God förmiddag!

Fy farao vad dagarna ramlar på, det är redan 21 mars!  Jag tror att jag har haft sjuka barn mer eller mindre alla marsdagar, just nu har styrkan bytts ut lite och det är Novalies tur att må kasst. Trixie är fortfarande inte pigg, men Jordan gick till skolan redan förra veckan när jag var iväg. Så alla de små har varit eller är dåliga, jag har haft en kort släng av nåt där i början av månaden, så det är väl egentligen tvillingarnas tur nu kanske. Få se om de klarar sig, de är ju inte upp i varandra som de andra är.

Igår var det ju umgänge. Idag upptäckte jag de obligatoriska kvarlämningarna…

En kasse med blöta badkläder. Varenda gång. Alternativt en korg/kasse med annat, fika eller så. Jag antar att han anser att när klockan är 18.00 prick så lämnar han av kidsen vid grinden och åker iväg, och då är hans ansvar slut. Så badkläderna är liksom mitt ansvar. Funderar på att skaffa ett extra set som han kan ta med sig och hänga upp hemma hos sig. Han kanske har tvättmaskin och torktumlare, och slipper hänga badlakan över stolar och dörrar för att torka tänker jag… Som det är i nuläget, och har varit sen i augusti så har jag väldigt liten plats för blöta kläder. Ja så får det nog bli.

Nej, det är ingen big deal egentligen, men när det upprepar sig varenda gång så ledsnar man ju till sist. Och nej jag kommer inte ringa upp honom och snacka lite om det, sist jag talade direkt till honom eller tvärtom, (inklusive att säga) ”hej” är nog typ…tja…två år sen ungefär. Det är hans val, och så småningom fogar man sig. eftersom det inte finns nån väg att gå längre. Det är hans förlust, men eftersom det även var hans val så skiter jag i det.

Ungarna hade alltså badat, eller de som var friska och fick följa med, tror det var Jamie, Jordan och Lovelia. Trixie ligger mest på soffan och snorar och hostar, och de lite större följer ju aldrig med. Det är skitbra att de åker och badar, då får ungarna vattenvana och kan träna på att simma, så på det är det tumme upp.

Jag klev upp mitt i natten, klockan halv åtta;) och packade i ordning mig, gick ut med Doris och åt frukost, sen kom syrran och vi styrde kosan mot Kungsberget. Vi körde i duggregn mot Sandviken och det kändes lite halvskumt att tänka slalom, men väl framme så sken solen och det var nån minusgrad.

Precis som förra gången så bokade jag vår utrustning via deras hemsida på vägen upp. Det är hur smidigt som helst, man klickar bara i vad man vill ha, betalar med kort och så får man ett sms att det är klart och står och väntar  i ett bås. Vi körde på paket även denna gång, med skidor, pjäxor och stavar. Plus hjälm eftersom ni sa att det var varmt och skönt om öronen.

Så står det i fina bås och allt är klart för att klä på sig:)

Alltså, de här modernare prylarna… Kan någon berätta om det verkligen är meningen att pjäxan liksom ska integreras med foten för evigt? Det är ett liten helvete att få på den först av allt, känns som att försöka få ner foten i ett alldeles för litet hål. Mina egna pjäxor har två spännen, och när jag knäpper upp dem så viker sig liksom plösen framåt så man både får av och på den utan problem men även kan gå rätt ”obehindrat ” i dem. Alltså obehindrat är ju en stor överdrift, för alla som gått i ett par slalompjäxor vet att det är allt annat än graciöst;) Mina hyrda pjäxor är sköna att åka i, men ingen större skillnad när man knäpper upp dem, och att sen försöka få av dem…holy smoke det är mission impossible;) Vad är knepet här?? Måste ju vara så att jag gör något mindre rätt?

Men efter att ha kämpat med att få på pjäxorna så var vi klara.

Det här med hjälm..

Jag har otroligt svårt för att ha något på huvudet, har sällan mössa om jag inte fryser ihjäl, så att ha en hel jäkla kruka på skallen var prövande;) Brillorna hamnar snett och mina öron står nog ut lite för mycket för jag känner hela tiden hjälmen emot dem. Jag har inte haft en hjälm på mig sen jag åkte motorcykel för kanske 25 år sen, och då känns det ju aningens mer motiverande än att ha det för att skava runt i en slalombacke. Men, det var faktiskt varmt om öronen:) Men passformen var inte den bästa, man fick byta som man ville men jag hittade liksom ingen som var perfekt. Får väl köpa en egen kanske.

Solen försvann så fort vi kom ut i backen;) som vanligt, och det blev mulet och snöade. Några nerfarter var avstängda för tävling, och de övriga var ok. Vi fattade ju att i slutet av säsongen, med dåligt med snö hela vintern, massa konstsnö, eller egentligen mestadels konstsnö, och med 0+- grader så är det inga kanonåk, men  halva dagen var det ändå bra. Väldigt mycket lössnö som ligger i drivor, och den konstgjorda snön är ju lite annorlunda mot riktigt så det blir som att köra i lite blött socker. Eller som fyllningen i blöjor ni vet;) Gelé aktigt. Lite trögt och tungt. Jobbigare att trycka undan snön när man svänger, lättare att få konstiga kast och felskär. Med andra ord, så fult som vi åkte i går var det länge sen man gjorde:)

Det var lite så att man ville plogsvänga, för att inte fastna. Gick lite för långsamt för att kunna svänga snyggt. Och så kom de balla grisarna farande och bevisade att det mer handlar om åkaren än underlaget;)

Hehe.

Mitt på dagen kom solen tillbaka, och då var det ju härligt!

Här har vi precis åkt in i skuggan efter att haft solen i ögonen så de tårades:)

Vi hade en kul dag i backen! Inga tiopoängsåk, eller ens sjupoängare, men en himla massa andra;)

Väldigt lite folk så det var bara att åka fram i liftkön, max tre personer framför en, och det ger ju en himla massa mer åkning än att stå och köa.

På eftermiddagen mulnade det på, och ömsom snöade och regnade. Bah. Vi hade sett det på väderleksprognosen så vi blev inte jätteförvånade, men hann ändå åka merparten i ok väder. Det funkade ju att åka även i regn, men är ju mindre charmigt. Backarna blev även markant sämre allt eftersom dagen gick.

Jag gjorde ingen praktvurpa;) men vi körde ihop en gång, från i princip stillastående, vi råkade liksom bara vara på exakt samma våglängd och åka framåt, skulle snacka om nåt, och så satte jag skidorna i kors en gång och kunde inte för mitt liv begripa att det inte funkar att försöka lyfta den understa;) Åkte knappt framåt men hamnade på rumpan för att reda ut skidorna. Dock en planerad ”vurpa”. Jo, och så slog vi ihop hjälmarna ett antal gånger i liften;)

Lunch på pizzerian, men det var enda gången vi satt under dagen, förutom i sittliftarna då. Men vi åker hellre ankarlift som går snabbare.

 

Kul dag! Sista slalomen för i år, men två gånger på en säsong är rekord. Får försöka utöka det nästa vinter.

På väg hem stannade vi på McD i Sandviken, där är personalen alltid skittrevliga:) Jag har ju varit där med ungarna ett antal gånger åxå och de har alltid varit på bra humör. Personalen alltså, inte ungarna;)

Sen tog vi kaffet med oss i bilen och åkte hem i ösregn.

Hemma väntade alla kids, de spelade dator och kollade på tv, klockan var nästan läggdags. Vi kollade på Mästarnas mästare och fick tårar i ögonen av Foppas film, vilken hjälte han är. En sån hockeyspelare. En sån man. Sen hoppade barnen i säng och det blev tyst.

Jag bokade biljetter till Nickelback:)

Tror det var 6 september de kommer, det ska bli kul! Jag är inget superfan, men gillar deras musik.

Och inte nog med det…jag såg på Facebook natten till söndagen, att Europe ska spela i höst, 30 årsjubileum för The Final Countdown albumet, och att de kommer köra hela det, plus lite andra låtar åxå. Europe är den första riktiga konserten jag var på, i ishallen i Gränby i början av 80-talet typ, det var jag och Helen och massa långa, långhåriga grabbar som headbangade;) Kvalar in som topp tre av bästa konsert. Jag och Helen har sen varit på massor av deras spelningar, och jag vet att hon vill se dem lika mycket som jag, så på helt eget bevåg, utan att snacka med henne, bokade jag  två biljetter till oss:) Det var ju mitt i natten och hon sover som vanligt folk gör, och jag hade inte ro att vänta.

Och så messade jag henne sen att det var så:D Jo, hon blev glad:)

8 november, på Cirkus i Stockholm. Kommer bli toppen ♥

Vi såg dem för några år sen, Jordan var med då:) Jag köpte en biljett extra till hans farsa och så fick de två sitta i baren och hänga. Jag ammade Jordan som bara var drygt tre månader, och kunde inte lösa det på nåt bättre vis:) Jo, jag hade kunnat lämna honom hemma, men så många timmar utan att amma hade inte varit kul, och jag hade inte kunnat fokusera helt på musiken om jag visste att bebisen var hemma utan mig. Jag är ingen hönsmamma på något vis, men jag har aldrig varit bra på att lämna bebisar så länge som jag ammat. Då lever vi i symbios:) Typ ett år:)

Sen såg vi dem igen för bara nåt år sen…minns inte när, men kanske 2014? De levererar alltid en bra show, och tja.. älskart!

Jag känner att det är ett bra konsertår på gång här! Bruce Springsteen, Nickelback och Europe. Sen är det en del andra spelningar jag har lust att gå på men där inget är spikat, och man vet liksom aldrig vad som dyker upp framåt heller. Jag såg tex att Ronan Keating ska spela i Danmark, känns som att han kanske tar en tur över vattnet hit när han ändå åkt så långt liksom;) Ja, jag har en vitt spretande musiksmak, med den gemensamma nämnaren att det måste vara något speciellt med RÖSTEN:)

 

Idag ska jag plugga. Hela dagen, förutom en sväng på eftermiddagen då jag och Jamie ska till logopedmottagningen. Dags för nästa unge att öva på att prata. Barn nummer sex i raden av kurreduttspråkssnackare. Man undrar ju vad man gjort för fel;) Men skyller det på den andra föräldern, hehe.

Egentligen har jag bara tre som haft riktiga problem. Tvillingarna tyckte de på BVC att de var lite sena, och vi fick åka dit och göra nån språktest som de fick uruselt resultat på. Jag som inte var ett endaste dugg orolig, och rent intuitivt kände att det finns inget problem här, blev konfunderad. Men det visade sig att testet var avsett för barn som var drygt ett halvår äldre så jag fattar inte riktigt varför det blev sånt hallaballoo? När de fick komma tillbaka och göra om testet i rätt ålder så klarade båda av det med bravur. Tror att det var just tvillingskapet som gjorde att BVC fick för sig att det var ett problem. Det sägs ju att tvillingar ibland utvecklar ett eget språk sinsemellan men det var aldrig så för Robban och Corrinda.

De är väldigt lite tvillingar på alla sätt och vis:) det enda är nog att de föddes samtidigt, för de är som natt och dag på alla sätt och vis och gillar oftast inte ens varandra.

Nåväl, Novalie, Trixie och framför allt Lovelia har haft riktiga talproblem. Lovelias ökade drastiskt när vårt liv vändes på ända när någon bara drog, hon backade väldigt i sitt tal då.  Så kom Jordan, min lilla professor, som inte bara snackade rent, utan han kan ju läsa böcker och räkna svåra mattetal innan han ens börjat i första klass. Dessutom, och det här är jag grymt imponerad av, så är han otroligt duktig på det här med att ord kan betyda olika saker. Häromdagen stod han med en tetra passerade tomater i handen och skrattade.

– Passerade! Haha, som att man liksom har gått förbi tomaterna:)

Jag hade ett litet hopp om att det var bara tjejerna som hade svårt med talet, men så kom Jamie och bevisade motsatsen, och idag är det alltså dags för det första av, antar jag, ett stort antal logopedbesök.

Ska bli spännande att se om vi hittar parkering…

Nu ska jag ta tag i pluggandet!

Vi hörs snart:)

bye bye:)

 

 

Men vafan. Jag skrev ett inlägg igår kväll, trött som sjutton, på mobilen med huvudet på kudden bara sekunder ifrån sömnens värld…och postade det. Eller deletade:)

Borta är det hur som helst.

Jag ber om ursäkt, för som vanligt när jag är på skolan är det dåligt med inlägg. Det beror inte bara på att det är långa intensiva dagar, utan mer på att det är skitkass täckning. Att köra på wifi är typ omöjligt, och jag har inte internet på datorn, så jag måste dela med mobilen, det funkar, men är s e g t.

Denna gång åkte jag till Väddö i strålade solsken, och hela onsdagen var ljuvlig. Vi hade en föreläsning om ätstörningar först, och sen något som är lite speciellt för folkhögskola kanske – en reflektionspromenad:)

Man går två  och två eller några stycken och reflekterar över det man just hört. När solen strålar är det ju liksom extra härligt 🙂

Sen fika i solen, och så lite annat.

På torsdagen hade vi vitamin och mineralmingel. Vi har läst om olika mineraler och vitaminer och presenterade de nu får varandra på lite olika sätt. I min grupp hade vi K-vitamin och Magnesium.

Vi valde att förutom skriven info göra en smoothie och en ”kaka” som innehöll mkt av våra ämnen.

Grönt är skönt, och ser kanske inte så gott ut;) men jäklar så mumsigt!

Det är banan, avocado, spenat, ingefära, linfrö och äppeljuice i, och ett par deciliter av denna ger i princip hela dagsbehovet av de flesta vitaminer och mineraler.

Jag kommer lugnt göra den ofta.

Kakan har jag inget recept på, men den var otroligt god så jag ska skaffa fram det.

Hyfsat nyttig med massa bra ingredienser:)

På eftermiddagen hade vi ett pass Bodyattack. Nån som tränar sånt? Vår klasskompis höll i passet, och hon var superduktig, men även om jag hängde med rätt bra och faktiskt orkade trots att jag varit lite rasslig, och det var mest bara hopp hela tiden som jag inte klarar av med vare sig min onda häl eller min dåliga fot, så var det inte ett pass för mig:) Snabb, snabb technomusik, massor av hopp, korta kombinationer och koordination. Tack, men nej tack. Jag gillar att lyfta tungt, inte skutta runt:)

Efter att vi duschat och ätit och haft lektioner till sju, så sjönk vi ner i sofforna hemma i vår stuga. Vi bor i fyrabäddsstugor, ett varsitt rum,, men delar två toaletter, en dusch och vardagsrum. I den stuga jag bor i har vi alltid sjukt trevligt på kvällarna, sitter och dricker te och snackar i soffan till framåt 22-23 när vi drar oss tillbaka. I stugan intill vår bodde ett gäng killar, inte våra kursare utan nån annan kurs, och rätt var det var så knackade en av dem på vårt fönster. Jag hoppade högt:) De bjöd in oss på poker, men ingen av oss kände att vi kunde ge dem en match så vi passade. Lite synd för de såg trevliga ut;) I stället kollade vi på Farmen och  Antikrundan(!!!) och snackade skit. Sen kröp jag ner ensam i mitt rum. De är rena och fräscha, och man sover som en stock:)

 

Känns så otroligt lyxigt varenda gäng jag sover helt solo. Att veta till hundra procent att jag inte behöver göra någon akut insats under natten, såvida det inte handlar om att det börjar brinna eller så, det är ren och skär avkoppling. Ladda batterierna deluxe.

Nåt som är lite märkligt är dock att hantverkarna inte direkt jagar mig normalt, men när jag av nån anledning inte kan, då jäklar ska de ha tag i mig. Det har ringt ett antal olika snubbar ett stort antal gånger och jag har fått ringa upp vid tillfälle. Ska jag vara helt ärlig så har jag tappat förtroende rätt rejält för företaget som håller i det hela. Inte hantverkarna, men de som samordnar. Det skulle ta max sex månader och snart har åtta månader gått. De vill att jag ska gå med på att betala massa saker som jag tidigare fått höra ska ingå…och nu skulle jag plötsligt pröjsa 18.500kr för rörmokeri. Mitt svar på det var Fuck off. Typ. Och vips var det ingen kostnad som jag skulle betala… nähä..?

Jag må se blond ut, men jag är inte direkt korkad. Men det händer saker i alla fall, Rörmokaren jag skällde ut, är här och jobbar nu. Dels i fredag och sen nästa vecka. Vi har snackat i telefon ett antal gånger, och så har han  fått konferera med mamma åxå, och ja, jag har bett om ursäkt ännu en gång:)

Hemma gick allt som vanligt på räls, och när jag kom hem på fredag eftermiddag var det lugna gatan.

Jag har köpt en liten kompis, en ny leksak:

Ett stycka handycam, för att kunna filma lite och bara jag lärt mig hur det hela funkar så tänkte jag att ni kan få ställa frågor som jag sen besvarar rörligt:) OM ni vill såklart.

Den är svinbra, Janelle filmade Trixie gympa från högst upp på läktaren och det är finfint kvalite.

Simon har köpt en ny dator, och lät ungarna få den gamla, men innan han bar in den hit och installerade den så blåste han rent den. ordning och reda på den killen, och jag började fundera på hur dammig ungarnas dator är och om jag måste blåsa rent den med…

Nu har de två datorer att spela maincraft på, kan man hoppas att det halverar tjatet på vems tur det är? 😉

 

Idag vaknade jag med huvudvärk. Brrr. Åt frukost och drack kaffe men det gav sig inte så tog lite piller och gick och lade mig och lyssnade på ljudbok en timme, och det gav sig till sist.

Jag åkte iväg för att möta upp syrran som skulle hjälpa mig med mina däck.

När jag åkte från skolan i fredags så kändes bilen märkligt. Lite som att köra på en tvättbräda… och jag vågade inte köra vidare utan körde in för att fylla på luft i däcken. Den väg jag kör är mest skog och små samhällen så jag ha designen lust att chansa. Efter att ha muppat runt på en järnbutik för att få tag i munstycket med manometer för att kunna fylla på, det var ett elände att komma in genom deras dörr.. sensorerna som gör att den ska öppnas verkade inte se  mig:) Så jag fick köra en liten indiandans för att få dem att gå upp.

Det var svårt att se på manometern,  men jag fyllde på i de däck jag trodde det var dåligt i, de såg mindre ut, och körde vidare, utan nån större skillnad. Jag har inte fyllt på luft i däcken speciellt ofta, det är liksom sånt man har en make till;) så jag har inte haft tvärkoll på hur det funkar. Alltså jag vet hur man gör, men vill gärna ha en såndär gro man bär runt på, inte bara en slang.

Nåväl, syrran kan, och vi möttes upp, och när vi fick på slangen och mätte trycket så hade jag ju typ hälften av vad jag borde i det andra bakdäcket. Fyllde på alla, så nu är det som det ska, och bilen rullar perfekt igen:)

Passade på att köra igenom en biltvätt oxå, och ojsan vilken skillnad:) Ett tag i alla fall.

När jag kom hem gav Robban mig århundradets chock:)

Han håller på att städa sitt rum!!! Utan nån annan anledning än att han skulle bädda sängen och sen ”skulle bara” lite;)

Det lär liksom ta några timmar, men oj så bra det kommer bli. Vi har burit ut den lilla soffan som stått där inne och det blev ju gigantiskt plats. Robban har husets allra minsta rum, men å andra sidan så sover han bara där, och ser på TV/spelar Tvspel:)

 

I morgon är det umgänge. Han kallar det så själv. Märkligt att kalla det så, men säg nåt som inte är märkligt på det hållet;)

Jag tänker åka slalom:):):)  Så bara vädret håller sig som det ska så drar syrran och jag till Kungsberget. Och om det skakar till häftigt så vet ni att jag stått på öronen och gjort en praktvurpa igen;)

Men förhoppningsvis håller jag mig på fötter.

Nu ska jag luta mig tillbaka och kolla på Joel Kinnaman i RoboCop:)

Natti natti:)

 

Åh det här är så roligt!

Musikalen Snövit kommer till Uppsala den 7 april, och jag har i samarbete med Dröse & Norberg fått möjligheten att tävla ut två stycken biljetter till en av er:) Jihooo!
Och på tal om jihoooo, så är ju YOHIO med:) och även Ellen Bergström, Nanne Grönvall och Niclas Wahlgren:)

Stiligare prins får man leta efter:)

En lycklig vinnare vinner två stycken biljetter som ENBART gäller i Uppsala den 7/4 så det gäller att ni verkligen kan ta er hit då. Det är en torsdag om jag inte har helt fel. Klockan 18.00.

En trailer ser ni här –> Snövit the musical

(Vill ni inte chansa på att vinna så finns det biljetter på Ticnet/ Ticketmaster , även till andra städer såklart.)

Som vanligt kör vi en enkel tävling, det är roligast så:) Jag vill helt enkelt veta hur många dvärgar Snövit omger sig med? Och sen varför just ni ska vinna:)

Svara i en kommentar här under, senast söndag 20/3

Stort lycka till nu:)

 

Vi kör avlösning i feberfabriken idag. Lovelia gick till skolan medan det nu är Trixies tur att ligga på soffan och må dåligt. Jag mantrar: Det är sista rycket innan värmen kommer, det är sista rycket innan värmen kommer, det är sista rycket innan värmen kommer… och hoppas så innerligt att det är så:)

Vi klarade vabruari bra, tror inte att nån var sjuk, möjligen nån med huvudvärk eller så, men inte dålig på ”riktigt”. Men nu så brakar det loss. Novalie var hemma förra veckan, Corrinda med nån dag, Jordan hela förra veckan och han är fortfarande inte helt pigg, han hostar och orkar inte med hela dagen så han är fortsatt hemma. Och Lovelia blev dålig i lördagsnatt, men piggnade på sig direkt, fast var såklart hemma igår. Och nu Trixie. Bah.

Man anar som lite oråd när man kommer ut från badrummet på morgonen och möts av en Trixie som lägger sig raklång på golvet och suckar lite. På frågan hur hon mådde kunde hon inte riktigt svara, men hon kunde inte äta…så hemma it is.

Men snart kommer värmen, jag har hört att det ska bli typ +12 grader, och sol, och det ser jag fram emot:)

Jag ska åka till skolan i morgon, Väddö, och ser fram emot det med, men blir lite orolig när det är så här;/ men det visar sig hur det blir. Tills dess har jag en del kvar att göra, som jag ska ta tag i när jag bloggat klart. Skriva i ordning lite papper som sen ska printas ut tex.

Ute är det grått, grådassigt , gråmulet och grådaskigt. Mitt sinne är ungefär lika;) och för att inte tala om tröttheten som liksom lindar in mig i en grå, tung filt. Jag behöver den där värmen och solen nu. Jag gör verkligen det. Som tur är så vet jag ju att det inte är långt kvar! Hade det varit i september och jag känt så här hade jag nog grävt ner mig i ett gryt nånstans och gått i dvala.

Något som piggar upp lite, är vetskapen om att SAS börjat flyga till Los Angeles igen:)

Inte för att jag ska dit;)

SAS är ”mitt” flygbolag. Pappa har alltid jobbat där, och min syrra jobbar där nu, jag valde ju en ”karriär” inom först sjukvården(asg) och sen som niobarnsmamma;) men annars hade jag sökt mig dit jag med. SAS är, för er som inte vet, kvalité. Ansvar från första till sista steget. Saker kan krångla, det kan bli teknikfel även på ett SAS-plan såklart, men de håller sig mer eller mindre alltid i luften;) Även om det ofta visas en bild på ett SAS-plan så fort det skrivs om flygolyckor eller så…;/ oavsett vilket bolag det drabbar, inte helt schysst.

Jag har blivit lite rädd för att flyga..mesigt som fan, jag vet, men är svårt sugen på att åka till både Hawaii, Australien och Nya Zeeland, och nu även Los Angeles då;) så jag måste ju överkomma det där larviga. Men inte idag;)

Men välj  SAS framför lågprisvarianterna, det lönar sig alltid, speciellt när något krånglar… !
Dagens tips från coachen;) och helt osponsrat.

Fast planen var snyggare förr…..;)

Jag har ju suttit och väntat på ungar på Arlanda några gånger, de åker iväg och får sol på näbben och jag får skjutsa och hämta – rättvist;) och det är lite kul när besättningen kommer ut. Ofta kommer de först ju eftersom de inte har nåt incheckat bagage, och man ser nästan alltid vem som är pilot. Eller kapten kanske det heter? Flygkapten? Pilot? Jaja, han som flyger iaf.  För är det en kvinnlig pilot så är inte hierarkin lika tydlig. De är alltid i uniform ju, och mest pondus och mörkast pilotbrillor = kapten:) Flygvärdinnorna är ju ett under av fräschhet även efter många timmar i luften, passagerarna kliver av och ser ut som ras, och flygvärdinnorna ser ut som de kommer direkt från skönhetssalongen:) Jag blir alltid nästan lite starstrucked.

 

Jag har rensat min mobil lite, kastat iväg en halv miljon gamla sms bland annat, jag vet inte hur många :

” Lovelia/Trixie kommer gärna på kalaset” och ” Hon är välkommen” som det låg där..helt onödigt. Och så massa gamla bussbiljetter, tågbiljetter, påminnelser från Hemglass, tandläkaren och sånt… I ett gammalt mess till min syrra, på ett konstigt nummer jag inte kände igen, låg lite bilder:

 

Mina fina småkillar, inte igår det är taget, och i monsterull från Vossatassar. De älskar de där overallerna och använder de hela tiden, och de är fortfarande jättefina, om än lite korta i benen;)

Jag lovade att visa fransarna, som Dau gjorde förra veckan, här är de ♥

Det är lite olika hur de trillar av, ibland, eller oftast så tappar jag flera i rad så det blir glest i mellan, men innan jag fyllde på de här så tappade jag otroligt jämnt och fint. De blev långa och skrangliga men inga luckor. Man sätter ju fast fuskfransarna på sina egna, och de har ju en livslängd på några veckor, innan de faller av, det är därför man måste fylla på. Dau är otroligt skicklig på att sätta dit dem, det går fort och hon är perfektionist så alla sitter exakt där de ska:)

 

Jag har klippt mig åxå ju! Inga stora förändringar, klippte upp det lite så det händer något, och kapade lite på längden. Ser ungefär ut som innan:) Gjorde nån värstinginpackning som ska vara 30.000 gånger mer effektivt än de man gör hemma, och det känns nog. Jag är inte direkt snäll mot mitt hår, jag tvättar det väldigt ofta i och med att jag tränar ofta, och det sliter ju. Sen har jag det ofta i hästsvans, vilket gör att det slits där snodden sitter. Dock fönar jag aldrig eller gör nåt annat varmt – lockar/plattar, det är väl på plussidan.Nu har jag köpt s v i n d y r t schampo och balsam med massa fukt och olja i så ska vi se om mitt torra slitna hår kan bli mindre torrt och slitet;) Jag har GÖMT det, för får barnen tag i det så är det slut på en vecka, max. Kanske att jag går tillbaka lite mer regelbundet än vart femte år eller så åxå, det är iaf min tanke:) Det brukar  vara min intention varje gång jag klippt mig, men … tja;)

 

Nu ska jag dricka lite kaffe och sen ta tag i pluggandet:)

Ha det gott!

 

 

Åh ibland jävlas det, jag satt i förmiddags och skrev ett långt inlägg, postade och VIPS – borta:(

Normalt sparas det som ett utkast, men inte idag, allt är och förblir borta. Surt sa räven.

Jag kommer såklart inte ihåg vad jag skrev, men det var mest en redogörelse över helgen, jag försöker igen:)

 

Vi var på dop i går, i Stockholm. Med tanke på att Jordan blev sjuk i söndags så hade jag funderat på olika alternativ, men det fanns liksom inga. Alla var bjudna på dopet – mina föräldrar, syster, alla barn. Fanns ingen barnvakt. Men med en vecka på sig att bli frisk var jag inte så orolig för Jordans skull, mer för att nästa skulle insjukna.

Janelle sa under veckan att ifall det blev så skulle hon stanna hemma och ta hand om sjuklingar, så jag fick gå på dopet ♥ men det såg ut att krya på sig. Jag var i väg och shoppade lite outfits till gossarna, de hade inga skjortor som passade, och fyndade två murarskjortor som jag tycker är underbart söta, till dem på rea på Lindex. När jag sen kikade på H&M och hittade de här mjukiskavajerna:

Så var valet solklart, båda killarna tycker om att klä upp sig, och dessa kan man ju ha även som jacka. Från H&M, och det trevliga priset 99kr.

Varsitt par gympadojor fick de med, Jamie med minioner och Jordan med spiderman. Från H&M de med, jag har köpt många av barnens sommarskor där senaste åren och de är av bra kvalitet. Lätta att ta av och på dessutom:)

Jordan hann med en extremt välbehövlig klippning på fredagen, så han var redo. Lite förkyld och hostig, men annars ok.

På fredagens tacomiddag så började Janelle och Patricia prata om att det var synd om Trixie som skulle få vara ensam på sin gympatävling, som var på lördagen, samtidigt som dopet. Jag hade lyckats rådda med en annan mamma som skulle ta med Trixie, men tjejerna ville att lillsyrran skulle ha egen hejaklack, så de bestämde sig för att åka med henne dit i stället. Kallas syskonkärlek ♥ Janelle fick med sig min nyinköpt videokamera för att filma så vi fick se. Jag hade verkligen velat se den här tävlingen, det är alltid roligt att se, men i år har hon bytt skola som de tränar på, och det är enorm skillnad på vad de får lära sig. Vi kommer inte att byta tillbaka i höst, utan fortsätter här. Att få gå ut på golvet och känna att man gör ett bra jobb, att de tränat och övat tillräckligt, det är härligt. Så har det absolut inte varit på vår skola de senaste åren.

Lördag morgon allt såg bra ut, Jamie och Jordan sprang runt och fixade sig:) Jamie tog på sina tajtaste grå jeans, de är snygga tycker han, och så skjorta och kavaj, plus skor. De ville han helst sova med;)

Jordan tog sina Ossoami jeans som jag på fullaste allvar kan rekommendera varmt. Vi har haft dem i ett år drygt, och de får åka tvättmaskin typ en gång i veckan eftersom mina skitgrisar skitar ner sig, de ligger och rullar, klättrar i träd och ”berg” hasar på rumporna på diverse hårda underlag och kryper runt på knäna. Brallorna ser ut som nya. Helt amazing.

Jag lockade håret på Lovelia och Novalie, och tiden rusade på. När det var en halvtimme kvar ropade jag på dem att de skulle borsta tänderna och samla ihop sig. Jordan satt såhär:

Han är 6,5 år gammal, har varit hemma med mig till i höstas när han började förskoleklass, och han läser böcker:) Han har ett ordförråd som inte är av denna världen, och kan läsa alla ord jag frågar om. Även PRESIDENTKANDIDATEN 😉 Han är vetgirig, och det tog inte ens en vecka i skolan i höstas innan han läste. Jag är grymt imponerad. Lika duktig är han på matte, det är definitivt inte min förtjänst för jag suger ju på det, men läsningen har alltid varit min grej. Han satt och läste en bok häromdagen, och slog ihop den när han var klar, studerade framsidan och suckade lite: Jaha, det var en Läsa-lättbok, inte undra på att det var så himla enkelt då;) Underbart med självförtroende.

När Jamie kom in i badrummet för att borsta gaddarna satte han sig på locket till toan, och sa lite försiktigt att han hade lite ont i huvudet…. och en blick på honom sa ju att ungen hade feber. På tio minuter gick han från skuttande duracellkanin på speed till däckad febersjuk? Hur är det ens möjligt ?

Men herrejösses hur löser jag detta nu då? Vi står klara att åka, och han är sjuk. Mamma och pappa kan ta min bil och få med de barn som skulle med, men åh:( Jag frågade Patricia om hon kunde tänka sig att stanna hemma med lillebrorsan i stället för att heja på lillasyrran, och givetvis ställde hon upp. En storasyster som var på gympatävling med Trixie, en annan storasyster som var hemma med sjuk lillebror. Fatta vilka fantastiska barn jag har ♥

– Mäh, det är väl självklart att man hjälper till! säger de ♥

Så, vi kom iväg, en decimerad skara. Jag hade bara Jordan, Lovelia, Novalie och Robban med mig. En ovanlig konstellation. Corrinda spelade basketmatch.

Dopet var i Högalidskyrkan, och vi hittade dit med hjälp av GPS, möjligen körde jag mot dubbdäcksförbud, men jag har svårt att se hur man ska kunna göra annat när man inte hittar och gpsen inte tar hänsyn till sånt? Möjligen gjorde jag det alltså, men jag förnekar all kännedom om det;)

Patricia messade en bild på Jamie:

Alvedon, rostad macka, våt kall handduk på pannan = tumme upp. Fattar faktiskt inte, men efter den där alvedeonen så försvann febern. Ibland känns det som att man liksom kan bryta feber om man är snabb med alvedon. Jag vet att det inte funkar så, men ändå så har jag upplevt det ett antal gånger. Jag tar inte fel på feber heller direkt. Nåväl, hade han fått följa med hade han garanterat kräkts av febern och blivit supersjuk.

 

Dopet gick bra, dopbarnet skötte sig utmärkt, och allt var fint och trevligt. Efteråt bjöds det på smörgåstårta (älskar!!) och smörgåsar till barnen. Det var de godaste smörgåsarna ever sa mina ungar:)

Efter kaffe och fika så roade sig alla barn på egen hand, skötte sig exemplariskt, medan de vuxna satt och babblade. De varvade utelek och innelek, i de fantastiska lokalerna, gott om stora ytor att springa på.

Lovelias lockar höll jättefint.

Min lilla prinsessa:)

Jordan har stora öron, men att få headsetlurar att sitta kvar visade sig vara ett mission impossible:)

Min lillprins:)

Vi var som vanligt kvar bland de sista, och hjälpte till att röja innan vi styrde kosan hemåt Uppsala igen.

Där snabbade vi på med middagen så vi skulle hinna bli klara i tid till melodifestivalen, och så bänkade vi oss. Vi hade tre stora favoriter, det var Frans, Robin Bengtsson och Oscar Zia. Man kan ju säga att vi hade rätt:) Jag älskar Frans låt, och även Robins, Oscars är jag inte jätteförtjust i, men nog är den bra. När Samir och Viktor badade nakna, och drog sin scenshow ännu ett snäpp längre och loosade även brallorna så skrattade vi länge:) Jag gillar de där två, de är sköna lirare helt enkelt.

 

Men Trixie då? Hur gick det för henne?

De tog två brons:)

En glad och stolt Trixie:) Jag har sett deras uppvisning på filmkameran, och de var superduktiga. Så himla kul!

Helgen har bjudit på vackert väder igår, och mindre vackert idag, men oavsett så går det nu åt rätt håll. Jag känner hur livsandarna vaknar, hur det spritter av liv överallt. Snön smälter och det porlar i stuprören, och så fryser det på på nätterna, men det hör till. Även om det kommer bakslag deluxe så är det ändå så att ljuset är tillbaka, jag såg hur fåglarna flög tillbaka i långa rader häromdagen, och det är VÅR!

Älskart! Jag surar förvisso som varje vår över våra grannars stora träd som skuggar vår tomt, grannarnas tomter är nästan snöfria medan våran har ett tjockt täcke kvar..surt. Men tar man lilla brassestolen och en kopp kaffe och sätter sig vid garageporten, eller i lä av min bil, så sitter man inte direkt illa till. Jag har inte premiärdruckit kaffe utomhus än, beroende på sjuka barn och massor att göra, men snart så. Har minsann hört att de lovar kanonväder framöver….längtar!

Nu ska jag hoppa i säng. I morgon har jag massor av plugg att göra, och jag menar massor. Blir lätt så när man dels skjuter upp det, och dels har strul med hantverkare…. som jag återigen kommer gorma på i morgon. Det börjar liksom bli väldigt fånigt nu, åtta månader senare så klarar de inte av att avsluta. Suck.

Min tvättstuga är ju klar! Förutom det mest väsentliga – det finns inget vatten… De nya maskinerna står i garaget och väntar, duschbländaren står och väntar, och alla element står och väntar…. Vi väntar på en rörmokare. Nu har jag nog fan väntat klart.

Och just det ja, förutom allt annat skit så blev min bil påkörd på en parkering i fredags! Föraren smet, jävla idiot, men en medmänniska såg det och satte en lapp på min ruta med registreringsnummer och beskrivning av vad som hänt. Mohahaha. Måste ta tag i det med.

NU är det sovdags!

Natti natti 🙂

 

 

 

Snart är det påsk! Vad snabbt det går:)

Jag gillar påsken, den är totalt opretentiös, inte massa fix och shopping som inför jul, inte massa julmat som ska fixas.  I min familj så åker vi till mamma och pappa och äter påskmiddag men även om det är snarlikt julbordet så är det inte lika hysteriskt. Jag lagar absolut ingen påskliknande mat överhuvudtaget hemma, det enda är att jag kokar ägg, som de får måla, men det gör jag flera gånger i veckan ändå. Kokar ägg alltså, måla får de inte göra:)

  
I år har jag sett att det finns små formar som man kan ”forma om” äggen, och det tänker jag köpa:)

Man kokar ägg som vanligt, och lägger de i den här formen, spolar kallt vatten och så blir det tex bil eller kaninformat:) Man har inte roligare än man gör sig.

När jag surfar runt för att hitta de här formarna så hittade jag massa roliga saker, och tänkte nu lista upp dem här. Om man känner att det är för mycket godis till påsk, och vill ha ett alternativ att stoppa i påskäggen, så har ni mina förslag här.

   

* Plusplus, de där små byggsakerna, som ungarna älskar, de finns i småförpackningar som passar perfekt i ägget.

* Glas/stenkulor inte till de minsta då, men med en annalkande vår så brukar det spelas kula på rasterna, åtminstone i mina ungarna skola.

* Jojo roar alla, en stund tills det trasslat ihop sig:)

* Rubriks kub/ ormen Det här fick mina kids i julstrumpan, och de har grejat massor med dem.

* Äggvästar,  små plastvästar man trär över ägget innan man kokar det, och sen är det dekorerat och klart

*Musikägg Som små maraccas, fast i äggform. Soft ljud så man inte storknar;) Funkar fint för små barn att greppa och spela på utan att de slår sig själv i skallen:)

* Gatkritor Ut med ungarna! Det är snart barmark:) Gatkritor älskar mina, funkar på alla åldrar, och försvinner när det regnar.

*Origamiset Till den pyssliga, Trixie älskar sånt här.

* Ringklocka till cykeln Finns så många fina varianter nu, med nyckelpigor, Starwars, prickiga, randiga.

* Tuschpennor + målarbok Klassiker.

* Pussel 

* Ficklampa Får mina ungar en varsin ficklampa så kan de underhålla sig i timmar! De letar reda på mörka vrår, och springer runt i trädgården när det blivit mörkt, eller släcker alla lampor i badrummet. Allra roligast om man sen har något som är självlysande:) Man kan hänga upp reflexer i träden och gå en runda med sin ficklampa – både kul och lärorikt. Men passa på, snart är det ljusa kvällar och nätter! Längtar 🙂

* Nagelstickers för små tjejer och killar som vill fixa fina naglar.

* Pyssel, tex små ägg man hänger i påskriset kanske som man kan måla själv, eller dekorera med tex  ögon och fjädrar.

* Små bilar,  funkar alltid på mina småkillar, speciellt balla bilar som polis/brandbil/ambulans.

 

I min familj blir vi aldrig riktigt vuxna. Alla gillar att både få och ge presenter, så att vi vuxna och 20+ får påskägg är självklart:)

Jag hittade massa kul och mer eller mindre onödiga saker till stora barn när jag surfade också, varsågoda:)

 

* Äggformar  som jag skrev i början, små plastformar som man kan forma om ägg i, tex fyrkanter, om man skulle vilja stapla en äggborg kanske;)

* Äggklocka, i nån kul variant, tex Starwars, eller en kock, eller kyckling

* Äggkokare till micron  helt tidsenligt till påsk, jag tror att de funkar rätt bra?

* Personliga muggar/bordstabletter/smycken/musmattor edyl, finns på massor av ställen, bara googla. Kul att göra en mugg med foto på tex, eller något namnsmycke, eller kanske ett pussel med bild från semestern?

* Målarbok och akvarellpennor det har ju kommit massor av målarböcker för vuxna, Janelle fick en med motiv från Harry Potter, och jag har en med blommor. Det är väldigt mysigt och avkopplande att sitta och färglägga, det är pilligt och krävs lagom med koncentration.

* Babymopp-overall som jag önskar att det funnits när mina stora var små, då skämtade vi om det: ”haha, tänk om man kunde sy en overall av dammtrasor till Janelle, då kunde hon åla runt och damma golvet samtidigt;) ” Nu finns de. På med den på ål-bebben och så kan de städa medan du fixar nåt annat;) Nä, kanske inte så praktiskt, men kul;) Gäller att det är rätt mottagare kanske;)

* Stekpanna i hjärtform, eller grodform, eller liknade:) 

* Kakstämplar kul att stämpla Homemade, eller made with love på sina kakor.

* Rostat bröd schablon  man sätter i den tillsammans med brödet i rosten och så får man en avbild på det rostade brödet, finns olika figurer och texter.

* Mobilladdare hårdvaluta i min familj, de går alltid sönder och vi snor av varandra.

 

Har ni fler kul tips? Hit me:)

De flesta av grejorna jag listade hittade jag för en hyfsat billig peng, så tänker man att man fyller ett påskägg med..alltså jag vet inte? Hur mkt går det i ett ”vanligt” ägg? Grejorna kostar mellan 10-100kr. Många för under femtiolappen:)

Jag har bacillfobi och hatar lösgodis och försöker hitta de där färdigförpackade påskäggen med massa chokladgrejor i, de är rätt dyra. Men garanterat ” onysta” på;)

 De vuxnas är lite dyrare, men inte svindyrt.

  
 

…även på vurpor som ger utslag på Richterskalan;)

Igår så var det ju umgänge,  nån kommer och leker med fyra av sina kids några timmar, så då jäklar var det dags att tänka på mig, mig, mig. Och Corrinda:)

Jag och syrran snackade om slalom för ett tag sen, och så hittade hon superbilliga överdragsbyxor i kanariegult;) och köpte dem, och så bestämde vi oss. Corrinda har åkt en gång förut, med skolan på en friluftsdag, och ville haka på, så det fick hon. Både Patricia, Robban och Novalie tackade vänligt men bestämt nej. De fick i stället vara barnvakt de timmar det fattades, några på morgonen och någon på kvällen. Att någon stannar en sekund längre är nämligen otänkbart, speciellt om det handlar om att hjälpa mig.

Men skit samma, jag har världens bästa ungar som löser de grejorna åt mig:)

Vi klev upp earlybirdy kl 7, och gjorde oss klara, syrran kom och vi hämtade upp en kompis till Corrinda.

Sen drog vi:)

Som synes, härligt grådaskigt väder…nollgradigt, blä.

Men i Kungsberget var det -1 enl prognosen, lite snöfall och 80 cm snödjup. Corrindas kompis har egen utrustning, men vi andra hyrde på vägen upp. Supersmidigt via deras hemsida, bara att klicka i det man ville ha och så betala direkt och sen kom det ett sms några minuter senare att allt var klart, bara att hämta i bås 173.

Slalom är ju inte en fattigmanssport direkt, kalaset på bara hyra och liftkort för tre personer slutade på strax under 2000kr..men vafan..;) Både jag och syrran har både skidor, pjäxor och stavar, men åker man en gång vart tionde år så är de inte i så bra skick. Sist fick vi lämna in dem på rekonditionering i backen, det gick inte att åka på dem…och sen är de ju stenålders:) Idag är det ju twintip och carving och hejsanhoppsan.

Det är rätt skönt att få prima vara, och bara glida ut i backen. Det tar runt 1,5-2 timmar att köra, och väl där så tog det ju lite tid att få på sig alla kläder, och sen pjäxor och så småningom skidorna.

Som synes inte något kul väder.

Byta om i bilen funkar:)

När Corrinda såg liftarna som liksom bara försvann långt upp på berget fick hon lite kalla fötter;) men vi åkte upp med barnliften, en grön backe, ( den lättaste) och så fick hon försöka. Efter några svängar gick det hyfsat.

Haha, ändå, hon var riktigt duktig. Vi lämnade henne och hennes kompis och körde några åk i de röda backarna, (medelsvår, näst svårast) det var helt ok, lite isigt på sina håll, men mest bra före.

Jag har åkt slalom sen jag var kanske 8-9 år… lite äldre kanske, jag minns inte, men vi åkte upp till fjällen varje år en vecka. När jag var runt 15-16 åkte jag sista regelbundna gången. Sen hade jag ett långt uppehåll på typ 25 år… varför vet jag inte, men massa kids kanske, och sist jag åkte  i Kungsberget var nog när jag väntade Lovelia. så nio år sen. Sen en kort session i våra små fjolblackar här i Uppsala när Jordan var en bebis. Men helt ärligt så har jag vilat  mig i form:) Jag har aldrig åkt så bra som jag gör nu. Och med det menar jag såklart inte att jag är världsbäst, det är jag definitivt inte, men jag har absolut inga problem med några som helst backar. Vi åkte de svarta pisterna ( svåraste) och de är förvisso inte kolsvarta;) men de anses tuffa, och det går kanonbra. Nånstans har jag finslipat tekniken alla dessa år i dvala;) Jag kan åka snyggt med benen ihop och svänga sådär easypeasy genom att bara vicka lite från sida tills sida, sånt jag velat kunna alla år.

Och ingen hjälm…..ackack…

Men hjälmen hade inte hjälpt ett endaste dugg igår, den vurpa jag gjorde hade jag snarare behövt en vadderad madrass;) Typ en såndär plastboll man kan springa på vatten i:)

Efter lunchen tog vi med Corrinda upp högre, det finns blåa ( lätta) slingor där och det tyckte hon var roligare, det lossnade efter lite mat och vila för henne, och hon klarade sen av även de röda pisterna.

Hon åkte både tallrikslift, ankarlift och sittlift. Varenda gång i sittliften höll dock syrran och jag på att få benen avslagna;) Jisses så vi skrattade. Ankarliften är favoriten, där kan man stå och småsnacka, och den går snabbast, som är lika med mer tid i backarna.

Nåväl den där vurpan då. Jag är osäker på om det var i en svart eller röd nerfart, tror att det var en svart från början som sen övergick i röd. Det är alltså svårighetsgraderna. Jag gillar att åka fort…. jamen skjut mig, men fart är härligt:) Och när det stämmer så bra, snön är fin och glidet kanon och man känner sig odödlig så är det enkelt att dra på lite. Och då gör det skitont att ramla;)

Jag vet inte riktigt vad jag gjorde, mer än att plötsligt så kände jag hur skidorna bara släppte, och insåg att jag inte skulle få kontroll över dem igen. Helvete, jag kommer ramla! Jag kommer antagligen att bryta alla ben i hela kroppen och spräcka skallen och ryggen kommer gå av….s a t a n..

Bara att försöka krypa ihop och be en stilla bön att överleva, jag tror att jag snurrade ett varv där medan jag försökte få koll på vad som var upp och ner och sen slog jag i backen med full kraft, höften först och sen sidan. PANG.

Snön yrde, jag tappade luften och satan i helvetes jävla skit så ont det gjorde. Jag tror att det gav utslag på Richterskalan, så hårt var det;) Känns som att ramla på betong. Jag blev med all säkerhet en centimeter kortare iaf;)

– Gick det bra?? ropade en snubbe på väg förbi mig, och givetvis så svarade jag: – Jaja, det är lugnt;) medan jag kämpade mig upp på fötter igen.

Sen bromsade syrran in bredvid mig och frågade vad jag pysslade med.

– Jag ramlade lite bara;)

Det gjorde svinont i höften och låret, och det var lite svårt att andas, men annars ingen fara. På lite skakiga ben tog jag mig ner för resten av backen. Kände efter ordentligt om allt var helt och det var det ju. Helt otroligt, jag var på fullt allvar övertygad om att jag skulle bryta minst ett ben, och hann fundera över hur det skulle funka. Hur pinsamt det skulle vara att bli hämtad med skoter och bår… 😉 Jag fick däremot ont i fogarna, det var väl en välriktad smäll just mot bäckenet som fått stå pall för mycket, så idag känns det som rejäl foglossning. Inte ett endaste dugg skönt.

Jag har även ett snyggt blåsvart märke på sidan av rumpan, och revbenen på den sidan är ordentligt ömma. Jag har lite ont även i mjukdelarna, känns som träningsvärk, men eftersom det är bara ena sidan så lär det ju mer vara fallet än träningsvärk;) Och samma med ryggen, alla muskler bak i skulderpartiet är ömma.

Allt detta på höger sida, och så ont i vaden på vänster sida? Märkligt;) Lite ont efter pjäxorna på framsidan av underbenen får man ju, men det hör ju till. Vi får väl se hur det slutar, jag är mest fundersam över fogarna, jag ger det några dagar sen går jag till en naprapat/kiropraktor ( vem är bäst?) och knäcker lite.

Jodå, jag tog det lite långsammare resten av dagen:) men det var mer för att det var ganska dålig sikt, och taskigt ljus. Jag ser som sämst i skymningsljus och sådana här grådaskiga dagar är det ju sånt hela tiden. Allt blir lite jämngrått och man ser inte riktigt hur det ser ut där man åker.

(Anna,  det är Matildas gamla skidsets-byxor, passade perfekt)

Vi åkte och åkte, det var inte så mkt folk så det var inga köer i lifterna, och kändes fritt i pisterna. Massa snack på vägen upp, bland annat om att vi hade helt fel mössa på, det blåste kallt i öronen och den höll på att fara av, nästa gång måste det vara en mössa som sitter tajtare. Och nästa gång…jo, vi funderar på nästa umgänge…och nästa….och nästa… det stänger i april, så vi hinner några vändor:)

Det stängde vid 16.30 och 17.00 hade vi lämnat in vår utrustning, gått på toa och var på väg till bilen. Det här med att gå på toa med full vintermundering är inte kul, Det tar ju evigheter att få av och på! Underställ som man gärna vill ha slätt och instoppat så det inte blir drag nånstans och så lager på lager, klumpiga pjäxor som man ska steppa runt i och jorrå….;)

På väg hem stannade vi på donken i Sandviken och käkade och tog med kaffe i bilen, det godaste kaffe jag någonsin druckit, första koppen den dagen:) Det drar alltid i campingnerven när jag är i närheten av Årsunda, och Sandviken var ju vår närmsta ”storstad” två somrar så det är bitterljuvt att vara där:)  Måste nog dit i sommar! Är bara så:)

Väl hemma så slog ju stora mattheten till. Att vara ute en hel dag och åka slalom är underbart kul, och totalt utmattande;) Jag röjde lite, snackade lite med ungarna, sen hamnade jag i soffan och kollade på Mästarnas mästare, jag måste ju se så Foppa sköter sig:) och sen nån ny svensk thriller…som jag inte är säker på att jag ska ödsla mer tid på, den var sådär. Höll ut några timmar, sen var det borsta tänderna, smörja in ansiktet med nån aloevera kräm och sen slagga.

Aj som fan vad ont det gjorde i höft och revben att ligga ner;) och jag har vaknat massor av gånger i natt.

När jag vaknade i morse kände jag mig som överkörd av ett tåg, ont precis överallt, stel precis överallt och inte alls på topp. Vacklade och vinglade lite när jag gick ner för att väcka ungar.

Tre hemma, och opigga. Corrinda var nog lika slut som mig, Novalie mådde allmänt dåligt, och Jordan hade ont i halsen och feber. Nu har han kräkts några gånger under kvällen, så vi får väl se vart det barkar.

Han var inte helt pigg i helgen heller, men sa inget till sin pappa, för då vet de att de inte får följa med, och det ville han ju såklart. De var och badade, och det tar ju på krafterna det med. Lille gubben.

Jag gick ju och lade mig igen, och både jag och alla andra kids hemma sov länge. Välbehövligt.

Idag har jag fixat fransarna, ska visa er sen, och sen har jag hämtat upp kaffemaskinen hos Fredrik elektriker,  och sen kollat på ”actionkameror” på både Elgiganten och Mediamarkt. Jag skulle vilja ha en liten tålig rackare som man kan filma åt båda håll med, både selfiehållet och rakt fram. Den måste vara enkel att hålla i och hantera med en hand. Men hittade inga jag gillade. Har ni några tips?

De kallas för actionkameror, eller GoPro, och jag vill inte ha nån värsting, bara en bra. Enkel, men bra.

 

Nu ska jag gå och göra min sjuka, kräkande gosse sällskap i soffan, och hoppas att det bara är febern som gör att han mår illa…men med tanke på att Loppan såg lite rasslig ut hon med så förutsätter jag det värsta. Vi ska på dop på lördag så det är väl självklart att det ska stöka till sig. Alla som jag kan lämna barnen till är bjudna, så det finns ingen Plan B, bara att ställa in isf. Ta i trä!

Men det är långt dit:) *Tänk positivt*

Jag ska kolla på Elementary och sen hoppa i säng och läsa skolböcker, har ett antal att läsa, och i morgon måste jag få en massa gjort gällande skolan. Dels ringa runt lite, dels skriva massor och dels läsa ännu mer. Det är kul:)

 

Ha det så bra:)

Natti natti 🙂