Hejsan hoppsan vad Jamie vad nöjd med sin dag när vi kom hem vid fyradraget:)
Han har ibland lite tråkigt av att vara hemma med bara mig, och i de här perioderna när han är frisk som en mört men syskonen sjuka, är trista. Vi blir ju låsta vid hemmet.
Varje dag när vi vaknar, (efter att han klappat mig på kinden och viskat ”Gomojjon mamma”♥) så frågar han ”Vad ska vi göra idag, mamma?”
Ibland är svaret ”Ingenting ” ibland roligare än så;) och idag var det earlybirdy upp och hoppa för vi skulle dejta med Mirka 🙂 Det gillar Jamie, för han gillar henne.
Hon skulle lämna in sin bil på verkstaden, aptråkiga utgifter:/ men så nödvändiga, och jag lovade att hämta upp henne där och sen umgås. Inte så jobbigt direkt, bara trevligt:)
Först ut med Doris och sen iväg så vi var där vid nio. Hämtade Mirka och så for vi till Ikea och käkade frukost.
Det är lite konstigt det här, ibland går det tvåhundra år mellan besöken där, och ibland bara två dagar. Faktum är att jag var där igår och lunchade med Jenny:)
Vi har inte setts på evigheter, och det är inte alls okey eftersom hon tillhör mina närmaste vänner. Nu ska vi se till så det blir andra bullar. Ikeabullar om Jamie får bestämma;) Idag käkade vi frukost, eller brunch kanske den kallas. Massa gott för lite pengar i alla fall.
Jag MÅSTE försöka stila till min kost, för jag trivs inte alls med mig själv som det är just nu. Nej, jag kanske inte är vad man kan kalla varken tjock eller överviktig, men jag är obekväm med tanken på att det snart är bikinidags. Det spelar ingen roll vad andra tycker men JAG TRIVS INTE. Jag vill inte att magen tar i när jag böjer mig ner, eller att träninsgbyxorna viker sig och rullar ner i linningen. Mina kläder sitter inte som de ska, och jag behöver gå ner några kilon för att trivseln ska infinna sig, så enkelt är det.
Jag är alldeles högst medveten om att det är bara jag själv som ätit mig till det här, och det är såklart surt eftersom jag var i den form jag ville vara för typ fyra år sen. Ja, det kan hända att kilona råkade ramla av för att jag varken åt eller sov och mest bara tränade eftersom jag behövde friden i hjärnan;) Men sommaren efter att han stack så var jag både stark och bekväm i mig själv. Pinnsmal och plattmagad kommer jag aldrig bli för det fokuset har jag inte, men det vore väl själva fan om man inte ska trivas. Att mina mått dessutom ligger precis på gränsen till att vara ohälsosamma är inte ett dugg okey.
Men idag var inte dagen när jag åt direkt efter ett kostschema;) Men jag försökte lite i alla fall.
Yoghurt, äggröra, kokt ägg, broccoli ( öhhhh och ost, hehe) och hyfsat bröd. Nä, dåligt bröd men gott.
Massa kaffe på det.
Vi tog sen en runda på varuhuset. Mirka ska ju flytta vad det lider, och funderade lite kring möbler och och vi hade långa diskussioner och lade till många saker på önskelistan:) Hon vill ha en liten arbetshörna, och det har jag försökt få till här hemma i evigheter. Jag sitter allt som oftast i soffan och bloggar och skriver, eller vid köksbordet, men det är inte optimalt. Men jag får inte riktigt rum med ens ett litet databord, men vi hittade så fina. Ny soffa suktar vi båda efter, och sen kan man ju stå och dregla över alla rum de bygger upp på Ikea. Jag kopierade nästintill mitt kök från ett av deras utställningskök när vi gjorde om för några år sen:)
Jag älskar Ikea. Det finns så många intelligenta, kreativa lösningar. Jag vill att de kommer hem hit och bara gör snyggt, för jag är helt klart inkompetent på inredning,. Det har vi gjort klart för länge sen här hemma;)
Rundan slutade med två toaborstar och två lampor på fyndet till tjejerna. Totalt 60kr. Igår köpte jag glödlampor för 200kr…fyra stycken, som hittat:/
Sen så gick vi på Stadium och Rusta innan vi tog bilen och körde till Gränby.
Jamie var hungrig. Igen, haha, han åt massor till frukost, men okey då. Vi har några timmar att fördriva så det blev lite mat åt barnet:) Och mera kaffe. Och så ännu mera kaffe:;) Massa snack, och skratt och Jamie fick till sist sin vilja igenom och vi gick till leksaksaffären. Efter att ha önskat sig precis alla pistoler, pilbågar, lasersvärd och vanliga svärd så gick han till sist ut därifrån med ett såpbubble-spö (svärd,hehe)
Vid fyra skulle Mirkas bil vara klar så jag skjutsade tillbaka henne, efter en trevlig och lång dejt:) och så åkte Jamie och jag hem.
Huset ekade tomt, ingen verkade vara hemma, men nog sjutton stod osten smöret och mjölken framme? Vi måste ha ett husspöke;)
Till sist hittade jag Novalie och lokaliserade öven övriga ungar, en del hemma, en del hos kompisar, en del på aktiviteter.
Jag drog på träningskläderna och åkte på cirkelfys. Med all mat och kaffe gick det alldeles utmärkt att träna, så kanske ska fortsätta så helt enkelt;) Jag mötte upp syrran där, och överlämnade sen mitt hittegods.
I morse när jag väntade på Mirka så passade jag på att plocka skräp i bilen. Jag vet inte hur ni gör men jag försöker ha en soppåse i bilen. Nu hade det mesta skräpet rymt;) och jag plockade mestadels p-biljetter, men även en och annan tablettask. De är inte mina dock;) Under mitt förarsäte så hittade jag Corrindas foppatofflor, och bakom dem, väl intryckta långt under min stol så låg ett par gympadojjor.
Syrran har efterlyst sina sen i somras, påstått att hon minsann hade de i husvagnen och sen försvann de. Jag har tänkt att hon dillar. Men once-in-a-whajl så har jag hittat ett par skor i garaget, klädkammaren, poolrummet osv. Skickat ett foto på dem och frågat om det är hennes, men icke. Helt övertygad om att hon slarvat bort dem har jag suckat och undrat VEMS alla jäkla skor är???
De här hade ett par strumpor inknölade i sig så jag fattade ju att de var hennes, och äntligen har de hittat hem. De har alltså gömt sig där sen i somras, det är bra gjort;)
Vi satt och snackade en stund i bilen efteråt så jag kunde tajma in och hämta Corrinda efter hennes träning, och sen hem. Äta lite, duscha lite, och snacka lite.
Sen har jag med ett halvt öga på tv:n kollat studier till i höst:) Jag har några jag verkligen vill gå. En som ligger allra högst på listan, men där jag är jäkligt osäker på om jag pallar. Det är en timmes bilväg, enkel väg, och heltidsplugg. Det blir långa dagar, och det i sig tror jag funkar, men tänk om det blir som i år? Jag har alltså på allvar haft ytterst få dagar i år som alla skolbarn varit i skolan samtidigt. Någon har varit sjuk nästan hela tiden, och det är de små som inte klarar sig själva. I sådana perioder blir ju jag också alldeles urlakad, och att då köra bil 16 mil per dag och vara i skolan mellan 8.30-16 kan bli…. svårt. Finns inget vettigt kommunalt alternativ heller, som hade underlättat.
Är det något jag lärt mig på vägen så är det att stress är farligt. Jag är faktiskt inte helt säker på att det är värt det. Eller jo, jag vill jättegärna gå den, men kan rimligen inte gå in i väggen pga av den Min förmåga att fokusera är inte riktigt vad den var innan allt skit, och jag är heller inte lika stresstålig som jag alltid varit. Det tar emot att erkänna men jag är ingen superwoman 🙂
Jag ska suga på den ett tag. Till att börja med messade jag en av tjejerna som går den och frågade henne hur det var. Svaren var enbart positiva, och jag kommer nog absolut att söka. Så kanske jag låter ödet avgöra:)
Jag måste kolla med mamma också som har koll på studier, men jag har i alla fall tagit det första steget och anmält mig. Ni får gärna hålla tummarna:)
Några av er kommer att tycka att det är onödigt att plugga. Ja, det kanske ni tycker:) Men, jag tycker annorlunda. Jag valde att skaffa barn ganska tidigt. Eller inte speciellt tidigt alls egentligen, jag hade precis fyllt 24 när Janelle föddes. Men jag hade ingen lust att plugga vidare då. Jag utbildade mig till det jag ville. Jag ville jobba på barnsjukhuset och jag vill jobba med barn, inte räkna läkemedel eller fylla i journaler. Jag ville ha patientkontakt. Och det fick jag:)
Sen fick jag egna barn och valde att bli hemmamamma så småningom.
Andra väljer att plugga först och skaffa barn sen.
Nu känner jag att jag kanske funderat klart på vad jag vill bli när jag blir stor;) Eller egentligen inte alls, för jag blir nyfiken och sugen på allt. Polis tex….eller djurvårdare, kanske mäklare? Byggare, röris eller lärare? Alltså det finns så mycket kul grejor:)
Grejen är ju att man kan plugga tills man fyller 225 år om man vill, det finns liksom ingen åldersgräns. Jo på CSN finns det, men plugga kan man göra utan det. Heja Sverige:)
Alltså har jag bara vänt på steken. Jag skaffade barn först och pluggar sen. Varför skulle det vara sämre?
Tänk efter riktigt noga innan ni svarar på det:)
Nu ska jag stänga ner datorn. Carina kommer skratta vid sin kopp kaffe vid frukosten,;) Hon konstaterade att jag går och lägger mig när hon går upp, och så är det ju ofta. Jag är en jäkla nattmänniska.
Godmorgon på er andra:)
I morgon( snart) är det kyrkis, och sen ska nog jag och Jamie åka och tvätta bilen. Både in och utvändigt om solen skiner. Är det grått bara utvändigt:) Jag har bara lite lätt ångest för att åka in i biltvätten….tror alltid att jag ska göra fel på nåt vis så att min bil ska bli helt mosad. Mest troligt funkar det inte så, men vem vet?
Äh, jag har massa saker att säga, men vi tar det i morgon i stället va:)?
Natti natti 🙂
Även Marre har jag ”känt” via nätet under rätt många år, men aldrig träffats och det var samma där, en härlig tjej. Men hon gjorde mig svårt avis då hon skulle till Malta dagen efter;)
Det är aldrig försent att plugga, när jag pluggade till läkare hade vi några 40+ i klassen och utbildningen är ändå 5,5 år. Men det var deras dröm de inte kunde släppa och hade sadlat om och nu är de ju klara, med minst 25 år kvar att jobba, säkerligen längre då många läkare jobbar efter pension. Det är aldrig försent om viljan finns. Dock tror jag att man måste vara mer noga med att satsa på nåt yrke som arbetsmarknaden suger rejält efter när man pluggar som lite äldre,, eftersom man har färre aktiva yrkesår kvar och pengarna ska in, tråkigt nog. Lycka till!
Självklart kan man plugga när somhelst i livet. Man kan plugga bara för sin egen del också bara för man tycker nåt ämne är kul.
När jag var väldasn ung på 70-talet, då fanns det arbeten i en uppsjö. Så efter nian läste jag inte mer utan jobbade tills jag blev 36, ( då hade jag ett barn som var 14 år) Läste in gymnasiet på två år och sökte till högskolan för att utbilda mig till lärare men då helt plötsligt vart jag gravid igen och därav blev intet. Jag hade ju kunnat läsa senare men tyvärr ville livet annorlunda så man kan säga att jag blev väldigt bunden till hemmet.
Som jag förstår har du nån utbildning inom vården, varför inte spinna på med detta och läsa nåt, det finns massor och det behövs kompetent personal.
Eller lärare av nån form ( nu vet jag inte om du kanske skrivit att du INTE vill det ) men när jag en kort period arbetade som lärarvikarie så var den rektorn väldigt positivt inställd till personal som hade gjort nåt annat i livet ”än bara gått på skola”
Så är det ju med lärare, de läser högstadiet, gymnasiet, och högskolan, sen fortsätter de direkt till en skola för att undervisa.
Som vuxen såg man på gymnasiet att faktiskt är det så att vissa lärare kanske BORDE gjort nåt annat/ mer i livet än bara undervisa- Visa hade väldigt konstig inställning till ”livet utanför skolan” om man får säga så.
Vissa linjer kan man ju läsa på distans så då kan du vara hemma även om det krävs en väldans massa.
Det krävde en massa bara att läsa in gymnasiet eftersom det var halvtid bara i skolan. Det blev mycket läsande hemma för som vuxen med ett mål så ville man ju ha betygen för att kunna ev söka vidare. Jag hade ett lärarmål, och har väl haft sen jag var barn, men som sagt, på gamla goda tiden fanns jobb och när jag hittade ett som jag trivdes med blev jag kvar i många år.
Sen kan man heller inte välja själv alla gången.
Men har man ett val så har man. Det är kul att läsa.
Finns inga rätt eller fel i vilken ordning man väljer att göra saker och ting. Sådant tänk ger mig rysningar – alla utgår väl från det som passar än själv bäst? Jag gjorde en mix. Tog en kandidatexamen några år efter gymnasiet, jobbade väl ett par år, var sedan föräldraledig, jobbade lite till och sen sökte jag till ett masterprogram och tog en specialistexamen då sonen var 4 år…Kan säga att för mig gick det så mycket lättare att studera med barn än innan barn. Man har ju en hel annan disciplin som förälder gällande allt (iaf så hade jag det) och var en fena på att disponera både simskoletider och pluggtider och tentaångest samt storhandling. Det året gick i raketfart. Livet behöver inte alltid vara så spikrakt enligt några så kallade oskrivna regler – bäst att alltid utgå från sig själv och studier är alltid bra. Oavsett ifall man är 20, 30 eller 40 plus. Det har man igen i 99% av fallen igen, tror i alla fall jag.
Det är ju helt ok att plugga efter man har fått barn, jag tror att man säkert är mognare då och vet vad man vill och säkert har man mer motivation med. Det ända problemet jag kan se är att det kan bli svårt om man ett barn blir sjukt och man ska skriva tenta just då och det är svårt att hitta någon som kan ta hand om barnet. Men allt sånt brukar ju lösa sig.
Låter dyrt bara att plugga lite sporadiskt, pengarna ska ju tillbaka. Annars beundrar jag dem som pluggar stort. Läste 3 år på högskola och vill inte sätta mig en enda dag till i skolan.
Jag skulle kanske också vilja plugga men jag har ingen aning om VAD jag ska plugga. Efter många år på ett ganska pissigt företag har jag blivit ganska nedtryckt i skorna och det känns som att jag är dum i huvudet och inte skulle klara av något. Men jag är för bekväm för att säga upp mig, letar efter nya jobb men jag har ingen utbildning och min trygghet ligger i pengarna jag får ut varje månad, sorgligt men sant. Tycker att du är grym som pluggar och roddar hela familjen samtidigt som du har gjort!
Jag vände också på steken. Jag har 6 barn i åldrarna 9-25 och valde att vara hemma dagtid, har jobbat kväll, helg o natt i många år. Har nu tagit steget att utbilda mej, läser första terminen av sju till förskolelärare. Har fått en del negativa kommentarer då jag nu är 45 år. Jag räknar dock att förhoppningsvis har jag minst 20 år kvar i arbetslivet och då vill jag jobba med något jag tycker om och inte bara för att få en inkomst. Lycka till med dina studier!
Eller hur! Word på det, och heja dig ?
Viktigt att utbildningen verkar ha kvalitet och intresserar dig, troligt att den leder till jobb? kör på i så fall! Skolbarn kan gå på fritids. Självklart jobbigt med sjuka barn, men kan man avstå för att de kanske blir sjuka? Ingen har någon kroniskt sjukdom? De blir större och kan klara sig bättre själva, särskilt när det blir tvungna? De kanske kan ringa mormor om de måste, men försöka vara själva mer? Bor ni superbra? Kan ni bo närmre skolor och bussar? Har din tänkta utbildning schemalagd undervisning varje dag, eller kan du ibland sitta hemma och sköta en del på distans? Dina barn har fått ha en hemma-mamma länge, nu får de kanske ha det annorlunda, behöver inte vara dålig. Du kommer inspirera dem till att utbilda sig själva, vara en bra förebild.
Det borde förhoppningsvis aldrig vara fel att plugga. Rent ekonomiskt kan det nog vara sämre att göra det som äldre t ex av anledningen att det är kort tid att betala tillbaka CSN, svårare att få jobb, svårare och kortare tid att få löneutveckling och taskig pension. Alla väljer väl utifrån vad som passar dem om de har möjlighet. Jag visste tidigt vad jag ville bli och ville vänta med barn. Var färdig med högskoleutb vid 25, har aldrig ångrat det. Som heltidsjobbande pendlare så verkar dina tider bra. Om du jobbade skulle du ha 1,5 timmar längre dagar. Det är väl bra att kolla upp hur mkt obligatorisk närvaro det är. Plugga kan du görs oavsett om barnen är sjuka.
Så mysigt ni verkar ha haft det tillsammans.
Förstår hur du tänker med kroppen, man har sin trivselvikt ofta och den vill man vara i, sen vad andra tycker spelar ju ingen roll. Det viktigaste är ju att man själv är nöjd 🙂
Jag pluggade direkt efter gymnasiet, skaffa barn ganska direkt efter studier och nu sitter jag med en oaktuell utbildning.. Så önskar jag vänt på det. Är nu både för osäker å feg för å söka jobb inom min utbildning för har ju glömt allt.
Det är väl aldrig fel att utbilda sig,det finns väl massor av människor som har fått göra omstart flera gånger av olika skäl.Däremot så skulle jag om jag satt i din sits satsa på ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden då du någon gång måste ut i arbetslivet igen ta platsen vid ratten och inte låta ditt boende vara beroende av din x man..Om den utbildningen du vill gå är på heltid och du har två timmars resväg verkligen är det du vill göra och du kan få utdelning av det efter avklarade studier så tycker jag verkligen att du ska satsa på det,att barn är sjuka ja det är allas barn oavsett om man pluggar eller jobbar det får lösa sig helt enkelt.Jag har en kompis som tog upp högre studier när hon var över 30,gick på KTH och läste kemi när hon blev klar så fick hon jobb på ett läkemedelsföretag och jobbade där några år efter ett par år blev hon erbjuden jobb i Belgien med skyhög lön och utbildning till sina barn..2 av tre barn följde med henne och ett stannade kvar i Sverige och pluggade på gymnasiet här.Så visst finns det vägar att gå,ta chansen och lycka till.