Ibland tror jag att jag är den enda som kräver saker av mina barn.

Jag träffar, och har under åren träffat, massor av familjer i situationer där det ska kläs av och på själv tex. Eller ätas, klättra, gunga osv.

Inte sällan ser jag en total curling.

Alla som hört mig prata om det var vad jag tycker, det är inget annat än totalt förkastligt och stjälper barnen mer än det hjälper. Visst kan man skjutsa sin unge om det passar bättre, men att späka sig själv för att hinna med att hjälpa barnen med saker de borde kunna klara av själva… Nope.

Att utse sig själv till husslav är bara dumt, lär barnen att hjälpa till i stället.

Därför är det så skönt att veta att man har likasinnade i kanske inte min fysiska närhet, men cybernärhet:)

Laila Högfelt, en av mina härliga bloggkollegor har skrivit lite om hur hon ser på uppfostran och familj HÄR

Det stämmer överens väldigt bra med hur jag själv tänker. Familjen är ett team, helt klart:)

Jag gillar henne helt enkelt, hon har den mix på sin blogg som tilltalar mig. Jag är inte supermycket för att allt ska vara tokstylat och att det inte få förekomma stök. Nu säger jag inte att Laila har stökigt, tvärtemot:)

Men det känns naturligt och inte fixat.

Hon skriver dessutom på ett sätt som gör att jag gärna läser. Inte alla som kan fånga sina läsare, men det kan Laila.

Själv kallar hon sin blogg för Feelgood, och det håller jag helt med i:)

Så jag tycker att ni ska gå in och kolla lite, jag har stenkoll just nu eftersom de ska åka till ett av de resmål som jag har på min bucketlist nämligen Venedig 🙂

Laila hittar ni HÄR och just nu sitter hon och maken på Landvetter:)