Tänk om man visste att man inte behövde stressa arslet av sig för att passa en tid eftersom man ändå inte skulle komma in i tid.

Jag är så gott som alltid i tid. Inte i god tid nödvändigtvis men i tid:)

Idag hade jag tid på ortopedmottagningen kl 13.20. Med tanke på att jag varit på den säkert hundra gånger minst och aldrig någonsin kommit in på utsatt tid så undrar man ju lite varför man ens stressar;)

Jag är fullt medveten om varför. Det handlar om människor och det som ser ut som en easypeasy grej kan ta en evighet. Folk kräver olika. En del vill ha alla detaljer och är superoroliga, andra är snabba och vill helst bara iväg. Jag förstår det och jag räknar med att bli sittande. Det är helt okey.

Men idag hade jag visst glömt allt jag vet??. För jag stressade som en gnu. Var på Friskis på ett instruktörspass som slutade 12, och snicksnackade med de andra ett tag helt off av trötthet. Så kom jag på att jag ju skulle till sjukhuset. Hem, duscha och iväg, var hemma i 25 minuter:)

Klev in på mottagningen 13.15.

För en liten stund sen kom en sköterska och sa att de som skulle till läkare NS… (givetvis min) de kunde räkna med 30 minuters försening för hon var tvungen att springa till operation. Jahaja. Det hade jag också förträngt:) Att läkarna på sjukhuset plötsligt får nåt akutfall och måste dra.

Så nu sitter jag här och glor 🙂

Filmen på tv har rullat några vändor, jag har spanat på alla patienter och inser hur hungrig jag är:)

Blir spännande att se hur länge jag hänger här.

Jag hade på allvar trott att jag skulle kunna hämta Jack kl 14….jäkla tur att Corrinda och Patricia kunde göra det, jag hade en liten aning långt bak i skallen ändå 😉

Vi bestämde redan i går kväll att de skulle droppa mig här och sen hämta honom. Backupplaner är en paradgren:)

Jaja:)

.

Nåt annat ”kul”.

I år har det inte varit ett så kul år på många fronter. Materiellt så suger det. Min Ac, min frys, min tvättmaskin… säkert mer som jag glömt.

Och nu… en stor spricka i spishällen!

Min spis är en Smeg, inte induktion men 90cm bred. Nypris när vi köpte den 29.000kr….

Vi ville ha flera stora kokplattor, och när vi gjorde om köket kunde vi bredda platsen för spisen. Vilket ju idag gör att det blir jättefult att ställa en vanlig 60(?) bred där. Bra tänkt… eller?

Jaha. Mailade Dicks hushållsservice och det går att laga, priset på det är 10 000kr.

?

Jag är då fan inte gjord av pengar men vad ska jag göra? Det är ju bara att beställa en och hoppas att hemförsäkringen tar en del i alla fall. Hela beloppet lär ju inte ersättas men alla bidrag är välkomna.

Jag frågade om jag kunde använda spisen, och svaret var – med absolut största försiktighet och helst inte. Om fukt kommer ner och sabbar elektroniken så blir det dubbla priset på reparation?

Ok, vi använder nu bara ugnen:) Man kan ju laga en hel del där?och med micron och vattenkokaren kommer man långt. Fem dagars leveranstid och sen ska nån ha tid att göra jobbet också.. får tänka till ordentligt nu.

.

.

Och så där långt kom jag på sjukhuset innan jag blev inropad:)

Nu blir det ingen operation. Nähä. Jaja. Jag är helt med på tänket, man vill inte riskera att försämra de funktioner som jag ju har. I vanlig ordning är de imponerade av att jag kan så mycket fast foten är helt fuckad. Eller för att citera överläkaren som blev inkallad på second opinion :”Det var länge sen jag såg en så dålig fot”?

Vad jag gjort? Inget mer än vara en av de få procent som fick den obligatoriska K-vitaminsprutan i baksida lår istf framsida. Nålen slet sönder ischiasnerven med ganska stora funktionsnedsättningar på underben och fot som följd. Och de är synbara.

Vad jag fick för skadestånd för det? Nada. Noll. Zipp.

Vad jag får för hjälp idag? Ungefär lika mycket som pengar.

Om jag är lite bitter på vården? Ja det är jag. Men det var något man inte visste då. Men idag skulle jag önska att jag kanske kunde få lite mer hjälp. Men Nope, man måste gapa och skrika och själv komma med förslag på åtgärder. Som de sen ratar för landstinget har inte råd.

Att hela mitt liv liksom blev annorlunda på ett mindre bra sätt av att den här läkaren, för det var en läkare, satte en nål nån millimeter fel.. det är bara att blunda för tycker landstinget.

Men! Vafan, det är den här foten och benet jag fick, och då får man göra det bästa av det. Jag går inte runt och är bitter men nog fan är jag avundsjuk på alla med likadana ben och helt fungerande fötter! Allt annat vore en fet lögn. Men jag är ju ändå glad att den funkar, jag gör ju allt som jag vill:) Balansen suger och styrkan och rörligheten är ju kass, men man blir bra på att kompensera?.

Och i mitt huvud så hör jag nu Monty Python sjunga ”Always look at the bright side of lite ” hängandes på korsen;)

.

Tjejerna mötte upp mig i stadsparken med Jack. Vi gick till bibblan och hämtade tusen böcker, och sen handla. Måste ju ha ugnsmat. Idag färdig lasagne. ?

Jack hjälpt till:)

Sen hem.

Ge lillkillen mat, och sen ila ner till fotbollsplanerna för jamies träning. Jack fick åka med i vagnen. Corrinda tog bilen till sin träning och Lovelia är med klassen på Alnäs, och gör samarbetsövningar och lär känna varandra.

Annars är onsdagar en skjutsardag utan dess like.

Jag körde dem dit och ska hämta i morgon.

Nu är jag rätt mör:)

Ska dricka kaffe och jäsa i soffan en stund innan man kan sova:)

Vi hörs snart:)?