I´m back!!
Det känns som att jag varit iväg en mindre evighet, men det är bara fem dagar. När vi åkte var det kallt och frostigt men när vi kom tillbaka var hela Sverige inbäddad i vitt ludd 🙂 Jösses vad det måste ha snöat!
Kallt som bara tusan är det ju åxå, jag håller på att frysa ihjäl när nån öppnar ytterdörren och jag råkar stå i närheten, när jag måste ut så huttrar jag mest hela tiden. Fyyy så kallt, och ändå ska det bli kallare…
Ja, jag vet att ni som bor i norr tycker det är en mild vinter om temperaturan står på – 15, men här nere i Uppsala är vi inte helt vana vid sådant! Brrr, jag ska nog hämta min fula, stora dunjacka, för jag verkligen avskyr att frysa. Hellre får jag gå runt som en stor ful dunboll 😉 Som vanligt får det praktiska segra över fåfängan 😉
.
Nå, vill ni höra lite om London?
Jag vill skriva om det iaf 🙂
.
Syster Yster hämtade mig vid halv nio på onsdag morgon, och vi körde i lugnt mak till Arlanda,. det var ganska slirigt på E4an. Med oss hade vi varsin ganska tom resväska som innehöll en bag, för shoppa gör man ju i London:)
Och att shoppa till åtta, det tar PLATS.
Vi hade (syrran skötte allt, jag tycker det är otroligt praktiskt att åka med någon som bara fixar allt hihi) checkat in online dagen innan och nu var det bara att lämna in väskorna, sen genom säkerhetskontrollen och sen var vi på plats i gaten i god tid, hann shoppa lite godis och vatten, och vänta en stund på att få kliva ombord.
Vädret såg finfint ut, ganska blåsigt men annars hyfsat. Jag är inte rädd för att flyga, men ingen kan ju komma och säga att det är ett naturligt sätt att förflytta sig…Vi är inte gjorda för att flyga, då hade vi fått vingar, eller nåt 😉
När vi intagit våra platser och läst säkerhetsföreskrifterna och bläddrat igenom de tidskrifter som låg där så hade vi hunnit ut på startbanan, men vi kunde inte lyfta riktigt än, för det var ett tag sen de snöröjde banan, och eftersom planet var extra tungt var vi tvungna att ha god fart för att komma upp ( det tackar man ju för*S*) så kaptenen beordrade fram snöpatrullen 🙂
Det här är eftersläntrarna:) Det är ju massor av såna här bilar som plogar snö, det såg rätt maffigt ut .
När vi så fått klar väg så gasade vi iväg, och fast jag som sagt inte är rädd, så är det en ganska obehaglig upplevelse, det går ju så fort så man trycks bak mot sätet och så upp upp upp upp….och iväg 🙂
Väl uppe så är det ju rätt majsigt att kika ner, speciellt som kaptenen sa att det såg ut som en solig och lugn flygning 😀
Ganska fränt att vara pilot ändå, de får nästan alltid se solen under sina arbetspass, till skillnad från tunnelbaneförare som typ aldrig får se den , om den inte råkar glimta till de korta gånger som de går ovan jord 🙂
Å andra sidan är det lättare att smita lite tidigare från jobbet om man inte sitter i ett plan 😀
.
Vi beställde varsin ciabatta med tomat och mozarella, helt ok, vi var hungriga. Ett återkommade tillstånd under de kommande dagarna, för vi var hungriga mest hela tiden 🙂
När vi landat, och gått igenom tull och hämtat väskor så tog vi tunnelbanan till Notting Hill, där vårt hotell låg.
Vi hade rum på andra våningen, och de där trapporna är seeeega, och när vi meckat oss igenom branddörrar och kringelkrokiga korridorer kom vi till ett rum som var……så sunkigt 🙁
Luktade rök, smuts och putsen ramlade från väggarna, i badrummet var det en stor spricka i taket över duschen, med nedhängande vad det nu är tak är gjort av i England, nåt vävliknande. Hu. Litet som tusan var det åxå.
Vi gick ner och klagade, och bad om ett annat rum.
De visade oss ett ännu mindre rum på bottenvåningen, som inte var så jäkla fräscht , men i jämförelse var det rena paradiset, så det tog vi 🙂
Det var gammalt och slitet och ganska smutsig, ni vet sådär att kakelfogarna som varit vita nu var gråsvarta, duschen kalkig, det låg hårspännen i duschväggens spår och tja, man vill ju inte se spår av tidigare gäster helt enkelt.
Men, vi hade ju inte tänkt vara på hotellet så värst mkt, och sängarna var ok, det fanns massa extrafiltar, och det duger åt oss 🙂
Jag står i dörren och fotar det här, så rummet var som en skokartong:)
Med tiden så kom vi ändå att gilla det, vi piffade med lite doftljus så både luktade det gott och kändes mysigt i stearinljusets sken , man får göra det bästa av allt 🙂
.
Vi lämnade våra väskor och åkte ner på stan igen.
Jag är ledsen, men eftersom inga barn var med, så blev det ju jag på alla bilder, och det känns lite tjatigt, men så är det 🙂 Här är vår hemma station:
Det fanns inga papperskorgar, det är väl kanske för att man kan lägga bomber i sådana utan att de syns, så jag fick gå med de här bananskalen länge innan jag blev av med dem 😉
Det är faktiskt otroligt rent i London, dels för att det går massvis av folk och städar hela tiden,men åxå för att det är dryga böter på att skräpa ner. Nåt för Sverige att ta efter helt klart.
.
Vi kikade mest runt , fikade alldeles för sent för att orka med nån middag, och bestämde oss för att gå på bio.
Först hittade vi ingen som körde den film vi ville se, men till slut så.
Filmen var bra, såklart, det har ju alla tidigare varit, men jag har inte läst boken innan så jag var ju lite tappad bakom ett flöte ibland, men det gjorde inte så mkt.
På slutet av filmen kände jag hur trött jag var, och syrran var lika trött hon, vi hade ju varit på språng sen tidig morgon. Helst ville jag sitta kvar där hela natten, med en kofta som filt och inte tänka tanken på att gå ut i kylan och åka hem,. men filmen tog slut så det var ju bara att göra just det.
Vi följde strömmen av människor som mkt riktigt tog oss till tunnelbanan, och sen var det ju snabbt att åka hem.
Det är himla smidigt med tunnelbana!
Och, det är så lätt att hitta, man ska vara mer korkad än jag för att komma vilse, och det säger inte lite 😉
I Stockholm, eller ens på tågstationen hemma i Uppsala så hittar jag inte nånstans. Men i London….:)
Kanske är ett teckan?? ”” Flytta hiiiiiiit” 🙂 Nej fy, hur charmigt det än är i London så vill jag inte bo där.
När man snyter sig så blir pappret svart…det säger typ allt om hur luften är 😉 och så mycket folk.
Nej, jag trivs bra här i min lilla mellanstora stad 🙂 Men jag gör gärna små tripper till storstäderna 😀
.
Vi åkte hem, gjorde oss klara och somnade som slagna hjältar 🙂
.
Torsdag morgon, vi hade ställt klockan fär att hinna upp till frukosten som bara serverades till halv elva.
Ja, min syster spelar i samma liga när det gäller att vara morgontrött 😉
Den var skittråkig, rostat bröd som de rostad förrut, inte i närheten av varmt, marmelad smör, kaffe/te/choklad, juice, nån slags fil med dammiga cornflakes…
Nja, den frukosten fick de ha för sig själva i fortsättningen, vi gick ut och käkade:
Hm, tror kedjan hette Pret a manger, och allt var fräscht och nygjort i butiken:) Dessutom skänkte de en liten slant för varje såld grej till de hemlösa, guldstjärna.
Här är det kaffe, varm choklad, en citron cheesecake, som vi inte orkade utan tog med i väskan:) , yoghurt, en med honung och en med bär i botten, och typ Start uppepå, supergod!! En varsin burk med superfrukt åxå : Blåbär, granatäppelkärnor, ananas och apelsin mmmmmm, sandwichar och vatten smaksatt med färsk juice .
Finns hur många frukostställen som helst, ja man får tag i mat öht överallt. Mackor is da shit i London.:)
Jag äter inte så mkt bröd hemma, men nu har jag käkat mackor för ett helt år 😉
.
Vi kikade runt även på torsdagen, finns ju hur mkt som helst att se! Plötsligt var vi hungriga igen.
Akut. Men på vad??? Tittade oss omkring, nja inte där eller där, men se DÄR!!
Pizza Hut! Jag älskar sådana pizzor, syrran med så dit gick vi:)
Vi delade, och blev proppmätta 🙂
Sen kunde vi shoppa vidare, och nu minsann hittade vi massor.
Jag köpte inte mindre än två jackor till mig själv, den ena var det dessutom rea på nice:) och sen var vi ju då till det här varuhuset ni tipsat om – Primark.
Okey, jag håller med om Ullaredsliknelsen, även om jag inte varit där 😉 men jisses vad med folk!! Och billigt 😀
Det blev en hel del där, så med kassarna fulla kom vi hem till hotellet. Ungarna läser ju här så jag kan inte avslöja vad det blev, men roligt var det.
Jag var tvungen att köpa nya skor åxå för jag hade sååååå ont i fötterna, så det blev ett panikköp av svarta Uggskopior med fransar på 😉 Ahhhhhh så skönt för fötterna! Syrran köpte ett par gympadojor som jag lånade sen:)
Uggsen har Corrinda fått, och hon blev jätteglad:)
.
Fredag var Madame Tussaudsdagen, och vi styrde kosan dit, ingen kö – åh så trevligt!
Jaha, de hade de gömt inomhus:( Blä, trist, vi köade säkert en 45 minuter. Men sen kom vi in, och det är ju lite kul att kika på vaxdockorna, en del superbra , andra skitdåliga. Vissa, de som är väldigt populära just nu, fick man inte komma nära utan där hade de en fotograf som stod, så ville man ha ett kort på sig och Tex Edward i Twilight, så fick man betala. Det ville inte jag ha, utan jag nöjde mig med de som var gratis, som den här killen tex, känner ni igen?
Japp det är Harry Potter killen, Daniel Radcliff heter han väl? Och Miley Cyrus i bakgrunden:)
Mdm T hade uppdaterat sig sen jag var där för hundra år sen, och nu hade de både en liten rundtur i en svart taxi genom Englands historia, och en 4D film med Marvels superhjältar.
Det var coolt, det flög verkligen ut saker ur bioduken så vi duckade, det sprayades vattenånga när de kraschade i en fontän, och när nån nös….ihh, och ibland petades man i ryggen eller fick små stick i benen, och givetvis så skakade ju hela salongen när en gigantisk robot kom klampande 🙂
Häftigt, en sån bio vill jag ha hemma !
.
Lördag visade sig vara nån slags julskyltningsjippo, med mer eller mindre hela Oxford street avstäng, karuseller, storbildTV:n små elfar och tomtar, levande skyltdockor och massa jippon överallt. Detta innebar ju EXTREMT mkt folk.
Så här kul var det att handla i Disney Store:
Eller inte 😉
Det gick inte att gå, man stod på folk, det var folk vart man vände sig, jag har nog aldrig varit med om maken.
Vi borde ha handlat här redan i onsdagskväll, men det gjorde vi såkart inte utan sköt upp det så vi fick trängas 😉
Tur att vi kollat igenom ställen innan iaf, så vi visste vad vi ville ha. Jag har köpt helt ljuvliga julgranskulor med Nalle Puh, en kula med Musse och Mimmi på och kläder till Jordan. Ska fota sen.
.
Ja, sen mitt i natten på lördagen så packade vi våra väskor, och det var ju lite spännande att se om allt fick plats…
Det fick det, men det var på näppet, och tack vara syrran som är en mästare på att utnyttja små glömda utrymmen.
Tex i en förpackning kan man trycka ner andra saker, man kan fylla upp utrymmet mellan julgranskulorna i sin ask, man kan alltid peta ner en liten påse godis i det där lilla hålet i hörnet av resväskan, eller helt sonika packa om tre gånger 😀
Med väskorna packade hade vi ingen brådska på morgonen, vi var tvungna att checka ut från hotellet halv elva, så det gjorde vi, ställde väskorna i ett rum där och gav oss ner på stan för att äta frukost.
Sen handla lite på Boots, mest små söta flaskor handdesinfektion med pump 🙂 men även annat smått.
När vi hämtade våra väskor, vi hade tänkt ta tunnelbanan, så kände vi bara hur hopplöst jobbigt det skulle bli, de vägde ju bly, och att släpa upp och ner i trappor…nej hua.
När vi frågade hur mkt det skulle kosta att ta en taxi till tågstationen fick vi svaret 160kr, fast pris, så då fick de beställa en åt oss. Det kändes inte dyrt nånstans, tvärtom billigt 🙂
Mkt konstigt att åka bil i vänstertrafik, men snabbt och enkelt kom vi till tåget och fick se många vackra hus på vägen.
Det här är husen mitt emot vårat hotell:
Parken alldeles intill är den som är med i filmen med samma namn:) Notting Hill alltså 🙂
Det är ju väldigt vackra hus i England, om än lite dragiga 😉
.
Tåget till Manchester tog nästan tre timmar, och anledningen till att vi åkte hit var för att det var fullt på alla flighter hem från London, och jag var tvungen att vara hemma på måndag för det var ju begravning.
Det var helt ok, vi somnade både jag och syrran, vaknade till ibland och babblade en stund, gick på toa och åt bananer, vår eviga följeslagare på resan. Bananerna är ju så goda just nu! Lagom på alla vis 🙂 Sen blir de mosiga och träiga, men nu är de finfina, och räddade många akuthunger situationer.
.
Framme på Manchester Airport fick vi inte checka in fast vi var där i god tid, och fast det fanns plats på planet, utan fick vänta utanför i check-in hallen i en timme….boring.
Sen blev det ju såklart bråttom när vi väl fick komma in, och självklart skulle vi till andra änden av flygplatsen så det blev lite stressigt.
Men med kom vi, längst bak i planet fick vi sitta, men det var å andra sidan nära toan så vi hade full koll på när det var ledigt 😉
Det är egentligen helt galet hur små toaletter man kan göra! Både på plan och tåg, de är ju mikroskopiska…
Jag är glad att jag inte är jättelång eller jättetjock, eller jättekort för då når man inte upp till handdukar osv.
Tur att man är stöpt i den form de använde när de planerade de små toaletterna 😀
Resan hem gick lugnt och fint den med, starten var annorlunda, för de gick upp så långsamt, svängde väldigt nära marken, för att sen stiga lite till, svänga, stiga, svänga och sen stiga lite brantare.Det har jag aldrig varit med om.
Men det var väl trångt i luften kan jag tro:)
Vi åt en macka, som vanligt, och sen somnade vi båda två. Vaknade när kaptenen plingade i högtalaren och talade om att vi var hemma:)
Nånstans över Stockholm.
Samlade ihop oss och våra tillhörigheter, och sen satte vi oss igen för ett helt plan skulle ju av före oss.
Fördelen med att få checka in sent, är att ens väskor kommer först på bagagebandet, så vi var snabbt därifrån, och syrran gick och hämtade bilen i kylan medan jag satt i värmen och vaktade bagaget 🙂
Hemma halv tolv efter att ha varit på resande fot mer eller mindre hela dagen kändes det som, men eftersom vi är en timme före London så var klockan bara halv elva i min hjärna så det gick att fika lite och prata lite med Perra innan jag somnade.
Han hade städat så fint, och fått upp alla ljusstakar, julblommor har han fixat åxå, så det var så fint här hemma 🙂
Känns konstigt att inte ha gjort det själv bara 🙂
Alla hade klarat sig utmärkt utan mig, även om de saknat mig lite, så det låter fint.
Jag har inte saknat dem en sekund:) Det har jag haft för fullt upp för att hinna med 😉
Nu tänkte jag göra det här till en mkt återkommande vana, men nästa gång kanske det får bli en annan stad.
Kanske Paris?? Eller Amsterdam, eller nåt, spelar ingen större roll vart. Syrran och jag har skrattat mest hela tiden, ätit massor, mest mackor 😉 och haft superkul!
.
Men nu är jag hemma igen, och det är ganska trevligt det med!!
Lovelia firade min hemkomst med hög feber, få se hur det artar sig …..
Nej, n u har jag skrivit jättelångt, så nu får det vara nog!!
Natti natti 🙂
Tycker du skall vara jätte stolt och nöjd.
Du har ju verkligen lyckas med att fostra barnen.
Det är ju så man vill ha det och jag hoppas att jag en dag når dit oxå!!
Jag håller oxå med dig, dem lär sig när dem får göra det. Min tös på 3 kan klä på sig själv, knäppa jackan mm. Hon packar väskan själv inför gymnastiken varje lördag.
Jag håller med dig! Man hjälper inte sina barn genom att curla dom, man stjälper dom istället 🙁
Mina föräldrar har aldrig gjort oss till curling barn och inte skulle jag göra det heller. Att jag efter flytten hemifrån fick en allvarlig anorexi har gjort att mamma ofta kommer hem till mig och hjälper mig att laga mat. Men det beror inte på att jag inte kan utan rädslan inför maten. Tvättar å städar å sköter mitt jobb å mitt djur gör jag galant i alla fall 😀
Min lillasyster är en riktig kalas kokerska och lagar trots sina 19 år mycket god mat och många olika fantastiska maträtter!!! =)
Att lillebror är lillebror ut i finger spättsarna är ingenting jag diskuterar 😉 Han bor fortfarande hemma så det oroar jag mig inte för. Han kommer att klara sig fint ändå =)
Skriv din kommentar här!
Att se till att barnen gör det själva,,är min uppgift som mamma. Det är mitt ansvar att se till att allt finns, att tev min uppgift att se till att gympa påsen är med, men deras uppgift att packa den,, om du förstår. Mitt ansvar att lära mina barna att ta ansvar och våga lita på sig själv att det de gör är bra!.. Jag finns alltid runt dem, hjälper dem helatiden men det är ändå de som fixar det med mitt stöd. man vill ju att de skall växa upp och känna att det de gör är bra….
Åh vad jag håller med! Mina barn får också ta ansvar för sig själva, var och en efter ålder och förmåga typ. Enda undantaget är min fyraåring som inte kan koncentrera sig längre än ett par minuter om situationen är optimal… Japp, för det är såååå lugnt hemma hos oss att det är optimalt varenda ….. hmmm ….. år:D
Ida tränar vi dock på att klä på sig men man får tjata järnet. För mig är det en självklarhet att barn ska kunna ta hand om sig själva men inte för maken tyvärr som på fullaste allvar fick sin choklad kokad åt honom tills han flyttade hemifrån och aldrig hade behövt diska… Gissa vad kravet för ev ny man blir om det ska bytas till ny modell;)
Håller med dig helt och hållet.
Grabbarna får hjälpa till här hemma och har gjort sen de var mindre. Minsta är ju bara snart 3 men han har ju velat hjälpa till länge eftersom storebror gör det.
På morronen får jag hjälpa till med ytterkläder osv men som sagt, det är mer för att inte behöva stressa sönder oss. Huvudet på storebror går lite segt så tidigt på morronen 😉 så han skulle missa taxin tjugo ggr om nu när det är så mkt kläder som ska kommas ihåg att ta på. Han tar ju på sig själv alltså men jag får lägga fram allt.
En liten undring bara: varför kör inte perra folkabussen och kan ta alla skolbarnen på samma gång istället för att åka fram och tillbaka? Har beundrat er barnuppfostran sen knivarna i Tv 🙂
jag är nog beredd att hålla med en del av de skrivande mammorna i kommentarena,att fixa medhavda ryggsäckar med fika och ta fram frukost på morgonen renbädda deras sängar och gud vet vad…ser inte jag som curling det är mitt sätt att visa kärlek och finnas tillhands då jag trots 5 barn jobbar heltid och mina större vet oxå hur disk o tvättmaskin fungerar även om dom inte direkt måste sköta allt sådant jag har valt Montessori förskola bla. som verkligen skapar o står för barnens självständighet….men det är väl härligt att vi är lite olika det finns väl igentligen inga rätt eller fel så länge man får barnen att växa med självtillit och är rädda om varann sej själv och sina föräldrar:)
Skriv din kommentar här!
Hejsan !
Här curlas det inte. Min 6 åring har sina sysslor som hon brukar sköta utan några större problem varje dag tex:
Ta på sig, fixa frukost (ta fram yoghurt och en banan vill ej äta mer på morgonen), lägga ner sin frukt i väskan, packa sin väska med termobyxor och extra vantar, hon tömmer och sätter i diskmaskinen, dukar, slänger sin smutstvätt i tvättkorgen, bäddar sin säng, hjälper mig att bära om vi handlat eller bär skötväskan, kastar soperna, lägger in sin + sina syskons tvätt i sina byrålådor.
Läser ofta din blogg och tycker dina barn är så duktiga och självständiga. Tack för en bra blogg.
/Ebba, mamma till 3 yrväder på 6 år, 20 mån och 7 mån.
Här curlar vi inte heller. Mina barn sköter det mesta själva, 5 och 7 år gamla. Men jag skulle nog aldrig ligga och sova medans min 5:åring var uppe själv och fixa… och det tycker jag inte har med curling och göra. Är man 5 år så är man ett barn och ska också få va ett barn, det är min åsikt. Men alla tycker ju olika… Annars håller jag med allt du säger om bortskämda tonåringar, bedrövligt!!
Inget curlande här heller… Jag har förvisso ”bara” en tvååring, men sådana är högst kompetenta. När hon behövs på riktigt (här kan man ju som förälder spela lite mer hjälplös man man egentligen är) så är hon så nöjd med sig själv! Och det vill jag inte ta ifrån henne genom att göra saker åt henne.
Hon får alltid prova att göra själv och jag hjälper inte till förrän hon ber om det. Och knappt då heller, om jag vet att hon kan själv 😉 Nu gäller detta ju småsaker eftersom hon är så liten, men ju mer hon kan klara desto större ansvar kommer hon att få. Håller med om att man växer av ansvar.
Jag håller med dig! Jag har två barn som är 3 och 5 år. De får hjälpa till med det de kan ovh försöka med det de vill. Tror inte på att curla barnen utan tänker mer att man ska hjälpa dem att klara det själva.
jobbar som lärare på mellanstadiet och blir dagligen förundrad över hur mina elever beter sig och vad deras föräldrar förväntar sig att jag ska göra för dem. Det kan vara saker osm att dra jackan över vantarna, se till att de får på sig termobyxor när de är ute, kolla att de tar med engelskboken hem så de kan öva på glosorna. Jag tror på eget ansvar i den omfattning de klarar av och att ställa krav på ständig utveckling.
Jag har två barn, en 4 åring och och 1,5 åring. Men 4 åring har alltid hjälpt till att duka, klär sig själv, hämtar vatten om han är törstig, ställer disken i diskmaskinen, ja listan kan göras lång :p Detta tror jag har gjort honom självständig och gett honom ett bra självförtroende! Och samtidigt lärt honom att man får misslyckas, att världen inte går under.
Jag håller med dig i allt du skriver. Nej, här curlar vi inga barn, varken stora eller små. Målet med att uppfostra barn måste väl ändå vara att få de att tänka själva och stå på egna ben. Jag såg första avsnittet av Ung och bortskämd, det räckte. Kan det verkligen vara på riktigt funderar jag, eller är alltsammans fejkat för att få så höga tittarsiffror som möjligt?
Kanon att du tar upp ämnet! Ha det bra!
Ja usch ja vilket program men tyvärr är det inget ovanligt.
Jobbar inom barnomsorgen och ser alltför ofta stressade heltidsarbetande karriärs föräldrar med dåligt samvete som tror att de gör sina barn en tjänst när de servar dem med allt. Nu är ju inte alla sådana men det är ändå ganska vanligt.
Tror att lagom är bäst… Lite självständighet med föräldrar som finns bakom och backar upp så blir nog resultatet bra.
Och har barnen syskon så blir lättare att lära sig att hjälpas åt och ta sitt ansvar. Förstår att det är lätt att man som ensambarn i större utsträckning blir curlad. men det behöver inte vara så. Det är ändå vi föräldrar som har ett ansvar att lära våra barn bli självständiga ansvarstagande vuxna.
Själv försöker jag så gott det går att lära mina 4 att ta ansvar för sina egna saker, hålla redan på sina läxor packa upp gympa kassar osv. Lite hjälp med matlagningen underlättar för oss alla dels får jag lite hjälp sen slipper de bråka medans jag lagar mat och de lär sig förhoppningsvis något.
Hej! Jag håller med ung o bortskämd på kanal 1 är hemskt, nu sist var dom på en coop de tyckte dom var hemskt. Jag är 20 och fått klara mig själv dom sista 6åren detta är av stor lär dom. Man ska inte klema med barnen, då lär dom sig aldrig. Ok att föräldrarna hjälper till ibland men inte som på ung och bortskämd.
Tycker sällan man kan lägga alla skuld på barnen/de unga vuxna.. De är ju föräldrarna som fostrat dem? I detta fallet är fostrat = gjort allting åt dem. Förstår inte hur man som förälder kan fortsätta tvätta kläder, städa etc åt sina vuxna barn..
Hej Carola!
Välkommen hem =)
Curla eller inte… Jaaa du, jag har nog gjort både och.
Jag har klivit upp och sett till att de har kommit upp på morgonen (ena sonen var så sjuuukt morgontrött). Jag har skjutsat och hämtat på träningar och sånt.
Men, de har alltid fått packa sina gympa/träningskläder själva, de har fått städa sina rum och bädda rent sina sängar, de har fått packa sina skolgrejer, läxor och sånt själva.
Jag har tvättat åt dem, men de har själva fått lägga in sina rena kläder i byråer och garderober.
Jag kan ångra nu att de inte var med mig mer och lagade mat. Men de kan ända laga mat nu, och de lagar god mat =)
Summering, jag har lyckats fostra mina barn till självständiga, trygga och harmoniska individer, som kan ta hand om sig och de sina på ett bra sätt.
De klarar av sina egna hushåll galant, både vad som gäller städning, tvätt, matlagning och allt annat.
Så även om jag curlade till viss del, så klarar de idag av att stå på egna ben =)
Kram Karin
Önskar att jag också kunde få en mer självständig dotter. Men tyvärr ville min kropp bara ha ett barn så jag finns alltid närvarande för mitt enda barn. Det blir lätt att jag curlar ……….Å andra sidan vet hon exakt hur tvättmaskin och diskmaskin fungerar för hon är alltid med där jag är om det inte är kompisar i närheten. Det blir nog bra i slutänden iaf.