Jag är hemma igen:)
Igår, (det känns som en evighet sen!) så tog jag min packade väska och Jamie och körde till kyrkis. Lämnade in honom och väskorna och körde hem min bil, och hade sån tur att en av mammorna som sitter där erbjöd sig att köra med så jag fick skjuts tillbaka. ♥
Vi for tillbaka och satt och snackade tills det var slut då kom mamma och pappa och hämtade upp oss. Jag fick skjuts till centralen och så körde de hem med Jamie. Nu hade jag två sjuklingar hemma, Corrinda och Novalie hade ont i huvudet, och Patricia började inte jobba förrän senare. så mamma behövde inte stanna. Vet faktiskt inte hur hon gjorde, men tanken var att hon skulle stötta upp de timmar som inte C eller P var hemma. Mitt tåg mellan Uppsala-Stockholm susade på, det hade varit signalfel på sträckan tidigare så jag var lite orolig att det skulle bli förseningar eftersom jag ju hade anslutningar att passa.
Men så blev det inte, utan allt bara rullade på.
Jag fick vänta en stund i Stockholm och passade på att köpa en smörgås och en yoghurt till lunch som jag sen käkade upp ståendes lutad mot en vägg:) Hoppade på tåget och det tog inte jättelång stund innan jag somnade:) Jag sover så bra på tåg, i bilar och på flygplan. Säkert på båtar med om jag åkte sånt;)
Mitt säte var baklänges och tjejen intill satt med en tidning så jag inte såg ut, och på andra sidan fick jag vrida så på huvudet att det blev jobbigt. så jag sov i stället. Annars gillar jag att bara titta ut på landskapet när det susar förbi. Jag har inga problem med x2000 som tydligen ska vara lite jobbigt om man är åksjuk. Jag blir sjösjuk bara jag tänker på att det gungar, och i bil mår jag inte prima heller, men tåg funkar utmärkt.
Vaknade till av att jag snarkade… jippie;) Dreglade iaf inte
Men det är så skönt att sova med främlingar runt omkring som småpratar, bläddrar i tidningar, lyssnar på musik eller bara finns där. Måste vara lite som en bebis i barnvagn på stan typ;) Det känns tryggt på tåg, ingen kan komma av och på hur som helst utom på stationerna och man behöver inte hålla blåkoll på sina väskor hela tiden utan det räcker med att ha halvkoll;)
Det var underhållsarbete på banan mellan Alingsås och Göteborg vilket innebar att det var buss den sträckan. Bah. Jag gillar inte buss lika mycket som tåg, men det funkade ju fint det med. Regnet öste ner och det var kolsvart. Lite sena var vi eftersom de inte riktigt fick fram bussarna men eftersom jag hade flera timmar på mig innan taxin skulle hämta mig kände jag ingen stress. Stressad över programmet däremot, men sköt det framför mig:)
Väl framme i Göteborg drog jag min väska över torget till Scandic Europa, där har jag bott förut, och jag gillar det jättemycket. Rent, fräscht, nyrustat och bästa frukosten 😀
Checkade in, allt var färdigt och klart bara att åka upp på rummet.
Jag älskar hotell!
Gick på toa och hängde upp tröjan jag skulle ha, och så gick jag ner igen, med siktet inställt på Missäy:)
Det är en favoritbutik som finns bara i Göteborg och Jönköping tror jag, och jag gillar den massor och när jag kom på att jag skulle kunna kvista in där på min blixtvisit i stan så blev jag glad.
Deras byxor är fab! Ser ut som jeans men känns som mjukisbrallor, den kombon är grym:D Finns massor att välja bland oxå. I går stannade jag snabbt av butiken och shoppade loss:) En poncho, två byxor, en långärmad tröja och en top. Visar er sen:)
Snabba puckar, och inget att tveka på liksom. Finns ju bara här och det är inte som att jag kommer tillbaka i nästa vecka direkt. Ta det snygga, prova, köpa. Häpp:)
Sen vidare till McD i Nordstan. Här hade jag glömt att inte Speedy Gonzales jobbar…vi har ätit här förra gånger och det tar s å n t i d! Jag hade fortfarande inte bråttom, men vafan, lite tempo kan man väl ha..
Två cheeseburgare och en ramlösa blev middagen, jag kunde inte äta något mer eller vettigare, jag var ju nervös:) Cheeseburgare på donken är min favorit av snabbmat, älskar det.
Så tillbaka till hotellrummet och fixa mig lite, fräscha upp mig men inget smink eller hår för det gör de på studion sen. Låg en stund på sängen och chattade, och blev akut skittrött. Haha, hade jag fått välja att ligga kvar hade jag gjort det. Lugnt. Men klockan gick och fem i halv nio stod jag utanför hotellet och väntade på min taxi som var bokad till halv. En taxichaufför stod utanför och väntade, rätt bolag – Taxi Göteborg, men fel namn. Han anade oråd och började ringa runt, och under tiden fick jag sitta i taxin och slippa frysa ♥ Det visade sig att det blivit något knas med bokningarna och de han väntade på var redan där, min taxi hade glömt mig och det hela löste sig med att han körde mig. Så fin service och jag älskar sådana människor, som har koll:)
Kom fram och blev avsläppt vid TV-huset, och gick in och fick min namnbricka direkt. Imponerad över att tjejen i disken visste att det var jag, men jag kan ha varit den sista tjejen:) Precis bakom mig kom en man som hon kände igen också och jag var imponerad, tills jag insåg att det var Bengt Westerberg::) Aha.
Han var supertrevlig, och vi hade sällskap upp tillsammans med studiovärdinnan, där jag nästan direkt fick komma in i sminket. Jag som liksom inte kan makeup, blir lika imponerad varje gång ett proffs får fria händer med mig. Jag kan ju se rätt ok ut:)
Makeup-tjejen var så gullig och så duktig. Fixade och grejade, en väldigt naturlig sminkning som jag kände mig hur bekväm som helst med. Håret lockade hon och borstade sen ut, spray och olja för att fixa alla små hårstrån som sticker upp och gör så man ser ut som professor Kalkyl i tv 😉
Hon fyllde i mina ögonbryn och jag fattar helt plötsligt vad ni menar:) Det blev stor skillnad. Jag ger mig.Ni har rätt:)
Fick mikrofonen fastsatt, som att ha glasögon i nacken:)
(Bilden är tagen efter sändning, på hotellet, efter en och en halv guiness:) )
Tröjan är från me&i. alltid ett säkert kort.
Efter sminket drack jag två koppar kaffe och fick lite direktiv av Jan som var den som ringde mig. Han berättade hur det hela var upplagt. Att en förälder( Linn) och en förskollärare (Anna) skulle stå vid bordet, och jag sitta i ”åsiktsgrytan”
”Säg det viktigaste först” ”Ta för dig”
Och i mitt huvud var det tomt:D Jag kunde för mitt liv inte komma på en enda tanke som var vettig, och kände hur jag blev lite kallsvettig. Vi blev invisade i studion och fick våra platser, jag satt intill Karolina, mamma till en liten pojke som heter Olof som är svårt sjuk och vägras assistent. Suck. Hon var jättetrevlig och vi satt och snackade, Lika nervösa båda två:)
Så körde det igång. Förskolan diskuterades först. Jag sa nåt, jag inte kommer ihåg;), men ni kan se det här, datumet det sändes är 17/11, ni får leta jag kan inte hitta någon länk direkt till det klippet.
Nu kollade jag ju, och jag sa att jag tycker att det är föräldrarnas ansvar att ta hand om sina barn:) Att det är galet att lämna dem på förskola lika mkt som ett heltidsjobb om man är hemma. Att förskola är till för de som jobbar. Ja lite så;)
Ni tycker jag är hård i mina ord när jag skriver om det här, och ja kanske, men det är ju så. Jag tycker så och då kan jag inte linda in det i floskler om att det kanske kan vara si och så. Oavsett vad det gäller så måste man ju försöka vara så rak som möjligt för att det ska gå fram.
Vill ni kan vi diskutera det vidare?
Och sen var det över. Kort, och jag hade ju såklart kunnat säga mer om jag stått vid bordet, det är svårt att gapa och skrika från sin plats bakom Belinda, men jag är nöjd.
När sen nästa diskussion handlar om Karolinas son, som är snart tre år och på en nyfödds nivå, som krampar 20-40 gånger per dag, där varje anfall kan vara dödligt, som medicineras tungt, matas med spruta/dropp via slang i magen, behöver hjälp med ALLT, 24/7 och de inte får någon assistans alls… Då jäklar brinner det liksom i huvudet. Ta de där pengarna som tydligen finns för att låta föräldralediga ha sina kids heltid på förskola och ge dem till assistenter. Omfördela skattepengarna för guds skull. Jag har sett det här sen jag började inom vården i slutet av 80-talet…att föräldrar ska gapa och skrika för att få den hjälp de är berättigade till.
Tänk bara tanken själv, du får ett svårt skadat barn, eller barnet ådrar sig en skada. Du är i kris, hela livet faller samman, ditt äktenskap går åt helvete, dina andra barn mår skit, du blir av med jobbet pga för mkt frånvaro, ekonomin fallerar, hela din familj går på knäna, ditt barn kanske inte överlever natten…och så ska du ha kraft till att bråka med Försäkringskassan?? Eller nån annan myndighet. Du har inte sovit på kanske flera år…och så gnäller föräldralediga morsor med friska ungar om att de inte får sova och måste ha förskola för att kunna vila sig…Och får det. Jojo, själv får du inte den assistent du hoppades på den här gången eller…kanske kan du få en natts vila ibland om nån kompis/mormor/morfar kan ställa upp. Med betoning på kanske..
Nä, det känns inte ett dugg bra.
Lägg resurserna där de behövs. Och inte på hittepå-problem.
När programmet var slut blev vi avmickade och visade tillbaka till artistlogen. Lite vatten, lite eftersnack, och sen samlad tropp ner till väntande taxibilar. Även denna gång lite missförstånd med bokningarna, och det slutade med att jag fick åka med samma kille tillbaka. Det kändes tryggt och bra. Gillade honom, han tog liksom hand om mig ♥ och pratade sådär härligt:)
Tillbaka på hotellet, vi bodde alla på samma, gick en del och lade sig, och en del gick till baren. Ni fattar ju att jag hängde i baren va;)? Tillsammans med förskollärare Anna och hennes Johnny så satt jag där och snackade och drack några öl. Diskuterade med bartendern som lärde mig skillnaden på Porter och Stout. Jag lär mig saker hela tiden, om allt möjligt visst är det fantastiskt kul:)
Vi satt och snackade till klockan var över ett, och då drog vi oss tillbaka. Jag sminkade av mig, och kröp ner.
Tittade på programmet på Play och konstaterade att jag inte gjort bort mig, och sen somnade jag som en stock.
Vaknade några gånger under natten, men älskar att sova när det är sådär toksvart som det blir i hotellrum, och med de sköna lakanen:) Sen vaknade jag med ett ryck av alarmet kl 8.30. Fattade ingenting, det var becksvart i rummet och jag blinkade yrvaket. Fick ett mess hemifrån att de försovit sig allihopa…
Älskade ungar, de har ställt sina klockor och inte en enda morgon har de försovit sig. Inte en enda. Vi snackar de små nu, inte tonåringar. Jag har ställt min klocka en kvart senare så att de har fått kliva upp själva och de har känt sig så duktiga:) Och idag, enda och första gången jag inte är hemma som backup, så glömmer de ställa larmet. De tycker det är jobbigt att komma för sent och jag sjukanmälde dem faktiskt. Ibland får man det:) Patrica sov hon med, alla sov:) Och mormor konstaterade att nästa gång jag åker iväg så kommer hon sova här:)
Klev upp och blaskade av mig, klädde på mig och gick ner till frukosten. Vi hade sagt att vi skulle ses vid nio och Anna och Johnny vinkade till mig när jag kom.
Scandic Europa har den bästa frukosten jag ätit. Det finns liksom allt. Allt. Varmt och kallt. För mig är det viktigaste av allt croissanterna. Det är mitt mått på en bra eller dålig frukost;) Finns inga = dåligt, finns det =bra.
Idag hade de smulpaj, på tror det var björnbär:) men jag hoppade över den till förmån för FYRA små croissanter.
Vi åt och snackade och hade det trevligt. Anna och Johnny skulle stanna kvar i Gbg hela helgen, och avvek för att göra sig i ordning medan jag satt kvar med en kaffe till och svarade på mail och mess.
Sen upp på rummet för att plocka i ordning, och vet ni då?
Det är lika duschvägg som jag har hemma, fast min är klarglas, OCH lika klinker i duschen:)
Jojo, faktiskt så är väggplattorna snarlika de med, med andra ord – jag har inrett min tvättstuga som ett badrum på Scandic:)
Jag hade lite tid att fördriva innan min buss gick, och checkade ut och tog med mina väskor till den helt nyöppnade Victorias Secret som ligger i Nordstan. Jag är ju ändå singel;)
Och med tanke på att det mest säljs underbrallor som är som snören så kanske det inte var till mig:)
Men mutor och julklappar är bra att handla.
Traskade tillbaka till busstationen och fick vänta lite innan bussarna anlände, hoppade in och åkte till Alingsås, där vårt tåg stod. Jag hade fått första klass hela vägen hem, så jag passade på att äta gratis muffins som finns där:) När vi åkte till Hola så kom en av tjejerna från Göteborg och hon åkte alltid första klass, medan jag och den andra tjejen hade andra. Varför vete fan eftersom det skiljer typ en hundring;) men ni vet, man tror att det ska vara så dyrt. Vi skämtade alltid om gratiskaffet och gratisfikat som ingår i första klass:)
Nu var jag inte alls sugen på kaffe, och när jag väl blev det så var det slut;) men så är det.
Sov inte på vägen hem, slumrade lite bara. Kändes på nåt vis lite jobbigare att slagga intill en kille i kostym än den tjej jag åkte med på nervägen:) Jag hade inget att göra så jag plockade fram boken jag laddat ner på Nextory. Den fanns bara som läs, inte lyssna, så jag har tänkt läsa den på paddan, men testade med mobilen och jäklar, det funkade ju! Jag trodde att det skulle bli för liten text, men den var stor nog så jag kunde läsa utan att behöva leta efter senilbrillorna:) Perfekt, nu vet jag det och jag läste ett antal kapitel.
Byte i Stockholm och en liten väntan, och sen förstaklass även på mitt lokaltåg, supernajs eftersom det ofta är väldigt fullt, men i första klass är det lediga platser. Läste hela vägen hem, och där stod pappa och mamma och Jordan och väntade på mig. Han hade tandläkare idag som mamma följde med till.
Min blixtvisit till Göteborg var över:)
Hemma kastades jag rakt in i vardagslivet med tacomiddag:) Och ikväll var HELA gänget samlat, helt underbart.♥
Nu ska jag SOOOOVA; är trött men fastnade framför Rambo:)
Natti natti
Tycker det är ganska roligt ändå att folk inte förstår att det som sker på tv många gånger är just anpassat för att göra ”bra tv”, att allt handlar om att göra en show som säljer. Det är ju inte sanning men ser på tv, lika lite i realityshow som i såpor. Minns när jag var liten (och ja jag var liten, typ 7-8 år) och tittade på Rederiet (stenåldern?) 😉 , så var det en kille med där som drack sprit och betedde sig illa. Veckan efter stod det i tidningen att han fått en smäll av en tant på stan där hon sagt; FY på dig inte dricka sprit i TV! Det här var ju inte ens på riktigt :-o. EN tv-serie men tanten hade köpt konceptet fullt ut. Det här måste varit 91-92 kanske? Om inte senare eller tidigare, men idag 2017 borde man kanske förstå media bättre men det gör vi nog inte :D.
Har du tips för småbarn som blir åksjuka ?.