Alltså 🤦🏻‍♀️ Vården idag.

Jag skrev ju igår om att jag borde söka hjälp för min stackars fot, den jag flyttade senor i 2021, och stukade illa 2023 och som sen dess är helt fucked. Jag gjorde det ju, ganska direkt efter att jag skrivit det här, så tack för att ni fick mig till det:) Även om det var jag som skrev om det och så vidare😂

Nåväl, jag har ju funderat över var jag ska vända mig. Grejen är ju att jag liksom alltid skickas runt mellan olika specialiteter och ingen tar det full ansvaret utan alla svävar i svaren och säger att det nog är nån annans problem, och kvar står jag som ett förvirrat får.

Jag är fullt medveten om att min skada är ovanlig. Men jag är också fullt medveten om att varenda läkare bör ha grundläggande kunskap i det och det gör mig jävligt irriterad. Från det att jag var liten och det här upptäcktes så sköttes jag av neurolog och ortoped gemensamt.  Det för att det involverar båda deras fält. Neurologi för att det handlar om en nerv som trasats sönder, och ortopedi för att det i sin tur ger påverkan på muskler och senor och till viss del även skelettet. Ortopeden har exempelvis stoppat växten i mitt friska ben genom att sätta feta ”häftklamrar” över tillväxtzonen i knät för att min benlängdsskillnad som uppkommit pga att nerven är trasig inte skulle bli så stor att ryggen påverkades. NI hör, det är två tajt sammanslingrade specialiteter. Intressant då att ingen av dem är speciellt intresserade idag, utan min operation gjordes av en plastikkirurg🤷‍♀️

Jag har alltså svårt att veta var jag ska vända mig. Det rimliga är ortopeden, men eftersom plastiken sa att jag skulle kontakta dem bör det ju vara dit. Det är dock fem år sen nu så det kan ha ändrats, man åker liksom ur rullorna med tiden.

Jag bestämde mig för att börja där man ”ska”, på vårdcentralen. Skickade meddelande på 1177 och förklarade läget. Sa att det inte var nån idé att någon random tittade utifrån, klämde och kände osv för det är ingen som kan göra en bedömning på det viset på min fot. Den är inte som en normal fot, och med de flyttade senorna är det ännu mer knepigt. Man behöver röntga eller kolla med ultraljud. Jag sa att fysioterapeut är uteslutet just pga det, det är ju annars standard att de hänvisar till en sån. Vet ni hur många jag har gått till under åren? Många. Vet ni hur många som hjälpt mig, ens det minsta lilla? Ingen. Vet ni hur många som tittat, klämt och skakat på huvudet, försökt komma på nåt vettigt som säkert funkar på vanliga fötter, och gett mig ett rehabschema? Typ alla. Vet ni hur många som verkligen förstått hur svagt mitt ben är? Ingen, de blir förvånade när de säger att jag ska gå upp på tå och jag inte kan lyfte det minsta lilla från golvet, alltså inte en millimeter. Men trots det – så ger de mig övningar för att ”öva upp det”. 😆 Som att jag inte försökt. Som att jag inte tränat på gym de sista 20 åren? Jag är vältränad, men mitt ben är fuckat. Så konstigt är väl ändå inte det?

Sist träffade jag en ung tjej som tyckte det var konstigt att alla muskler i mitt skadade ben var svaga och gav mig ett träningsschema för att se om vi kunde ”väcka” muskeln igen. Efter 45+ år? Jag lovar att jag följde det förbannade schemat till punkt och pricka för jag tar alla små chanser som finns och vem vet? Tänk om det skulle funka?

Jag VET ju hur mitt ben funkar, det är fullt fungerande till att gå med, jag har gjort allt jag velat -spelat fotboll, åkt slalom, klättrat högst upp i alla träd, burit svintunga ryggsäckar i många mil på scouthajk osv, men jag har noll balans och väldigt lite styrka i det. Jag brukar säga att det är ett stötteben, och det är nära sanningen:)

Pga det har jag ju också mestadels under livet belastat mitt friska vänsterben och det är inte det minsta märkligt i mina ögon att min hälkudde trampats ut, men det tycker ju läkarna är mer av en slump. Nej, det är det såklart inte. Om man i alla år står och hänger på det ena benet så fort man står still, så är det ju inte det minsta märkligt.

Jag vill alltså inte träffa nån mer fysio! De kan inte hjälpa mig och det var jag tydlig med nu.

Vad tror ni det stod i svaret jag fick i morse?

”Jag bedömer att du ska träffa en fysioterapeut.”

😝 Signerat en sjuksköterska, och de har om möjligt ännu mindre koll på min slags skada.

Det är tydligen fysioterapeut som skickar remisser till röntgen, men det kan ju rimligen inte enbart vara dem? Jag vill hur som helst inte behöva gå dit, betala för att de ska ifrågasätta mig och mina besvär, motvilligt skriva en remiss, eller mer troligt så vill de först prova nåt …och så är jag för mesig snäll för att säga ifrån och så får jag lägga ner tid och pengar på en fysioterapeut helt i onödan.

Jag blev sur, såklart, det är ju ändå jag:) Jag tänker inte gå till en fysio, jag vill inte, jag orkar inte förklara, föreläsa och stå och visa upp mig för nån som ändå inte kan göra nåt. Det har jag gjort i hela mitt liv. Och ändå inte fått den hjälp de lovade mig när skadan upptäcktes 🤷‍♀️ utan fick liksom bråka och tjata i flera år plus byta region för att få det de lovat mig här i Uppsala men sen backade på.

Står inte sånt här i min journal? Anamnesen alltså. Eller är det så att vårdcentralen bara kan se det jag sökt just där för? Det är typ inget, jag väntar ju ut det mesta. Men när jag skriver att jag har en historik borde de då inte be om att få kika i hela min journal? Fan jag vet inte hur det funkar i vården längre helt klart. Det var bättre förr, då fanns det en stor tung pappersjournal för alla att leta i:D jag är inte säker på att den här sekretessen med vattentäta skott är så bra.

Så nu skrev jag ett meddelande till plastiken:) Kommer ju kanske inte få nån hjälp därifrån heller, men hoppet finns ju ett tag. Kirurgen sa att jag skulle vända mig till honom om det var problem, och nu gör jag det. Men, det är fem år sen som sagt. Jag lär ha minus-prio.

Jag gillar honom, han är extremt skillad, men han svek mig när han inte ville göra fettransplantationen som han lovat.

Kanske är det helt fel väg att gå, jag vet inte, för det är så slingrigt och bökigt i vården. Men han sa att jag skulle vända mig till dem.

Jag vet exakt hur jag kommer göra om de inte hjälper mig. Då kommer jag bli sur, skita i det och köra på som nu. Jag kommer ha ont, jag kommer linda foten stenhårt när det behövs och jag kommer inte söka hjälp på några år, kanske aldrig om det inte blir superakut. Jag vet, jag är en idiot.

När Lovelia stukade foten för några år sen fick hon en röntgen utan problem, och alla andra får ju, så varför ska jag alltid hamna i nån återvändsgränd? Jag måste ju göra fel?

Eller så gör jag helt enkelt som så att jag åker till närakuten, säger att jag har stukat foten och har skitont och så får jag en röntgen via dem😎

Haha, så får det bli:) Tack för att ni gav mig lösningen genom att jag fick svamla loss 🙂

Men jag vill ju gå den väg som är ”rätt”, som inte belastar vården mer än nödvändigt för det är inte en akut grej. Jag borde såklart också åkt in akut den gången jag stukade den, men vafan? En stukning liksom… 🤷‍♀️

Jösses. Jag är en idiot. Som sagt:)

Nu ska jag ha kursträff snart, så hörs!