Man ska ta så mycket för att man valt att dela med sig lite av sitt liv i en blogg. Säger de som anser sig ha rätten att säga vad som helst till en Jag vet inte jag, jag tycker faktiskt inte att det är en mänsklig rättighet att häva ur sig vad som helst till vem som helst bara för att man blir irriterad. Men det är ju jag det‍♀️

Sista tiden har det varit lite grinollar här inne och spytt en del galla. Som den här:

***

Jag kanske har dålig självkänsla? Och vad händer då med en som person när man får sånt här levererat? Tja, inte gör det underverk för självkänslan direkt. Nu har jag nog skapligt bra självinsikt och vet att jag är rätt okey oavsett vad okända säger, men jag vet också att kommentarer som denna hänger kvar lite. Som ett myggbett på knät som kliar och irriterar‍♀️

Jag säger som jag svarade, trevligt för övrigt att jag aldrig kommer ångra valet att jag stannade hemma med våra barn. Den tiden är så kort och så värdefull, den går aldrig att få tillbaka. Jag har levt i nuet med min familj, mina barn, och älskar det. Må så vara att bankkontot inte är sprängfyllt men det är fanimej mitt hjärta, hur lökigt det än låter

Så att försöka få mig att skämmas över mina val i livet kommer aldrig funka. Där är jag sjukt trygg

För övrigt vet jag inte vad personen menar, för jag har aldrig sagt att det är omodernt att jobba fysiskt på en arbetsplatsmy sweet Lord varför skulle jag det? Jag sa att det var omodernt av en kvinna att klaga på en annan kvinnas val. Stor skillnad. Men svårt kanske med läsförståelsen, så jag släpper det

Men är det inte lite intressant hur okända människor kan reagera med ilska på hur andra väljer att leva sina liv? För mig är det obegripligt, jag bryr mig inte om hur andra gör så länge de inte skadar någon. Om folk vill skaffa Only Fans och lägga upp naket/porrigt/whatever, jag bryr mig inte. Ingen behöver min tillåtelse för det på samma vis som jag inte behöver någon okänds tillåtelse att leva mitt liv, göra mina val. Men kom inte hit och tjura ‍♀️

Annat! Jag har idag varit iväg på en grej. En grej som kanske, kanske inte resulterat i en utmaning deluxe. Det blir spännande att se, och ni får gärna hålla tummarna:)

Det var i Stockholm och jag och Robban åkte dit, det är skönt med sällskap när man ska köra. Ännu skönare är det att överlåta körandet till honomså det gjorde jag. Det var lugna gatan i trafiken och vi kom fram en timme före utsatt tid så vi fick hänga lite i bilen, och dreglade lite över de här:

Fräsiga bilar på rad. Jag är verkligen helt ointresserad av sånt egentligen, det enda jag vill ha är en pålitlig bil som tar mig från punkt A till B. Jag skulle aldrig lägga miljonen på en bil. Inte ens några hundra tusen‍♀️ Men fan vad snygga de är! För många år sen åkte jag i en riktigt fet Mustang, minns inte vems eller varför, men jäklar vilket drag det var i den. Mullrade till bara så satt man pressad mot ryggstödet. Coolt. Men…fasen det är maxfart i Sverige på 120 km/h och det på tråkiga motorvägar. NÄR ska man kunna känna den där brutala kraften i bilen? Typ när man begår lagöverträdelser. Nja

Innan vi drog iväg hade jag jobbat med diverse saker, och jag borde verkligen ha skrivit nu i kväll, men tiden fanns inte. Jag är trött. Helt oroligt jag vet Jag måste sy ihop min master-historia. Problemet är bara att jag har flera alternativa slut och kan inte välja. Om jag frågar er såhär: ska en av offren för seriemördaren räddas eller dö? Hon är dödligt sjuk och kommer dö oavsett, men inte fullt så brutalt som nu

Jag gillar egentligen inte att ta livet av folk, karaktärer då, fiktiva, bäst att säga det men i den här historian har jag ägnat mig åt det med liv och lust. Frossar i mord 😉 Seriemördare tenderar att göra just det så jag är tvungen. Tanken från början var att hon också skulle dö, men mina kursare vill gärna ha henne i livet. De är ömhjärtade Så vad säger ni?

När vi kom hem drack jag först kaffe som jag inte hunnit innan. Ute i solen, helt underbart! Doris älskar det om möjligt ännu mer.

Hon ligger och spanar dagarna i ända, så länge dörren är öppen. Vi har väggar på tre sidor här så det är lä och ljuvligt.

Jag har sopat terrassen och klippt ner lite rassel från i fjol, min mynta och kärleksört bland annat. Alltså de där grenarna som är döda och ska bort. Tänkte bära ut alla bord och stolar men hade ingen som kunde hjälpa mig, så det får vänta. Sen var plötsligt klockan träningsdags och jag pep iväg.

Det är dags att sluta harva runt på låga vikter. Jag har gjort det länge nu. Inte jättelåga men de som jag fullt ut klarar av. Marklyft på 48 kilo till exempel är liksom inte tungt. Igår lyfte jag med Davids lilla handpåläggning 87kilo. Idag blev det 67. Sen jag opererade foten har jag inte orkat mer, det viker sig och sviktar. Men nu är jag trött på det och tänker försöka pusha. Samma sak med enarmsrodd med kettlebell. Det är väldigt bekvämt att ro med en tio kilos kula. Men jobbigare med 14, och jättetungt med 16.

På stång har jag nöjt mig med kanske 17 kilo, idag 27. Det är ju det roliga, att känna hur man blir starkare så nu får det vara dags för mer utmaningar:) Dock känner jag såklart av det i ryggen. Speciellt marklyften borde jag väl hålla mig till upphöjda(kronlyft) men nu gör jag inte det. Och får ont, så jag måste gå till Naprapat-Luciano snart

Efter cirkelfysen åkte vi förbi mamma för att fota det gamla testamentet. Ni vet det som var korrekt i sitt ursprungliga utförande men som en jurist skulle göra ett tillägg i, när min syrra fick köpa deras hus som ett förskott på arvet. Hon skulle korrigera det men utan att ändra innebörden. Nu glömde hon ordet Gemensamma, i meningen: våra gemensamma bröstarvingar. Dvs jag och syrran. Nu står det Våra bröstarvingar, dvs jag syrran och vår halvsyrra. Efter massa möten med konsumentombudsmannen så ska det nu klagas. Så får vi se var det hamnar. Juristen själv säger att hon aldrig någonsin gör fel. Vilket bara det får en att inse att hon är lite eljest;) Alla för fel, det är mänskligt. Det är hur man hanterar misstagen som räknas.

Hatar att tjafsa men rätt ska vara rätt. Säg inget om det om ni inte har nåt snällt att säga bara, för det är tillräckligt som det är

Mamma själv var och spelade biljard. Jodå, minsann. Biljard. Syrran och jag ska åka dit och träna lite, så vi kan ge killarna en match nästa gång. Speciellt syrran, som klagade så dant att ena killen bad om ursäkt att vi tvingade henne

Hemma var det lugnt och skönt. Middagen avklarad, resterna stod kvar till mig så jag vara kunde sätta mig och äta. Dusch och sen skulle jag se på tv men Robban höll på att uppdatera Wi-Fi så det blev ju inget av med det. Får ta det i morgon igen. Nu ska jag sova:)

Ha en fin torsdag!

Jag har alltså ätit upp allt godis, och nu kan mitt nya liv börja:) Jag har noll karaktär mellan varven och det stör mig. Jag väljer fullt medvetet så det är inget som bara råkar hända, men det är oavsett onödigt. Jag måste ta och skärpa till mig.

Jag har i alla fall börjat veckan med ett HIT-pass, och det var förnedringsträningen;) Ni vet, den där det är konstiga rörelser och svåra saker som man borde vara gjord av gummi för att klara av. Det är jag inte, och garvar rått åt mig själv mellan varven:) I morgon kommer träningsvärken sitta på annorlunda ställen, de där man inte ens visste att man har muskler på.

Ja, idag hade Jamie match där på morgonen, och det var rätt tid och plats. Skönt annars hade det inte blivit bra. Jag har annars ägnat större delen av dagen åt att läsa ut min bok. Lika bra liksom så man kan ladda ner nästa. Eftersom solen sken och det såg väldig trevligt ut utomhus när solen klev över träden framåt eftermiddagen, så gick jag ut. Jag hade tänkt klippa Doris men hon var ute på promenad med några av tjejerna så det gick ju inte. Hon själv är nog väldigt glad för det;) hon avskyr att bli klippt. Men är nöjd efteråt.

I stället roade jag mig med att plocka bajs. Det är precis lika sunkigt som det låter, men eftersom hunden springer lös på tomten så får man välja. Antingen aldrig släppa ut henne eller plocka upp. Hon blir dock förvirrad när det är snö, och ställen där hon normalt aldrig skulle använda blir nu en toalett. Som terrassen. Nu har jag plockat upp och skurat av, ordning och reda. Blir det ingen mer snö är det skönt.

Katterna sen då. Förutom att de tror att man kan använda hela poolrummet som kattlåda….suck! Så har de också en egen jurtjyrkogård där inne. Jag råkade böja mig för att kolla under det långa bordet vi har där och möttes av fjädrar, fjädrar, fjädrar. Shitloads av dem! Överallt. Och en stor död fågel, en svart, kanske en koltrast eller kaja, jag kollade inte så noga innan jag stoppade ner den i soppåsen 🙈 Fjädrar från den och ett antal andra fåglar, jag såg koltrast, gråsparv, talgoxe och rugguggla bland fjädrarna. Nä, skoja bara, ingen rugguggla;)

Jaja, det är inte riktigt dags än för att sitta där ute så jag har tid på mig. Skaffa husdjur sa dom, det blir kul sa dom. Not;) Men de är ändå mina älsklingar 😍

De ger så mycket mer än de någonsin tar. Men de här är ruggigt egna på sina sätt. Vägrar gå i kattlådan om nån, kanske de själva, varit där. Spelar ingen roll om det var de själva som var där för en minut sen, är lådan kontaminerad så kör de golvet. Kreativt på sitt vis;) De pratar också, hur mycket som helst. Jamar och piper och har sig. Våra tidigare katter var nästan alltid tysta, och gick ut i skogen för att uträtta sina behov, de här kommer IN om de är ute, och bajsar sen på golvet i stället för att gå ut. Vi bor granne med skogen🤷‍♀️

Nästa gång jag jobbar utomhus ska jag kratta bort lite av det lövtäcke som ligger i rabatten vid vindruvorna. Inte allt för det är fin näring men det är lite för kompakt. En del kan jag säkert mylla ner, men resten ryker. Jag är fortfarande helt överväldigad över att vinet blev så gott. Frågan är vad som händer med det ju längre man lagrar det? Det är ju inte som att vi kommer kunna hinka i oss det den närmaste framtiden. Dessutom är rosé som godast utomhus i sommarvärme.

Sen ska jag sopa av terrassen och ställa ut möblerna. Man vill ju inte missa pollendammet som kommer ligga tjockt om några veckor:D Gräsmattan är full av snö, så den kommer ta lite tid på sig att torka upp. Granar som skuggar gör att det inte kommer så mycket sol på den så här års så snön kan ligga ett tag.

Jag har planer på att odla lite också, fast jag inte tycker det är speciellt kul:) Men vafan. Utrymmet finns och det är ju alltid nån hemma som kan ansvara för vattningen. Potatis, tomat, morot, och kanske jordgubbar? Spenat, sallat, dill och sånt också. Vi får se. Det blir ingen jäkla förkultiveringen eller så i alla fall 🙈 Mest troligt glömmer jag bort det.

Lovelias fot då? Hur mår den? Jodå, den är blå och grön och lila och ser lite deformerad ut, men annars är det helt ok. Hon har promenerat och det går bra även långa sträckor. Givetvis blir det lite ömt och stelt, och morgnarna gör det ont innan den är uppmjukad. Eftersom det är superviktigt att rehaba sträckningar för att slippa dem framöver så försöker hon göra det. Hon står på ett ben och gör tåhävningar bland annat. Jag har aldrig stukat en fot, eller hand för den delen🙈 Det måste ju vara delvis genetiskt, hur man är byggd helt enkelt? Jag ville ju stuka mig som ung för att få gå på kryckor, det var liksom det ballaste man kunde göra i skolan:D Eller ha handen i bandage och sån där mitella. Men icke, Mina leder, ledband och ligament är lagom tajta och håller det som ska på plats. Idag är jag såklart väldigt glad över det. Jag kan pusha mina fötter hur mycket som helst utan att de kraschar. Å andra sidan har jag andra problem med dem, så det jämnar väl ut sig. 🤷‍♀️

Jag har ju en blå nagel på vänster stortå. Jag minns inte om jag haft det förr, så nu undrar jag vad som kommer hända? Kommer den ramla av en vacker dag, utan smärta? Med smärta? Växer det upp en ny nagel där bakom den blå lite i smyg? Eller kommer det vara bara hud… 😬 Fy fan, jag har sjukt svårt för fötter! Tånaglar är en bidragande orsak.

SÅ äckligt! Fötter är det gulligaste som finns på spädbarn, och upp till de börjar gå, sen går det bara utför.

Jag fick så fina tulpaner av Helen och Mio när de var här i torsdags. Eftersom tulpaner har en tendens att växa en centimeter i kvarten så kapade jag dem ganska kort och gav dem bara en halv centimeter vatten. Mamma blev alldeles förskräckt och skulle fylla på, men jag röt att hon absolut inte fick 😂 Och än så länge är de superfina. Det är en riktig vårblomma för mig:)

Till påsk skulle jag ta fram riktiga skålar att servera ur, normalt använder vi plastskål till det mesta, men ibland får man ju anstränga sig. När jag tog ner de tre likadana glasskålarna, fast i olika storlekar så noterade jag det här:

Den är graverad i botten med vår landskapsblomma! Kanske att jag har ett svagt minne av att jag köpt den på loppis, just för att den var lika som den jag fått från exets släkt i Småland, och möjligen just för att den var graverad? Minns inte, men det känns som något jag skulle göra.

Jag tycker att det är rätt mycket slöseri på tid och hantverk att sätta en så fin gravering i botten av en skål där den aldrig syns, men det är ju jag det.

Det är en fin skål som kommer från KostaBoda sa de på instagram 🙂 Jag trodde den hette typ Midsommardans, men någon sa Sverigeskål vilket ju kan förklara just landskapsblomman.

Exmaken släkt jobbade på glasbruk, men osäker på om det var Kosta Boda, jag vill minnas nåt som hette något med Erik. Eriskboda, Eriksmåla, eller nåt sånt. 🤷‍♀️

De här ska jag nu gå och diska och sen ställa tillbaka i skåpet där de bor större delen av året:)

Hörrni, hoppas er påsk varit fin, att ni fått lite ledigt, gärna lite sol på näsan och njutit.

Vi hörs snart:)

Reklam och annonslänk för Matsmart

Jag är så nöjd med mina fynd av Bare Minerals hos Matsmart

Så jäkla bra priser! Så vill ni har riktigt vasst smink till sjukt bra priser så är det här ni hittar det. Jag har ju använt det här märket sen innan det fanns att få tag på i Sverige. Minns att syrran och jag beställde från USA, ett startkit, och det medföljde en CD med how-to-do. Då hade de bara smink i puderform, gjort av mineraler som huden gillar. Nu har jag testat de här ovan för första gången, och är precis lika nöjd. Suveränt smink!

Nu hittade jag den här AfterSun-sprayen som jag blev nyfiken på, är det någon av er som testat den?

Tipsar även om de här tandborstarna

Jag har alltid extra tandborstar hemma, och alltid de mjukaste som går att hitta. De här är dessutom i olika färg på själva borststråna, som är perfekt när man har flera tandborstar på ungefär samma ställe, enklare att hitta sin egen. Bara komma ihåg vilken färg man har.:)

Och efter tandborstar går vi till sötsaker:)

Vill man ha en kul och väldigt enkel dessert så kör man på sånt här fluff

Så tar man och smälter choklad lite lätt, behöver inte vara helt smält men lite som en kräm. Den här från By Motatos av choklad som annars skulle kastats är svingod. Eller svinngod:) (och bidrar till The hunger project)

Sjukt gott med mintsmak också, kanske den här

Man måste inte smälta chokladen heller, utan kan lugnt ha den hel, speciellt den från Lindts som är mjuk. Eller så hackar man ner chokladen i fluffet. Så tar man någon form av kex, digestive eller Mariekex eller liknande och antingen doppar i krämen med hackad choklad eller så bygger man ihop en mer klassisk s’mores.

Och när vi snackar om kex…..alltså, mina barn älskar TUC-kex, förstå hur superlyckliga de blev över de här små minibitarna

Matsmart har så mycket bra nu, men alltså bäst är Bare Minerals, jag har aldrig sett de priserna förut. Någonstans. Inte ens när det är extrapriser, så passa på för sjutton!

Hela sortimentet finns här – Matsmart

Tänk vad härlig påsken är ändå! Vi pratade om det igår, och konstaterade att påsken alltid är längre än julen. Det är ju nu inte något vi kom på just precis då förvisso😂 men ändå:) Speciellt lediga måndagar eller fredagar gillar jag, det ger en lång fin ledighet, och är det båda som nu – lovely:)

Idag har vi varit på roadtrip. Syrran och jag hämtade upp mamma och en väninna och sen drog vi till Janne Mattson ute i Örbyhus-trakten. Han är konstsmed och min gamla träslöjdslärare:) Alltså det är så lusigt ändå, han var min lärare i mellanstadiet och några år senare så började min familj umgås med två andra, varav den ena var släkt med Mattssons:) Påsken i Norduppland innebär Konst på väg, alltså olika hantverkare öppnar upp sina ateljéer eller liknande och så kan man få komma och kika och ofta fika. Kanske är det så överallt?

Sist vi var där körde vi vilse deluxe, men nu tog vi det säkra före det osäkra och tog GPS direkt:) Så inga felkörningar, men däremot var det bitvis skapligt sörjigt, en decimeter snömodd på grusvägarna där solen inte kom åt. Tur att vinterdäcken är på än så länge. Vi kollade runt, och fascinerades som vanligt. HÄR har jag skrivit om det förr, och det finns lite bilder på de djur han gör ett för varje år. Årets var en skorpion, förra året en silverfisk:) Haha, det är galet kul. Spindlar både med och utan nät finns det också. Jag har verkligen ingenstans att sätta dem så jag har inga, men är så sugen för jag tycker de är fina. Funderade idag på en grej till uterummet men de är för fina för att bara njutas av några månader. Nästa år ska jag slå till.

Hemma sen så tog jag en lång promenad med Doris och försökte fånga solen, gick sådär. Men skönt att röra på sig. Förutom att jag har för jävla ont i en fot. Min opererade fot. Men tror inte att det har något med det att göra. Har iofs aldrig haft så här förr, det är som att det gnuggar ben mot ben där foten möter benet. Artros kommer någon att säga nu, men det är knappast det. Det känns som det är muskulärt och drar uppåt benet. Skitskumt och hämmar mig. Men jag tänker inte söka för det. 😂 Det går förhoppningvis över, även om det inte gjort det än.

Sen gick jag och Jordan över till grannen som vi är kattvakt åt. Deras katter har en kattlucka så de får gå lite som de vill dagtid medan de är inne på nätterna. De har släpat in TRE fåglar! En levande som lämnade fjädrar överallt men som vi fick tag i och kunde kasta ut, levande. Nästa var en liten död, och den sista var en stor rackare. Jag tror de behöver sopa av sin altan lite sen;)

Jordan dammsög upp inne men det var för blött ute för att man ska våga sig ut med dammsugaren;)

Jag vill ha kattungar. Jag älskar mina gosproppar, men oh så mysiga de är när de är små. Nu är deras kanske två år, ett och ett halv kanske, men fortfarande sådär valpiga. Fast de är katter:)

Jag hade en plan på att klippa Doris och kanske även bada henne men sen struntade jag i det. Men det lär ske inom de närmaste dagarna. Allra helst utomhus! Herregud vad alla djuren fäller just nu, men mest Doris. Det flyger små öar av hundhår överallt, och Dusty får jobba hårt:)

Veckan bjuder annars på träning i morgon, och sen är det något varje dag. På onsdag ska jag en sväng till Stockholm bland annat, på något som kan bli skitkul eller inget alls😂 Trixie som går estetiskt program har en musikal med premiär på fredag så den ska vi se hela familjen på söndag. Jag är plötsligt en vecka efter? Förra veckan var jag nån dag före hela tiden och nu är jag sjukt förvånad att vi redan är så långt inne i april som vi ju är. Jag skyller skoningslöst på det knepiga vädret! Det har ju varit aprilväder hela året, nästan sen i november.

Idag såg vi i alla fall massor av tussilago längs vägarna så det är ju ett riktigt vårtecken. Har ni sett några än?

Vi har spelat spel och som vanligt så ska ju Sellman krypa ner i kartongen.

Stumpan gör det hon med men han är så mycket fräckare. Bara tar för sig, helt i sann maskulin anda.

Han fyller ut den fint;)

Veterinären sa att att det var stor skillnad på tjejer och killar inom djurens värld. Killarna kunde hon alltid charma, oftast genom att säga: Oh helledudane mej vad stilig du är!” Som med människo-män alltså😂 Medan tjejerna var mer snarstuckna och inte speciellt intresserade av att vara till lags. Där ser jag inga likheter med oss feminina personer 🙂

Sellman älskar att vara till lags och tar för sig nåt så makalöst medan Stumpan är tillbakadragen och inte den som bestämmer. Hon backar direkt när Sellman kommer.

Jag råkade slå på Bram Stokes Dracula förut och eftersom Keanu Reeves är med, vilket jag glömt, så kollade jag. Har sett den förr, men glömt allt och insåg varför nu. Den är kass🤷‍♀️

Men, eftersom jag har svårt för att stänga av filmer, eller sluta läsa böcker, så kollade jag klart. Fortfarande kass 😂 Men vad kom sen då? JO, Prince of thieves. Ni vet Robin Hood med Kevin Costner. Jag älskar den😍så nu blir det en sen kväll.

I morse väckte jag Jamie för han hade match. Samling halv tio. Han drog iväg och kom hem runt tio i ti0.

”Är det säkert att vi skulle samlas på IP? För det är ingen där”

Nä, för det var ju fel dag….! Både han och jag visste att det var måndag som matchen var, men båda fick för oss att det var söndag. Så dumt🙈 men då kom han ju upp i alla fall:) Och så blir det ingen sovmorgon i morgon heller. För honom, jag tänker inte kliva upp. Det är alldeles för kallt för att stå och hänga på en utomhusmatch. Jag har gränser;)

Jaja, nu ska jag kolla vidare på Robin Hood, och så hörs vi snart!

Hoppas att ni alla har en fin påsk, vad ni än gör och var ni än är🤗

Vi har det bra, lugnt och skönt, gör typ inget 🙂

Igår var det familjemiddag här, vi kör det varje påskafton. I år ha flera av barnen frågat varför man firar just lördag av alla påskens dagar? Mitt svar är att alla gör nog olika? Jag har ingen bra koll på påskens traditioner, om det ens finns några. I år glömde jag till och med bort att det är påskkärringarnas dag på skärtorsdagen. 🤷🏼‍♀️😂

Jag har ju inte längre någon som är sugen på att gå ut och säga Glad Påsk. Det har aldrig hänt att jag glömt så det kändes konstigt 😉 Jag såg ju alla roliga bilder på påskkärringar och memes osv men mer än så var det inte. Kopplade inte helt enkelt.

Jag är ju inte road av att laga mat. Egentligen skulle jag gärna se att vi var någon annanstans alla de här familjemiddagarna 🙈Men det är störst och bäst här🤷🏼‍♀️ Det är skönt med de här buffébordet som är tradition ändå, så kan alla bidra och sen hjälps vi åt. Igår kom mamma och Petra med olika rätter och även Janelle & Simon hade med sig. Vi stekte på köttbullar, gjorde lax osv.

Jag avskyr kokt potatis🤷🏼‍♀️så jag åberopar min rätt som vuxen att låta bli den. Även om vi stått och valt ut de roligaste :

Mammas goda räktårta:

Vi provsmakade vinet för första gången! Det smakade sådär när vi tappade upp det och nu har det legat i tre månader och gosat till sig.

Vi hade noll förväntningar. Eller snarare så hade jag förväntat mig att få hälla ut eländet. Vi hällde upp en skvätt och sen testade vi. Patricia avskyr vin och det var bra, en av oss med körkort kunde köra till akuten om det behövdes 😁

Det var jättegott! Gick inte direkt att säga att det var ett hemkört vin, utan kunde lugnt tas för att komma från bolaget. Starkt som sjutton dock 🙂

Jag hade preppat med fruktsoda som ju kan rädda det mesta, men den behövdes inte:) Jag hällde i lite senare på kvällen och då blev det en god bubbelvariant. Det här kan man göra om:)

Äggjakt är kul så det blev det. Jag hade inte hunnit placera ut äggen så det gjorde jag när Janelle och familjen kom. Sprang runt där i trädgården när jag hörde en röst bakom mig:

”Jag har alltid undrat hur påskharen ser ut!”

”Nu vet jag, det tog 50 år men nu vet jag 😁”

Det var grannarna som jag inte sett i min iver att försöka hitta bra ställen:) Nu ville jag inte att de skulle behöva klampa ut i snön så det blev enkelt. Jack gillar ju också när han hittar många 🙂

Många bokstäver att pussla ihop är kul:) och samma ställe som förra året fast en annan bil 🙈 Måste hitta på ett bra till nästa år, men det är samma där, jag vill inte att de ska behöva klampa runt där det är blött lerigt snöigt och skitigt 🙂

Vi hade en fin dag!

Idag tror jag att jag syrran och mamma ska åka på konstrunda, så lika bra att göra sig klar.

Ha en fin söndag nu 🤗

Reklam och annonslänk för Cellbes

Jag beställde de där skorna till Jordan!

Fattar inte att ungen har storlek 45! Fyrtiofem!! Han är tretton

Corrinda frågade honom häromdagen om han inte hade shitloads av växtvärk så som han växer, men det har han inte tacksamt nog. Jag tycker han växer en centimeter för varje gång jag ser honom

Jag mätte hans fot med en mätsticka och sen var det ju bara att kolla storlekstabellen. 45 alltså…

De passade som handen i handsken fast med en cm till godo i fram. Antar att han vuxit ur dem till sommaren … men hoppas på att han kan ha dem ett litet tag längre✊

Det märkliga är att de här skorna finns på Dam-sortimentet, där storlekarna inte så ofta går upp till 47 eller vad de här nu gick till, så jag tror de kanske hamnat fel.

Jordan tyckte de var snygga, jag tyckte de var supersnygga men blev besviken när minsta storleken var 40:)

Här finns de:)

I samma paket så låg även väskan…. ❤️

Jag har bara packat upp den och inte hunnit fota, men redan har två av tjejerna visat intresse för den

”Mamma, vems är det här…? ” sagt med den där rösten som säger att de gärna kan ta den:) Glöm det raringar, den är min 🙂

Nu börjar vårnyheterna rulla in!! Herregud vi är ju inne i april och så här dags brukar jag redan ha spanat igenom hela sortimentet, men i år har det varit vinter:) Inte kollat på lätta tunna kläder förrän nu, och jösses vad jag längtar!

Den här jeansklänningen är ju jättesnygg

Jag hade en likande fast kortare och med dragkedja i stället för knappar för länge sen. Det fina med jeans är att det ”jämnar” till kroppen på ett sätt som gör att det sitter snyggt. Den klänningen hade jag så mycket, tills den gick sönder :/ Kanske dags för 2.0- varianten?

Jag är ju av och på när det kommer till just klänningar/kjolar. Vissa år, som förra, så bodde jag i det, medan andra år har jag det aldrig. Då är det bara shorts eller tunna byxor som gäller:) Jag vet inte än vad det är för något som är favoritplagget i sommar men jag vill oavsett ha en lång kjol som är annat än svart, för det har jag, men inte tokmönstrad.

Lite som den här kanske

Rött är snyggt! Men verkligen inget frekvent förekommande i min garderob 🙂 Dags att ändra på det?

Den här klänningen gillar jag också

Hm, suddig bild? Inte mitt fel 🙂 Men den här är lite lik den jag köpte förra sommaren, fast med ärm, så det är nog inget för mig. Men till er som föredrar ärmar

I krinklat material, det är ju underbart!

Jag ska visa er mina nya linnebyxor också, men nu ska jag fixa kaffe, får besök så här på skärtorsdagen! Hörs senare

I söndags spelade Lovelia basketmatch. Hon messade efteråt och sa att hon stukat foten. Oj då sa jag, det är ju inte första skadan i och med basketen, så jag var inte speciellt förvånad. Det är mer förvånande att de inte gör illa sig mer🤷‍♀️ det är verkligen en kontaktsport. När hon kom hem sen, så hoppade hon på en fot. Matchen var i Stockholm och hon och en kompis som tydligen var de enda som bor i vårt område, släpptes av vid Rusta. Robban hämtade upp henne. Eftersom Lovelia inte direkt är pipig av sig så hade ju jag trott att det var en lättare stukning, inte en jagkanintestödjapåfotengrej.

Men det var det, hon hade riktigt ont och fotleden var svullen som en fotboll. Hon hade nästan svimmat när de hjälpte henne till bilen och hon råkade stödja på den. Varningslampan blinkade till, det är inte helt bra. Jag vet ju att en stukning kan göra i princip mer ont än en fraktur, men man måste vara observant. Hon hade hoppat för att kasta och i landningen fått en knuff så hon landade snett på foten som fick ta hela vikten. Jaja, jag lindade om, satte en kyldyna och hon hade tagit Ipren. Vi avvaktar, det kommer visa sig vad det är.

I måndags hade hon lika ont, men var vid gott mod. Jag har kryckor hemma som jag köpte när jag väntade Jordan. Då hade jag enorma problem med ett knä, hade det i flera år efter att jag trampat snett när vi flyttade hit. Jag kunde inte böja knät mer än lite mer än 90 grader och det var lite instabilt. Nej jag sökte såklart inte för det, bättre att tiga och lida i flera år;) När jag var gravid med Lovelia blev det värre men med Jordan var det så att jag vissa dagar inte kunde gå, knät var svullet och varmt. Jag har opererat det knät innan, två gånger, förvisso för något helt annat, nämligen att sätta in märlor för att stanna växten i tillväxtzonen. Det hör ihop med skadan på ishiasnerven och gjordes för att minska den benlängdsskillnad jag hade. Jag TROR, killgissar:) att jag hade en kombo av lite ledsna korsband/ledband som fått på truten, ihop med både ökad vikt och ökad blodmängd som gravid. Dessutom misstänker jag att det låg något där inne och skramlade som ibland hamnade lite i kläm och gjorde det hela irriterat. Några Ipren och någon dag med kryckor gjorde susen, tills nästa gång.

Jodå jag VET, jag borde sökt, normala människor hade säkert gjort det för det var ruggigt smärtsamt 😂men jag söker helst inte läkare. 🤷‍♀️ Det mesta går över av sig själv, i alla fall mekaniska skador som det ju var. Och så en vinter när Jordan var några månader, så var vi i pulkabacken, jag halkade och satte mig på foten. Alltså bröt knät över den där magiska 90 graders vinkeln, som egentligen är en helt normal rörelse. Jag tror jag hörde hur det knakade till och vågade först inte röra mig, funderade på hur fan ambulanskillarna skulle kunna bära ner mig för en brant och isig backe….och så rörde jag försiktigt på knät. Jodå, ont gjorde det, men på ett rätt skönt sätt🤣 Lite som att det var exakt det som behövdes, som att något hakades loss. Sen dess har jag inte haft sådär svullet och ont som jag hade många gånger där. Jag började träna ordentligt där också, med vikter. Innan hade jag kört gympapass, men efter Jordan började jag på Friskis. Första åren hade jag ont i knät och fick använda knäskydd, men med tiden så avtog det.

Nu har jag sällan ont, och om jag har det är det en smärta jag kan relatera till överansträngning. Som när man gjort svintunga knäböj med stång på nacken till exempel.

I alla fall, en lång utläggning senare:) Jag har kryckor som Lovelia kunde använda. Vi bestämde att avvakta ännu en dag och se om det gick åt något håll, helst bättre, men sämre är en indikation på att åka in.

Tisdagen kom. Hon syntes inte till på förmiddagen innan jag åkte och tränade, men efter den så kom hon upp. Foten är blå och fortfarande väldigt svullen. Tårna och hela framfoten var kalla. Hon kunde röra på allt, men allt som har med fotleden att göra gjorde ont. När jag kände på den gjorde det ont. Men okej. Jag tror fortfarande att det är en rejäl stukning men lika bra att kolla upp det. En röntgen behövs ju för att se säkert.

SÅ. Det var bara att åka in till närakuten. Att åka till vårdcentral är ju ingen ide, de har ingen röntgen så det är bara att förlänga det hela ännu mer. Vi har ju en ortopedakut några trappor under närakuten, där har jag varit när jag bröt fingret:) Jag fick släppa av henne och åka och leta parkering för det finns ju aldrig i närheten. Helt stört besvärligt. Funkar ju med stora barn men svårt med mindre.

Jag trodde i min enfald att man kunde gå direkt till ortopedakuten. Men icke sa Nicke. Man är tvungen att åka upp till närakuten, och ta en kölapp för att sen vänta på att få komma in till en undersköterska i en kur. Där ska man berätta vad man söker för och visa leg, antagligen betala om man inte är underårig, och sen får man gå in på själva akuten. Eller ner till ortopeden.

I över en timme väntade vi där. Jag gillar inte att samlas med folk som är sjuka i vad det nu kan vara. I ett sådant där väntrum kan det ju vara lite vad som helst, och även om min kräkfobi är under kontroll så kan en fobi blomma upp när som helst. Jag undviker inte sådana situationer för man måste vinna över fobin, men jag uppsöker dem inte heller;)

EN timme för att få visa leg och gå ner till ortopeden, det känns som att det borde gå att effektivisera. Exempelvis genom att man när man vet att man har ont i skelettet på nåt vis, brutit eller så, går direkt dit. En liten mottagningskur där skulle funka. Alternativt flera kassor. Snark. Ineffektivitet är något jag har svårt för. När jag ser lösningar som skulle underlätta.

Jag vill här passa på att säga – det är inte personalens fel. De gör så gott de kan, det är jag fortfarande övertygad om. De gör det de kan med vad de har till buds. Att det inte funkar är styrets fel, beslut tagna under många år som lett till att vi har en sjukvård som är världsbäst men svår att få tillgång till. Vilket är pinsamt och uselt. Men det är inte folket på golvets fel.

(Dock…killen i kassan/mottagningen/vad de nu kallar det, var inte direkt ett under av trevlighet. Han sa typ ”hej, vad är det för fel på dig?” Och sen ” du ska ner till ortopedmottagningen”. Inget smajl eller omtänksamt hummande eller så. Bara två meningar.)

(PLUS! Helt oviktigt, men alltså Aleris val av färg på sina kläder….? Nåns lags illgrön/turkos-aktig historia. Sjukt ful. Och rätt obehaglig färg, om man nu ska vara sån. Svårt att se pigg och fräsch ut i en färg som skriker😅)

Tjusig utsikt dock! I Uppsala har vi inte så många höga hus som man kan se ut över staden ifrån. Därför är den här vyn sällan skådad och jag blir lika tagen varje gång. 🤷‍♀️

Ja, vi traskade ner till ortopeden igen då, och såg att tjejen som varit två nummer före oss i kassan uppe precis blev inkallad. Jippie det kanske går snabbt här!

Not. 😂

Två unga män stod mitt i väntrummet och argumenterade med en manlig undersköterska, tror jag han var. Mannen ville komma in och få sin hand omlindad och uskan sa att han var tvungen att anmäla sig uppe på närakuten. Det ville ju såklart inte mannen alls, han behövde ju bara ett bandage, linda nu bara. Uskan sa nej, det funkar inte så, det är folk före. Mannen sa aggressivt att det inte skulle ta någon tid alls, han ville ju bara ha handen omlindad. Det gestikulerades och höjdes röster och krävdes att få gå före och jag kände mig bara trött. På att fördomar hela tiden bekräftas. Jag är ledsen att säga det, men det var inte svenska unga män. Utan att lägga någon värdering i det, man måste kunna tala klarspråk. Hetsigt, gapigt, aggressivt och krävande. Jag, jag, jag. Han hade ju inte tid att vänta. Nä, kompis inte jag heller, och knappast den gamla farbrorn där i hörnet eller den unga tjejen. Men det är väl klart att just DU ska gå före.

Uskan suckade, bad honom vänta och gick in i rummet, kom tillbaka och gav honom en rulle bandage. ”Nästa gång kan du köpa det på apoteket.”

Nöjd med det men ändå muttrande tog killen emot bandaget och gick ut. Inget tack. Jag avskyr att få vatten på min kvarn i sånt här. Det finns så himla mycket fina och bra människor där ute, men det är de som inte beter sig som utmärker sig. Oavsett kön eller etnicitet. Jag skiter i vilket men det är så tråkigt, och gör inget gott utan bara tvärtom.

Man kan inte bara gå in på ett sjukhus och kräva att få gå före alla andra. Allra helst inte om det bara var ett litet bandage som behövdes, som killen gång på gång sa. Gå och skaffa ett jäkla bandage nån annanstans då. Nu undrar jag om ni kommer ge mig en hard time för det här….? Antagligen får väl Bloggbevakningsfolket till rubriken om hur rasistisk jag är, men det handlar verkligen inte om det. Det handlar om att uppföra sig, om vett och etikett, om sunt förnuft och hänsyn och respekt. Åt alla håll, alltså även från killen mot sjukvården 🤷‍♀️ och mot övriga patienter. Jag kan inte bry mig mindre om var folk kommer ifrån. Men killar som den här är sen de som gapar högst om att de särbehandlas pga sin härkomst. Jag undrar varför 🤦‍♀️ För egen del särbehandlar jag dem pga dåligt beteende. Men det är ju svårt att ta till sig;)

Nåväl, efter att arga killen gått var det slut på underhållningen och det blev tvärtyst. Jag vet få ställen som det kan vara så jäkla tyst på som i ett väntrum. En öronbedövande tystnad är en bra beskrivning:)

Till sist fick vi komma in, läkaren klämde och kände och sa att det är 50/50, en spricka eller inget alls. Röntgen nästa, och den låg vägg i vägg så via en liten dörr mellan rummen kom vi dit. Jag gick ut, för jag har utsatts för tillräckligt med strålning i livet redan. Dels som liten, dels i min roll som barnsköterska där jag ofta fick stå inne med barn på röntgen för att hålla fast det som skulle tas bild på, och sen med mina egna barn.

Snabbt avklarat. Och sen ut och vänta på svar.

Både Lovelia och jag var trötta och det finns en gräns för hur länge man kan sitta på en stol när man väntar:) Ventilationen susade och det var nästan bara vi kvar… så segt. Så trött. Så seeeeegt.

Jag höll på att somna:) Upp och hoppa lite, röra på sig och få runt blodet.

Jag tycker om Samariterhemmet som är ett gammalt sjukhus. Det finns massor av gamla detaljer kvar här, som skickar en rakt tillbaka till Syster Bartons tid. Ni som läst sjukhusserieböcker med romantik ni vet vad jag talar om. Stärkta förkläden, små hättor och strikt. Har ni sett den där danska serien förresten? Om sjuksköterskor. Den tiden är fortfarande kvar här:)

Den här sortens dörrar finns inte helt frekvent på Akademiska, förutom i de äldre delarna. Glasrutor, handtagen, bredden. Sen är det marmor på golven, i fönsterkarmarna och även väggarna i trapphusen. Just de här lokalerna är rätt nya för det här ändamålet, och jag vet inte vad det var förr. När jag bröt fingret så höll de på att flytta in här, och det är några år sen. Jag är så nyfiken på vad det var förr. En sommar när jag gick i högstadiet sommarjobbade jag på arbetsterapin här. Rätt trist, men redan då var jag helt förälskad i arkitekturen. Fin konst har de också här, prismärkta så jag antar att man kan köpa den?

Den här kostar 1000kr. Så fin!

Till sist fick vi komma in igen, och bästa beskedet: Inget brutet, ingen spricka bara en stukning. En rejäl sådan som kommer ta sina veckor att läka men ändå. Nog för att jag hoppades lite på en spricka eller så, för att det skulle vara värt väntan;) men det här är ju bättre på alla sätt och vis:)

Läkaren var supertrevlig och berättade hur Lovelia skulle göra för att få den bästa läkningen. Så nu är det bara att avvakta några dagar sen börja träna stabilitet. Jag måste eventuellt fixa ett fotledsstöd till henne, som hon kan ha under matcherna. Men det visar sig.

Summan av nästan fyra timmar på sjukhuset blev ändå ett positivt besked och det är alltid bra.

Vi åkte hemåt, åt en sen middag vid nio halv tio, och sen tror jag vi båda somnade rätt ovaggade. Tänk att det tar så på krafterna att sitta rakt upp och ner på en stol och vänta? Jag stod för övrigt upp den där första timmen 😜

Idag tar Lovelia sig fram utan kryckorna, skönt att veta att det är okej även om det såklart gör ont.

Så det var våran tisdag:)

Nu ska jag byta om för att åka och träna 🙂 Hörs snart!