Okategoriserade

En dag på stranden, i augusti ändå:)

Vi åkte ju och badade igår 🙂

Jamie badade. Jag och syrran satt på stranden. Inga andra barn ville med. Jordan skulle sova hos en kompis, Lovelia hade kick-off med basketlaget och Corrinda var med där, Patricia jobbade och Novalie och Trixie var noll intresserade. Nähä. Men vi hade trevligt ändå:)

Jamie är världens enklaste unge att ha med ensam, han hittar på saker att göra, eller hittar en kompis. I de fall han inte gör det så tjatar han hål i huvudet på en för han har massor att berätta:)

Igår badade han, gick till lekparken, badade lite till och byggde sandslott.

Vi åkte därifrån efter sex och då hämtade vi Corrinda. Handlade och så hem, där Novalie plötsligt lagat mat medan jag var på toa:)

Jag tyckte jag var snabb ?

Jag hann mest bara äta och dricka kaffe innan det var dags att hämta Lovelia. En tjej var ledsen så det gick massa tid till att lyssna och försöka reda ut. Små barn – små bekymmer. Stora barn – stora bekymmer. Det är helt sant. I år har barnen gett mig fler gråa hår än under de tjugofem år som gått?. Alltså de har inte gjort något utan hamnat i situationer som kräver massor av engagemang på alla plan. Lika bra att ta allt på en gång kanske.

Hämtade Lovelia och sen såg Corrinda och jag på film. Alpha. Om en stenålderspojke som skiljs från sin stam och finner en vänskap i en varg. Baserad på en sann historia såklart ??.

Den var bra, lite seg men söt.

.

Idag blev det repris på gårdagen:)

Skjutsa Lovelia till basket och sen åka och bada. Jag tjatade med Jordan som kommit hem, han var svinsur över att behöva åka med men väl på plats var det ju rätt trevligt.

Men det är kallt i vattnet!!

Killarna badade och min tanke var att hoppa i. Men när det mest kändes plågsamt att kliva en millimeter längre ut så tänkte vi om. Det räckte att doppa knäna 😉

Bara tanken på att blöta ner badshortsen gjorde fysiskt ont. Men det finns ju galningar överallt och det var många som badade. Ett helt gäng simmande ungdomar i nån klubb simmade tvärsöver sjön… och dök och övade crawl. Herregud liksom. Vilken skillnad mot bassängtemperaturen!

Bada, leka på lekparken, spela fotboll, äta glass och bygga sandslott.

Vi hade fullt upp i några timmar:)

(Alltså vi låg platt på marken eller satt och höll koll på killarna i vattnet?)

Så skönt att få sol på kroppen!

Och märken;) När jag tog av bikinin så kunde jag konstatera att solen tagit. Det försvinner väl med nästa dusch som syrran sa;)

Det är så vemodigt att det är de allra sista sommardagarna nu. Även om det ska bli vackert väder i veckan. Men sommaren är slut. Kanadagässen samlar ihop sig på gärdena, de är smarta rackare:)

Jag känner mer och mer att man borde inte bo i Sverige. Jag älskar dessvärre mitt Sverige❤️, men jag skulle så gärna vilja bo där det är varmt året om. Jag mår ju så förbannat mycket bättre då.

Jaja.

Vi bestämde oss för en långpromenad med Doris och var nog ute med henne i två timmar. Superskönt väder och att röra på sig. Jag har sån träningsvärk att det är ren fröjd att hålla sig i rörelse när musklerna mjukats upp, men en plåga att stelna till?

.

I morgon är det skola igen. Med diverse möten av olika slag, bland annat ett föräldramöte på tisdag som jag lär gå på. Jag har sagt det förr och vidhåller det, föräldramöten är för dem som inte hört vad som ska sägas ett antal gånger redan 😉 Det är aldrig något nytt. Jag har fått det bekräftat av lärare också och jag prioriterar inte längre att gå på dem. Nu börjar Lovelia ny skola( samma som äldre syskon) med ny klass, och nya lärare. Då går jag:)

Övrigas går jag på om det funkar utan att jag måste logistikplanera en vecka före för att få det att gå ihop. Utvecklingssamtalen däremot – det är där det händer, där får man veta hur just min unge har det. De är viktiga:)

Men allvarligt, ni som har barn. Hur många föräldramöten sitter man inte bara av tiden? Läraren berättar sitt, som jag då hört många gånger förr, och sen öppnar de eventuellt för frågor från föräldrar. Då kommer alltid nån prettofarsa och ska mala på om att han hört att det förekommer en del oegentligheter mellan eleverna. Sen visar det sig alltid att det är hans unge som är en jäkla mobbare. Det går att se redan på föräldern vad det är för ungar man har att göra med?.

Så ska det ältas om klassföräldrar. Bah. Ingen vill vara. Nån offrar sig och sen suras det över att alla ju inte var där. Eller så åker man på det för att man inte kan försvara sig;)

Vi har oftast haft en lista så då behöver man inte tjöta om det egentligen. Vi heter Wetterholm. Dubbel W… och får alltid styra upp nån större aktivitet i femman när de slutar.

Jag driver och raljerar en del här det hoppas jag ni fattar:)

Men jag går bara på vissa möten. Det är helt sant?.

Nu ska jag sova. Är svintrött, måste vara allt ligga på stranden och halvsova som tar ut sin rätt 😉

Vi hörs snart igen!!

Natti natti ?

Kommentarer

  1. C

    Ja, små barn små bekymmer… Vilken skillnad det blir när barnen blir stora. Inte bara barnen förändras, även jag. Har aldrig tidigare varit så orolig för mina barn. Jag ältar, tänker och funderar varje dag på hur de har det i skolan, med vänner, på rasten, i matsalen osv. Förstår inte var alla dessa känslor kommer från?!
    Oroar du dig mycket för dina barn? Du känns alltid så avslappnad ?

  2. Carola

    I dotterns skola har dom tagit bort föräldramöten som hålls varje termin start i alla klasser. Utan varje klass lärare får bestämma om det behövs.

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting