Okategoriserade

Operation Rimfrost

Heja polisen!!

Förra året hade vi flest skjutningar i Uppsala av hela Sverige. Vilken konstig mening det blev…!

Uppsala hade flest skjutningar förra året, flest i Sverige… Jaja, min hjärna är inte helt påkopplad i dag, det vet jag redan. Ni fattar vad jag menar:)

Och så kan man inte ha det! Uppsala, min lilla fina stad, staden lagom. Jäkla bus!

Nu ska polisen ta krafttag, och punktbevaka 110 busar, eller det kanske heter kriminella;) JAG ÄLSKAR DET! Buset kan fara åt skogen, de gör ingen människa lycklig, så då kan de lika gärna försvinna. Polisen kallar det för Operation Rimfrost, och idag hamnade vi mitt upp i det:)

Jag gillar ju poliser, det är ingen hemlighet. Män i uniform är alltid lite extra fina. Blåljusmän har liksom en guldstjärna med sig redan från början. Jaja, det finns rötägg där med, men de finns ju överallt. Och JA, alla kvinnliga poliser är bra de med, såklart, men hjärtat slår inte lite snabbare vid åsynen av dem:D

En liten bit utanför city ligger mina hoods, jag är uppvuxen i Nåntuna, såg Sävja byggas som tonåring, flyttade tillbaka till Vilan när jag var tvåbarnsmamma och hit till Bergsbrunna som sexbarnsmamma.

Sävja är bebisen i området med sina kanske 35-40 år, och där har det alltid varit stökigt. I perioder värre än annars och ibland ganska lugnt, helt beroende på klientelet så klart. Vi har haft flera kullar av bråkstakar som vuxit upp, klippt sig och skaffat sig jobb, alternativt sitter av sin tid i fängelse. Just nu är det ganska stökigt och polisen är där mest hela tiden.

Och tydligen så kommer många av de nu punktbevakade kriminella därifrån. Inte det minsta förvånad.   Jag är ju sådär att jag sällan är rädd för att gå ensam ute, inte ens sena kvällar eller nätter. Det här är MINA hoods som sagt, jag har vuxit upp här och nej, jag har aldrig tillhört buset:)(kanske pyttepyttelite….haha) Men så fan att jag tänker gå runt och vara rädd.

I dag på väg från träningen så skulle vi lämna ett paket som Patricia skulle skicka tillbaka, så vi körde upp till Sävja där DHL-ombudet ligger. I korsningen där man kör in till mamma och pappa stod fler polisbilar och stoppade folk, och vi gled fint igenom. Fasen också:) Vi bestämde genast att vi tar samma väg tillbaka för alltså…man vill ju prata lite med polisen när man har möjlighet:)

Jag skulle lämna böcker så vi körde vidare till bibblan, syrran väntade i bilen, och precis när jag klev ur så svängde en polisbil in på gatan. Jag skuttade in med mina böcker, lämnade dem och mötte en polis på min väg ut, flinade och förberedde något lustigt jag skulle säga till syrran. Typ att hon säkert gasat runt där på parkeringen för att locka dit dem:) Helt tramsigt fjoll alltså. Utanför bibblan stod nästa polis som jag nästan krockade med, han hade span på ”några busar inne på biblioteket” sa han i sin radio.

Alltså hallå??? Jag kom ju därifrån, det var hur lugnt som helst där inne, vad hade jag missat? Nästa polisbil kom snabbt körande och fler gubbar hoppade ur och in på biblioteket. Alltså suck, här missade man veckans potentiellt bästa blogginlägg… med en minut:)

Jaja, vi åkte tillbaka, såg ytterligare en polisbil som stod med blåljusen på och där de stod och kontrollerade några personers tillhörigheter. Sen fastnade vi (äntligen)i poliskontrollen, som inte var roligare än att syrran fick visa körkortet. Vi åkte hem, och precis när vi stannade så fick jag ett sms från Lovelia, och när jag läste det såg jag att Patricia ju skickat en bild på ett paket som jag skulle HÄMTA. I Sävja…där jag nyss var. Jag hade fått hennes körkort tidigare, men glömde helt bort det. Jaha bara att åka tillbaka:) Lovat är lovat.

Vi tog en annan väg. Skojade om att vi skulle framstå som värsta stalkers, som gluttare, och tramsiga fjollor om vi blev stoppade igen. Skojade friskt om att vi kanske skulle byta bil, eller att jag skulle köra och massa trams:) Mötte ett antal poliser och såg ännu fler, men lyckades hämta paketet utan problem. Åkte hem igen. När jag klev ur och skulle säga hejsvejs, så kom jag på att jag ju skulle låna hennes bil! Amenvafan! Har huvudet inte varit korrekt påskruvat och glappar eller vad?

Åkte hem till syrran, klev ur, stod och snackade om hur hennes träd på framsidan ska beskäras och lite buskar och sånt, och så skulle jag åka hem. Höll på att glömma bilnyckeln. Kom äntligen iväg, och träffade såklart på polisen i rondellen. De blinkade för övrigt inte när de skulle köra ut….minuspoäng.

Ja. Lite så, svamligt:) Jag har lämnat in pappas bil på service, och Corrinda tar min till jobbet, så vi har ingen bil att ta oss till träningen i. Därför lånade jag syrrans. Och nej, vi stalkade inte polisen, jag skojade, men det kändes så:)

Jag tycker det är kanon, det ska vara jobbigt att vara kriminell. Heja polisen:)

Och resten av alla viktiga personer på arbetsmarknaden 👌🏼

.

Ju längre dagen led idag, ju värre kändes träningsvärken. När det var dags att värma upp inför HITen så var det ganska plågsamt, värst i magen. Så att göra situps med en tung boll var inte så skönt.Så nu känner jag mig återigen som The Rock.

the rock

Exakt så där känns mina armar. EXAKT. Och nacke…men det är väldigt konstigt att det inte syns lika mycket som det känns;)

Och framsida lår! Oklart varför men de känns också som hans armar…misstänker att de är större än mina lår:D

Ja. Vet ni, jag hade nån slags tanke med det här inlägget, och det var inte poliser eller träningsvärk, utan nåt annat. Som jag glömt. För som sagt, huvudet glappar idag.

Jag borde fortsätta skriva men vet inte om det är en så klok ide, kan bli väldigt mycket raderande när huvudet klarnat sen:)

Kanske gå och sova? Det skulle kunna vara en briljant ide:) För då skulle jag kunna läsa lite.

Ja så får det bli! Jag loggar ut från plugg och in på skönlitteratur, som ändå har med plugget att göra:)

Kanske kommer jag på vad jag skulle skriva om också, men mest troligt inte, det var säkert inget viktigt.

Ha det så bra nu, vi hörs snart igen!

 

 

 

Kommentarer

  1. Rille

    I min hemstad har de haft problem med narkotikahandel på biblioteket, kanske likadant i Sävja? Finns det något bättre än en holk och en Hemingway, som jag brukar säga.

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting