Herregudars skymning vad snabbt det går, det är inte ens en månad kvar tills Janelle och Simon gifter sig! Har jag allt klart? Nope, inte ens i närheten!

Inte för att jag behöver göra just precis nånting gällande själva bröllopet mer än infinna mig, men det är ett gäng kids att styra. Och det är det här med kläder. Jag har inte varit på bröllop sen Jesus gick i kortbrallor och då vet jag inte alls vad jag hade på mig. Novalie var nyfödd så antagligen nåt jag kom i:)

Nu är jag The Mother of the Bride, för bövelen, det går inte an att komma i nån gammal trasa🙈 Dessutom gäller det att passa på, man vet aldrig när man får gå på bröllop nästa gång:) Det är all-in som gäller. Syrran och jag letade i alla butiker i stan, inget. Kollade second hand – inget. Det var bara till att beställa, så det har vi gjort nu. En herrans massa klänningar i flera storlekar. När jag beställer från Cellbes så vet jag nästan precis hur plaggen kommer sitta. Jag vet mina storlekar och de är genomgående lika hela tiden. På andra ställen? Not so much. Det känns som ett mission impossible. För att inte tala om den där ängslan att ”göra fel”🙈

Tanken på att vara för fin, för uppklädd, för tjusig, för mycket. Eller tvärtom – för enkel, för lite, för vardaglig. Jag vet inte ens hur man ska tänka. Klänningarna kategoriserades som Aftonklänningar, de är långa och tjusiga:) Jag har inga skor heller! I bästa fall är nån av klänningarna perfekt och så lång att inte skorna syns, men annars vete fan hur jag ska lösa det hela. Att hitta ett par sandalett-liknande saker nu, utan klack, är hopplöst. Jag kan INTE gå på ens en liten klack sen jag flyttade på senorna i foten, så det är helt hopplöst. Hur det än är så är de skor med klack oftast finare.

Oh my god så många problem 😂

Jag ska hålla ett tal också. Det måste alltså skrivas ett tal och hur jäkla bra jag än är på att skriva, så är det total skrivkramp och hjärnsläpp när det kommer till ett tal. Kommer sluta med att jag ber min gode vän, Chat-GPT om hjälp:D

Och huuuuuuur ska jag kunna hålla ett tal utan att börja gråta? Jag är för det första extremt obekväm med att prata inför folk, och att göra det under emotionell press … jo jag tackar jag, det kommer bli gråtfest. Janelle sa att det skulle vara champagne och sånt innan så jag skulle kunna dränka min nervositet ;D Men det funkar ju inte:) Eller så gör det det:D

Nu ska jag ha bästa bordsdamen, nämligen Flora, som ska sitta mellan mig och Simons mamma, så med lite flyt kan jag fokusera på henne och sen bara säga det jag skrivit ner. Om det nu blir nåt nedskrivet pga att jag har skrivkramp. Och med tanke på just bordsdamens bordsskick så ska jag ha med en regnponcho att dra över min tjusiga, tjusiga klänning:D

Haha, nädå:) Det här ska bli så roligt, det är mysigt att se fram emot, även om det är en massa som ska klaffa.

Vi skjuter det lite på framtiden:)

Men en fråga! Vi funderar på att skaffa naglar, och jag vill inte göra dem på salong. Jag tycker inte om det helt enkelt. Tycker inte om hela grejen att det sitter underbetalda asiatiska tjejer och killar som inte kan språket och som aldrig ser glada ut. Nope. Visste jag att de hade schyssta villkor hade det varit en annan femma men jag tror ju inte det. Så då återstår att göra egna hemma – alldeles för pilligt. Eller köpa press-on eller sådana där som är som färg, typ Heylinn kanske de heter. Har någon av er något att rekommendera? Det ska gå fort, vara så enkelt att man inte kan misslyckas och bli snyggt som fasen:) Förutom det är det inga krav. Eller jo, det får gärna vara billigt också 😁

Nu skiter vi i det:)

Idag har jag först haft föreläsning med kursen, om noveller. Det har jag nog faktiskt aldrig haft på det här viset förr, och det var lärorikt. En sak jag noterat är att när jag läste tidigare på universitetet så var det så mycket att lära sig hela tiden, jag hann liksom inte med att reflektera själv. Nu kan jag grunderna och mycket mer, och behöver inte fundera över det utan kan faktiskt ta till mig och uppskatta på ett annat vis. Vi kommer heller inte ha tunga examinationer som det varit en del av tidigare. Fokus på text. Underbart!

Jag minns ju med fasa senaste universitetskursen jag läste, men den dryge läraren som jag var i klinch med hela tiden. Jag fattade ju rätt snabbt att den kursen mer var en utfyllnadskurs för studenter som behövde lite extra högskolepoäng. Men för den sakens skull behöver den ju inte vara värdelös. Det är den sämsta jag någonsin gått. Mitt självförtroende var på noll, hans feedback var extremt kortfattad och gav inget värde alls. Sen sökte jag mig till folkhögskolans underbara värld och hamnade i Vimmerby ♥️ På en fantastik-kurs och blev helt förälskad i fantasy. Fick ofantligt bra feedback och självförtroende-boost. Det ledde till Hola och den bästa kursen ever, med kursare som jag tänker hålla hårt i, vi ses regelbundet på Teams. Här fick jag verkligen tillbaka gnistan och glöden, och glädjen i att skriva. Så pass alltså att jag inte kunde låta bli att söka den här kursen:) Och jag är tillbaka i universitetsvärlden.

Det är kul! Och på frågan varför, så svarar jag för att det är kul. För att jag älskar att förkovra mig. För att jag vill ha deadlines och läsare:) Dessutom är det sjukt kul att åka på träffar, det är lite synd att det bara är tre stycken. Jag kommer nog läsa en kurs för evigt:) Alltså inte samma kurs då, såklart 😎 utan olika.

Nu ska jag bara hitta tillbaka till min text, med mina karaktärer och min story, det har som alltid stått still under sommaren. Det är hög tid nu:)

Berättade jag om min tvättmaskin? Det gjorde jag väl? Jordfelsbrytare löste ut hela tiden så fort man satte i den och det var ju bara att ringa Elgiganten där den är köpt för 2,5 år sen. Jag laddade i några dagar, över helgen, för att orka ringa, stålsatte mig och sen efter att ha tryckt och valt fram och tillbaka så hamnar jag hos Electrolux. Ok. Jag ville reklamera och de sa att de skickar en tekniker, fast pris där reservdel ingår. Det är teknikern som avgör om det är normalt slitage eller inte. De verkar ha mkt att göra för jag fick en tid en vecka senare. Hade det här varit innan jag jade dubbla tvättmaskiner hade jag fått ångest och panik. Det hade aldrig funkat. Men nu har vi två, en uppe och en nere. Men ingen tumlare uppe utan där får man hänga tvätten. Vilket inte funkar så bra just nu, det är råfuktigt både inne och ute och inget torkar på flera dygn, så blir det sunkigt och luktar illa.

Igår kom teknikern. Han bytte värme-elementet som brunnit men den funkade ändå inte, så han konstaterade att det var elektronikkortet som troligen fått stryk när jordfelsbrytare bröt elen, vilket var bra så inte hela huset brann upp eller maskinen blev strömförande:D

Hade han ett sånt? Nej. Så han kommer om en vecka och fixar det:) Han var skittrevlig, vilket var tur för då kan man inte vara en surkart:)

Men det här med att inte ha en tumlare uppe? Nä, det går inte, det är var tecknet på att skaffa en, och nu står en bättre begagnad och tronar där:) Robban som fixade:)

Jag som lagt alla mina kläder ovanpå tvättmaskinen i alla år har nu ingen plats för det. Måste jag alltså ha dem i mitt rum nu? Det är störigt😜

Jag har ju kläderna i garderoberna såklart, men de här som man använt en dag, eller några timmar, var gör man av dem? Jo man lägger dem på tvättmaskinen😁 Jag har alltid klätt av och på mig i badrummet också, i alla år sen jag flyttade hemifrån, så det här kommer bli jobbigt:)

Efter föreläsningen idag ville Novalie ha sällskap och skjuts till Gränby köpcentrum för att handla, så vi åkte dit. Hon shoppade loss både på smink och lite allt möjligt och kläder. Nöjd och happy happy åkte vi hem igen, hon hjälpte mig filma lite och sen var dagen slut. Eh va? Den började ju nyss.

Ett cirkelfyspass hann vi också och en promenad med Doris OCH TVÅ svarta katter, både Sally och Sakina hängde med. Det är som att gå på promenad med en hel cirkus 🙂

Jag måste ju också skriva att jag hivade upp 75,5 kilo i marklyft idag:) Vi kör ju inte rena styrkepass med tunga lyft längre som vi gjorde för några år sen med David. Man blir bra på det man gör, och det är inte marklyft idag:D Men nu har det stadigt ökat sen sommaren vilket är kul. Man måste inte vara stark i mark, men det är roligare än att vara svag:D

För inte länge sen kändes det oerhört tungt med 50 kilo. Nu är det 25 kilo upp. Personbästa är 95, vilket jag surar över. Givetjävlavis vill jag ju upp över 100, det fattar ju alla😅 Men jag opererade foten och sen var det tufft att komma tillbaka, och idag har jag en annorlunda balans som stökar till det. Nu tänker jag också vara smart och köra progression över tid. Det gjorde vi då, med David, och det funkade ju.

Men nu ska jag dricka te och gå och slagga sen, vi hörs snart igen:)

Natti natti 🙂