Innehåller affiliate-länkar

Jag är nästan klar!

Öhh typ i alla fall, men det är nära nu. Jag har några strumppresenter att fixa, för i den här familjen får man sätta upp sin julstrumpa kvällen innan julafton. Det är sen gammalt.

Sen har jag någon här och någon där, men det mesta är klart.

Hur ligger ni till? Jag vet ju att flera av er redan sagt för länge sen att ni var klara, men kanske har ni kommit på massa saker ni missat nu:) Så funkar i alla fall jag. För att inte tala om att mitt minne är som en jäkla teflonpanna. Jag köpte saker igår som jag redan glömt bort. Bra där.

Idag var Jamie till doktorn.

Det magonda går aldrig över, kommer och går och jag insåg att det nog var en sketen förstoppning (sorry för dålig ordvits) Jag har aldrig haft barn med de problemen förr så det tog lite extra tid att klura ut det. Och för att få lite medikamenter så var jag tvungen att besöka en läkare. Först fick jag en tid åttonde januari… Öh, men hallå? Jag har ett barn med intervallsmärta i buken, sist jag kollade så chansar man inte med det? När jag påpekade det fick jag en tid dagen efter:D

Jag har förstått att folk, eller fä;) irriterar sig på att jag hänvisar till att jag är barnsköterska och har jobbat på sjukhuset, för att det var länge sen. Att det skulle vara fel att jag känner mig trygg i att jag med hjälp av det jag kan och med mitt sunda förnuft inte behöver uppsöka läkare i tid och otid.

Att tiderna förändras och att min kunskap är uråldrig. Eller vad fan de nu menar.

Jag menar så här, grundkunskaperna i barnavård/sjukvård är samma som de alltid varit. En ond buk är en ond buk vare sig det är 1995 eller 2017. En halsfluss är en halsfluss. Ja ni fattar:)

Givetvis så händer det saker inom medicinsk vetenskap! Men kanske inte så dramatiskt  på basnivå. Jag chansar inte, men jag har tillräckligt med vetskap och ett lugn i kroppen att inte behöva belasta vården i onödan. Och vad som är i onödan för MIG, kanske inte är det för någon annan. Och det är okey för mig.  Men jag är trygg i att jag med den erfarenhet jag har, främst som mamma till nio barn, klarar av att bedöma när det är över min förmåga.

Så, alltså. För att få bekräftat att det var förstoppning och få medicin, så åkte vi till läkaren:)

Hon klämde och kände, och frågade Jamie om han gick på toa ordentligt. Han går aldrig på toa i skolan.  Det är för att han inte vågar låsa, (nån som låst in sig)och inte vill be någon kompis vara toavakt. Det klassiska.

Jamie har aldrig haft några som helst problem med magen förr. Men nu, med skolstart så kom det som ett brev på posten. Inte bra.

Han fick medicinen som jag precis tappade namnet på…men helt vanliga påsar med bulkmedel. Som han såklart vägrar ta för de smakar illa. Något han bara fått för sig, utan att göra egen research.

När han nu till sist klunkade i sig glaset med pulvret utspätt i saft så smakade det ju… saft:D

Se! Man kan inte tro saker…det blir inte bra.

Jag är ju sällan till läkare, men när jag är det så blir jag alltid lika imponerad över vilka jäkla förmåner vi har ändå. Både besöket och medicinen kostade nada.

Innan nån går i taket över hur mkt samhället får betala för mina miljoner ungar…kom ihåg att jag inte nyttjar vården speciellt ofta;)

Med läkarbesöket avklarat så stannande Jamie hemma med Corrinda och Patricia medan jag mötte upp med Mirka på Ikea för en snabb lunch innan vi gjorde sällskap till Toys ´r us . Därifrån for hon vidare medan jag tog en sväng på Mediamarkt och sen en ny butik vi fått här i Uppsala – Decathlon.

En sportbutik för ALLA sporter! Jösses, det fanns allt, och jag gick omkring där och riktigt kände hur det spratt i alla nerver av lust att börja med bågskytte, klättring, dyka, spela fotboll, åka bräda och boxas:) Billigt var det dessutom så dit ska jag åka när det är dags att köpa nya skor och kläder till ungarna.

Jag ville köpa sådana här skidskor till tjejerna! Men de vill ha hockeyrör:D

Jag skulle kunna köpa dem till mig själv, och intala mig själv att vi skulle åka skidskor ihop hela familjen, men sanningen är att jag nog inte vågar ställa mig på ett par… det är ostadigt och högt;)

Och den här cykeln då, den var så bullig och fin! En ny cykel behöver jag så det skulle inte vara helt fel.

Jag gick därifrån med julklapp och vidare in på leksaksbutiken intill, sen tillbaka till Ikea för att fixa och köpa blommor. Jag kom på att jag har NOLL hyacinter? Det är galet. Jag brukar ha massor, överallt. Jag älskar dem, och har inge problem med att de doftar starkt. Tvärtom.

Så småningom åkte jag hemåt, och med värdens bästa tajming kom ett sms om att mitt paket från Cellbes hade kommit, bara att stanna till och hämta.

Svintungt:)

Jag ska visa er min nya fina tomte i morgon. Den är så gullig:)

Även den silverglittriga toppen i mitten låg i paketet, det ska få bli min nyårströja tänkte jag, möjligen byter jag om till den på julaftons kväll med. Jag har ju en tomteklänning från London på dagen;)

Den är mycket finare i verkligheten, glittrar så där fint som man vill göra just runt jul och nyår.

Om man beställer innan 19 december hinner man få paketet till nyår!

Cellbes Topp Svart | Cellbes Topp Gråmelange | Happy Holly Topp Noelle Leopard | Happy Holly Topp Charlene Leopard | Happy Holly Topp Julia Svart | Happy Holly Topp Caroline Svart Silver |

Jag åkte hem, lyfte ur allt ur bilen, hämtade en lasergrej som jag hade tänkt skulle projicera ljus upp i min gigantiska gran, och det syns ju inte alls;) Så fick sätta den i en buske i stället.

Jag har inte kommit mig för att sätta upp nån julbelysning alls..det ser skittråkigt ut, men det har varit så blött och kallt och feelingen har varit noll. Men på så vis slipper latmasken ta ner den i vår;)

Nu är det kallt, flera minusgrader minsann. Känns som hundra, men sanningen är nog fyra;)

Jag har inte kunnat ha mina skönaste dojor för de blir dyngsura, men nu så. Jag älskar dem, och önskar att jag köpt de andra färgerna som fanns också.

Skeetchers, från New York, 350kr:)

Grejade på med tusen saker samtidigt, och lagade till sist mat. Fiskpinnar, och sen torsk som jag hällde över creme fraîche med chili och paprika, och matlagningsgrädde. In i ugnen – klart. Skitgott. Ris till det. Jag lämnad återigen barnen hemma med Corrinda och åkte och mötte upp syrran. Nu skulle det handlas till juldagens middag.

Menyn är spikad sen 40 år tillbaka, minst. Det är oxfilé, potatisgratäng,gräddsås. Till dessert är det hallon och blåbär med grädde och glass.

Så jäkla gott. Oxfilé är överskattat förvisso, men nog är det gott. Drygt tre kilo kött… aouch, det kostar att ligga på topp;)

När vi var klara så åkte vi hem till varsitt och så kunde jag äntligen sjunka ner i soffan.

Det var en dokumentär om Per Gessle och jag satt alldeles stum och flinade fånigt. Jag älskar honom. SÅ mycket att jag såg till att föda barn på hans födelsedag;) Haha, nädå. Det bara blev så.

Och sen, ja, småslumrat i soffan, snackat i telefon, kollat på tv.

Nu ska jag krypa ner i sängen bredvid Jamie som somnade ifrån Youtube för flera timmar sen, men det rullar ju envist på. Just nu är det nån som skäller ut nån annan efter noter…jippie.

I morgon kör jag och Mirka live på instagram.

Har ni något särskilt ni vill att vi pratar om?

Men sova var det ja….:D

Natti natti