Okategoriserade

Poliser överallt!

Så gick denna dagen med då. Ganska snabbt också.

Jag började den med att åka och träna, ett instruktörspass. Jag var inte bokad när jag gick och lade mig, utan hade reservplats ett. Vid sex på morgonen hörde jag att det kom ett sms och ett mail samtidigt, så jag förstod att det var från Friskis, jag får alltid så. Och när jag vaknade vid kvart över sju så var jag ju bokad. Bara att följa ödet:)

Jag har en grym träningsvärk i magen, det är härligt förfärligt. Härligt för att det då bevisligen finns några muskler att ha ont i, förfärligt för att de gör väldigt ont;) Att lägga sig ner på golvet på rygg var plågsamt, för att inte tala om att göra situps. Det känns som man har värsta sixpacket på magen, och varje gång man lyfter på tröjan för att kolla, så är det samma gamla vanlig enpack…? Fluffigt och lite oformligt. Så knepigt;)

När jag körde den vanliga vägen, och hade sådär lagom med tid på mig, så var vägen plötsligt avstängd. Alltså dessa vägarbeten! De gör en ju gråhårig! Överallt, och inte sjutton kör jag där varenda dag, så deras informationstavlor missar man ju. Det finns ingen bra alternativ väg därifrån så det blev plattan i mattan och ganska stressigt. Men tacksamt nog fanns det en parkeringsplats precis utanför dörren. Idag var vi fem tjejer, och det blir massa småsnack och skratt.

På väg hem så fick jag sms från verkstaden att pappas bil var klar att hämtas, så jag messade syrran, vars bil jag ju körde, och frågade om vi skulle hämta direkt eller senare. Hon hade klivit upp ganska precis så vi bestämde senare:D

I stället åkte jag hem, utan några motorstopp alls. Jag är inte helt kompis med syrrans bil nämligen , den är väldigt kinkig med gasen, och antingen dör den eller så vrålar man iväg som om man fick körkortet i flingpaketet samma morgon;) Patricia gjorde precis frukost och skulle gå ut och sätta sig så jag tog med mitt kaffe ut och så satt vi faktiskt i solen en tjugo minuter och njöt. Det är årets första kaffe utomhus, och det kommer följas av många fler. Jag älskar att sitta ute och kan dricka hur många koppar som helst. Sen duschade jag och parkerade vid datorn och skrev på min essä. Satt där i flera timmar och fick hyfsad ordning på den. Den är inte klar, men i alla fall på väg.

Rätt var det var så damp ett mail in från läraren i en av de andra kurserna. Han undrade om jag skickat nån text  till honom, för han kunde inte se nån. Deadline i måndags….

Jag har varit SÅ noga med att skriva upp alla deadlines och fick hjärtat i halsgropen. Vafan! Jag har inte skrivit klart det, för planen var att det skulle vara inne 8 april. Inte 30/3…

Efter några mail fram och tillbaka så visade det sig att det skrivschema jag hade, och har haft hela kursen, blivit uppdaterat nån gång vid jul, och det måst jag ha missat helt. Märkligt ändå, för datumen stämde hela vägen fram till nu. Jag blev så jäkla irriterad, på mig själv då, för jag har ju som sagt varit supernoga och planerar ju efter alla kursernas deadlines. Jag läser ju tre stycken parallellt så det är liksom tvunget att ha koll. Men jag får skicka in det till den åttonde, men det var på nåder…så jag lär försöka rappa på med den. Tio sidor action…tjohej.

Fan också, nu blev jag stressad. Man ska aldrig tro att man har kontroll för då skiter det sig, bättre att gå runt och vara lite småstressad;)

.

Jahaja, fan. Men nu skulle bilen hämtas, så jag hämtade upp syrran och så körde vi dit. Det var en liten service, kostade bara 2 lax, mot min jäkla sextusen kronorsvariant. Man kan ju undra vem av oss som kör budget och vem som kör Honda:) Vi tog en repa i bilhallen för att kolla. Jag har ju en sjusitsig som jag älskar, det är en Dacia. Den är rymlig som sjutton inuti, på alla platser sitter man väldigt bra, jag kan utan problem köra sju vuxna i den, plus några väskor bagage, men den är ändå relativt smidig och inte alls så stor som övriga sjusitsar. Alltså de är ju typ som min gamla folkabuss…. Jag har kört runt i stor buss i typ femton år och känner att jag gärna slipper det. Det är skönt att kunna fickparkera och att veta att jag kommer ner i alla parkeringsgarage. Men man måste ju ha lite koll på utbudet, så jag kikar alltid. OM jag skulle köpa ny så vill jag ha en nyare sjusitsig Dacia, och det finns visst inte, det verkar som de inte tillverkas längre. Så, då kommer det inte bli nån ny(are) bil.

Syrran som pendlar behöver däremot byta sin, men just idag fanns det mest sportbilar, med två skålade säten och inget baksäte, eller en liten pluttsoffa där bak där kanske Jack skulle rymmas, framåtvända utan barnstol;)

Vi åkte hem igen:)

.

Jag hann skriva lite till, innan de var dags för att återigen byta om till träningskläder för att köra ett cirkelfyspass. Den här gången på Fyrishov, längst bort av alla anläggningar, men en bra ledare:)

Det passar mig finfint att köra dubbla pass, även om man kanske kan anta att Beach 2020 blir inställt det med, så känns det jäkligt najs.

Hem via Ica och sen käka. Jag hade köpt nån form av kycklingkebab kött, som var som pulled pork/beef/chicken. Det var riktigt gott! Vi åt dem med mjuka tortillabröd och massa grönsaker. Ja, eller jag hann inte på bröden utan körde med hårda chips istället. Helt ok. Något man kan göra om helt klart. Sen duscha och sen casta Robinson för att sen återigen parkera med datorn i knät. Här kommer jag bli kvar i några timmar:)

.

Just ja, poliserna som är överallt, som rubriken säger:) Men de är verkligen det. Men de kör iväg så fort man försöker närma sig och få lite kontakt…? 🙂 Jag antar att det är ganska säkert att det inte blir nån polisdejt den här gången heller;) Skit också;)

Syrran messade när hon var och tankade att nu var de på ica också och vi hade en intelligent konversation om vad deras ärende var där? De hade visst kollat clementinerna…hm.. jag visste det, de där orangea rackarna är busiga;) De var från Italien, så syrran fick inte köpa några, utan hålla andan och rappa på iväg. Sen hade de tydligen kollat en epa-traktor. Kanske nån som körde en anings för snabbt? De där småungarna som kör är ganska trafikfarliga så jag skulle gärna se att både epa-traktorer och de där små bilarna försvinner från vägarna.

När vi var där på kvällen igen sen så nog var polisen där, med flera bilar och piketbussen. Nästan så man ledsnar på dem:) Haha, nä, jag tycker det är suveränt. Fast lite undrar man ju hur mycket kriminella vi har här ute? Och var de är, för vi går runt i alla områden sent fredagkvällar och det är helt dött. Förutom en och annan polisbil då….;)

Så, de var min dag det!

.

I morgon ska jag fixa fransarna, jag ser fram emot att få prata och bli ompysslad. Dau är alltid ett under av hygien så att gå dit är helt coronasäkert. Det spelar ingen roll om det är pandemi eller inte, hon är alltid supernoga med allt. Love it ♥

Sen har jag glömt resten jag ska göra men det komma jag väl på 😉

Vi hörs då!

Natti natti på er ♥

Kommentarer

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing