Denna gång är det positivt 🙂

Senaste flytten skedde i slutet av förra veckan och var ett bevis på en människans ultimata egoism och elakhet. Flytten idag gäller en annan person där hemmet fallerar. Fan vad mycket konstigt folk det finns!

Flytten i förra veckan är som sagt något av det elakaste jag varit med om. En vuxen människa kliver på ett ungt par, slår sönder deras lycka och framtidsplaner för att rädda sig själv..när det fanns ett sätt som hade gjort så att alla fick tak över huvudet, ingen behövde lämna sitt hem och ett ungt par inte hade splittrats. Allt pga en vuxen människans egna, jävligt korkade, men högst frivilliga, beslut. Att göra som personen gjorde kommer få katastrofala följder, på olika vis. Inte minst i personens egen familj. En del människor är inte bara korkade, de är elaka också.

Jag önskar att alla bara kunde vara schyssta mot sin nästa. Tänk vad enkelt allt vore!

Nu måste jag ila!!

Igår hann jag inte in hit, och det känns alltid lika konstigt. Ni kanske inte saknar mig men jag saknar definitivt er:)

Det har varit mycket sista dagarna, just nu är det nåt slags lugnet före stormen, man kanske även kan säga att vi befinner oss i stormens öga. Och allt, precis allt, hade kunnat undvikas genom att folk beter sig normalt. Men nej.

Jag ska försöka berätta för er, men måste vänta ut det hela. Bah.

.

Jag fick med mig Corrinda och syrran till TMI med David. Alltså träna med instruktör. Aka killerpass.

Jag hatälskar att bli pushad på, och på de här passen är det få deltagare och en instruktör med ögon i nacken, som älskar att pressa ut sista lilla gnutta ork.

Syrran var mest arg, hon tyckte det var bara tråkigt, och såklart skitjobbigt och då blir hon sur. Man kan säga att det är bäst att hålla sig på avstånd för man blir inte direkt peppad av henne?

Corrinda har ju inte tränat på ett halvår, förutom i onsdags, men hon bara bet ihop och slet. David hade ett jobbigt upplägg med två övningar som man varvade och gjorde trettio gånger var av. Sen lite vila och två nya övningar. Osv. Jag kan ju inte räkna, och ibland blir det uppenbart att jag ser siffror på ett annat sätt;)

Hade nån sagt – gör nittio armhävningar!! Så hade jag skrattat och gått därifrån. Men nu gjorde jag trettio i taget och tänkte bara 10,15,20,30,10,15,20,30 … och kunde liksom inte lägga ihop det?.

Så idag …

Nu var det inte bara ben utan även resten av kroppen gör ont men det ser ut ungefär sådär:) Corrinda har så ont i vaderna att hon knappt kan gå, vi avslutade med tabata med tåhävningar och snabba fötter.

Nu ska jag berätta för er, att eftersom mitt ena ben är skadat, så är det enda stället på hela kroppen jag inte har ont i, höger vad?. Det eftersom jag inte använder de musklerna, de är mest for show. De gör jobbet med det som vader är till för, men förlitar sig helt på att vänsterbenet finns där och tar det tunga. Men jag har träningsvärk deluxe i fram och baksida lår och rumpa så jag har min beskärda del ändå:)

Jag hade inte så farligt ont när jag rullade ur sängen men det har eskalerat under dagen.

Jag var valpvakt igår till idag, och den lilla busfjanten gör så mycket hyss nu, men är samtidigt det mest ljuvliga som finns. Doris är såklart lika ljuvlig hon men har mera grace och värdighet, valpar är klumpiga och väcker modershjärtat.

Så här ser det ofta ut vid tacoslagning, alla djur får en skål köttfärs.

Igår hade vi upprörda känslor runt bordet, och mitt i all skit så är jag så glad över att se hur mina barn ställer upp för varandra. ”Kan jag hjälpa till? Säg bara vad jag ska göra, vad som helst?”

Jag har fostrat dem väl, de är empatiska, rättvisa, ärliga och står upp för sina åsikter. ❤️

Och sen har vi en grym galghumor som tar udden av det jobbiga bitvis.

Jack var inte sitt soligaste, han hade haft en lite mindre bra dag, sovit dåligt och ätit dåligt och sådär. Men han var glad mestadels ändå. Han är så go. Varje gång han kommer så kommer minst ett husdjur och nosar honom i ansiktet när han sitter i babyskyddet, och han är helt ok med det:)

Trixie och Lovelia har kommit på tricket, han gillar Babblarna. Och det slutar alltid med att alla ungar sitter och smågnolar på nån fånig sång.

Idag sen då, Lovelia hade hemmamatch och jag körde henne dit först till samlingen, och sen skjutsade jag valpen och hennes matte till bussen vid centralen, skyndade mig hem för att äta och hämta Corrinda innan vi åkte tillbaka för att kolla matchen.

De förlorade stort och spelade inte heller speciellt bra. Corrinda är en av deras coacher, hon började nyss, och nu fick hon se dem spela och vet vad de behöver öva på.

Sen hem, byta om och till träningen. Ja ni hörde rätt, träning. För det allra bästa när musklerna är blodstinna och stela är att mjuka upp dem med ännu mera träning:)

Och det kändes bättre efteråt. Under tiden gjorde det ont, men på ett bra sätt. Det kommer att göra stor skillnad i morgon.

.

I morgon ska jag byta bil med pappa, och åka och låna kärran. På måndag ska jag hjälpa till med en flytt, för att ingen i den familjen lyfter ett finger och hjälpen uteblir. Man upphör som sagt aldrig att förvånas över folk. Jag hoppas att jag inte har så ont då längre:)

Redan i morgon ska jag med hjälp av syrran försöka göra lite nytta, och utnyttja kärran. Ett antal vändor till tippen ska genomföras. Det blir kul:)

Kanske man kommer in i poolrummet sen;) just nu är det så mycket sopor där. En sak jag verkligen skulle vilja slippa är alla kartonger. Alltså jag får så mycket sånt hela tiden. Det är små paketkartonger, stora från Matsmart eller Jotex eller Cellbes eller nåt, och sen kommer det paket till ungarna, det köps skor och man har plötsligt en vägg av skokartonger osv. Lägg till alla förpackningar som mjölk och yoghurt, flingor och makaroner och betänk att här fyller vi enkelt en papperskasse ett par gånger i veckan med bara förpackningsemballage. Det är stört. Men jag sorterar skiten och åker iväg med det i alla fall. Fast jag helst vill kasta bort i vanliga soporna, och drömmer om de gamla hederliga sopnedkasten… vad bra man hade det! Allt i samma påse, hej då!

Miljön hade det mindre bra såklart men erkänn att det var enklare:)

Jag är hyfsat bra på sopsortering, det brister mer i att få iväg det till återvinningsstationen.. En gång snikade jag in i syrrans sophus, hon bor i lägenhet, och vände upp och ner på min sopsäck med plastförpackningar. ??Så skönt jämfört med att behöva stå och stoppa i dem en och en i containrarna hemma vid Ica. Det är därför jag helst åker till den stora återvinningen. Där kan man oftast kasta i hela säckar.

.

Men nu ska jag stappla iväg och borsta tänderna, och sen sova lite.

Ha en fin söndag ??

Det är så kul att ni delar med er:)

Jag läser kommentarerna om trafik och flinar igenkännande åt nästan alla:)

Härligt!! Dessutom så det vi irriterar oss på, det är saker som skulle undvikas med hjälp av sunda förnuftet, och en vilja att få trafiken att flyta för alla. Blinkers till exempel..Jag återkommer om det:)

.

Idag hade jag en lunchdejt med en kompis jag inte träffat på länge. Så härligt! Vi umgicks alltid förr, vi har jämngamla barn, men så växte de rackarna upp och började skolan och sabbade våra nästan dagliga träffar. Ungar alltså 😉 typiskt dem.

Men idag fick vi äntligen ihop det!

Jag hittade först ingen parkering där jag brukar stå, och inte heller på nästa ställe, men kors i taket – det fanns en plats på ett perfekt ställe. Det är aldrig ledigt där så ibland har man flax:)

Jag har förbrukat veckans alla viktväktarpoints på en timme:) och tänker inte ställa mig på en våg på länge;)

Först en räkcroissant?

Och sen en semla.

Med cappuccino.

Vi lunchade på Guntherska hovkonditoriet, så förutom att det var shitloads av kalorier så var det svindyrt. Men vafan, ibland är man som värd lite lyx och flärd:)

När vi lunchat klart och uppdaterat oss på varandras liv så följde jag med henne på ett ärende innan hon gick tillbaka till sitt. Jag träffade på Corrinda och hon fick skjuts hem.

Gräsmattan ser ut som en leråker men titta vad som kikar upp både här och var?

Små vårtecken ❤️

Man kan inget annat än älska våren, så spröd men så stark.

Det får gärna torka upp bara så man slipper ett ton lera under sulor och tassar.

Dagen rullade på, jag hade fler sjuka än friska. Det är förkylningar med halsont, huvudvärk, lite feber och hosta. Novalie, Trixie, Lovelia och Jamie var hemma, och så blir det nog i morgon med. Lovelia missade basketträning både igår och idag och blir hon inte frisk supersnabbt så missar hon även match i helgen.

.

Igår så köpte Corrinda sitt årskort på Friskis. Hon har inte tränat på ett halvår, och från att ha haft basketräningar fem dagar i veckan plus matcher varje helg, till noll träning är det ju långt. Hon valde att börja med ett pass med David 🙂 Han är hennes gamla fystränare och älskar att utmana henne, han vet ju vad hon kan. Corrinda bangar aldrig och hon är envis som en oxe. Hon var rätt så mör efteråt:)

Så pass att det var jobbigt att hålla i vattenflaskan 😉

Men det löser man ju:)

Idag är hon lite stel. Men frågade om vi kunde gå med på yoga nu ikväll. Så det har vi gjort.

Yoga är definitivt inte min grej. Jag är dålig på det, helt enkelt. Men avslappningen är Najs.

Kanske lär man sig med tiden:)

Eller?

Nu är det sovdags, i morgon väntar ett Träna med instruktörs pass med David igen. Det var svintufft med superkul. På ett självplågande vis:)

Natti gonatti:)

Eller när man blir arg på riktigt.

Okey, precis hemkommen från tandläkaren med Lovelia. Allt gick toppen, såg fint ut, bara beröm. Härligt!

Går till bilen som jag parkerat på gatan. Längst fram i en fickparkeringsrad. Det fanns möjligen plats för en liten micra eller nåt framför mig sen var det slut på zonen. Eftersom jag alltid ser till andra människor också, alltså att kan jag underlätta för nån så gör jag det, så hade jag backat ganska nära bilen bakom. Den i sin tur hade gott om space bakom sig för att komma ut. Eftersom jag tycker det är meckigt att ta mig ut när det är för trångt så tänker jag ju extra på sånt.

En taxi hade backat in framför mig. Chauffören stod utanför och rökte och snackade i mobilen. Han pratade ryska eller nåt liknande och såg allmänt läskig ut. Lite torped;) haha. Har inget med hans nationalitet att göra utan hela approachen var stenhård. Ingen man muckar med. Inte mer än en gång i alla fall ?.

Hans bil får inte plats i zonen utan är per definition felparkerad om han skulle gå därifrån. Inser när jag kommer fram att jag inte direkt har många centimeter att manövrera min bil på. Dessutom stod jag snyggt och prydligt nära kanten så utrymmet var nära noll. Gick bakom för att kolla hur mycket jag kunde backa, sensorerna skriker ju med väldigt god marginal. Han ignorerar mig, och jag vågar definitivt inte avbryta hans viktiga samtal, med risk för att han halade fram en automatkarbin ur jackan. (Han såg som sagt var stenhård ut).

In i bilen, lägga i backen, sensorerna skriker. Backa en decimeter, fullt rattutslag, köra fram en komma en decimeter. Står två centimeter närmare att komma ut. Inser att det här kommer ta tid. Men då tittar han åt mitt håll och kliver in i bilen.

Åh förlåt mina elaka tankar! Han tänker köra fram:)

Jag väntar. Och inser efter en halv minut att han inte alls tänker köra fram, han har inte ens startat bilen. Han ville nog mest inte att jag skulle se honom. Bakom mig stannar en bil, som vill ha min plats. Jaha vad ska man göra? Kan ju inte gå ut och knacka på hans ruta och be honom köra fram.. nu var han ju inte bara läskig utan jag var jäkligt sur också. Han såg ju för fan att jag hade problem!

Jag fick väl backa och ta om en fyra, fem gånger sisådär innan jag lyckades lirka ut nästan hela fronten på min bil. Vad gör han då???

Jo startar sin bil… (så dags!! morrade jag ilsket) och i samma sekund som jag lyckas vrida mig ur parkeringsfickans obönhörliga grepp, så BACKAR HAN!

För att ta min plats, och alltså snuva bilen bakom som snällt stått och väntat..

Ahmen va?? Vilket fullblodssvin.

Han hade så enkelt kunnat köra fram en halvmeter, så hade han släppt ut mig snällt och den andra bilen hade inte hunnit komma körandes. Men nä, bättre att nån får krångla, och nån blir snuvad.

Sånt här stör jag ihjäl mig på. Att inte underlätta för sin nästa, och att sno en parkering framför näsan på någon borde det minst vara dödsstraff på. Minst. Jag kan sträcka mig till dubbla livstidsdomar. Om det finns minsta tendens till ursäktande.

.

Och just ja, för de med mindre bra läsförståelse och kanske även intelligens, som inte begriper ironi… nej jag menar inte dödsstraff på allvar, men just i situationen så känns det så. Fattar man inte att jag ironiskt raljerade över folk som inte har Facebook, fast jag skrev att många nära vänner inte har det, så kanske man inte heller förstår att jag överdriver rejält.

Lika bra att vara t y d l i g. .

.

Trafik är något som triggar väldigt många. Det är fakta och inget jag hittar på. Men den tar gärna fram djävulen i oss. Man blir så in i helvete arg på alla idioter som kör omkring. För låt oss tala klarspråk, om folk kunde köra skulle det inte vara så många olyckor. I princip alla olyckor vid köbildning exempelvis skulle kunna undvikas. Så enkla saker som att planera sin körning, använda blinkers, och vara lite schysst. Och ha vettiga däck!

Men nej. Alla andra är dumma i huvudet, står det på mina bilnycklar, och det stämmer så väl.

Jag vet att det brinner till i huvudet på er med körkort mellan varven, så shoot!! Berätta, vad är det värsta ni vet i trafiken?

Jag ska berätta mina värsta sen:)

Nu måste jag äta lite, vi hörs senare?

Innehåller reklamlänk

God morgon! Innan jag är färdig med inlägget lär klockan vara så mkt att ni bara skakar på huvudet åt uttrycket. Men det är så att tiden som står under inlägget är när det publiceras:) Att skriva det kan ta allt från fem minuter till fem timmar.

Men klockan är nu strax efter åtta.

Jag var så trött i morse, och det fast jag gick och lade mig hyfsat tidigt. Alltså bara kort efter midnatt 😉 Fattar inte det där med sömn riktigt, ibland är den så jäkla kvalitativ fast den är kort och andra gånger totalusel. Jag har med lång erfarenhet utkristalliserat att jag sover som bäst om jag får lägga mina timmar mellan 02-09. Får man det? Nej.

Igår hämtade jag två kartonger från Matsmart. Och det är inte bara jag som gillar dem 🙂

Katterna älskar kartonger och papper som prasslar, för att inte tala om de där hemska plastbanden som sitter runt. De river, biter och sliter sönder allt och sen ser det ut så här:)

Allra bäst är de här skyddspappren, de är i en klass för sig, helt klart.

Det funkar till allt och ve mig om jag försöker ta dem:) Om man vill ha sådant papper så brukar man få det när man beställer något i glas, jag hade äntligen hittat det mkt onyttiga men svingoda pålägget med m&m igen.

Det är löjligt gott på både smörgås och pannkaka, och serveras på helger här. Rekommenderas starkt. Sen noterar säkert den petiga att det är chips också:) Och japp, vi äter chips på fredagar och lördagsgodis på just lördagar och det köper jag gärna betydligt billigare. Det ni inte ser är alla konserver, flingor och kryddor:)

Jag har såklart inte hjärta till att sabba deras lek så kartongerna står kvar på matbordet?. Men köket ska röjas efter att jag skrivit klart så då tar jag det.

.

Idag och i morgon ska två barn till tandläkaren. Idag strax efter lunch är det Jamie och i morgon kl 9.00 Lovelia. Hon jublar och han gråter. Det är lite olika vad de tycker om tandläkaren här hemma:)

Jamie har anledning att tycka att det är obehagligt, hans tandläkarbesök har inte varit bara rutinkontroller, utan han har fått gå dit akut när han ramlade och bet sönder tungan, han var bara två år, och då blev ju en av framtänderna skadad och fick dras ut några år senare. Han är alltid duktig men det är jobbigt för honom.

.

Igår skrev jag massor och blev väldigt förvånad när jag skulle se hur många sidor det blev, jag trodde på max två och det var nästan fem:) När det flyter på så blir det massa text. Och text som man oftast inte behöver peta så mycket i sen utan den är korrekt. Jag var tvungen att sluta men hade kunnat sitta hela kvällen och natten med. Få se om jag hittar flytet idag också✊?.

När klockan närmare sig träning så lämnade jag över huset till de stora barnen och åkte. Träningen börjar kl 18, och alltså det är LJUST ute då!! Man blir ju lyriskt lycklig. Och när man bara kan glida in på bästa smörplatsen rakt utanför dörren känns det som värsta bonusen.

Utan att fickparkera:) bara köra in.

Idag har vi inget bokat men jag funderar på att tjata med syrran på gym. Hon gillar inte det, men det är världens bästa komplement till passen.

Men nu ska jag röja köket och sen skriva.

Vi hörs lite senare 🙂

Ha en suverän tisdag!

Jag har mitt sovrum åt…öhh ..öster, och får in morgonsolen tidigt. De morgnar som det är sol så vaknar jag så här års rätt happy:) Jag har både persienner och mörkläggande rullgardin men drar inte ner rullgardinen förrän det är ljusare på nätterna. Och drar jag ner bara persiennerna så har jag ett litet vädringsfönster som jag inte ids greja med, det är på fel sida av sängen, så det får vara uppdraget. Det är väldigt härligt med en bred solstrimma som väcker en:)

I morse var det dock ingen sol, snarare gråtrist och eländigt. När jag masade mig upp och råkade slänga ett öga ut i trädgården så kan man bara sucka tungt, det ser ut som en leråker. Fy farao, så här års är det inte vackert ute alltså. Det är otroligt mycket grus på våran väg, och mycket av det har av nån anledning hamnat precis utanför oss. Flera stora högar ligger så tjusigt uppskottade längs med tomten. Ännu tyngre än att skotta snö kan jag meddela. Jag hoppas innerligt att de inte missar dem som de gjorde förra året när de kom och sopade. På de större vägarna här är det knappt grus alls, kanske saltar de bara där? Men här snålar de inte det minsta;) Jag kanske ska sopa ihop det och använda som underlag om jag lägger stenplattor…;)

Idag är Jordan hemma med halsont men pigg för övrigt, det är skönt. Det slår väl till snart, men hittills så har det varit rätt virusfritt i huset. Men det där sa jag inte högt;)

Just idag så är jag extra avundsjuk på folk som ligger på en strand nånstans och sippar margaritas:)

Och så kom jag att tänka på hur kul det ska bli i höst, när vi tillsammans ligger och jäser på Gran Canaria. Vi ska ju träna också, men det innebär ju att man tjänat in sina drinkar;)

Men vi kommer definitivt att förlänga sommaren och ladda upp med extra D-vitamin inför vintern!

Vi har fått lite frågor om resan, bland annat om man måste vara van att träna/vältränad? Och svaret på det är NEJ! Vi kommer anpassa oss efter vilken nivå deltagarna har, som utgångspunkt har vi valt att ha vattengympa, det är en suverän träningsform för både helt ovana som vältränade. Det är skonsamt mot leder och det är väldigt härligt att vara viktlös:) Sen vanlig gympa, och det är samma där, man gör efter sina förutsättningar. Eftersom vi har väldigt fria händer att utforma resan tillsammans med deltagarna så kan vi lägga till exempelvis löpning längs stranden. Jag är ingen löpare, men kan stå för uppvärmning/nedvarvning och stretching, det är jag vass på. Och en powerwalk i strandkanten är ju väldigt effektivt det med, och det gör jag gärna.

Sen en annan vanlig fråga är varför det är så lite träning för att vara en träningsresa?

Ja det beror helt enkelt på att det inte är en träningsresa:) Det är en wellness-resa. Fokus ligger på att koppla av och njuta av sol och värme tillsammans i en gemenskap. Vi ska uppleva saker, stora som små och förhoppningsvis så kommer vi skapa vänskapsband för livet.

Promenader, gemensam matlagning och långa härliga kvällar med massor av skratt:) Det här upplägget passar såklart inte alla, de som vill ha mer lyx och flärd exempelvis tycker kanske det är torftigt, medan andra ser det som vi – att det är enkelt, kravlöst och fokus på relationer:)

Det finns platser kvar, och Mirka och jag hoppas såklart på att ni vill följa med oss. Ni hittar mer info och anmälan HÄR

.

Jaha, och nu ska jag skriva:) Tänk att det är trögt att komma igång, varenda gång…

Vi hörs senare!

Det är en fantastisk uppfinning ändå:)

Det låter mig se saker om er som ni kanske inte fattar, som att även om ni byter mail och namn så hjälper inte det. Jag ser att de som alltid är tråkiga, taskiga och allmänt uppviglande gärna kallar sig ex. Sara ibland, och har ett par olika mailadresser:)

För er normala människor som inte leker troll på er fritid så spelar sånt här ingen roll, men det finns ett par stycken här inne som borde tänka efter.

Jag bryr mig inte det minsta om ifall ni vill vara anonyma, så länge ni håller en vettig ton, och det gör ju 99,9% av er. Men jag tycker det är vansinnigt pinsamt att anonymt kommentera på ett sätt som enbart är ute efter att vara dömande, klagande och nedlåtande. Ungefär alla kommentarer som säger att jag är en apa, bitch, lågutbildad, korkad, kortsynt, trångsynt eller vad jag nu är, kommer från anonyma personer. Ganska ofta mailar jag då, och vad händer? Jo mailet studsar. Finns ingen sån mail. För man vågar inte stå för sin åsikt.

Jag står för min. Med både namn och ansikte. Jag kanske inte alltid har rätt, men jag står för det i alla fall.

Tänk om alla bara kunde bete sig som sagt. Jag har liksom riktiga bekymmer just nu, och orkar inte med anonyma skitskallar.

Idag har jag bara latat mig. Herregud, jag minns inte ens när jag sist bara låg och slöade en hel dag utan att vara sjuk. Jag har inte ens gått utanför dörren, knappt i närheten av den faktiskt:) Det har sina fördelar att vara en stor familj, man kan dela fint på ansvaret över djuren. Jag har läst, massa konstiga barnpjäser, massa litteraturgrejor och lite skönlitteratur också. Jag har även spelat ett rätt kul spel på mobilen:) Man ska leta efter olika föremål, otroligt avkopplande från allt annat för man måste fokusera.

Hela tiden så har min historia snurrat i bakhuvudet. Jag undrar om jag ska vara så kaxig att jag börjar kalla det för Min Bok? För det är ju vad det ska bli i slutänden, ett färdigt manus, redo för att skickas till förlag. Att det sen inte är självklart att det godtas, innebär ju inte att det inte är en bok. Men det låter konstigt…jag fortsätter nog kalla det för min text/historia:)

Jag har inte skrivit på den alls sen förra inlämningen, av den enkla anledningen att jag sitter fast. Jag funkar så, det är full fart, så inlämning och sen är jag liksom helt off ett tag. Då är det i stället full fokus på den andra kursens uppgifter, så det är tur att de går omlott. Jag presterar allra bäst under stress och press. En sådär halvbra egenskap, det vore ju bättre att vara jämn:)

I morgon ska jag skriva på den hela dagen, så är planen. Jag börjar bli i alla fall hyfsad på att strukturera upp. Jag är ju annars en som tar det allt eftersom det kommer, betar av och sen är klar.

Idag har det regnat mest hela dagen. Ett tag så mycket att det dundrade och svämmade över i mina hängrännor. För fasen? Jag har ju satt dit ett jäkla nät så det inte ska ramla i ett ton tallbarr, som är vad som fyller upp rännorna. Helt uppenbart funkade det inte. Det var ju synd, jag som hade tänkt slippa klättra upp och ner på taket:) Men å andra sidan så börjar jag bli vass på det. Första gångerna var det högst obehagligt men nu känns det som en promenad i parken:)

Jag har så jäkla mycket att fixa utomhus nu, så det vore najs med en sån vår som förra året! Tre, eller kanske fyra takplåtar på poolrummet har blåst ner. Det är inte första gången, och det är för att de inte går att fästa. Jag begriper inte tanken bakom det. Men nu jäklar ska jag fästa en överliggare av nåt slag som går att fästa de där rackarna i. Eller så drar jag silvertejp;)

Jag har för några år sen lagt en presenning över en del av gräsmattan där det enbart växte kirskål. Tanken är att de ska dö ut så jag sen kan göra antingen gräsmatta där igen, eller lägga plattor och ha våra cyklar på. Idag står cykelställena på presenningen, och under ligger ett gäng kasserade mattor. Under är det bara jord. Kanske är det dags i år…kanske inte:)

Sen har vi ett tusen andra projekt, mer eller mindre akuta.

Men det jag mest ser fram emot är nog att få fixa i ordning vid husvagnen. Det börjar dra i campingnerverna:)

Det här är frid.

SÅ många som avskyr campinglivet, och jag bara älskar det:) Jag har en skruttibangbang -vagn, utan en enda modernitet eller lyx medan många glider runt i små mansions. Jag funderar på att byta upp mig, men näe. Det här är gott nog. Så länge den vill vara med, så får den det:)

Det sura är bara att man aldrig kan vara säker på att få upp allt perfekt. Det kan luta lite här, vilket gör att det glipar lite där, och slutar med att man får silvertejpa:) Haha, jag har den stora rullen i vagnen.

I år ska jag nog köpa en paviljong. Alla andra har en, och man vill ju inte skilja sig från mängden. Jag funderade på Ikeas? Eller Rusta? Hm, eller så struntar jag i den. Förra sommaren hade det behövts för skuggan, men törs man ens hoppas på en sån sommar igen? När det var så varmt i vattnet att det inte ens svalkade:) Som när man var liten för visst var det så då?

Jag längtar efter våren nu. Det här vädret gör ingen glad.

Så fort man går ut blir man blöt, skitig och sur. Hundarna är som sandtroll och Jamies skor hinner aldrig torka utan luktar apa. Jag har inte plats för nån skotork, min hall är som ett frimärke;)

Bilen är skitig den med, inte så farligt på utsidan, men inuti. Jag ska städa ur den ordentligt och även tvätta sätena. Fattar ute riktigt varför de är så fläckiga för vi varken äter eller dricker i bilen, det måste vara vattenfläckar. Kanske inte går bort då? Kanske får jag lämna in den nånstans, men vet inte alls vart i så fall? Hm, måste googla:) Jag funderar på att byta bil också. Men då verkar det minsann som att de inte gör sjusitsiga längre? Vad är det för dumheter? Jag älskar min Dacia!

Ni som har sjusitsiga, vad har ni för sort? Måste jag byta märke så vet jag inte alls vad jag vill ha, för jag är så himla nöjd med min.

Nej vet ni?

Nu börjar Robinson! Jag älskar det, och det ska bli så kul att se vad det är för folk med!

Tittar ni på det?

Vi hörs snart igen!