Helluuuu!
Jag är nästan lika trött ikväll som igår, men idag beror det mer på solen 🙂 Åhh som den strålar, och åh så jag älskar det:)
Vi tar det från början, om än i lite kortfattad version annars blir vi liksom aldrig färdiga;)
Tisdag var det först min examination med Oscar, eller den var på eftermiddagen så jag hann ju en del innan, men vad det minns jag inte, det är alldeles för länge sen, men en vild gissning är att jag tvättade, och röjde köket;)
Han hade klämt in mig mellan andra examinationer, och hade bett om att vi kunde hålla tiden lite öppen, runt halv fyra, give or take 15 minuter. Jag som köpt nytt headset till Robban i födelsedagspresent lånade dem i smyg för att slippa ha de andra jag haft tidigare, där bara ena luren funkar och det skrapar och grejar.. Jag var på plats i chatrummet i god tid, redan kl, 15, och testade så all utrustning funkade. Headsetet fick godkänt i testet. Men när Oscar väl uppenbarade sig, klockan 16.oo precis när jag satt och skrev ett mess tlll honom ( ” När man gick i plugget så väntade man exakt 15 minuter på sin lärare, sen drog man..:) Kommer du snart, eller…;) ) så hade HAN inte några lurar på sig, och där satt jag med värsta gamersetet…som det dessutom hördes skitkasst i…? Vafan liksom. Men han hörde mig, och jag hade dem på mig i tron att det hördes i dem..haha, men efter examinationen insåg jag att det inte gick en enda mikro-ton igenom dem åt något håll, för det skulle man in i inställningarna och ändra…alltså hade jag haft ett icke brukbart värstingheadset på….och jag hoppas att han inte fattade hur korkad jag vet ( men det funkade i testet, konstigt?) för då hade jag väl fått minus i betyg 😉 Kursen var ju Programhantering…
Nåväl, en stressad Oscar, som hade en delikat uppgift att försöka förhöra på en skitmärkligt upplagd kurs, där flera av uppdragen var att lära sig program på nätet som sen inte skickades in för rättning….Han lutade sig lite på att vi träffats förr och att han visste att jag kunde.
Jag var ju nöjd med det såklart, och vi hade en trevlig pratstund, som sen resulterade i ett slutbetyg B.
Rätt ok med tanke på att jag fick A i första uppdraget, F ( alltså underkänt) på andra, och B på det sista. Jag är helt nöjd.
Så Administratörskursen slutade med två C ( företagsekonomi/ Organisation och Ledarskap)
Tre B ( Administration1, Information & Kommunikation och Programhantering) och
Två A ( Administration 2 och Personaladministration)
Att läsa vidare inom administrationsbiten känns rätt bra, och att skita i räkning av alla de slag känns åxå helt ok.
Därför sökte jag nu kurser i Webutveckling, massa siffror men man behöver inte räkna med dem utan bara använda dem som koder, och det är en annan sak:) samt Konferens och nån mer jag inte minns vad den hette. Tanken är att köra så mkt grundläggande utbildning som möjligt för att sen gå vidare med högre studier..ta det i trappsteg liksom. Även om studievägledaren jag träffade på torsdagen var rätt negativ och tråkigt inställd till gymnasieutbildningar…men vafan, jag har noll kött på benen, och massor av kids hemma, så jag kan inte riktigt fokusera på högre studier just nu.
Jag blev skitsur på henne, om vi ska vara helt ärliga… Jag tog mig till Kommunens studiecenter, för att få hjälp av fylla i vidare ansökningar till hösten, och för att få lite vägledning i vilka kurser som var bra..och det enda hon kunde säga var …. Ta ner fötterna från stolen , unge man….
Jag hade två söner med mig, en Jordan och en Jamie, alltid med tusen myror i brallorna, och Jamie satt som ett ljus i mitt knä, medan Jordan satt på en stol. Men eftersom det är väldigt obekvämt när man är så kort så benen liksom ligger på stolen alldeles sträckta, så drog han upp foten lite på sitsen. Ja, den var av tyg och ja hans skor var inte kliniskt rena, men nej det var inte risk för bestående fläckar utan ni vet lite smådammigt sådär som det kan bli av en väska eller vad som. Man borstar bort det med två tag. Att i det läget avbryta samtalet med mig för att snäsa åt honom, om än med fina ord, att ta ner fötterna…det känns inte helt schysst. Han satt tyst och stilla som en liten mus, med den lilla hälen vilandes mot sitsen…
Resultatet blev ju en sur och skamsen Jordan som mulnade ihop och började skruva på sig, och obstinat dra upp båda fötterna ordentligt på stolen;) Hon kanske inte hade barn vad vet jag, men jag har nog aldrig varit med om nåt sånt förr. Sitter barnen stilla och fint brukar de få beröm, inte bli avsnästa.
Inte hade hon nån koll heller, och det slutade med att jag fick gå ner där faktiskt, tur i oturen, Hermods bla hade öppet hus. En kille från skolan hjälpte mig direkt med mina frågor, och vi kom överens om fem kurser till att börja med. Felplacerade människor alltså…hon borde jobbat på ett kliniskt lab med att utrota dammpartiklar;)
Och för att hoppa tillbaka till tisdagen, så var det två gympaavslutningar på kvällen, Novalie och Trixie fick visa upp sina färdigheter, och de har blivit så duktiga. Lite fika efter det…gånger två 🙂
Och onsdagen började ju med födelsedagsfirande:)
Mina fina fina tvillingar fyllde 14 år. Här är de nyfödda ♥ och det är Robban till vänster, och Corrinda till höger.
Corrinda behöver tid på sig på morgnarna, och tvingade sin mamma att ställa klockan på halv sju, istf sju…gahhh, och eftersom jag inte kunde somna utan låg och vred mig mest hela natten, så var det inte med helt lyckligt sinne som jag klev upp 6.20 eftersom jag ända vaknade till då…men men 🙂
Corrinda fick en kjol,en plånbok och solbrillor och en basketväska, och Robban fick headsetet som jag lånat:) och en ps3 kontroll plus en tröja med en varg på:) Båda nöjda och glada.
Sen drog de till skolan och vid nio skjutsade jag Jordan till kyrkis, för att sen åka tillbaka och ha avslutning med musikleken.Efter den åkte jag och handlade, och var sjukt förvirrad, trött som satan och kunde liksom inte få ihop vad jag skulle ha för ingredienser till Pasta med skinksås….Skitavancerat….not. En vanlig bottenredning, sen mjölk, grädde och ost, skinka….
En vuxenvariant med ädelost och crème fraîche och skinka…Jag sprang fram och tillbaka på Coop, nog för att de bygger om och allt har bytt plats, men ändå. Herregud 🙂 Men till sist fick jag ihop det. Typ:)
Lite firande på kvällen med min syster och Janelle & Simon som kom förbi, och fick middag, och sen kladdkaka och glasstårta.
Torsdag – avslutning med kyrkis för Jordan, och sorgligt som alltid, gillar inte när saker tar slut.
Två små ekorr-bebisar….så söta 🙂
Jag stod kvar länge och babblade med de andra mammorna, och sen drog vi till kommunens lärcentrum som jag skrev.
Sen hem, och äta nåt, hade ätit frukost och sen inget mer…hann inte ju 🙂 och så kaffe ute i solen medan jag väntade på Annelie och syrran, för att åka till Globen.
De kom, vi for iväg, och förutom de där eviga köerna som gör så man fan blir åksjuk…starta,köra fem meter, stanna, köra två meter, stanna,köra fyra meter, stanna…..fuck! Jag skulle bli tokig att sitta i de köerna varenda dag..
Väl framme parkerade vi i Globengaraget, och gick upp till toaletterna först, och sen McD…massor av folk, köer på alla matställen, och typ alla skulle se Robbie Williams:)
Här var det lite scenbyggarbussar….
Vi gick in, och ner på ståplats, där vi bestämde oss för att det såg bra ut att stå till höger om scenen, som liksom var utbyggd i ett U.
Självklart den obligatoriska selfisen….alla i hela Globen har nog en egen, med typ scenen i bakgrunden:)
Så kom han då, efter att ha annonserats några minuter innan, och bjöd på en härlig swingshow.
Hela tiden i tjusiga frackar, och han är en stilig man, det är bara så. Svårt att sätta ord på honom, han är både manlig ut i fingerspetsarna samtidigt som han har ett spjuveraktigt leende och inte är ett dugg rädd för att driva hårt med sig själv. En entertainer helt enkelt, och en extremt duktig sångare, för han har verkligen en röst som håller.
Hans mellansnack är kul, han är rätt ironisk, och att han är en International popstar, sagt med fjantigt tonfall fick publiken att skratta:) Han bad om ursäkt för sin förra turné där han varje kväll tog en ny tjej med sig i säng på scen…ni får googla, och i stället så tog han upp en tjej från publiken och bad henne bli hans showbiz-fru:) och sen ”gifte” de sig. Helt obegripligt för er som inte var där, men fullständigt superkul.
Vi stod väldigt bra till 🙂 Han rörde sig hela tiden runt på scenerna, och var ofta inom väldigt nära räckhåll, som längst bort var han här:
Efter halva tiden var det paus:) Haha, hur charmigt som helst, och de uppmanade oss att gå och shoppa loss i merchandise hörnet, Loads of stuff 😉 men vi stod allt kvar och borstade bort ett ton av konfetti som sprutat ut över oss. De byggde om scendekoren och jäklar vad snyggt allt var! Robbie är snygg, hans dansare är snygga och dansar snyggt, med sjukt snygga outfits, scenen var snygg, showen snygg, hans pappa som kom och sjöng en låt med honom var snygg. Ja allt var snyggt! Swing är inte min grej alls, men han gjorde det till en helt makalös föreställning, och han gör swingen till sin. Jag är imponerad. Det var en suverän konsert. Jag kommer absolut gå på hans nästa 🙂 och nästa…
Inget extranummer…helt enligt dåtidens koncept .
När Robbie pratade om sin dotter, som är 20 månader, och om hur han FaceTime pratade med henne för han saknade henne så, efter att hon varit med på turnén men åkt hem för några dagar sen, så hade han nästan tårar i ögonen av stolthet och saknad. Han pratade med en gravid tjej i publiken, och när han fick höra att det var hennes första barn så strålade han från öra till öra när han försäkrade henne om att det var det bästa som fanns att få bli förälder. Its amazing!
Det högg lite i mitt hjärta då kan jag säga. Ni vet varför.
Men att se honom så lycklig över sitt barn,han strålade verkligen, det var vackert 🙂
När det var slut så gick vi och kikade lite på vad man kunde shoppa, och vi köpte en varsin dubbel-cd från kvällens show. Alltså inspelad under kvällen, hela föreställningen.
En massa cd brännare stod och jobbade järnet, och det här hoppas jag blir nåt som alla artister har, för i stället för en tröja som man inte törs använda för den blir ful, så kan man ju få lyssna på just den konsert man själv var på tusen gånger om:) Vi hann med nästan hela på väg hem 🙂
Fantastiska Robbie!
Hem, och somnade som en stock, och sov som en klubbad, för att sen kliva upp och åka med tjejerna till skolan för de har Kulturdag. Varför den heter så vet jag inte, men de visar upp skolan och eleverna för föräldrar och släkt. Små uppträdanden, i år hade jag tre små trum-uppvisningar att beskåda, och sånger med de olika klasserna. Jag kunde inte klona mig och vara på två ställen samtidigt så jag missade Trixies sång tillsammans med klassen, men såg henne med kören sen 🙂 och som sagt alla tjejerna när de spelade trummor.
De säljer fika, och solen strålar alltid, och det är härligt att gå runt och prata lite med folk och barn:)
I år var det nog lite mindre av det mesta dock, men en trevlig dag. Inte en enda loppisgrej köpte de, och det är ovanligt..men skönt för vi behöver då inte en enda pinal 🙂
Corrinda var ledig från skolan och kom och kikade hon med, hälsade på sina gamla lärare och hjälpte mig lite med Jamie mellan varven, men han är rätt enkel att ha med sig nu förtiden….jag lär få äta upp det 😉
På eftermiddagen hade vi då dejt med Dr Dreamy:)
Vi åkte direkt från skolan, och det var en bunt dammiga och grusiga barn som satt i väntrummet, när läkaren kom ut från sitt rum, och lutade sig fram bakom mig och sa att han var snart klar med föregående patient. Jordan undrade genast vad han hade viskat till mig 🙂 Haha, och inte kunde jag ju låta bli att vara lite bråkig med honom så jag sa att han sagt att Jordan var en busunge. Jösses vad konfunderad han blev min lille kille, och han kunde inta fatta hur doktorn kunde veta det? Men han satt still sen 🙂
Jag hade med Trixie, Lovelia, Jordan och Jamie, förutom Corrinda då som det gällde, och tjejerna och Jordan fick sitta kvar i väntrummet medan jag tog med Jamie in.
Läkaren kikade lite på tån, som såg förhållandevis bra ut, men hon har ont, så han tyckte väl det var befogat med en operation, och de satte en bedövning. Corrinda är makalöst smärttålig. Hon spände sin tandställning dagen innan och kunde inte tugga och äta ordentligt men inte ett klagomål utan bara om jag frågade, och samma här, hon bet ihop och log medan han bedövade. Det är ju några stick, och så sprutas ju medlet in så det spänner, men inte ett pip. Han nöp henne sen med en pincett och frågade om hon kände nåt, och det gjorde ont, så han lade lite mer lokalt. Sen började han klippa och greja, och jag kan ju aldrig låta bli att kika, och inte Corrinda heller:)
Nu verkar det som att han fick bort allt nagelanlag, det var en liten bit som gömde sig bra, men som han hittade på.
Sköterskan lade om det hela, och då passade han på att fråga om Jamies tunga och sen klämde han lite på min axel. Den där senknutan som jag hade så ont av…så pass mkt obehag att jag sökte läkare, (och det gjorde jag ju innan jag insåg vad trevlig han var 🙂 det var bara en bonus), och jag går ju liksom aldrig någonsin ever till läkare om jag slipper, för det är ju liksom så att det som inte dödar härdar….den senknutan…den är typ borta?
Det är ju tur att han faktiskt både såg och kände på den förra gången annars hade han ju tyckt att jag var värsta hypokondrikern 🙂
Eller så har han magiska fingrar, kan så vara:) Den är kvar, det är den, men den gör inte ont längre och är väldigt mkt mindre. En bidragande orsak kan såklart vara att jag inte tränat eftersom jag varit sjuk, vila är ju liksom bra…
Nåväl, han tog sig en titt på Corrindas andra fot eftersom den har nageltrång den med, och den ser bättre ut och eftersom basketen är nästan slut för säsongen så avvaktar vi och ser om alsolsprit kan fixa till det. Annars får vi komma tillbaka. ( Jag sa såklart till Corrinda att använda riktigt trånga skor och klippa nageln kort så det skulle bli problem så vi får återkomma, haha,…jag har ju en bunt ungar att använda mig av…en tunga, ett nageltrång…vi kan nog hitta på nåt *s*…eller inte…jag skojar, jag lovar…tror jag*S* )
Corrinda hade med sig tofflor som hon kunde ha med den bandagerade tån , att pressa ner den i converseskor funkade ju inte…och så åkte vi hemåt. Jag berömde mina fina ungar som varit duktiga och suttit fint och stilla och inte rivit väntrummet, nu var jag ju inte där, men övriga patienter såg inte arga ut…och allt var helt och stod på sin plats:) och Jamie som iofs inte visat tungan, men var stilla och fin där inne. Givetvis bad han om att få åka till doktorn så fort vi kom hem…
Han börjar nästan varje dag med att fråga om vi ska åka till Ikea, säger jag nej vill han åka och handla och efter det vill han till doktorn:)
Ganska ofta får han för sig bara sådär att fråga om vi kan åka till doktorn, och jag fattar liksom inte varför, men han kanske blev charmad han med 🙂 Gulligt låter det i alla fall.
Janelle kom, och jag och syrran åkte och tränade. Det var tungt, jag är väl inte helt kry kanske, men härlig ändå.
Martin tjoade på mig att jag hade för lite vikter i marklyften ” Jag har sett dig ta tyngre, nästa varv ökar du!” så jag fick ju lov att lyda, och ist för 30 kg fick det bli 40. Det är en jäkla skillnad på de där 10 kilona…men jag brukar ofta köra med 40 så han har ju koll 🙂
Efter middagen så satt vi länge och pratade innan Janelle och Simon liftade med syrran hem, och jag ställde mig att baka kladdkaka.
Vi hade planerat att ha kalas idag, men längre än så hade jag visst inte kommit…det har varit så mkt att jag liksom skjutit upp allt, och plötsligt är det dags:)
Syrran hjälpte mig att baka en sockerkaka, ( hemma hos sig alltså ) och av den gjorde jag sen en Trifle:
Superenkelt, man varvar sockerkaka med bär,och en blandning av vispad grädde,( 4dl) turkisk yoghurt(5dl) och riven mandelmassa:)(100g)
Egentligen ska man låta bären dra i Muscovadovin, men det smakar skit så det hoppar jag över …:)
Tårta hoppade vi över nu, det blir alltid så mkt kvar och i stället satte vi ljusen i kladdkakan, som mer var som mockarutor.
Staplade upp ett litet torn, och Novalie satte i ljus, 11 för sig, och 14 i var till Robban och Corrinda
Sen fick vi gå in i köket och sjunga för det blåste lite ute, och vi sjöng och hurrade för majbarnen 🙂
Mormor, morfar,syrran,(moster) farfar med fru, kusinen och fd svägerskan, Anna, Lasse, Joel och Matilda var våra gäster, ungefär de vanliga alltså och Janelle såklart. Simon jobbade, men var ju här på tvillingarnas födelsedag och kommer på Novalies sen.
Jag upphör aldrig att förvånas över en viss människa, och det är inte en man. Att sätta in pengar på tvillingarnas konton men inte skicka ett mess och tala om det samt säga grattis, ( jo en notering på deras konto som de inte ser ) eller för den delen kanske ta sig tiden och engagemanget att RINGA dem…och att skicka med en femhundring med en post-it lapp på med ett grattis på till Novalie med kusinen…. För att säga sig vara neutral och inte vilja lägga sig i äktenskapsproblem så är det ett besynnerligt beteende. Alla gör som de vill såklart 😉 och med tanke på att vissa av barnen inte fick någon uppmärksamhet alls på sina födelsedagar i höstas så är det ju en förbättring…
Jaja, 
Fast arg vet jag inte om jag blir, mer beklämd.
Vi hade det trevligt i solen, det är otroligt men hittills har vi nästan alltid lyckats med bedriften att kunna sitta ute på det här kalaset. Vi har alltid slagit ihop tvillingarna och Novalie eftersom det oftast är en helg mellan deras födelsedagar som passar perfekt att ha kalas på. Idag satt Janelle i solen hela tiden och blev alldeles röd…hon var inte så nöjd över det men det var skönt att sitta och jäsa:)
Jamie fick minsann en härlig bonnbränna på armarna, inte röd, men en synbar skillnad. Övriga barn for in och ut mest hela dagen så de var rätt trötta på kvällen sen. Det är kul att tjejerna funkar så bra ihop med kusinen, som är mitt i mellan Trixie och Novalie i ålder, och de leker fint allihopa:)
Det blev rätt sent innan alla åkt hem, och jag försökte slippa laga mat och pratade om varma mackor, men då ville inte Janelle stanna på middag 😉 så till sist hittade jag ett stort paket hamburgare i frysen, som vi stekte på och åt med formbröd, och hemlagad tsatsiki. Vi kunde sitta ute, även om det blev lite smårått när solen försvann.
Syrran skjutsade sen hem Janelle, de bor åt samma håll så det är perfekt.
Om ni vill se fler bilder som Janelle tagit, så kika in på hennes blogg men nu ska jag krypa i säng och avslutar med den här, som jag snott från just Janelle 🙂
Hej då!!!
Natti natti 🙂
Farmor antar jag….på vilket sätt är det normalt att sluta träffa sina barnbarn pga separationen?????? Det verkar ha slagit slint hos henne också….hur kan hon INTE vilja träffa sina egna barnbarn……suck.
Du är en grym morsa måste jag säga. Blir otroligt imponerad av ditt engageman, envishet och ork! Blir väldigt nedstämd över att dina barns pappa sviker era barn dock. Det måste vara den jobbigaste biten för dig att se dem bli sårade och ignorerade av honom. Han måste ju ha ngt allvarligt fel som lämnar sina egna barn. För barnens skull hoppas jag att han snart vaknar upp och inser vad han går miste om = 9 härliga barn! Kämpa på Carola!
Vad härligt att ha maj som födelsedagsmånad ! I min familj är det oktober som är mesta födelsemånaden. Båda mina pojkar är födda då och det piggar ju upp om hösten är grå och trist. Jag kommer ihåg kalasen, man hade 10-12 livliga pojkar som vände upp och ner på huset… ( x 2 ) Se var man lite matt! Men jag saknar det , de är 18 och 20 nu.
Grattis till de tre födelsedagsbarnen.
Kom pappa ihåg att de fyllde år?
Toppenmorsa du är Carola. Du klarar allt galant utan nån gubbe. Kram.
Så underbart roligt att farfar med fru kom och faster med en kusin. 🙂
Skriv gott om dem istf ont om svärmor som jag tycker får onödigt mycket utrymme på bloggen. Strunt i henne.
Carola: nej jag tycker att folk ska veta hur den här personen beter sig. Jag är väldigt besviken överlag på sättet flera väljer att agera, sopa under mattan, låtsas som allt är som vanligt fast barnen är helt utan en pappa,finns inget normalt över det och ibland behöver folk hjälp. Vare sig de vill eller inte. Kanske hade situationen sett annorlunda ut med lite hjälp från de som ska vara nära och kära…?
Rimligen borde det sticka svärmor mer i ögonen om du skulle hissa farfar och hans fru än samt faster med barn för deras vänlighet, än att du dissar henne för hennes ovänlighet, för personer som svärmor sätter nämligen en ära i att vara kantiga och ovänliga.
Jag känner den här kvinnan irl, och skulle vilja sätta diagnosen psykopat på henne faktiskt. En ära i att vara kantig och ovänlig är inte alls hennes melodi utan hon tror att hon kör med raka rör, är omtyckt och respekterad. Sanningen är att folk är rädda för henne, och pratar om hennes märkliga beteende bakom hennes rygg. Carola, stå på dig! Hon har sin fabrik och håller sina söner i ett järngrepp, med ett stort dollartecken i synen, men du har gjort något viktigare med ditt liv – nio vackra barn, och du är strong!
Instämmer helt med MariaS, psykopat är rätt ord…
Jag tycker att Carola gör helt rätt, varför i all världen ska man hela tiden hålla på att låtsas att ingen beter sig illa? Resultatet blir ju då som Maria S skriver att personerna det gäller går omkring och berömmer sig själva för att vara omtyckta och duktiga medan folk pratar bakom ryggen. Den typen av människor behöver höra rakt ut att deras beteende inte är okej.
Nu är min son liten, men jag kan redan nu säga att jag alltid kommer att älska honom men kanske inte alltid de val han gör. Att då som denna mamma/farmor bara försvinna ut ur barnens liv för att sonen gör det är ju helt crazy.
Grattis till twinsen som fyllt år!
Fantastiska kvinna! Jag säger då bara det ..!!
Kramar härifrån!
Vilken gullig bild på Lovelia och Jamie. Jag gillar när du skriver långa inlägg för du skriver alltid så himla bra och det är väldigt underhållande att läsa. Så fortsätt med det 🙂
Håller med! Så fantastiskt duktig på att skriva, duktig på ALLT! Imponerad!