Okategoriserade

Dubbelt upp:)och lite strul;)

Hej och hå vilken dag det blev:)

Kanske mer att starten på dagen blev knasig, men ja. Jag hade bokat en tid för service på min bil idag, och skulle lämna den 8.10. Det är en stökig tid för det är mitt i att kidsen går till skolan, men visst. Man får den tid man får liksom. Jag skulle träna sen, klockan nio, så Patricia skulle hämta upp mig i pappas bil när jag lämnat min. Hemma så stod givetvis fel bil ytterst, jag har en lång uppfart där det ryms fyra bilar eller så, men inte i bredd. Det är konstant fel bil som står ytterst, den som behöver tankas eller som idag, den som inte skulle på service. Dessutom var det frost?? Detta otyg som man sluppit mest hela vintern, men nu minsann. Det var bara till att skrapa rutor och byta plats på dem och sen susade jag iväg. Patricia skulle komma senare.

Åkte till Upplands motor, och klev in med nycklarna i högsta hugg.

”Hej jag skulle lämna min bil på service”

Han letade i datorn, men kunde inte hitta nån tid, och jag blev alldeles svettig, det finns fler Upplands motor, bland annat i Upplands väsby, hade jag bokat fel?

Jag hade fått mail av serviceteknikern igår så jag letade fram det, och sa vad han hette, och han jobbade ju där, men med Volvo? Märkligt att han skulle serva min Dacia…men jag blev invisad och pratade med honom, och lämnade nycklarna. Han tittade på dem och frågade om jag hade en Dacia? Eh jaaa.

Han servade ju inga sådana, och han hade minsann bokat in en Volvo v5. Jaha vad kul det vore, om jag hade en sån;) Det visade sig att jag måste ha sluntit på tangenterna och skrivit en siffra i reg.numret fel. Fast jag fick upp rätt uppgifter, tyckte jag, men den kanske har samma färg och årsmodell som min, så noga kollade jag inte.

Och fick vackert gå ut till servicedisken och erkänna mitt misstag. Han hade hittat felet han med, och försökte boka in mig på en annan tid idag men hade inga, men jag får komma i morgon:) Klockan 13.00, så det blir bättre. Men så klantigt. Jag som brukar trippelkolla för jag gillar inte när det blir fel.

PÅ torsdag har jag tid för att laga stenskott, och mest troligt komma jag behöva byta rutan, för det ser ut som det är fler än tre och då gör man tydligen det. Det vet jag inte om jag tänker göra:) Kan ju i sådana fall vänta tills den spricker, eller i alla fall att stenskotten börjar växa.

Jaja, jag messade Patricia att vi kunde mötas på träningen i stället, och så körde jag dit. Vår ledare tyckte det var märkligt att vi inte kunde samåka, han vet ju att vi bor ihop, så då fick jag ju erkänna anledningen för honom:) Vi tränade, och det var ohyggligt jobbigt idag. Inte för att det var jobbigare än vanligt, men JAG var i värdelös form. Jag har haft ont i ryggen några dagar, och nu kändes det så där tungt i kroppen som det kan göra innan man blir förkyld.

SÅ HIMLA BRA att jag då skulle åka därifrån till nästa pass:D

En av våra absoluta favoriter har varit borta ett tag, eller så är det bara vi som inte fattat att han bytt efternamn(?) men nu hade syrran hittat ett cirkelfyspass med honom.

Det var på det senaste stället, där det kostar 40kr/timmen att parkera, men för vissa ledare gör man det. Inte för alla, men för vissa:) Det var i en liten sal, så det blev sådär trångt och råddigt som det alltid var förut, på dåtiden när jag började. Då var det cirkelfys i små hallar, och man stod nästan på varandra, det ger en speciell stämning. Och äntligen fick man en klapp på axeln och ett ”bra!”

Jag vet inte om folk har klagat, för förut så var det många ledare som tog i en. En klapp på axeln, ryggen eller benet, beroende på vilken kroppsdel man vände åt deras håll:) Men nu…ingen tar i en!! Jag är nästan färdig att instämma i den gamla boktiteln:”Om ingen nyper mig i rumpan snart så går jag hem” 🙂

Och just ja, det finns lättkränkta rackare – jag menar såklart inte att ledarna ska nypa en i arslet, men jag vill ha en klapp på axeln. Det gör att man fattar att just jag är bra, och att det inte är ett allmänt utrop:)

Men jag har hört så många som känner sig kränkta av en klapp på axeln, så tja… Vad vet jag? Men nu är ordningen återställd, och jag kommer behöva dubbla pass varje tisdag:)

Nu var det gräsligt jobbigt, för jag var ju redan trött, men det var härligt att träna med honom igen:) Ni som vet, ni vet.

.

Och sen så åkte vi hem, käkade semla som afterworkmål;)Jag stannad på Ica på vägen och och köpte semlebullar och grädde till de som inte gillar mandelmassa, och sen slog jag till på ett tvåpack nutellasemlor och ett tvåpack vaniljsemlor. Jag var trött och hungrig, okey?:)

Jag vräkte inte i mig två, utan delade på dem och åt sammanlagt en, och sen in i duschen och sen mådde jag lite illa;) så jag smaskade i en banan också. Jag fastade igår och käkade frukost som vanligt i morse, men kroppen ville kanske ha lite mer än semlor efter två tuffa träningspass;)

Ryggen gjorde ont, och huvudvärken steg, det hör ju ihop, och jag lade mig för att sova en timme. Vaknade och var trött och sur och mådde skit, men upp och iväg på utvecklingssamtal med Jamie. Efter några minuter på fötter var jag pigg igen, men alltså vad eländig ryggen har varit idag!

Jag skulle tro att jag har sträckt mig lite, för det är på ena sidan och känns muskulärt, men det gör ju inte det hela mindre smärtsamt. Jag åkte hem igen, hamnade i köket med kidsen, och drack dagens första kopp kaffe. Vid fyra på eftermiddagen. Det är lite märkligt att jag ofta dricker typ en och en halv liter kaffe om dagen, och andra dagar inte ett skit och känner inte av det, medan andra får huvudvärk om de missar morgonkaffet och först får i sig det till fikat vid tio.

Jag klagar inte:)

Sen kröp jag ner i soffan och läste, det var ungefär det jag orkade med. Novalie lagade mat idag, och Trixie och Lovelia var på fest på skolan, så vi var få runt bordet. Mat gjorde underverk med huvudvärken, nacken och ryggen fick lite hjälp av värktabletter, och just nu känns det bra.

.

Igår tatuerade sig Corrinda och Patricia, jag ska se om jag får visa er, det är fina tattoos. Jag roade mig med att skjutsa pappa och mamma till vårdcentralen och sen hade jag inget roligare för mig än att skriva. Vilket ju är det bästa:) Jag hade en deadline, och plötsligt fick jag för mig att jag skulle börja ändra om och flytta stycken hit och dit. Så, den text som var klar för att skickas in, blev omarbetad och ganska rejält förändrad. Till sist var jag ganska så snurrig, så det blir spännande att se vad de andra säger.

I morgon har jag flera deadlines, och sen ett cirkelfyspass på kvällen, så jag hoppas att ryggen känns bra tills dess. Och så ska jag ju lämna in bilen då:) Nytt försök, hehe.

Jag noterade förra veckan att mina lysen var sämre än vanligt, och kontrollerade det hela, och visst var det så att en glödlampa börjar ge sig. Jag bytte lampa samma dag som Jack föddes, fast på den andra sidan, den här är aldrig bytt så de håller ju länge. Det var så knöligt, att jag nu bad dem fixa det. Fett najs att slippa krångla med det:)

Jaja, nu ska jag kolla klart på Elementary och sen hoppa i säng och läsa klart:)

Vi hörs snart igen:)

Kommentarer

  1. Barbro Carlsson

    Okq8 har en backup försäkring med den har man två glasrutebyten/år självrisken betalar dem. Jätteskönt att bara betala och få tillbaka pengar om någon dag.

  2. Malin

    Du e rolig du, eller så är det jag som inte hänger med. Men du skriver först om att du fick huvudvärk. Och sen om hur bra du klarar dig utan kaffe, att du inte får huvudvärk fast du inte dricker kaffe på hela dan. Det slog dig aldrig att det kanske var just kaffets uteblivande som orsakade den där huvudvärken?

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Nej, absolut inte:) Men jag fattar hur du tänker 😜Jag har oftast huvudvärk pga musklerna i nacke/rygg, och det känns väldigt väl när det är det:) Har jag annan slags huvudvärk, vilket ändå är ganska sällan, så känns det helt annorlunda.
      Är det från nacke/rygg som igår så drar det och värker hela vägen från skuldrorna upp längs nackmusklerna, medan det annars värker inuti huvudet på ett annat vis. Svårt att förklara märker jag, men jag får faktiskt aldrig huvudvärk av kaffebrist😅

  3. S.

    Jag tillhör dessa som absolut inte vill ha en klapp på axeln 🙂 Handlar inte om att jag känner mig kränkt, handlar om att man inte vill att en ”främmande” människa kommer innanför ens personliga sfär. De som får ta på mig är familj och vänner, även om det bara handlar om en simpel klapp – jag tycker det är onajs. Som ledare är det smart att inte chansa eftersom det är 50/50 om det är en uppskattad gest eller en gest som väcker obehag. Tråkigt för er som uppskattar det dock, att det undviks.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag fattar:) Men jag håller inte med. Jag tror på mer kroppskontakt generellt. Man skapar en relation, man blir vänligare och som det flockdjur vi ändå är ligger det nog i våra gener. Vi mår bra av det. Men, jag har varit väldigt emot det i många år, hatade att kramas när man hälsar exemplevis.. men efter att ha hamnat i influencervärlden där det kramas och kindpussas hej vilt;) så släppte det. Jag är sällan den som påbörjar en kram, men jag har inget emot det idag. Det är samma med en klapp på axeln, jag har fattat att det inte handlar om ett integritetsintrång utan att det är en uppmuntrande gest, och det känns exakt så – uppmuntrande 🙂
      Men som sagt, jag fattar, men håller inte med🤗

  4. Maja

    Skönt att höra att de slutat klappa på en. Jag avskyr verkligen när människor jag inte väljer rör vid mig utan att först kolla om det är okej. Förstår verkligen inte varför man ska ta på en annan människan utan att fråga först, det är respektlöst.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Respektlöst? Ja så kan man kanske tycka. Jag tycker inte om att bli tagen på i alla möjliga sammanhang men när det gäller att förtydliga att det gäller mig, då uppskattar jag det.
      Och ”ta på” är ju en överdrift, det är en snabb klapp på axeln, ett hejjadig!
      Det tror jag människor mår bra av, mänsklig beröring är något vi behöver.

          1. Maja

            Beröring som får wn att känna sig obekväm är inte positivt. Bara för att man inte vill att en viss människa tar på en betyder det inte att man inte behöver eller vill ha beröring alls. Jag vill bara välja själv vem som tar på mig och att inte respektera det, eller ens ta reda på om det är okej att ta på mig när jag tränar är respektlöst

          2. Profilbild
            familjenannorlunda

            Och det är lite det jag tycker har blivit konstigt. När blev det så? När blev vi människor så bekymrade över att nån annan rör vid en, och när blev det respektlöst? Obekvämt . Är även det djupt i generna? Beröring är ju ett sätt att skapa band och tillhörighet, något som används av läkare, mäklare osv.😜Jag funderar alltså rent generellt inte dig personligen. 🙂

          3. Maja

            Jag tror att det blev så när folk vågade säga ifrån. Jag är uppfostrad så att aldrig behöva krama gamla mostrar, fastrar eller en massa andra människor som jag inte har en relation till, jag kramar dem jag vill. Jag älskar närhet och kramar men bara från människor jag själv släpper in. Jag förstår inte kramar som hälsning av folk jag knappt känner😀 Märklare kan jag ta i hand, lika så min chef mm det är en artig och bekväm handling😀

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting