här och kollade på tv så lät det lite mysko. Jag noterade det bara svagt till en början, det satt ungar lite här och var och käkade chips. ( ja på en onsdag, helt stört, men jag mutade dem,hehe) men när de försvunnit och ljudet fortsatte så började jag spetsa öronen. Kunde det vara så att…?

Jag har haft möss inne förr och de är nästan hopplösa att för det första se, men att fånga är ju näst intill omöjligt. Men jag drog ändå undan fotpallen och se där!! Minsann kilade det inte en musjäkel längs väggen och in under soffan. Fan. Det är en mus, inte en råtta så jag dör inte äckeldöden, men jag vill inte ha den inne. Ställde upp altandörren och satte mig igen. Nu har den dörren stått öppen hela dagen och hela dagen igår utan att musen behagat sladda ut, så den lär väl inte göra det nu heller förstås.

Smulan kom gående och jag försökte få hennes uppmärksamhet men som den katt hon är så struntar väl hon i det, hon hade ingen lust att jaga. Hon sniffade lite i luften men sen gick hon ut. Doris gjorde samma lika.. Bra vaktisar man har. Not.

Så, nu sitter jag här, med en mus under soffan, dörren öppen och en filt över mig för det är såklart lite kyligt ute. Kanske borde jag rigga en musfälla? Fast då måste jag vittja den sen och det är äckligt. Nja, nån gång smiter den nog ut… förhoppningsvis innan den tuggat i sig nån sladd eller två.

Annars så har jag bytt abonnemang på mobilen idag:) Äntligen av med 3 som jag inte trivts med. Främst för att de inte har täckning där jag befinner mig, men även för att de inte låter en spara extraköpt surf, det är nästan ännu värre. Nu går jag tillbaka till tele2 som jag svor att aldrig göra;)

Jaja, man får ändra sig, och jag vet att de har täckning där jag är eftersom ungarna har det, och även syrran.

Det strulade lite, men efter att ha startat om mobilen några gånger så funkade det:)

Jag tror dock att jag skickade samma sms till folk flera gånger….jaja. Ett Godmorgon är väl trevligt att få när på dagen det än kommer fram;)?

Nu virvlade en stor harkrank förbi snoken på mig….och jag har ett antal nattfjärilar som susar omkring. vilket djurliv man har inomhus på sommaren;)

Och förresten måste jag berätta vilket djävulskt oväder vi åkte i igår!

Vi hade ju planerat att åka från campingen efter att ha ätit middag, men jag blev så trött och seg att det kändes enklare att äta på vägen. Laga mat, och sen gå och diska tar lite tid. Så vi packade ihop oss och for till Avesta. De har nåt köpcentrum som heter Dalahästen, och där åt vi förra året på nåt kebabhak. Stannade till, beställde och sen fick jag på livestreamingen från radio med Ryan Star:) Alltså vad jag KAN 🙂

Lagom till käket kom in var det slut så jag hann inte höra så mkt dock.

Vi åt, och alla länsade sina tallrikar. Plötsligt blev det sådär mörkt ute ni vet, som när det kommer ett oväder, och det kom snabbt. En trottoarpratare ( skylt) liksom virvlade till och lyftes uppåt så ungarna skrek att det var en tornado!! 😉 Riktigt så illa var det nu inte, men vi rappade oss på ut till bilen medan stora tunga regndroppar hamrade ner. Jag hann backa ut innan det bröt loss. Med vindrutetorkarna på högsta såg jag inte mycket alls, men det avtog så vi körde. Ut på stora vägen där det var 100. Men vinden ökade i styrka, och kastvindarna var inte nådiga. Jag fick blåhålla i ratten för att hålla bilen på vägbanan och köra i 100 gick inte alls, jag tog rygg på en långtradare och gled fram i stadiga 80km/h. Då fattar alla att det är illa;)

Som det stormade! Det blåste små grenar och lövruskor överallt, och så fort jag trodde att det lugnade ner sig så tog det om. Regnet fullkomligen vräkte ner. Så körde jag i en och en halv timme….fokus fokus fokus och ratten i ett stadigt grepp, så pass att jag liksom fick försöka böja och sträcka på fingrarna när det äntligen gav sig. Mitt onda finger/fingrar hjälper ju inte till, och det var stumma fingrar till sist. Herrejösses jag har aldrig varit med om maken tror jag.

Jag ångrade mig, hade hellre varit kvar i husvagnen för att kunna ha koll på vad som hände där, känns inte alls bra. Men hoppas på att mina trevliga grannar rycker ut om det blir katastrof.

Nu så sk jag sova, i morgon är det träning med Anders 🙂 Det var länge sen. Både med Anders och som jag tränade,… få se hur det går;)

Natti natti 🙂