Pust, sa Bill. Pust var ordet, sa Bull…Eller nåt sånt 🙂

Idag tog J och jag med våra barn ner på stan för att se Eric Saade sjunga hela fyra låtar.

Jag hade med Lovelia, Trixie, Novalie och Corrinda.  Jag hade med mig tre barn hem…..men Corrinda fick åka med basketkompisar för de hade avslutning idag, så jag glömde ingen 😉

.

Först gick vi en sväng på H&M för Novalie ska på pyamasparty i morgon och hade ingen pyamas. Nattlinne ville hon inte ha, utan en pyamas skulle det vara. Hittade en söt och fin, linne plus shorts på H&M, och sen köpte jag massor av hårblommor(klämmor) hårband osv för 10kr styck, det går åt här hemma, men är ju rätt dyrt att köpa annars, speciellt när ungarna inte är ett dugg rädda om det utan dräller sånt överallt.

Sen tänkte vi oss en ”snabb” lunch på Max, men jisses…det var segt som sirap där inne! Varmt nåt makalöst och det tog en evig tid i kassan, värre än vanligt…Pust.  Toabesök efter maten och sen till St Eriks torg, där vi inte direkt var ensamma….

Jäklars vad mkt folk!

Novalie och Trixie började gråta när de insåg att de inte skulle se honom  sjunga, och att jag sa att de iaf skulle höra honom hjälpte inte ett dugg…stackars tjejerna.  Jag tog med dem på en tur i folkhavet för att se om vi kunde hitta nån bättre plats, men det var ju smockfullt överallt.  Till slut var jag rätt grinig på folk som stod som en mur med sina barn på axlarna och därigenom blockade utsikten för många bakom…men det är ju så det är. Fast det är så tråkigt för barnen… Jag fräste en del åt Novalie för att hon inte fattade att det inte fanns nån plats där hon skulle se, men hjärtat värkte för jag ville ju så gärna kunna ge henne en superplats..

Vi gick tillbaka till kompis J och när det började så fick Novalie sitta på mina axlar.

Jag är så ruggigt imponerad av mig själv! Hon väger väl en 20 kg iaf, och jag trodde att det skulle bli svårt att få upp henne, men jag ställde mig på knä så hon fick klättra upp och sen, men lite hjälp av vagnen, så var det inga större problem att ställa mig upp 🙂

Träning ger resultat 😀  Jag har inte kunnat ha barn på axlarna någonsin om de varit större än1-2 år, och då bara en kort stund, men nu satt Novalie där i två låtar, lycklig som bara den för hon såg ju Eric!

.

Efter två låtar hade HON så ont i benen att hon ville ner, och då fick Trixie klättra upp , och det var ju aningens lättare. Hon ville ner efter en låt och då fick Lovelia sitta där den sista låten . 🙂

Alla glada, alla nöjda, och jag hade såklart ont i axlarna, men det gick över rätt fort. Jag funderade lite på att köra lite knäböj när jag ändå stod där med vikter, men nja, nä 😉

.

Sen skulle det då köas för autograf.. Eric Saade lovade att signera ALLAS singlar, alla med en singel skulle garanterat få komma upp på scen och få en autograf.  Jag ville gärna ge upp redan innan, men J var mer övertygad och vi stod kvar.

Sen är det ju såhär, att det händer nåt märkligt med folk när det ska köas…de tror att en kö är lika med en stor folkmassa som klämmer och trycker på…Alla anser sig ha rätt att komma först och ingen vill släppa förbi någon.

De vädjade ideligen från scenen om att vi skulle backa, alla i kön skulle backa…men de enda som backade var ju vi som var i mitten och bakåt….de där framme vägrade ju.

Efter en timme stod vi fem meter längre bak än där vi började … Pust.

Solen strålade och det var VARMT, barnen köade inte utan de var uppe vid Domkyrkan och lekte 🙂 och jag och J stod där tappert och väntade. Jag var iväg och köpte dricka först, och sen efter en dryg timme blev Lovelia kissnödig…

Novalie med och tja, vad sjutton, jag hade ju hunnit hämta bilen och åkt hem och kissat;) så jag tog med alla fem barnen upp till Domkyrkoplan och cafeét de har där. In med dem på toa i tur och ordning och sen köpte vi glass 🙂

J hade kommit ungefär tre steg framåt….. Pust.

Det här är bara kön framåt…den var superlång bakåt… Och det här är när de fått fason på den, så det inte står 57personer i bredd…

J står i mitten vid lyktsolpen i rosa tröja…lååångt kvar..

Summa summarum av allt jäkla köande var att det tog två och en halv timme innan vi var framme!

Men är man dum på riktigt eller vad är det frågan om ?

Fast grejen är ju……..

Att när man så äääääntligen kommer fram och det bara lyser i ögonen på barnen, när deras leenden är större än på julafton, för att de får vara så nära sin idol, då är det ju värt varenda sekund i kön!

Eric Saade var en tapper hjälte som satt där och signerade, timme efter timme, han tog mikrofonen i början och lovade att han inte skulle lyfte på röven innan alla fått sin singel signerad 🙂 Det tyckte barnen var roligt sagt 🙂

Trixie var salig och utstötte sådana illtjut att man nästan trodde hon var en kärlekskrank tonåring hela vägen tillbaka till bilen 😉

Eric sa nämligen ”Tjena” till henne när hon sträckte fram sin skiva 🙂  Sötaste lilla Trixie, dessutom tycker hon att han ritade ett hjärta på omslaget…Jag vet inte jag, men vi säger att det är så 🙂

Lyckliga, lyckliga tjejer:

Jag har aldrig någonsin köat såhär länge för att få en autograf av någon av mina idoler…men vad gör man inte för sina barn 🙂  Jag kan dock säga att jag INTE är sugen på att göra om det !

Novalie har Corrindas signerade singel åxå, för hon fick ju inte träffa Eric ( eh..alltså, det var ju löpande band…) eftersom hon skulle på basketavslutningen. Jag trodde ett tag i början att det skulle kunna funka, att hon skulle hinna, för det var en timme kvar innan den började, och kanske….Men nej. Det var ju en jäkla tur att hon fick skjuts hem av kompisarna!

.

Vi gick via en kiosk och köpte dricka, för jösses vad vi har svettats!  Sen promenad på ganska stumma ben, det tar hårt att stå still! till bilarna, och de var ju härliga efter en dag i stekande sol….haha. Vi körde gamla bilar utan AC båda två så vi fick lov att öppna och vädra lite innan vi kunde åka.

.

Hemma väntade Janelle, Justus, Patricia och Robban, de var barnvakt åt Jordan, och höll på att spela basket när vi kom. Janelle hade ring och beställt pizza, som Perra hämtade på väg hem från basketen.

Själv satte jag mig på stegen till poolen och stoppade ner mina inte allt för fräscha, väldigt ömma fötter i vattnet…ahh. 🙂

Tjejerna sprang raka vägen in på sitt rum och stoppade singeln i CD:n och eftersom det var den ENDA låten de spelade under hela tiden vi väntade så kände jag mig en aningens mätt på den 🙂

De var så glada och berättade för Janelle och Justus hur kul det hade varit…de har ju ett selektivt minne, de små liven 🙂 men å andra sidan så köade inte de, utan det var ju vi vuxna.

.

Vi åt och sen kände jag att fan, jag hade ju ställt in mig på att träna, men tappat orken lite…men att låta bli kändes trist  så jag bytte om och körde ett pass 🙂  Cross och styrka som vanligt, och det kändes superbra!

Dusch, och nu sitter jag här, och ska gå och sova snart, ska bara fixa lite först.

.

Ha det så bra alla!

Natti natti 🙂