Reklam och annonslänk för Cellbes

Just idag känns det som att jag aldrig kommer få användning för den, det är svinkallt och snöar ute🤷🏼‍♀️

Men för bara några dagar sen så satt jag ute och jäste i bikini ☀️

Den här :

Byxorna till ser ut såhär

De sitter perfekt. Jag har annars gärna lite mer tyg🙈 men de här täcker hela rumpan ordentligt och man känner sig inte så avklädd 🙂

De finns i en härlig blommig variant också. Överdelen är ju en hel vanlig knytvariant och egentligen inte helt optimal för mig som ett: knappt har nån byst, och två: leker i vattnet så den inte sitter på plats 🙂

Men, jag ville ha en så enkel som möjligt, jag blir brun väldigt fort och får alltid massa ränder, de här trekantsbh:arna är smala och flyttbara 👌🏼. Att kamo är min svaghet vet vi ju alla vid det här laget 🙂

Trixie köpte den här:

Sjukt snygg!! Sitter svinbra på henne. Hon är en riktig säl i vattnet och hade förra året en likande min och fick hela tiden rätta till den. Asjobbigt. Med denna kommer allt sitta på plats:)

Alla bikinisarna hittar ni här och jag ser nu att det dessutom är 20% rabatt 👌🏼

Lucky you🌸🌸

Tanken är att jag ska skriva och Sellman tycker jag kan skjuta lite på det😍

Och det gör jag, för de här stunderna med katt i famnen går under kategorin Själavård. Balsam för själen. Harmoni, lugn och ro, osv. Blodtrycket sjunker, pulsen är låg. Njutningsfullt.

Men, snart har han ledsnat, vi har suttit ihop nu en timme, två stora kaffe har hunnits med. Tur att Novalie är hemma på distans och kunde komma med påtår 😉

Idag är det deadline för två av mina texter. Den ena skickade jag in igår men den andra vill jag rensa lite i först.

Essän är klar👌🏼

Texten som ska in nu är en fantasyhistoria som jag inte haft nåt flyt i alls. Det är samma som jag jobbat på förr och tyckt mkt om men just nu vet jag inte. Jag skriver och det går bra men jag är inte helt förtjust i det. Tycker att det är dåligt🙈😆

Att då få läsa kursarnas feedback gör underverk. De pushar, tycker det är bra och spännande och påpekar utan att jag frågat just det jag tvekar på. Får jag till exempel fram osäkerhetskänslorna mellan mina huvudkaraktärer?? Jag är tveksam men de känner den klart och tydligt. Då finns den där:)

Igår läste jag lärarens feedback också, hade glömt det🙈 och efter att ha scrollat mig igenom tusen kommentarer i sidomarginalen om ord som skulle kunna bytas ut eller frågeställningar som mest grundar sig i att hon inte läst hela, det är många sidor utanför kursen, så kände jag mest att det var elände. Men så kom jag till hennes feedback längst ner och där var det bara positiva saker:) Bra känsla, bra språk, bra spänning, bra interagerande mellan karaktärerna, snygga vidunder och en önskan att få läsa mer 🙂

Okej, jag ska sluta vara så självkritisk:)

Jag har suttit med texter hela helgen. Dagarna i ända och stor del av kvällarna med. Det har ramlat på och då är det bara kul.

Igår messade Janelle till familjen om en utflykt. Jag hade ju inte tid, men hon, Patricia,Corrinda, Novalie, Trixie, Lovelia och Jordan, plus Jack såklart, åkte till Fjällnora och grillade korv. Lekte på lekplats och säkerligen kände på isbitarna i sjön:)

Jamie var hemma med kompisar och jag satt där jag satt. Helt underbart att de umgås sådär frivilligt, det känns fint i mammahjärtat. Min ambition och önskan har ju varit att få ihop syskonskaran till en homogen enhet. En solid grupp man känner sig trygg med, där man kan få vara som man är. Givetvis finns det olikheter mellan dem och vissa går bättre ihop än andra, det är också lite olika beroende på var de befinner sig i livet:) Men de funkar fint ihop och gillar helt uppenbart varandras sällskap 🤗

Tio poäng av tio möjliga till mig😎

Jag kan ju såklart inte ta åt mig äran ensam, det är ju bra grundmaterial att jobba med;) men även om de inte fattar det, så har jag alltid försökt få alla nöjda. Jag har försökt hålla de mindre borta från de störres rum, och de har sällan gått in oinbjudna. Det ska knackas först, man slänger inte bara upp en dörr osv. Jag har också en lillasyrra, om än bara en 🤗

Men helt uppenbart har jag iaf lyckats få dem att gilla varandra. Inte vara som katt och hund.

Fast …😂

Även katter och hundar kan gilla varandra:)

Nu flyttade han sig!! Dags att skriva, vi hörs snart 🙂

Reklam för Ellos

.

Äntligen har dagarna som jag, och säkert många med mig längtar efter kommit 🌸Visst kan det bli bakslag än, jag har varit med om snö i maj. Och jag bor i Uppsala:)

Men, det går stadigt framåt. Och då vill jag ha lätta kläder🤗

Lite såhär :

Byxor

Shorts

Topp

Blå klänning

Rosa småblommig klänning

Brunprickig

Stora blommor

Linne

Jag har sällan ljusa byxor, av den enda anledningen att jag är lite av en smutsgris😂Jag smutsar ner dem direkt. Men jag tycker det är sommarfräscht och snyggt till linnen och toppar.

Den här lite annorlunda modellen ⬇️ påminner mig om fiskarbyxorna jag köpte på en strand utomlands, fast både snyggare och smartare:)

Shorts är min melodi, och de här under är i en lagom längd, inte för långa och absolut inte för korta.

Linnet har jag fast i en annan färg, förrförra årets tror jag, perfekt modell. Jag gillar när axelbanden är tunna så man slipper få ränder av dem. Jag blir brun supersnabbt och har lärt mig(försöker komma ihåg bara😅) att använda sådana här.

Jag tycker ändå om både ärmlöst och kortärmade blusar/toppar 🤗 Ibland vill man ju känna sig mer klädd än i ett litet linne.

Den här ljust gula blusen i bubbligt material är så himla fin:)

Den svarta är supersöt, med smock som är både snyggt och får plagget att sitta perfekt👌🏼

Nu är det ju också primetime för klänningar 😍

Den här brunprickiga är helt i min smak, jag älskar ju prickar:)

Jag tycker det är lite 40-talsvibbar över den? Visst? Så snygg!

Den här omlottklänningen är en favorit den med, praktiskt och snygg modell som passar alla kroppar.

Det småblommiga mönstret är väldigt somrigt tycker jag, och rosa är ju favvofärgen så den är klockren:)

Ellos har storlekar som passar alla, och massa olika modeller så alla kan hitta sina preferenser:)

En annan modell, med lite större blommor, jag blir så glad när jag ser den🌸🤗 En riktig midsommardröm🙂

Den här ljusblå omlotten med volang då 😍😍

Pasteller är verkligen VÅR och sommar för mig:)

.

Ni ska få en rabattkod av mig, som ger er 33% rabatt på den dyraste varan(ordinarie pris, och alla märken)

Inte nog med det utan den ger er även 5% rabatt på nedsatta priser 👌🏼Koden är: 435410

Ellos hittar ni HÄR 🤗

Jag snöar in på saker, och vissa grejor måste man bara veta för att sen kunna gå vidare med sitt liv. Som hur långa folk är till exempel. 😂

Fråga mig inte varför det är så intressant men jag kan fundera mig tokig på just det. Skådisar är det allra oftast och då är det rätt enkelt, man går till IMDB, en app, eller sida, där allt som är värt att veta om skådisarna finns. Längd, fru/man, barn, ålder, vilka filmer de medverkar i osv.

Det kan vara så att längden inte stämmer helt kanske men det är strunt samma, för då har jag fått ett svar, och kan som sagt gå vidare.

I det riktiga livet, folk jag träffar, så är det inte speciellt noga. Där ser man på ett helt annat sätt, och det räcker med att veta om de är längre eller kortare än mig:)

Om folk inte är väldigt långa, som vår ledare på Friskis, som är nästan två meter, eller väldigt korta, typ under 150cm, då blir det aningens mer intressant 🙈😂

Men ni vet, (eller så har ni mer riktiga saker att fundera på i era liv)man kollar exempelvis på Matrix och blir plötsligt otroligt nyfiken på hur lång Keanu Reeves egentligen är???

IMDB svarar omedelbart :

Först inser jag att han är född på samma dag som Jordan;) Eller okey då, tvärtom🙈 Hans namn betyder Liten bris från bergen, på hawaiiska.

Och han är 185 cm lång 🙂

Keanu Reeves är för övrigt en av mina absoluta favoriter❤️

Han är en bra skådis med en underbar röst:)

Eftersom jag själv är en aning fixerad vid just längd, så borde det ju inte förvåna mig att så många frågar MIG det. Hur lång är du?

Jag ställde frågan på instagram och det var jämnt:

Svaret är att jag är 169cm lång. Och en halv! Men den brukar folk vifta bort:)

De fattar inte hur viktig den är 😂

Jag älskar min längd, den är precis perfekt. Om jag inte gjort den operation jag gjort i mitt friska knä, för att sakta ner tillväxten och därmed låta det sämre ”komma ikapp” så hade jag varit några centimeter längre. Med med snedare rygg 😉

Jag är tillräckligt lång för att se hyfsat på konserter, men inte så lång att jag känner mig i vägen. Jag kan utan problem ha klackar utan att känna mig som en flaggstång, men nu har jag sällan det för jag föredrar gympadojor 🙂

Byxor är ofta lagom långa, sällan för korta eller för långa. Jag är lagom lång i förhållande till de män jag av någon anledning känner för att krama:) Man vill ju hamna på rätt ställe liksom 😂

Tjejer kramar jag inte så ofta, för jag gillar inte närkontakt. På så vis är pandemin helt ok för allt detta okynneskramande har upphört. Inga mer kramar när man träffas. Passar mig perfekt.

Fast vissa VILL man ju krama såklart:)

Jag är längre än Janelle, Patricia, Trixie och Jordan och Jamie än så länge. Killarnas estimerade längd enligt längdtabellerna från BVC är upp emot 190 så det gäller att passa på att titta ner på dem nu:)

Robban och Corrinda är båda längre medan Novalie och Lovelia sträcker sig så långt de kan, men om jag också gör det så är vi lika långa:) Helt ärligt tror jag de båda är längre än mig men jag låter dem tro tvärtom 😉

I min ursprungsfamilj kallas jag för kortis, för de har alla varit längre än mig. Mamma har iofs krympt lite men både hon och syrran är/var över 175, och pappa över 180.

.

Ja, sånt här kan jag sitta och fundera på:)

Corrinda är lite likadan, ett tag satt vi och IMDB:ade hur långa alla Hemsworth- männen är:) Chris 190, Liam 192 och äldsta brorsan Luke drog nitlotten i längdlotteriet och stannade på 175🤷🏼‍♀️

Ja. Så varför är det intressant?? Jag har ingen aning! För det är ju strunt samma, så länge fötterna når ner till marken liksom 🙂

Men jag antar att alla kanske har nån sån här grej??? Säg att det är så, att ni är lika? Fast kanske på annat?

😂🤗

Nåväl. Så är det, natti natti med er 😘

Reklam och annonslänk för Matsmart

.

Så var det fredag igen då. Nån som hann med?? 😂

Snön ligger kvar, det blåser rejält och är inte speciellt härligt ute. April levererar enligt sitt rykte i år, på mest ont faktiskt. Men i alla fall, så vill jag tipsa lite om vad som finns på Matsmart just nu:)

De har fått in massor av kläder från Pierre Robert (uttalas Pirre Råbert😂här hemma)

De här SportBH arna gillar jag att använda till vardags. Så även för er som inte tränar alltså:)

Jag gillar även trosorna men kanske inte med så mkt färg som lyser igenom träningstightsen:) Även de är suveräna vardagsunderkläder!

Till barnen har de ett parti av Mumin, både strumpor och vantar

Jag har ingen med så här små fötter längre, den som har minst har 37-38. Jamie och Jordan är uppe där nu, kanske mer 38 till och med. Rejäla fötter, så man står stadigt 😉

Senast jag handlade köpte jag ett antal av de här. Fun Light med Moijito är makalöst god 😍

Den bakom finns inte för tillfället vad jag såg, men hittar ni den rekommenderar jag varmt. Båda de här använder vi dels som saft, men även som smaksättare på kolsyrat vatten. Då bara en liten skvätt så vattnet blir som Loka edyl. Jag måste byta kolsyrepatron nu bara, den är visst tom:)

Sen mitt favorittips!

Solkräm!!

Jag köper alltid det hos Matsmart för det är så mycket billigare. Jag strör ut dem i husvagnen, hemma och i barnens badväskor. Det ökar chanserna att vi faktiskt använder det med ungefär 100%😂

Jag kör ofta så hög spf som möjligt, lika bra tänker jag som är kass på att smörja in mig, framför allt på att fylla på under dagen. Jag bränner mig sällan men när det händer skäms jag, det är så amatörmässigt 🙈

Så, det var mina tips idag!

Matsmart levererar alltid bra saker till skillnad från april 😉

Nu ska jag träna så återkommer jag nog senare 😘

Jag har inte glömt er, jag har bara haft lite för mycket att göra:)

Det är deadlines som ska hållas, och de har prio ett, så måste det vara. Snart går jag in i den mest stressiga delen av pluggandet, det är allt man har prokrastinerat som plötsligt inte går att skjuta upp längre:D

Nåväl. Jag har fått massa gjort i alla fall. Och just precis nu även en mental härdsmälta…..

Fy fan för ungar ibland alltså. Att konstant ALLTID komma på att man har läxa precis innan läggdags och då inte hitta böckerna och bryta ihop och grina och skrika…det är inte det roligaste.

Jag tjatar, jag gör speciella platser för skolböckerna, jag påminner, och lik förbannat så försvinner de spårlöst. Med massa kalabalik till följd och ja, jag blir både förbannad och sur. Jag är bara människa.

Meeeen! Skit i det. Jag är bara allmänt stressad 🙂 och det som får det att rinna över är just sånt här. Som går att undvika så enkelt.

Plus att ena kattfan kissar inne. Hon, för det är hundra procent Stumpan, är inte helt som hon ska i skallen, det är jag övertygad om. Och även en katt kan säkert vara lite utvecklingförsenad. Hon hade navelsträngen så hårt virad runt sitt ena bakben att benet snördes av, och jag tänker att det då mycket väl kan ha blivit lite sämre syretillförsel även till hjärnan. Det låter väl rimligt? Hon kissar alltid på kläder som ligger på golvet, så det borde ju vara enkelt att lösa… hos en familj som fattat grejen med att inte kasta kläder på golvet vill säga;)

Valet är ju att avliva eller stå ut, och eftersom hon är söt som socker och en fin katt annars så står jag ut. Ett tag till:D

Så, trotsande ungar och en utvecklingsförsenad katt. Jippie;)

Förutom det så är det inga större problem:)

.

Idag har Jack varit här, han förgyller ju vilken sig aprildag som helst, så det var tur. Det är märkligt ändå att vädret kan variera så mycket. I förrgår låg jag utslagen på en solstol i bikini och idag sopade jag en halv decimeter snö från bilen. Jag tror att vädergudarna kanske har lite kris och panik i sina liv de med, familjegräl och sådär, som gör att de drar i fel spakar och ändrar andras inställningar och så vidare;)

Jag hämtade honom vid tio, efter att ha kört i snöstorm så jag knappt såg motorvägen, och sen åkte vi hem i samma elände. Han har sen spelat piano, spelat biljard, airhockey, lekt kurragömma, kollat på film, grejat med andra saker, hjälpt till att tvätta och att städa, men mest varit en solstråle:)

Lämnade lite motvilligt tillbaka honom strax före sex.

Jag blir ungefär åttatusen gånger mer effektiv med en liten buse i huset, det är väl märkligt? Jag har funderat en massa på just det, för nu för tiden kan jag skita i att dammsuga för nån annan får det uppdraget, samma med att laga mat, och städa, och åka och handla osv. Och jag har ändå inte tid…?

Förr skötte jag hela hushållet, dammsög varje dag, tvättade fem maskiner, åkte iväg på kyrkis och satt där och fikade, lagade mat, handlade mat och tog hand om minst tre, fyra småungar och en bebis….och hade varenda kväll ledig framför tv:n. Det var tider det;)

Idag kände jag av de gamla takterna, och inser att det är så jag funkar bäst, under lite tidspress. Det vet jag ju iofs, men får det hela tiden bekräftat:D

Förr pluggade jag inte, och det tar väldigt mycket tid, men summan av det hela är nog att jag var bättre förr;) Och kanske att åren tar ut sin rätt? Inte min ålder, men åren som ensamstående. Det är kämpigt. Det är det.

Jaja, det drar iväg åt deppohållet hela tiden, och jag är inte det minsta deppig, men lite djup kanske. Filosofisk. Eftertänksam.

.

I går var mamma här:) Hon är vaccinerad och utsläppt, fast det känns konstigt att låta henne göra sina egna ärenden nu;)

Igår var hon här för att hjälpa mig deklarera. Jag begriper mig inte på det, siffror och ord som har med siffror att göra och jag är helt lost. Mamma är bra på det, så då vet jag att det blir rätt, för man vill ju inte direkt ha med skatteverket att göra. Hon i sin tur har en god vän som är revisor som kollar igenom mina siffror så allt är alltid godkänt och korrekt. Jag har ju ett företag, bah, men det är lite tvunget och det har sina fördelar, det har det. Bara det att jag inte riktigt fattar hur:D

Jag brukar bli glad när jag får skattebeskedet, jiiho får jag tillbaka:) ? Så kommer firmans siffror och vips ska jag betala tillbaka. Haha, vad o-kul;) Men nu hade jag lyckats balansera utgifterna med inkomsterna och summan kan faktiskt bli att jag får några ören tillbaka. Det verkar inte bli kvarskatt iaf:) Ta i trä;)

Eftersom jag är så totalt off så är det skönt med två kompetenta personer i ryggen.

Nu är det deklarerat och klart, bara att vänta och se.

.

När jag lämnade tillbaka Jack i kväll så passade jag på att både handla och tanka bilen så det slipper jag i morgon. Najs, då får jag hela dagen fri till skriva. Eller så sitter jag länge i natt, beroende på hur det går, om det flödar eller inte.

I morgon ska jag träna, hoppade över det idag, och det är ett kul pass så det ser jag fram emot. I går lyckades jag sätta en liten bit av lillfingret mellan två vikter och klämma ihop dem, så fingerspetsen är blå och tjock nu, men det gör inte ont längre.

Och jag hör ju hur svampig jag är så jag avslutar nu, och säger på återseende alldeles snart!

Natti natti ♥

 

Reklam för Pfizer

 

Kan vi prata lite om Rökning?

Jag själv har varit en inbiten rökare, sådär så att det var minst ett paket om dagen. Tjugo cigaretter på dygnets tjugofyra timmar … inte bra.

Jag är född en av de sista skälvande dagarna på sextiotalet, dvs nästan precis alla rökte. Överallt. Inne, ute, på restaurang, på sjukhuset, i bilen. Det var bara så, och man hade väl i ärlighetens namn inte kommit på hur farligt det var. Hoppas jag:)

Båda mina föräldrar rökte alltså, liksom alla deras vänner och bekanta.  Det var helt normalt.

När jag började skolan hade det svängt lite i samhället, för fler och fler slutade röka. Många av mina klasskamraters föräldrar var rökfria och det var många gånger som jag fick frågan:

”Röker dina föräldrar?”

”Ja?”

”Jag märker det, din jacka luktar väldigt mycket rök.”

Inte så kul. Men heller inget konstigt.

Kanske var det inte heller så konstigt att jag och mina kompisar började röka när vi kom upp i tonåren? Man gör som man är van helt enkelt. Forfarande var det tillåtet att röka på restauranger och uteställen, det fanns rökrum på arbeten och det var helt normalt att gå ifrån en stund för att ta ett bloss om det var lugnt. Nog för att man redan nu visste om alla nackdelar och det började tryckas ”RÖKNING DÖDAR” på cigarettpaketen, men ändå. De roligaste människorna rökte, och de som inte blossade hakade ändå på ner i rökrummen. Det började dock knorras högre från icke-rökarna, de trivdes inte med den hemska röken när de satt och åt en fin middag.

Idag är det ju helt obegripligt att det var så! Jag kan skämmas över hur respektlös man var som rökare:/

Jag sa alltid, att när jag blir gravid, då ska jag sluta röka. Det tror jag var som ett slags skydd, utåt. Att jag liksom rökte ett tag nu, men mycket väl visste att det var dumt och att jag skulle sluta snart. Det kändes också som väldigt långt bort:)

När jag så var 23 år så blev jag gravid, mycket planerat. Pappan till barnet hade slutat röka några månader tidigare för han blev sjuk. En vanlig mancold, men den hjälpte honom att tvärsluta. Jag tror inte att han dragit ett enda bloss sen dess.

Jag ville inte alls sluta, men hade ju sagt det till alla, så det var ju bara upp till bevis. Men jag drog ut på det, avvaktade första besöket hos barnmorskan:) Skyllde på att det kanske var dåligt för barnet att bara sluta. Man hittar alltid en ursäkt.

Jag fick ett avvänjningsprogram, ett tråkigt kompendium. Steg för steg skulle jag trappa ner, börja med att röka olika märken och kasta det som inte gick åt… eller hur? Jag tror i stället att jag rökte extra mycket de där tolv dagarna det skulle ta. Sen, slutade jag. Jag har absolut inget minne av den sista ciggen, men jag vet att jag mest troligt just då kände en stor sorg.

Vet ni vad det värsta var? Inte abstinens, den försvann ganska obemärkt, men alla de där tillfällena när jag tidigare plockat upp cigaretterna, de var tuffa. Som när man gick till bussen. Normalt så tände jag en cigarett så fort jag klev utanför dörren på lägenheten. Eller när jag pratade i telefon. Vi rökte inte inne mer än under fläkten, så jag hade en stol där:) Att plötsligt sitta i soffan och snacka… wow. Mycket skönare förstås:) För att inte tala om alla reklamavbrott på TV! Vid varenda ett, så hade jag tidigare studsat upp och stått på balkongen eller under fläkten och blossat. Det låter ju heldumt, men vad gör nästan varenda en idag? Jo, man kollar på sin mobil:D Vanans makt är stor, oavsett vad det handlar om.

Värst var ändå att hänga med kompisarna som fortfarande rökte. Men jag föll aldrig tillbaka.

Jag tror inte att jag har en speciellt stark karaktär, tvärtom är jag ganska bra på att motivera mig till varför jag ska kunna få äta glass idag med;) men jag hade en väldigt bra anledning att sluta röka.

Jag var gravid. Jag visste mycket väl hur ett foster påverkas av nikotin och allt skit. Jag visste alla hälsofördelar som kom med att sluta. Jag visste att inom så kort tid som en timme efter att ha slutat så är puls och blodtryck normala igen, och att blodcirkulationen, lungfunktionen och sårläkning förbättras hela tiden. Jag ville inte riskera något med mitt barn.

Vid några tillfällen, efter att jag fött två barn, så feströkte jag. Jag valde att göra det fullt medveten om att jag inte skulle röka nästkommande dag. Det gjorde jag inte heller, men upptäckte att jag blev svårt bakfull när jag blossat. Alltså sjukt jäkla äckelbakis. Inte värt det alls, så sen dess finns det inte på kartan:)

Mitt äldsta barn fyllde 27 år i januari. I sommar har jag varit rökfri i 28 år:) Whoop whoop:)

Tjugoåtta år senare, och jag kan fortfarande drömma att jag röker… Då har jag ångest i drömmen över att jag börjat, och så vaknar jag och har lite lätt panik. Varför i helvete var jag så dum???

Fatta hur starkt beroendet är, hur djupt det sitter och hur länge det finns kvar.

Idag skulle jag aldrig börja röka, det kanske låter tvärsäkert men det är så, jag vill inte vara slav under något. Jag vill inte behöva ha den där konstanta stressen att alltid komma ihåg vad det nu är som man måste ha, paniken när man glömt eller tändaren inte funkar … Nej tack. Dessutom är jag alldeles för snål:) Och för nyfiken, man missar allt för mycket när man måste gå iväg och blossa, och hur kul är det att behöva stå ute och frysa? Nej, idag finns absolut inget som lockar mig.

För mig var det nog så här i efterhand, oförskämt lätt att sluta röka. Det är det absolut inte för alla, ungefär 3 av 4 rökare vill sluta, men lyckas inte. Jag tror att nästan alla mina kompisar som har rökt/röker har slutat minst ett par gånger. Det har ganska ofta handlat om att de haft en partner som inte velat sluta, och då fattar ju alla hur svårt det måste vara. Min dåvarande partner hade redan slutat och jag hade mentalt ställt in mig flera år i förväg, och då gick det ”enkelt”.

Nu ska man inte misströsta, för vill man så kan man! Då kan man allt, kanske med lite modifikationer, men man kan:) Vill just DU sluta så ska du inte titta på de negativa siffrorna, utan vända dig till de positiva. Det finns INGEN som inte kan sluta, med rätt stöd och vilja så kan ALLA sluta.

Jo, alla:)

Vill du sluta röka så se först till att ha hjälp och stöd. På vilket sätt är individuellt, en del vill kanske ha pepp medan andra vill ha piskor. Motivation och stöd från omgivningen har visat sig vara en av, kanske till och med den främsta faktorn för att lyckas sluta. Med hjälp och stöd av vården så fyrdubblas chanserna:)

Alla vet att det är dåligt för hälsan, men trots det så är det nästan en miljon människor bara  Sverige som röker. (Källa: Folkhälsomyndigheten)

Det är som det är, de som vill röka kommer att fortsätta göra det, oavsett hur mycket kunskap man har.

Sen finns det de som vill sluta, men inte ”kan”. De som kanske försökt med allt möjligt, från någon skum huskur till olika preparat på recept.

Och de mitt i mellan, som röker vid festliga tillfällen. Grejen är bara att det gärna blir fest varje dag till sist;)

Tillsammans med Pfizer vill jag lyfta och uppmärksamma att det finns hjälp att få, om man bestämt sig. För det är det allra första steget, man måste bestämma sig för att sluta röka. Måste vilja det.

Genom att få stöd i sin rökavvänjning fyrdubblas chanserna att bli rökfri, enligt 1177. Så det är också ett steg, att se till att ha de optimala förutsättningarna för just DIG. Om livet suger och allt är kaos så kanske man inte ska försöka sluta att röka just precis då:)

För dig som inte röker men är nära någon som vill sluta kan vara bra att ha lite kunskap om hur man stöttar för du kan vara skillnaden mellan att lyckas eller misslyckas. No pressure:)

 

Pfizer har mycket bra information om rökavvänjning HÄR

.

.