Vardag

Sunny sunday:)

Jag sitter och väntar på att solen ska nå min terass så jag kan ta min påtår där, det tar en liten stund till, men snart så:)

Igår när jag satt ute så kom unge efter unge dragandes på sin skabbiga cykel och bad mig fixa än det ena än det andra. Jag suckade men det lär ju inte bli gjort av sig självt, tyvärr:) så jag hämtade skiftnycklar och skruvmejslar och smörjspray.

Jordans kedja  hade hoppat av och stödet satt så trampan gick emot och styret var trögt. Skruva upp hjulmuttrarna och flytta bak det lite så kedjan håller sig mera spänd brukar funka, så det gjorde jag. Få se om det lyckas. Sen slog jag ett slag på stödet med skiftnyckeln så det vred sig lite – voila!

Smorde kedja och styret där jag tyckte att det kunde vara bra. Klart.

Jamies behövde byta kedjeskydd så där fastnade jag. Fasen vad bökigt det är att komma åt! En av skruvarna var helt runddragen så den gick inte att få upp, så efter mycket krångel så hämtade jag avbitaren och klippte bort hela skyddet. Det har ändå gjort sitt. Dessvärre tror jag inte att det nya passar, jag har för mig att jag konstaterade det i höstas när jag köpte det, men det visar sig nu när jag ska återuppta det jobbet. Jag hann inte igår, för jag skulle träna:)

Jag får väl åka till cykelbutiken istf Biltema så har de nog ett som passar. Cykeln är min systers sen hon var liten, så den har några år på nacken, är skabbig och ful i lacken men funkar klockrent. Risken att den blir stulen är betydligt mindre än med en sprillans ny. Folk har lite för svårt att låta bli andras saker för att jag ska köpa nya cyklar nämligen.

Efter Jamies så är det Lovelias, hon hittade nån annans, typ Novalies, som inte användes så den ska sadeln sänkas på. Det bör går smärtfritt.  Alla ska gås igenom, och smörjas upp och ses över, det tillhör kategorin som jag kan, men tycker är tråkigt, speciellt om det är punka. Vi har så mycket cyklar att det är löjligt:)

Jag har för mig att jag räknade till trettio-ish förra våren, i alla möjliga storlekar och skick. En del färdiga för skroten, andra ska jag vilket år som helst köra iväg till nån cykelhandlare som rustar, för det är inget fel på dem i grunden, bara massa saker som ska fixas – nya trampor, nya sadlar, nya däck, växlar bromsar och sånt. Sen måste jag se till att ha en som funkar till sommaren, för det är ju fotbolls-VM vilket kommer innebära pubbesök:D

Att cykla hem en ljum sommarnatt när solen går upp, efter att ha hängt med kul folk och helst sett Sverige vinna då, det är inte mycket som slår det. Jag har rätt långt hem, men det brukar gå fort, värst är den sega uppförslutning som jag får kämpa med som börjar några kilometer hemifrån och sen bor jag liksom på krönet av den..den är inte så kul;)

Cyklar – en välsignelse och en förbannelse.

 

Vi grillade igår, jag hade bråttom till träningen och de hojtade något om det efter mig men jag bara svarade: Skicka ett mess, jag hinner inte nu.

Det resulterade i att de skurade ren grillen och sen plockade fram fläskfile ur frysen, och messade vad jag behövde handla, så grillades det sen. Inte av mig, utan Corrinda och Marcus skötte grillen, och Patricia det som skulle göras inne, potatiskroketter och sallad bland annat. Jag drog mitt strå till stacken genom att lägga på majskolvar…;)

Och äta, en alldeles perfekt fördelning tycker jag.

Jag köpte halloumi med, det är ju svingott, och nästan alla kids håller med. Första gången jag åt det tyckte jag att det var sjukt överskattat och bara gnisslade mellan tänderna;)

Medan de grillade så duschade jag efter träningen, och hade sen inte ett dugg lust att stå där i grilloset, det finns fördelar med gasol. Men kol är ändå kol.

 

Barnen tjatar om studsmattorna, men det går inte än, det är fortfarande så blött i gräsmattan, men snart så. Jag ser fram emot det nästan lika mycket som de, bara det att jag även ser hur ont jag kommer få i högerarmen och skuldran av att dra fast alla miljarders fjädrar;) Vi har ju tre studsmattor.

 

Just ja!

Jag skrev ju om Växjö och taxichauffören som sa att man fick medalj i Ryssland om man fött nio barn. Min kompis vars man är ryss, messade efter att ha frågat honom, och man ska ha TIO barn, men då jäklar, fick man även lägenhet, rabatt på hyran, gratis månadskort på lokaltrafiken, förtur till förskolan, ingen skatt om man startar eget företag och vissa förmåner om man bygger hus:)

What!! Heja våra grannar i öst!!

Där premieras man, istället för att ses som en belastning för samhället. Jag ska fan skaffa en unge till, kanske med en rysk man då, och flytta dit. Jaja, jag kanske inte kan språket men hur svårt kan det vara;) lite får man väl offra för att ses med lite vördade ögon:D

I Mirkas och min live på instagram får vi ofta frågan om vi någonsin fått höra att vi ligger samhället till last, eller att vi är lata…svaret på det är: Väldigt ofta.

Vissa människor tror på allvar att det är en ekonomisk förtjänst att skaffa många barn och sen leva på barnbidrag. Ja, för så är det ju självklart. Barn ett kostar, barn två kostar, men allt efter det är gratis. Det vet ju alla. Så då kan man som förälder bara sitta och håva in barnbidraget rakt in på aktiefondkontot och bli miljardär.

Eller?

Ibland tror jag att folk har väldigt mycket otur när de tänker;)

Samma med det högst ointelligenta påståendet som jag enbart hört från män. Nämligen: ”Du vet att det inte måste bli barn varje gång va” När man då lite fint frågar hur många barn de hade nu igen, så inser de att de precis sagt att de själva mer eller mindre är munkar och blir högst generade och försöker sen förklara att de visst inte är det;) Det är lika roligt varenda gång faktiskt, och de bringas så ur sin fattning att det är löjligt. Deras mandom är hotad, av det de just själva sagt;)

Jag tänker så här: Jag kanske inte har betalat enorma mängder i skatt, men jag har betalat skatt efter min inkomst, som ju alla gör. Däremot så har jag satt nio kommande skattebetalare till världen så det smäller högre:)

Jag kan ju även passa på att upplysa om att sist jag vabbade var 1999.

Och inga bidrag förutom det som alla får. Summan av det hela är att jag nog faktiskt kan kvitta utebliven vabb mot mindre betald skatt, och hamna på samma som medelsvensson:) fast egentligen tror jag att mina bidrag till samhället är större.

SÅ ge hit den däringa medaljen för bövelen! 😀

Jag vill även säga att ofta så får jag höra bra saker om att jag har många barn, det tar jag till mig och bryr mig faktiskt inte ett dugg om tråkpettrarna.

 

Så, vad gör ni idag? Jag har beställt gardinerna jag pratade om i förra inlägget, och sen kikat över veckan som kommer. Det är en del, bara roliga saker. Dock vet jag att det är ett tandläkarbesök för någon unge jag tror det är Jamie och på fredag, men måste kolla upp det. Det kommer ju ett mess från tandläkaren dagen innan så det är ingen fara på taket, men bättre att ha koll. På onsdag ska Lovelia göra nåt kul ihop med sin klass, jag tror inte föräldrarna ska vara med, mer än skjutsa, och på torsdag är det Imagine Dragons. Länge sen jag var på konsert nu, så det ska bli härligt.

 

Nu skiner solen på uteplatsen så jag ska ta en ny kopp kaffe och gå dit, det gäller att passa på:)

Vi hörs i kväll:)

 

 

Kommentarer

  1. Fyrbarnsmamman

    Underhållande att det finns de som tror att man blir (ekonomiskt) rik av att ha barn!

    Det är fint med många barn, men medaljen skulle jag gärna avstå. Det är en idé inspirerad från Hitlers ” Ehrenkreuz der Deutschen Mutter”. I tredje riket utdelades medaljer till tyska mödrar med minst fyra (genetiskt friska) barn mellan åren 1939-45. Medaljer fanns i brons (minst 4 barn), silver (minst 6 barn) och guld (minst 8 barn). Det låter ju fint, men tanken är ju att det skall födas barn från ett visst etniskt ursprung.

    Ps. Även i Ryssland hade du fått medalj, tror jag. Den delas ut ”redan” vid sjunde barnet. Ekonomiskt bidrag får du redan på andra barnet (precis som flerbarnstillägget i Sverige).

    1. Josefine

      Stämmer! Var även så i Österrike att Hitler delade ut medaljer till mödrar med många barn. Min farmor var en av de som fick medalj.

  2. tant H

    Mycket roande att läsa din blogg! Hur många barn man väljer att sätta till världen och ta hand om är ens egna val och tro inte att man slipper kommentarer om man har ett barn! Kommentarer jag fått är att det är alltså en bortskämd unge du har då….visst är det så och nu har den bortskämda ungen två egna barn! Lycka till och när får jag läsa om prinsen jag väntar du skall möta då?

  3. Cecilia

    Hej Carola! Du är en fantastisk kvinna o medmänniska✌?Kämpar på med allt som bara den??Jag är faktiskt så imponerad av ditt mod o kämparglöd❤️Jag tycker att du peppar oss alla tjejer/kvinnor med din styrka i både jobbiga som roliga saker som händer i livet?Så känner jag och tack för att du är du?/Cecilia i Helsingborg ( 4 barns mamma?)

  4. Helen

    Blir så nyfiken, folk som tycker att ni ligger samhället till last, på vilket sätt säger dom det, hur tycker dom att ni belastar? Tack för en grym blogg!!

    1. familjenannorlunda

      De säger det på de mest plumpa sätt. Oftast inte face to face såklart utan via kommentarer, olika forum varav Flashback är vidrigt men även Familjeliv kan. Och så skvaller och rykten.
      På forum har jag läst de mest vansinniga saker, ofta framfört aggressivt och med stor vältalighet. Just att vi gör det för pengarna är stort, men även hur mkt vi skulle kosta samhället i form av bidrag(som jag aldrig haft) sjukvård, skola osv
      Det går inte att återge eftersom man liksom helst vill förtränga att man läst det.

      1. Stina

        Alla som skaffar barn och tar hand om dem kärleksfullt och omsorgsfullt förtjänar samma respekt, oavsett antal. Själv har jag två, känner att det räcker för jag orkar inte fler pga av att jag tycker det är en enormt tidskrävande arbetsinsats. Önskar att jag kunde ha 7 ofödda barn framför mig att uppleva. Men det är för särskilt utvalda supermammor! Stor kram

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing