Allmänt

Återhämtning pågår:)

Jag är kanske lite, inte jetlaggad direkt det är ju ingen tidsskillnad att tala om och heller ingen restid, men bakis då:)

Jag är lite seg, lite off, fast på ett rätt bra sätt. Jag går och funderar på hur det ska vara möjligt att snart åka dit igen, för som jag älskar London. Har alltid gjort, sen jag var där första gången nån gång på 1900-talet;)

Vet ni en sak som jag är helt amazed över varenda gång, det är den oerhörda, naturliga artigheten och respekten som alla har. Inte bara att alla klämmer ur sig ett ”sorry” så fort de råkar komma i vägen för en, och ibland förvisso använder som en ursäkt för att trängas;)

Nej, det är det här med att yngre reser sig för äldre på tunnelbanan. Att man erbjuder sin hjälp om nån verkar behöva den. Att män låter en gå före för att man är kvinna. Det sistnämnda kanske alla PK feministtråkmånsar skriar högt över, men JAG uppskattar det. Jag tycker inte att det finns nån anledning att inte kunna hålla på lite gentlemannamanér. Att få dörren öppnad för sig, eller bli framsläppt i rulltrappan, att en man håller ens kappa, eller bär väskan. Att få hjälp med ditten och datten. Jag ser det inte som något förminskande, som att jag inte skulle klara av det för att jag är kvinna. Jag ser det som respekt. Att den mannen respekterar kvinnan för att hon är just kvinna. Att få lite omtanke.

Fattar inte hur det kan vara fel faktiskt, men nån av er har säkert nån bra anledning;)

I stället för att män  bufflar fram som nån som är värd liiite mer, så är det väl högst trevligt med respekt?

 

Vi gick bakom en stilig man i kostym och rock, med lurar i öronen, som genast när han såg en man med barnvagn plockade ur lurarna och frågade om han behövde hjälp uppför trappan, Trots att pappan gick tillsammans med mamman. Sen hjälptes de åt att bära upp vagnen och så fortsatte de åt olika håll.

En sådär 20-25 årig kille med lite ”störigt” utseende, nerhasade jeans, skinnjacka, rakat huvud, halvlåg i sätet, men reste sig omedelbart upp när han noterade att en äldre man gick förbi honom, och knackade honom på axeln och erbjöd sin plats. Fast den äldre mannen först skakade på huvudet och inte ville ta hans plats så gick han bara och ställde sig, och lät honom sitta,

Tjejen med den skitstora resväskan, och jag menar SKITSTOR, hon hade lugnt kunnat krypa in i den själv, och tagit med en kompis som satt i tunnelbanevagnen när en äldre dam kom in, Genast så reste hon sig upp, knölade sin gigantiska väska å sidan och bad damen sitta. Damen skrattade och sa att ”Nej, du har ju en jättestor väska.”

” Ja det har jag, men jag kan stå. Sitt du”

Det var många sådana händelser. I hissar, så lät män, och även föräldrar med barn oss gå före, Alltid.

I rulltrappan så hörde vi en mamma naturligt säga till sitt barn: We let the ladies go first, then it´s our turn.

Och vi kom alltså fram samtidigt, men de backade. Klart att de får artiga vuxna när de lär barnen hyfs och vett.

Jag åkte direkt hem till mina barn och förhörde dem på hur de gör om det är fullt på bussen och det kommer på en äldre, eller nån med lite svårigheter att ta sig fram, och till min lättnad sa alla att de reste på sig. Puh!

I Sverige har det gått lite för långt, eller för jävla skitlångt faktiskt i det här med ”kränkningar”

Om inte barn får lära sig hur man uppför sig, hur fan ska de då kunna veta? Om inte lärarna/pedagogerna får säga till ungarna utan att föräldrarna ringer upp och är skitförbannade för att läraren/pedagogen kränkt ungen…

Man måste få säga till barn när de gör fel, det är så de lär sig. Att man själv gör det verkar vara en sak, men att nån annan gör det får folk att gå i taket. Ingen jävel säger åt MIN unge! Då kränker de minsann, Men det är ju inte så. När man inte själv är på plats måste man överlåta uppfostran på den ansvarige vuxna och inte hacka på läraren/pedagogen, ( som det ju oftast handlar om)

Det är inte farligt att vara artig. Det är inte farligt att visa hyfs och vett. Det är definitivt inte farligt att respektera andra människor.

När jag var ung, så var alla vuxna auktoriteter. Sa en vuxen till en så gjorde man som man var tillsagd.

Givetvis inte om det handlade om galna saker, men vardagsgrejor. Om inte mamma såg, så nog fan kunde man ge sig på att nån annan vuxen såg och tillrättavisade en om man gjorde nåt sattyg. Inte att de kanske skrev ett brev till mamma och förklarade vad som hänt, och krävde att hon tog upp det med mig,utan de gapade till direkt. Så man fattade att man var påkommen. Högst pinsamt och man undvek att hamna i samma situation igen 🙂 Samma om man gjorde illa sig, var inte mamma eller pappa där, så fick man hjälp av nån annan vuxen.

It takes a village to raise a child. Det krävs en by för att uppfostra ett barn.

Så är det, om vi alla hjälps åt så blir det enklare, och säkert bättre.

Idag ylar folk om kränkningar stup i kvarten, för femton år sen användes knappt ordet. Inte ens för tio år sen.

I call that kränkningar bullshit.

 

. Dagens unga är överlag bortskämda små snorungar som tror att deras vilja är lag. Som tror att de bestämmer. Som kräver saker, som att bli skjutsade hit och dit, eller få den senaste mobilen. Tappar de bort den kräver de en ny. Omedelbart. Med noll respekt. Jo, så är det, se er omkring i samhället, hade folk respekt för varandra skulle man inte misshandla, våldta och mörda.

Nä det kanske inte är en universallösning att lära barnen att vara artiga, men det är då fan en god bit på väg 🙂 Och det skadar inte.

 

Vi såg en lärare som hade med sig en skolklass på Harry Potter utställningen, och som skällde ut en elev efter noter. Tjejen hade stuckit ifrån gruppen och de andra barnen hade fått stå och vänta i evigheter medan läraren rusat runt, orolig som sjutton och letat efter henne. Han tillrättavisade henne, talade om att det var okamratligt och att det var ett långt ifrån ok beteende. Att han varit vansinnigt orolig, och så avslutade han med att säga att nu höll hon sig intill honom annars jäklar.( Nä, jag vet inte vad han sa, men hon skulle hålla sig intill honom. )

Jag önskade att mina ungar hade sådana lärare. Inte mesproppar som inte säger åt dem.

Jag VILL att folk ska tillrättavisa mina barn om de gör fel och jag inte är där, eller inte ser. Givetvis på ett vettigt sätt, men jag vill verkligen att de ska sägas till i det ögonblick de gör fel. Inte att nån mailar mig nån dag senare och ber mig ta upp det. Varför då? Då är det överspelat, utagerat och klart. Ta det direkt.

Jag säger till andras barn. Gör ni det? Jag brukar inte göra så stor sak av det utan säger bara att så där gör man inte, skärp dig nu. Eller liknande. Anpassat efter ålder såklart. Jag ser det som min samhälleliga plikt:)

Allt som oftast skiter ungarna högaktningsfullt i det, dessvärre.

Och för att förtydliga, mina barn har bra lärare idag, allihopa, som jag gillar, men det har inte alltid varit så.

 

Nåväl, nu svävade jag iväg, det var inte alls meningen att skriva massa om kränkningar, men jag är dödsless på att folk känner sig kränkta över minsta lilla. Skärp er och spara det tills den dagen  ni VERKLIGEN blir utsatta för kränkning. För det är värre än att få en tillrättavisning.

 

Men det är väldigt trevligt med artighet, så fram för mera sånt! Kanske införa ordningsbetyg i skolan och även vett och etikett-lektioner?

 

Nå, vad har ni att säga om det här? Hängde ni ens med i mitt svammel:)

 

Natti natti 🙂

 

 

Kommentera

  1. Sara B

    Jag håller med. Det är ju vårt ansvar att våra barn växer upp och blir bra vuxna. Jag uppskattar om ngn säger åt mina barn då de gör fel och jag inte är där!
    Och jag håller med om England. Alla är artiga och väldigt trevliga!

  2. Greta

    Som ganska PK feministtråkmåns ( 😉 ) så skulle jag säga att det är väl självklart att det uppskattas när en man t ex håller upp dörren för en, och inte bara tränger sig förbi som en ändå får säga är det vanliga för både män och kvinnor. Därför är det också precis lika trevligt när en kvinna erbjuder sig att hålla upp en dörr, hålla en kappa eller bära ens väska. Alltså, nu finns ju begreppet ”gentleman”, men det är väl egentligen inte det det handlar om, utan att vara en hygglig och hjälpsam människa 🙂

  3. Mia

    Jag tycker att man ska våga tillrättavisa både barn och vuxna på ett lugnt och värdigt sätt. Det finns tillfällen då jag sagt till vuxna som skriker och gapar som jäkla furirer på sina ungar. Om jag gör något fel så vill jag inte bli utskälld offentligt och jag tror det gäller barn också.

  4. Lisa

    Håller absolut med dig!
    Om min dotter gör något som inte är okej så blir jag inte arg om någon annan vuxen säger till om jag inte är med.
    Så länge det är på ett okej sätt utan fula ord och så.
    Samma med hennes lärare, dom har all rätt att säga till, skulle aldrig drömma om att bli arg om hon kom hem och sa att hon fått en utskällning för något hon hade gjort så länge det är på ett okej sätt, återigen utan fula ord.

  5. Josefin

    Håller med 🙂 Har inga barn än själv men har en liten hund däremot, som ett av grannbarnen envisas med att dra i svansen. Barnet i fråga har gjort detta i flera år, sedan det var 5-6 och nu är runt 9-10. Jag har försökt förklara att man inte kan dra hundar i svansen, det gillar de inte osv. För några mån sedan sprang barnet ner i trapphuset, såg mig och hunden och drog hunden i svansen… bakifrån.. IGEN. Min hund morrade till! Strax efter kom mamman och sa till mig: du får lära din hund att inte morra åt barn!
    jag svararade: du får lära ditt barn att inte dra hundar i svansen.

    SUCK.

  6. Ia

    Väl valda ord! Jag säger till både egna och andras ungar om de beter sig illa. Hoppas innerligt att någon annan gör det samma mot mina barn om jag inte är närvarande. Ser det bara som ett bevis på att man bryr sig om barnen och vill dem väl

  7. Helena

    Ja, jag säger till andras barn och tonåringar, jag tycker det ingår i ansvaret som vuxen. Barnen i kvarteret pratar jag med till vardags ute, i porten, hjälper till när någon cyklat omkull osv och de vet att jag har koll på vad de gör, både bus och bra saker. Jag är rätt säker på att det uppfattas som positivt av barnen för de söker upp mig och frågar vad jag gör eller för att de vill berätta något. Jag har turen att ha vettiga grannar som tycker att det är bra att vi andra vuxna också håller lite koll. Efter ett tumult i ett köpcentra gick jag fram till ett par tjejer nedre tonåren och frågade om de var ok efter händelsen och det var uppenbart att de hade ett behov av att prata om det som hänt. När de pratat av sig skickade jag hem dem och frågade om de ville ha sällskap efter vägen. Det är inte speciellt krävande att ta lite extra vuxenansvar då och då.

  8. Maria

    Jag är ju gammal, 52 år 🙂 Men jag anser att artighet o hyfs bör man lära sina barn, annars gör man dem en otjänst, har ett barnbarn på 4 år, men hon har fått lära sig det mest grundläggande, som att säga tack när man får något mm
    Jag säger till både små barn o tonåringar om de uppför sig illa, vänligt men bestämt, det värsta är när föräldern är där men har näsan i mobilen o vägrar notera att deras barn gör något fel, men jag påkallar deras uppmärksamhet om det behövs 🙂
    Maria i Skåne

  9. Sofie H

    Tänk om alla föräldrar resonerade som du ang lärare. Har tyvärr fått ett antal mail och telefonsamtal ifrån föräldrar då jag sagt åt elever att lyssna på instruktionerna eller att de kan använda pennan till att skriva istället för att kasta genom klassrummet. Eller när jag bett elever gå ut vid genomgång då de stört sina klasskamrater som är intresserade (självklart har de fått genomgång efteråt men det går inte hinna med 25individuella genomgångar).

  10. Jeanette

    Jag håller med dig till 100 %! Fram för lite allmän hyfs-lära i skolan, att man respekterar äldre och framför allt – lär ut att man inte är ”kränkt” så fort något/någon går en emot!

  11. Monis

    Jag blir bara mer och mer frustrerad på den här ”let go”-mentaliteten som råder i landet lagom. Varför är många föräldrar så rädda för att tillrättavisa sina egna barn? Går med mitt ena barn på en fritidsaktivitet en dag i veckan och fullkomligt häpnar över hur många ungar får härja, skrika, slåss och störa precis hela tiden medan föräldrarna sitter och ler överseende eller säger typ ”men nu lilla vännen får du väl lugna dig lite”, vilket ungen i fråga inte ens hör eftersom hen redan står i andra änden av lokalen och sparkar på något. Min unge är allt annat än lugn men hen vet att hen ska sätta sig, vara tyst och lyssna på ledaren när jag säger till, tittar hen i ögonen och tillrättavisar (naturligtvis på ett vänligt men bestämt sätt). Vilket dessvärre leder till att JAG får konstiga blickar från de andra föräldrarna bara för att jag säger åt mitt barn att vara stilla och lyssna! Herregud! Halva tiden går åt till att ledaren försöker få vissa ungar att överhuvudtaget sitta stilla några sekunder och sluta skrika så att nästa aktivitet kan introduceras på ett säkert sätt. Och föräldrarna sitter där och ler lite eller tittar i mobilen…

  12. mamma till 9

    Det här är viktigt. Jag ser det som en självklarhet att andra tillrättavisar mina barn om jag inte är på plats. Ibland även om jag är på plats och jag har nån som är ovanligt trotsigt. Jag får nog mina barn att lyda även utan hjälp men ibland gör de det inte på första uppmaningen och det känns okej att någon försöker hjälpa. Jag säger också till andras barn när det behövs. MEN jag tycker att det är stor skillnad HUR man gör det. Jag skulle inte vilja att mina barn blir ordentligt utskällda på allmän plats. De är känsliga och dessutom ovana med utskällningar. Det brukar räcka med att lugnt förklara för dem. Alla kan vi göra misstag och en tillrättavisning är helt på sin plats men den behöver inte ske med stora bokstäver. Jag har ett barn som ibland är rädd för att gå till skolan. Rädd att göra något fel som leder till en utskällning av läraren inför hela klassen. Jag har inte tagit upp det med läraren men jag har ibland känt att jag borde. Det är inte roligt att ifrågasätta lärare. Det kan antingen bli bättre eller så blir det sämre för eleven. Om läraren känner sig ifrågasatt går det i vissa fall ut över barnet, tyvärr.

  13. Towe

    Så bra skrivet. Det här borde alla halv och fullvuxna läsa. Det är sådan respektlöshet i Sverige idag så jag blir chockad var och varannan dag. Tack för att du beskriver så bra!

  14. Vera

    Jag gillar också London 🙂 I somras så åkte jag och mina barn dit själva. Det blev en mycket bra resa och barnen blev imponerade av morsa som hittade så bra 😉 Vi gick på museum och åkte tunnelbana kors å tvärs, hahaha. London är skoj 🙂

  15. AnneM

    Hej,håller verkligen med dig ii detta inlägg,hur ska barn veta om man inte säger till dom?? När jag var lite och vi ungar lekte ute på gården var det alltid någon vuxen som öppnade ett fönster och sa till om vi gjorde något olämpligt. Funkade alltid…

Allmänt

I´ll be back:) London.

Jag är hemma:)

Vi åkte igår strax efter 21, och eftersom det är en timmes tidsskillnad, som gjorde att dagen kändes oändlig när vi kom;) så var det mitt i natten när vi landade på svensk mark, 00.30.

Det var lite förseningar på planet, så det blev en del väntan ute på landningsbanan, inte det roligaste när man är lite nervös inför att flyga;)

Känslan är lite lika som när man sitter i en berg och dalbana. Man sitter fastspänd, med ingen annan väg att gå än upp. Förhoppningsvis är en flygning mindre skakig och med mindre  G-krafter än karusellen;) Men men vet aldrig innan man landat hur flighten blir. Jag tror att jag är rädd för att må illa och kräkas som gör att jag är inte så bekväm med att flyga. Märkligt eftersom jag inte direkt lider av skräck för berg och dalbanor..?

Nåväl. jag tänkte få tillbaka min kamera som hamnade i syrrans väska, och även se om det blev nåt vettigt filmat innan jag berättar om London. För ni ska inte tro att ni kommer undan:)

Hav tålamod.

 

Hemma visste jag att det väntade kräksjuka ungar. Fantastisk roligt, eller inte. Janelle var barnvakt fredag-söndag och hon hade sett fram emot att få hänga med sina syskon, och så fick hon i stället ta reda på sjuka syskon. Men hon var så duktig, fixade det utan problem. Jag hade på allvar dött om jag hamnat i den situationen när jag var 22, eller för den delen när som helst. Än idag skulle jag inte ta hand om andra än mina ungar om jag inte absolut behövde. Det finns många anledningar till att jag inte klarar av vården längre…;)

Jamie var ju sjuk förra lördagen, sen piggelin och ingen mer blev sjuk. Förrän i lördags, alltså en hel vecka i mellan, då Jordan plötsligt började kräkas. Han hade varit på kalas precis innan och mådde hur bra som helst, så det kommer plötsligt, men är å andra sidan över lika plötsligt. Han piggade på sig framåt natten på lördagen, och så började Loppan på söndagen mitt på dan. Jag hade gärna stannat kvar i London kan jag säga;) om det inte vore för att jag tyckte synd om Janelle.

Jag hann komma innanför dörren hemma, snacka lite med Janelle innan syrran skjutsade hem henne, och gå en runda i huset. Måste ju placera ut hinkar…:;)

Kikade in till Trixie och allt var lugnt hon sov som en stock, men tio minuter senare hörde jag att hon kräktes.

Hon kräktes ytterligare en gång men sen sov hon, hela natten och hela dagen.

Lovelia är piggare, har ätit och druckit, och även Trixie har gjort det. Nu är det väl bara att hålla tummarna för att det bara slår på småfolk. De större har haft nån envis förkylning med halsont, kan ju vara olika varianter, och då föredrar jag den:)

 

Otroligt tajmat så kom ett litet paket på posten idag.

Från Apoteket, ett självtest om man är immun mot vinterkräksjukan. Det tror jag att jag är, så jag vet inte om jag vill ta det här och få ett annat svar… 😉

Det skickas till laboratorium och är 99,9% säkert, Vore ju svårt att hoppas att man är den lilla undantaget som det felar på om man nu får ett svar man inte vill ha. Jag måste klura lite på det.

 

Vi sov länge idag allihopa. Jag var ju inte piggelin efter våra dagar i London där vi snittat en sisådär 20-25.000 steg/dag. Sena kvällar och hyfsat tidiga morgnar. Och så vak på det.

Men bara jag kom upp sen så har jag fått undan lite tråk. Röjt lite, men sen klev jag i jobbarbrallorna och meckade upp sågen och började mäta lister. Jag kan väl bara konstatera så här då… jag är usel på lister. Jag mäter, jag sågar och det blir fel. Jag mäter om jag sågar om och det blir fel. Jag mäter ytterligare en gång, sågar och det blir fel. Men vafan?

Men nu har jag sågat alla lister, och jag har spikat dit dem. De är inte perfekta, men det skiter jag i:)

Nu har jag tre trappnosar kvar att måla, trodde jag gjort det men de stod kvar i hallen? Helt märkligt, men jaja. Och sen, jag vet att det antagligen är korkat, men jag vill måla trappräcket. NU.  Det kommer bli så snyggt jag vet ju det, men fan jag har egentligen inte tid. Å andra sidan jobbar jag som allra bäst under tidspress… Gosh. jag vet inte. Det är lite för nära jul, men samtidigt vore det ju fint om det var snyggt till jul..

Kan ni bestämma åt mig? 🙂

Ni ska få se trappan, jag lovar, men just nu vill inte datorn hämta bilderna från mobilen, vet inte varför, men tror att den är sur för att den inte fick haka på till London;)

Jag ska försöka få in dem via appen jag kan blogga från, men tror de får vänta.

 

I morgon har Lovelia tandläkartid, som jag måste ställa in, vi kommer nog ha lite karantän här ett tag, känns inte som man behöver dela med sig av sånt här elände. Jag fyller år på lördag, och slipper ha ”kalas”, för syrran bjuder på adventsfika då:) JIppie:) Jag hoppas att alla är friska då så vi inte missar det.

Förra året var det supergoda grejor och jag är övertygad om att det blir lika gott i år.

 

Nu kan jag inte med ens bästa vilja i världen påstå att jag har ätit vettigt de här dagarna i London, så man borde ju inte fortsätta;)

Men det finns ju så mycket roligt ! Om jag flyttar dit, så kommer jag bli tjock. Möjligen blir jag smal igen när jag ledsnat och ätit och testat mig igenom allt, men det finns ju så mycket.

Vi har ätit massa roligt godis, chips, bakverk, pizzor, belgiska våfflor med nutella…Croissanter med nutella till frukost… tja. Lite så;)

 

Nu ska jag dricka upp mitt te, och krypa ner i sängen med min ebok, jag måste bara få rekommendera Karin Slaughter igen, för jäklar vad jag gillar hennes böcker:) Har laddat ner en som heter Fraktur, och som jag borde läst innan den jag läste sist..men vafan, det funkar ändå:)

Läste en del på flyget, innan jag somnade en stund;)

 

Jag försöker få tag i min kamera, och så ska jag skriva ihop en reseberättelse, lika mycket för er som för min egen del, jag älskar att läsa tillbaka nämligen:)

Natti natti 🙂

 

Kommentera

  1. Carola

    Härligt med resa mindre härligt med kräk.. undrar hur du gör med skolbarn? Är alla hemma om ett syskon är sjuk? Om inte hur tänker du? Och om hur länge?

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Det är skitsvårt med skolbarn! De har liksom skolplikt. Jag vill helst hålla alla hemma men det går inte, dels pga skolplikten och dels för att de äldre missar så mkt som är svårt att ta igen, det kan ju bli många karantäner liksom.
      Märker jag att det är nåt riktigt smittsamt håller jag de flesta hemma ändå, men ju äldre de blir ju lättare är det för dem att hålla sig på sina rum och använda den rena toan, så det är inte ofta alla åker på det. Ta i trä!
      Jag håller stenhårt på minst 48 timmar sen sista kräket, mina blir sällan kassa i kistan annars hade jag räknat diarré .
      Ännu hellre 72 timmar men det beror lite på hur magsjukan sett ut. Faller en efter en som käglor så kör jag 72, är det bara nån 48.
      Typ:)
      Jag använder det sunda förnuftet, och ungarna ska vara ordentligt pigga och glada och helst äta som folk igen innan de får gå.

  2. Anne

    Vet du vad jag tror? Det är f*n bäst att du målar det där trappräcket. Eg skulle jag ge motsatt råd till vem som helst. Men efter att ha läst din blogg nåra år nu så tror jag inte att du får något lugn innan du målat det där jäkla räcket! Jag slår vad om att du gör det innan jul!! ;-D

Allmänt

Finporslin:)

I samarbete med Finporslin,se

 

När jag var yngre så skulle man samla på porslin, glas och silverbestick. Jag vet inte om alla mina vänner gjorde det, men jag tror att det i alla fall var många. Jag kom aldrig längre än till silverbestick men där har jag faktiskt alla delar, eller de man använder – kniv, gaffel, sked, kaffesked och nån såsslev kanske.

Jag gillade det inte, det var aptrist att få den där skeden varje gång man fyllde år. Bah. Men, idag är jag ju hyfsat glad över det:)

Något jag däremot inte fick i present, var en servis. Det hade varit bra, för jag flyttade hemifrån som 18 åring och fick åka via Ikea och köpa tallrikar.

Jag har fått en kaffeservis i arv, men annars har jag för närvarande ett gäng udda tallrikar, eftersom det åkt ett antal i golvet sista åren. Men nu börjar äntligen barnen kunna sköta sig:)

Därför tänkte jag att det här erbjudandet kanske skulle passa även er:)

Finporslin.se är en webbutik med exklusiva serviser. Det finns ett antal att välja på, bland annat från Lars Wallin och Maria Montazami.

Men den här serien som jag fastnat för heter Diamond

finporslin.se

Till och med tacosen ser lyxig ut:) Det är äkta guld i kanten och mönstret är inspirerat av just formen på en diamant. Fancy, och så fint.

finporslinJag återkommer alltid till vita tallrikar. Under åren har jag haft lite olika färger, grått, grönt och nu blått, men jag har alltid vitt som favorit. Det är så stilrent, och framför allt går det att kombinera med det mesta annat i färgväg. Nu tänker ni att jag ju aldrig dukar snyggt?

Men jo jag gör ju faktiskt det, det är väldigt kul att duka fint med fint porslin och vackra glas ( och silverbesticken) men de gånger jag gör det är det alltid tidsnöd och kameran hinns inte med:)

Den här servisen ( liksom alla de andra på sidan) finns ju i alla miljoners delar som ingår i alla serviser, men det fina i kråksången är att Finporslin.se inte har någon bindningstid. Det är 12 kuvert, men vill man bara ha sex, eller åtta, eller fyra för den delen så köper man bara det.

 

Nu kan ni få  4 delar (två st mattallrikar och två st förrättstallrikar) från den exklusiva servisen Diamond för endast 49 kr (värde 1236kr).

Ni binder INTE upp er till något:) Och det är givetvis fraktfritt.

 

HÄR kommer ni direkt till erbjudandet 🙂

finporslin.se

 

Kommentera

    1. Angelica

      Vi hade tallrik med guldkant när jag var liten. Fungerade tyvärr inte i micro. Då slog det gnistor de gånger man glömde ???

  1. Madde / ★ Livet som mamma, lärare och doula i Dalarna ★

    Jättefin :). Jag fick en servis när jag blev färdig med mina studier. Tanken från början var att den skulle bli min när jag fyllde 30 två år senare, men eftersom jag fick min utbildning tidigare än så fick jag servisen tidigare. Jag älskar den! Så himla fint att plocka fram. Men jag är en samlare på sånt där också, samlar på Gynnings glas och även på Mon amie.

Allmänt

Vi har det bra:)

Jag vet att det är mkt Reklaminlägg nu, men nästa vecka blir det knappt några 🙂 Det jämnar ut sig. Tänk även på att jag faktiskt lägger ner min själ även i de inläggen 🙂

Idag har vi shoppat.

Idag har vi trängts med resten av London.

Idag har tunnelbanelinjen Picadilly line severe delays pga underhåll av vagnar eller nåt, vilket innebär att det är sjukt mkt folk i tunnelbanan.

Mer än vanligt alltså;)

Idag har vi varit på bio:)

  Suverän film, och passade ju perfekt att avsluta vår magiska vistelse med;) Helt i Harry Potters anda.

  Vi trängdes även inne på M&M store.. Fy fan.

Att man kan göra så stor business på omkringsaker? Fyra våningar med M&M choklad, tröjor, leksaker allt. Vi fick panik efter två minuter men tog ett snabbt varv. Haha, snabbt = 20 minuters trängsel.

 

 Man kan personalisera sina jäkla godisar…

  En sötsliskig doft låg tung i hela lokalen och det luktade inte choklad utan slibbigt. Urk.

   Lite kul är det ju förstås, men samtidigt stört?

  Har sällan varit så skönt att komma ut i friska luften!

Nu har vi packat, allt gick i..

Vi har hela dagen på oss i morgon, planet går 21.00 ish. Men blir svårt att få rum med mer;)

Sen hörs vi på måndag ??

Natti natti 

Kommentera

Allmänt

Viktig info från Försäkringskassan:)

Det här är i samarbete med Försäkringskassan, och jag har verkligen försökt att skriva enkelt och lättförståeligt, men ber om ursäkt redan nu, det är många långa ord, men läs det för det är jätteviktigt.

Gå även gärna in på separeradeforaldrar.se och läs mer.

 

Det finns många separerade familjer ute i landet.

Många tror att man alltid måste gå via Försäkringskassan. Det måste man inte, man får sköta det hela utan någon som helst inblandning av dem. Bara i de fall man absolut inte kan komma överens behöver man ta hjälp. Läs mer nedan om vad man själv kan göra.

Inte alltid är det så enkelt att hålla reda på Försäkringskassans regler. Säga vad man vill om myndigheter men man kan inte beskylla dem för att vara enkla och tydliga;)

Det är svårt att veta hur man ska göra, och man vill ju inte göra fel.

 

Det har nu kommit en lagändring som gäller underhåll.

(Underhåll betalas ju i de fall där den ena föräldern huvudsakligen har barnet boende hos sig, delar man 50/50 är det inte så.)

 

Om jag har fattat saken rätt så är det väldigt vanligt att den underhållsskyldige föräldern betalar ett belopp till Försäkringskassan som sen ser till att boendeföräldern får det.

Det är onödigt krångligt.

Det nya är nu:

Om den underhållsskyldige föräldern betalat rätt belopp till Försäkringskassan i rätt tid under minst sex månader i följd så anser man att det här ska föräldrarna kunna sköta på egen hand.

Om det inte finns särskilda skäl, som man kan påvisa.

Eftersom många föräldrar tror att det är spikat enligt lag att underhållet per barn är 1573 kr, så är det ofta den summan som betalas.

 

Men 1575kr är vad Försäkringskassan kallar Underhållsstöd och är ett bidrag till barn vars föräldrar inte bor tillsammans och som inte kan komma överens om ett underhållsbidrag.

1573kr räcker ju inte speciellt långt, det täcker sällan alla kostnader. Så länge man bodde ihop så visste man ju att barnet inte kostade så lite, men när det gäller att ”köpa sig fri” är det rätt bra att luta sig mot…

 

Underhållsbidrag är något helt annat.

Faktum är att man får betala hur mycket som helst i underhållsbidrag,.

Ofta är det ju så att den ena föräldern tjänar mer, och om det då är den förälder som tjänar mindre som ska ha barnet boende hos sig så säger det ju sig självt att det blir väldigt mycket mindre pengar att röra sig med om den med bäst lön bara betalar 1573kr.

Om man i stället kommer överens om vad barnet faktiskt kostar per månad och därefter beslutar sig för en summa så blir det mer rättvist för alla.

Underhållsbidraget ska grundas på vad barnet FAKTISKT kostar, och hur mycket varje förälder har förmåga att bidra med. Man räknar med att det idag finns ca 90.000 barn som har för lite pengar att leva för.

Genom att se till så att föräldrarna själva kommer överens så vill Försäkringskassan dels att tydliggöra att det är föräldrarna själva som har försörjningsansvaret för sina barn, inte staten, dels att barnen ska få en mer rättvis summa.

 

För att förenkla för oss alla så har Försäkringskassan skapat ett Beräkningsverktyg, där föräldrar kan gå in och själva räkna fram ett vettigt och rättvist underhåll. Man fyller enkelt i alla uppgifter – och så räknar den fram en summa baserat på det man matat in.

Gör det alla ni som berörs, för jag vet att många av er får alldeles för lite i underhåll. Även de som betalar ett lågt underhåll kan behöva få sig en liten verklighetsknäpp på näsan:)

Nä, men allvarligt, det är ett toppenbra verktyg! Det är ibland inte så enkelt att komma överens om just något alls i en separation, och att då kunna räkna ut ett skäligt underhåll så här underlättar. Man behöver knappt ens göra det ihop;)

 

separeradeforaldrar.se kan du läsa mer om vad de nya reglerna innebär för dig.

Du hittar även räkneverktyget där, och du kan lyssna på Separationspodden med Sofia Wistam.

Jag spelade in ett avsnitt av den i våras, och det kan ni också lyssna på, jag har inte vågat än;) men jag har hört de andra – mycket bra!

separationspodden

 

Det bästa är som vanligt att komma överens och när det gäller sina barn borde det ju inte vara så svårt, men för många är det ändå det.

Försäkringskassan vill hjälpa till, gå in på deras hemsida och läs, jag lovar att den är väldigt informativ:)

Kommentera

  1. Maria

    Jag håller med Anna C. 600:-/barn skulle mitt ex betala enligt f-kassan. Skumt! Känns väldigt lite. Jag har tre tonåringar…

  2. Sas

    Har dock flera vänner som fått mindre i bidrag än rekommenderat. De förlorade på att bo för litet o ha lite lägre hyra.

      1. Hanna

        Haha, helt rätt Carola! Njut nu i London, du om någon behöver få koppla av och bara få göra ngt för bara dig ❤️. Väntar med spänning på bild på mästerverket ?. Kram!

  3. Caroline

    För dom som det funkar mellan är det ju onödigt jobb för FK. Så bra med lite förändring.
    Det är väl meningen om en förälder betalar underhåll på 1573kr så ska den andra föräldern som barnet bor hos betala lika mycket. Och barnbidrag på det så det stämmer väl bättre med vad ett barn kostar ca 4000kr/mån.

    1. Marie

      Ja precis, båda ska ju betala lika för barnen och man måste väl räkna med barnbidrag och flerbarnstillägg. Så det kan ju inte skilja så mycket från det 1573 kr… Men bra att det inte måste gå via FK om man betalar som man ska.

  4. AnnaC

    Uträkningsverktyget ger mig 270 kr för tre barn tillsammans i underhåll. Vilken tur att försäkringskassan ännu ger mig fulla underhållsbidrag. Det hade varit tungt med enbart 270 kr. Fungerar verkligen verktyget optimalt ?

Allmänt

Harry Potter :)

En lång dag idag med.

En fantastiskt rolig dag då vi var på Warner Bros studios och kollade Harry Potter utställningen 

   
  

  
 
Jag älskar sånt här:)

Och jag är så trött!! Måste ladda både mitt och mobilens batteri;) Mitt är enklare för vi har bara en adapter till mobilen ?

Jag tänker bomba er med bilder härifrån sen, men nu ska jag sova!

Natti natti ??

Kommentera

    1. Karin

      Boka direkt på nätet. Med lite framförhållning är det lätt. Enkelt att åka dit själv. Pendeltåg och sedan direktbuss från stationen. Om du åker på egen hand slipper du passa arrangörens busstider.

  1. Sofie H

    Sambon bjöd dit mig i våras. Så coolt och verkligen värt besöket.
    Jag skulle inte tacka nej till en plats på Hogwarts och väntade på brevet när jag fyllde 11. Men det kommer inget och har fortfarande inte kommit (26år).
    Längtar tills Melker är så pass stor att vi kan börja högläsa Harry Potter.
    Har redan frälst mina elever.

Allmänt

Manky – mössor online:)

I samarbete med Manky,se

 

Som ni vet hade jag en översvämning i min källare för lite drygt ett år sen. Man skulle kunna säga att den spiller över fortfarande;)

Allra helst i form av att jag saknar saker. Jag fick ju kasta massor som blev förstört, däribland en massa mössor och vantar. Sen har jag rensat rätt hårt efter det och plötsligt så blev det kallt ute och ungarna hade inga mössor… Ooops kan man ju säga då:)

Idag fick jag så hem en laddning med väldigt efterlängtade huvudbonader från Manky.se

manky.se

Det är ju lite pyssel att få alla ungar att välja en mössa, och sen kan de inte ha bara en utan det behövs minst två per barn. En lite tunnare utan tofs som går att ha under hjälmarna och så en som kan få vara tjock och ha tofsar eller liknande.

Manky har miljoners olika varianter, eller i alla fall runt en sisdår 1000 olika mössor från 40 varumärken, så det vore ju själva den om man inte skulle hitta något som passar.

Och det gjorde vi:)

manky.se

Corrinda har inget smink på sig och döljer det genom att blunda;)

(Trixie och Novalie hade inte hunnit hem från skolan.)

Jordan, Lovelia och Jamie tog inte av sina mössor förrän det var sovdags, så de var till belåtenhet. Jordans är i fleece och enligt honom själv den bästa mössa han någonsin haft på sig.

Det finns märken som Sätila Bula, Svea, Geggamoja osv.

manky,se

Lite svårt att se de svarta mössorna, men de är superfina. Den uppe till höger har silvertrådar och tofs, jag tror att jag ska muta Trixie och byta mot min:)

Jag ja, jag gillar ju inte mössa. Har aldrig gjort, kommer aldrig att göra.

Det är jättesnygg på alla andra,men jag trivs liksom inte i det. Men, nu är det ju som så här att jag ogillar att frysa mer än något annat, och faktum är ju att en mössa på knoppen förhindrar det till stor del. Alltså gillar jag läget, och drar på en när jag måste:)

Den jag har på bilden gillade jag faktiskt, den satt inte för hårt, och inte för löst så den åkte upp, utan där jag placerade den. Guldstjärna till den.♥

Att behöva rätta till mössan hela tiden är ju gruvligt irriterande, men det problemet fanns inte med denna:)

Perfekt.

Så nu är alla ungar kittade på huvudet, och det går bra att det blir snö och lite kallare nu. Ingen vargavinter tack, men lite lagom sådär;)

 

Jag kan nu erbjuda er 10% rabatt om ni anger koden: carola10 och är ni sugna på att shoppa så får man med en extra mössa från Bula vid ordrar över 500kr, denna vecka, toppen ju:)

 

Manky.se alltså:)

Kommentera

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting