Me on my own
Allmänt

Jag firar ju tio år:)

För tio år sen började jag blogga!

Mitt allra första inlägg hittar ni HÄR och det är skrivet elfte augusti 2007.

Vi var på Gröna Lund, och fick punktering på vägen hem.. Jag ville minnas att det inlägget var ungefär en halvmil långt, men det var det ju inte alls;)

Är det kanske någon av er som varit med så länge?

 

Jag hamnar på min gamla blogg ibland när jag googlar, och det är alltid lika kul. Jag ser ju att jag skriver på ett annat sätt idag, men ändå känner jag igen mig. Saker som jag glömt kommer tillbaka, saker som jag velat glömma med;)

Men vilken fantastisk skatt det är att se tillbaka på, det är tio år av mitt liv.

Det är den primära anledningen till att vi var med i Familjen Annorlunda, att få en grym dokumentation om tio veckor i vårt liv, då. Just där, just då. Helt makalöst.

 

Jaha, tio år i bloggvärlden, vad ska man säga om det då?

Det finns MASSOR av behind-the-scenes som man skulle kunna avslöja, kanske inte så mycket om mig, men om andra bloggare;) Inte allt är som det ser ut att vara, det är en sak som är säker. Folk som är riktiga dårar IRL framställer sig som ljuva, ofelbara och tar på sig idealmänniskans mantel. Det kan vara otroligt provocerande att veta saker om sådana människor, och inte kunna berätta för hela världen:)

För hur det än är så får ju folk göra som de vill. Även spela rollen av perfekta:)

Det kan vara väldigt drygt men samtidigt skönt att träffa andra bloggare. Drygt för att alla ju vill ha den perfekta selfien, eller annan bild, det ska fotas mat och ”visa att vi är kompisar” bilder. Man kan inte direkt gå ofixad till en sån dejt eller evenemang, måste kamma till sig och dra på sig nåt presentabelt. Skönt för att …. ja av exakt samma anledning:)

Ingen förstår en bloggare som en annan bloggare.

(sjukt störigt att autokorrekt ändrar ”bloggare” till ”Blottare” mellan varven!! Jag ber om ursäkt om jag missar någon sådan*s*)

Sen har ju bloggandet utvecklas explosionsartat. För tio år sen fanns det massor, och idag finns det extremt många. Bra, superbra, mindre bra och inte bra alls, men något som passar alla. det är bara att leta.

Vill man börja blogga själv så är det bara att gå in på en bloggportal och skapa en egen. Det är superenkelt.

 

För mig så har det inneburit massor, det vet ni för det har jag skrivit förr.

Och numera kallas vi för Influencers:)

 

Jaja, men ska man fira lite kanske ? Har ni några förslag? Vill ni att jag bjuder er alla på snittar och champagne, eller ska vi spara det till bokreleasen? Haha. För blir det en bok, då jäklar är ni alla inbjudna!

Vill ni att jag berättar nåt specifikt måhända? Nåt ni alltid undrat eller så? Ska jag göra något,, nån utmanade mig på instagram att springa nåt galet lopp;) Det kommer inte på fråga, jag klättrar hellre upp i en radiomast upp och ner. Typ. Men jag kan offra mig på att åka till Dubai eller så och sila sand mellan tårna.

Det är en lagom utmaning i min smak.

Barnen kollar på miljoners Challenges på Youtube, och tyckte att jag kunde åka cross-mc sådär fräckt som något gäng gjorde, och det kan jag absolut göra, om nån visar hur;)

Nä men hur firar man sånt här? Att ens blogg fyller tio år, det är ungefär lika som att barnen fyller år. Kanske med tårta? Eller en plakett på väggen? 😉

 

Jaja, oavsett hur länge jag bloggat, så gör jag det av den enda anledningen att jag tycker att det är skitkul. Vore det inte det skulle jag sluta direkt. Jag får berätta saker för andra, som ”lyssnar” och delar med sig av sina erfarenheter. Jag har alltid tyckt om att skriva men det är inte ett dugg kul om ingen läser. Det är därför jag har femton påbörjade dagböcker i lådan, astrist att skriva för bara mina ögon.

NI är anledningen att det blir kul:)

Och jag vill återigen tacka er från djupet av mitt hjärta för att ni vill läsa det jag skriver.

Jag tycker vi är ett finfint team. Och jag hoppas att ni följer med på nästkommande tio år, de kan bara bli bättre:)

The best is yet to come, heter det ju.

 

♥Tack♥ från mig till er, med den snyggaste tårta jag åstadkommit . Fåret Shaun ♥ Endast det bästa är gott nog.

fåret shauntårtaKakorna på fatet får väl symbolisera mitt icke-intresse av mat och bak;)

 

Ha en fortsatt bra dag, jag ska snart åka och hämta hem Trixie.

Kommentera

  1. Cecilia

    Har följt dig sedan fam. annorlunda och gillar verkligen ditt sätt att skriva. Följer ett tjugotal andra bloggar men om jag bara skulle föja en så vore det din. Har avföjt några andra eftersom jag tycker att de skriver så platt och tråkigt. Blir inget intressant att bara läsa om hur gulligt och mysigt och fint och underbart allting är. Du skriver så levande och intressant om högt och lågt , roligt och tråkigt. Så hoppas du fortsätter i tio år till!

  2. Anki

    Grattis till dina 10 år som bloggare! Håller tummarna för att du håller på i minst 10 år till <3

    Tacksamma kramar från "läsaren" i Skåneland

  3. Mie

    Citerar dig: ”Det finns MASSOR av behind-the-scenes som man skulle kunna avslöja, kanske inte så mycket om mig, men om andra bloggare;) Inte allt är som det ser ut att vara, det är en sak som är säker. Folk som är riktiga dårar IRL framställer sig som ljuva, ofelbara och tar på sig idealmänniskans mantel. Det kan vara otroligt provocerande att veta saker om sådana människor, och inte kunna berätta för hela världen:)

    För hur det än är så får ju folk göra som de vill. Även spela rollen av perfekta:)”

    Hahaaa… som jag garvade när jag läste det! Så spot on – och precis just nu när det behövdes! Jag tycker inte att man behöver vara en Einstein för att genomskåda. Det tråkiga är att kommentarer som är liiiite kritiska och ifrågasättande i just det här fallet inte godkänns… Say no more 😉

    Heldiggar din ärlighet. Inga floskler. Du står med båda fötterna i myllan – verkligen!

  4. Yvonne

    Grattis Grattis
    Tusen Tack för din blogg har följt med iallafall 7 år och alltid lika trevligt att läsa .
    Lycka till jag hänger kvar du har rätt sunda åsikter och barnen är viktigast beundrar dig för träningen och mycket mer…….

  5. Caroline

    Hipp hipp hurra! Då siktar vi väl på tio år till? Du skriver och jag läser : )
    Din blogg tillhör min morgonrutin. Den första jag läser. Skippar nyheterna, skit samma om jorden gått under, först måste jag kolla om du gjort något nytt inlägg…

  6. Kamilla

    Stort grattis till 10 år! Tycker du ska gå och köpa dig ett armband som du kan sätta berlocker på-en ny för varje jubileum?
    Tusen tack för dina ärliga inlägg-de flesta influensers visar sig sällan svaga…din aproach gör att man känner samhörighet med dig och vill fortsätta läsa. Jag tänker ibland när livet är för dj…ligt att kan Carola med 9 ungar och ensam-då var det väl själva FAAAN om inte jag ska klara av vad det nu månde vara;))
    Lycka till med nästa 10 år!

  7. Carina

    Du och syrran din får se det som x antal timmar benträningen om ni gör höga kusten trail, det beror på hur snabba ni är helt enkelt ;).
    Du får ju bestiga Skuleberget inte bara en gång utan två gånger dessutom i detta lopp, what’s not to like??!!:)))
    Grattis till 10år! Fortsätt så!!!

  8. Carina

    Du och syrran din får se det som x antal timmar benträningen om ni gör höga kusten trail, det beror på hur snabba ni är helt enkelt ;).
    Du får ju bestiga Skuleberget inte bara en gång utan två gånger dessutom i detta lopp, what’s not to like??!!:)))

  9. Tess W

    Grattis! Har läst sedan familjen annorlunda började visas och som en annan skrev, en dag utan inlägg=tråkigt, två dagar= undrar om det hänt något?!! Så roligt att följa erat liv, högtider som vardagen 🙂 skriv gärna en bok eller flera, jag vill läsa ännu mer av det du skriver. Stora grattis och stora kramar Tess W

  10. Karin

    Grattis till 10-åringen!
    Älskar tårtan med fåret shaun, som jag har för mig det var en väldigt förvånad Jamie som fick va? Egentligen var det väl en Minion han hade önskat, eller är jag helt fel ute nu? Hur som så gillar jag tårtan skarpt ???
    Så vill jag tacka Dig!
    Tack för en underbar blogg, tack för det sättet du skriver på, tack för att du delar med dig av ditt liv, tack för att vi får vara en del av ditt liv, tack för att du är rakt och ärlig och tack för alla vardagliga bilder du delar med dig av.
    Jag har nog inte hängt med från början, minns inte riktigt när jag började läsa, men det är nog ca 8 år sedan, sen har jag läst ikapp gamla inlägg också.
    Kram från mig ?

  11. Margaretha 70 plus

    Grattis till 10 år !
    Du är inspirerande för såväl ung som äldre! Läser dig så gott som varje morgon !
    Man blir glad av ditt sätt att skriva,rakt ärligt o uppriktigt ,så upplever jag det i alla fall!
    Fortsätt med det ,ser fram emot att få läsa många år till!

  12. Petra

    Jag har inte varit med alla 10 år men gillar verkligen ditt sätt att skriva och är en av dom som verkligen hoppas på en bok, oavsett snittar eller champagne :0)
    GRATTIS till 10 år!

  13. Åsa

    Jag älskar ditt sätt att skriva och ditt raka sätt att uttrycka dig. En dag utan ett inlägg = tråkig dag! Hoppas du vill dela med dig av ditt liv många år framöver!
    Varma kramar Åsa

  14. Mumintrollet

    Oj då, trodde jag läste en annan bloggare och tänkte att oj vad hon har utvecklats och börjat skriva levande! Har nog inte följt dig så många år, men ditt sätt att uttrycka dig gillar jag. Du kunde hålla skrivkurs till andra bloggare och tjäna en hacka på det!

  15. Agneta

    Herregud, men jag tror jag läst alla dina inlägg i 10 år! Det jag gillar mest med dig är att du står för vem du är,för dina åsikter. Jag tycker du är grym och tack för dessa 10 år, och hoppas det blir 10 till . ❤️

Allmänt

Caravan Friends :) Preskriberade bilder….hehe

Varning för nostalgibilder;)

(Hoppas ingen dör av att hamna på bloggen då får ni hojta)

Vaknade på fredag morgon med en härlig känsla i hela kroppen, Guns´n roses sitter kvar i hjärtat och öronen. Som alltid när jag varit på konsert så åker just den artisten/gruppen extra mycket i mina lurar och detta är såklart inget undantag:)

När jag skriver, annat än blogginlägg, olika storys som kanske aldrig blir publicerade;) så har jag musik efter ändamålet. Jag älskar ju nu detaljer, och har en story som hänger  kvar sen jag gick skrivkurs, det är mycket vapen, mycket maffiga strider av olika slag, men även en barsk men kärleksfull dialog mellan framför allt två män. Då är Guns ´roses perfekta. De och Misery loves company:) Även Ryan Star och Nickelback har del i att historien fortsätter framåt.

Just detaljerna är det som gör en historia levande tycker jag. Och det var just det som jag fick så mycket beröm för på skrivkursen. Kommer ihåg att min lärare suckade när hon skrev ut tio A4 från mig, men sen meddelade att hon sträckläst dem med spänning och inte alls uppfattat det som tungt eller svårläst utan tvärtom. Bara beröm:) Samma med mina kursare, det enda de ogillade var att inte få läsa slutet eftersom det aldrig var tanken att det skulle bli en färdig historia innan kursen var slut.

Vi tycker olika. Ni tex, en del gillar inte att jag är så mångordig och andra älskar det.

Jag är ledsen över att inte kunna pleasa alla:) och jag vet att detta inte är en bok utan en blogg;) Men sån här är jag. Jag kan säkert ändra på mig men då är det på bekostnad av något jag inte är säker på att jag vill släppa. Jag försöker vara både och, kortfattad ibland och detaljerad ibland.

När ni tycker det är för långt att läsa så får ni scrolla, kan vi vara ok med det? Jag hoppas det:)

 

 

Anyway!

 

Fredag klockan fem skulle vi samlas, vi som går under namnet Caravan Friends:)

Det är sen väldigt gammalt, och grundar sig i att vi åkte husvagn tillsammans som yngre. Fyra familjer, Åtta ungar. Vi i vår gamla husvagn, en familj i en ännu äldre, två familjer hade nyare vagnar. Vi ställde upp dem i en fyrkant med öppningarna inåt, som en borggård ungefär, och sen var det… jag höll på att skriva zigenarläger, men då går ju folk i taket så jag gör väl inte det då:) Men faktum är att vi ibland bodde grannar med just zigenare och det var snarlikt. Fö gillar jag zigenare, tacka Katitzi för det;)

caravan friends

Vad ska jag kalla det för då? Normala svennebananer ställde inte direkt upp sina vagnar så här, utan vi var aningens roligare än alla andra. Vi hade definitivt mycket roligare:) ibland var det så roligt att det blev så här dagen efter;)

bakis

Hehe, nä det är nog bara solbadande.

Sexton personer kändes då vansinnigt mycket, men idag är det ungefär vad jag har hemma varje fredagkväll, och det är närmaste familjen….oooops;)

Vi bildade en egen husvagnsklubb, i skoj-protest mot Caravan Club som då var fisförnäma;) och det var Caravan Friends. Egen flagga, egna medlemskort, egen sång. En sång i världsklass;)

Vi ”ungar” är födda i ett ålderspann av sju år, och vi hade så jäkla kul den där veckan när vi träffades på somrarna. Första gången var 1982…. och nej, jag ser inte klok ut;) Ungdomen var inte direkt min primetime;)

1982

Ett år brottades vi i vattnet så att jag fick en smäll deluxe och bröt näsbenet;) Här kan man även skåda den obligatoriska träningsoverallen i olika utföranden;)

IMG_1751

Helen kom in något år efteråt:)caravan friends

Lite undrar man ju över fotografernas skills…??? Varför så mycket luft på ena sidan av gruppen liksom;)?

Sen växte vi upp, blev lite för coola för att åka husvagn med päronen och träffades inte så mycket. Då och då samlade föräldrarna ihop oss för fest, och det var superkul varje gång, Här nån kräftskiva vad det ser ut som;)

carvan friends

Här en hel helg med något som Kallades för Fångarna på Risön:) Tror jag vi var på? Föräldrarna anordnade helt enkelt en Fångarna på fortet-liknande grej, svinkul:)

Kan ana att vi sjunger nåt på den här bilden;)  Året är 1993. Preskriberat sen länge.

carvan friendsFöräldrarna har fortsatt umgås, men vi som var barn växte ju upp och började sen skaffa egna familjer. Och det blev svårt att få ihop något och det rann ut i den berömda sanden.

Ibland har vi sprungit på varandra och alltid sagt att Vi borde ses!! och sen tillbaka till sanden….;)

 

Men nu i våras så sprang jag och syrran ihop med en av killarna och vips så hade han fixat en facebookgrupp och under över alla under så lyckades vi ganska snabbt boka in ett datum som passade alla.

Vi bestämde att vi skulle bowla och käka först, och det på ett ställe i stan som heter Latitud 59. Här har Patricia jobbat men jag har aldrig varit här mer än lämnat in ungar till lasergamekalas. Vilket fint ställe det var:) Bowlingbanor, shuffleboard, minigolf och biljard tror jag det var på ovanvåningen.

Först massa kramar och på nåt vis har åren gjort alla de här killarna väldigt mycket längre än vad jag minns:) Nackspärrsvarning;)

Kan ju även vara så att jag krympt kom jag på nu??? Men Nä:)

Helen är ju med i vårt gäng hon med, men den där taskiga migränen slog till så hon kunde inte komma:(

Vi hamnade genast tillbaka i våra gamla roller;) så tillvida att lagen på bowling var De äldre och De yngre.

Jag är näst äldst och hamnade i gamlinglaget, och det var rysligt nedvärderande att efter första kastet inse att vi fått rails på vår bana…. Alltså bebisstaket. De som man kan fälla upp när kids spelar för att de inte ska hamna i rännan….:D Vi bad tre gånger om att de skulle fälla ner dem, men det lyckades inte så vi fick väl spela med dem då. Eftersom jag suger på bowling var det kanske tur:) De var rätt bra att valla emot när man hade nån kägla som stod taskigt till…hehe.

Jag har ju fortfarande väldigt ont i mina fingrar, (undras just när det tänker ge sig,) och kan väl inte säga att det blev bättre av bowling, men kan knappast skylla på det heller. Jag är mest bara kass:)

 

 

När vi bowlat klart var det mat, och då blev det mera uppdatering på oss. Lite Heta stolen:) Via föräldrarna har vi ju aningens koll, och så är vi vänner på Facebook och så där, men det är inte samma sak.

Nånstans så är barndomsvänner så enkelt att umgås med, att bara ta vid där vi slutade. Vi har dessutom varit väldigt tajt inpå varandra när vi åkte husvagn. Varje kväll så kröp åtta kids ihop i vår husvagn framför en miniTV, i svartvitt och kollade på Familjen Macahan:)  Eller sommarmorgon om det var nåt att ha. Solstollarna kanske? Man ryms inte åtta i rad så vi låg som packade sillar och så de minsta i en rad nedanför, lutandes mot våra knän.

caravan friendsEller så sprattlade vi omkring i gummibåtar eller hade vattenkrig. Eller bara snackade. Vi har haft jäkligt kul:)

carvan friends

Det här är enkla raka fina människor. Inga fjollfasoner eller statusmarkeringar. Bara lätta att umgås med 🙂



Jag åt en Halloumiburgare. SÅ GOD!

latitud 59

Sen fortsatte vi till Å-kanten där vi drack mera öl och snackade, och sen till Interpol för att spela shuffleboard. Jag suger på det med:)

Men vafan nån måste vara sämst och det är väl bra att kunna erkänna sina brister. Jag är fett bra på luftgevär i alla fall;)

Axl Rose sa att han var bra på att vara ett asshole. ”I´m good at beeing an asshole. It´s good to know what your strengths is”

Jag är långt ifrån ett asshole i alla fall;)

Snackade, snackade, snackade. Men vi är inte på långa vägar färdigsnackade:) så vi får lov att styra upp en träff snart igen.

I mina ögon är ”snart” typ innan sommaren är slut, men de andra har visst en annan tidsuppfattning och vad jag fattade så var ”snart” november. Jaja, bara det inte tar 25 år så är det ju bra;) Jag är världsbäst på att prioritera roliga saker, att skapa tid för dem så jag kan nästan alltid. Allt som är tråkigt kan man skjuta på till förmån för sånt som ger energi och glädje. Men så har jag också ett hem som ser ut som en soptipp mellan varven och ett ton med återvinning som ligger och väntar;)

Vi satt kvar på Interpol och snackade och drack öl, folk droppade av allt eftersom och så småningom även syrran och jag då, som liksom alltid är kvar till sist:)

Det var en så härlig kväll, så kul, så mycket snack, massa nostalgi, men även nutid såklart. Nästa gång kanske vi väljer ett ställe där musiken inte är så hög bara, det är väl lite märkligt ändå? På ställen där man ska dansa är det toppen med brutal volym, men när man vill sitta och snacka är det lite trist att man bara kan höra den som sitter intill. Så har jag alltid tyckt och tycker att alla andra håller med, men ändå är det så överallt.

Jaja:)

Åkte buss hem, tog den som jag får gå en kvart från, och gick och messade med näsan ner i skärmen på mobilen, men tittade upp när något framför mig kändes lite obekant. Sist jag gick här så låg det faktiskt inget träd över vägen.

IMG_1722

Det hade blåst ordentligt hela dagen, och den här hagen är typ nån slags Linné kulturmark, så kanske får man inte plocka ner träd hur som helst vad vet jag?

Men förra gången det blåste så knäcktes ett annat träd i samma hage och vek sig över bilvägen, så kanske att de borde se över den.

Att gå runt är nu inte min grej,. Inte alls. Men att klättra över klockan två på natten med en och annan öl innanför västen kan ju sluta lite hur som helst;) Jag överlade högt med mig själv såklart, jag pratar alltid med mig själv till ungarnas förtret, och gick fram och föste bort lite grenar. Inspekterade.

Äh det såg ju görbart ut det här! Trädet hade en otroligt välplacerad gren som gjorde att det bara var att kliva upp, och sen ett kliv på stammen och så ett graciöst skutt ner på marken. Häpp:)

Kom hem strax efter två, fixade lite och sen i säng.

Två dagar med roligheter var till ända. Och på lördagen skulle jag ut med kompisar och käka.

Vissa bara roar sig:)

 

Mer om der senare, hörs snart igen!

 

 

Kommentera

Allmänt

♥ Guns n´f´n roses ♥

Det uttalas Guns and fucking roses 🙂

Alltid retar det nån liksom;)

guns n fucking roses

Jag har så mycket jag vill berätta för er, så jag hoppas att ni vill lyssna ♥

Vi tar det väl i kronologisk ordning?

Alltså börjar vi med torsdagen!

Nån gång i höstas beställde jag biljetter till mig och Mirka till Guns n´roses. Inte så att det var direkt dåligt tryck på dem, den sålde slut tämligen omedelbart. Det är alltid jobbigt innan man landat de där biljetterna för man vill ju så gärna ha dem. Det finns ju inte till alla så det gäller att vara rapp på tangenterna, och ha lite tur.

Jag fick tag i ståplatsbiljetter som jag alltid föredrar. Ska man gå med mig så får man stå:)

De har sen legat i kassaskrinet och väntat. I torsdags var det äntligen dags.

Jag har gillat Guns n´roses sen de började, typ 1985 så det är ett tag. Jag inser att jag är extremt trogen mina gamla idoler, jag överger de inte, fast det kanske tar 25 år mellan spelningarna;)

De har låtar som är usla, och de har låtar som är så bra att jag ryser.

 

Hela torsdagen gick jag runt med lite fjärilar i magen, helt stört men jag var lite nervös. Hela veckan hade jag drömt mardrömmar om att något inträffat i sista sekund så jag inte skulle kunna gå, så helt klart var det en väldigt efterlängtad konsert. Jag har aldrig sett dem live förr, av nån konstig anledning.

Nu var jag även lite orolig över att det skulle vara dåligt. Jag menar, deras storhetstid var för typ 20 år sen eller ännu mer kanske. Recensionerna sa att det var världsklass, men det vet väl alla hur konstigt journalister kan bedöma saker. Allra helst musik och film, det är ju aldrig som man själv tycker;)

Men, vi kom iväg. Mirka dök upp här strax efter tre och så susade vi, tills det tog tvärstopp på motorvägen och vi fick krypköra på ettan länge och väl. Det är så märkligt med köer på motorvägar för de kommer plötsligt och så bara löses de upp lika plötsligt utan att man ens ser vad som kan ha orsakat det. Min syster jobbar i Solna, ganska nära Friends arena så vi parkerade där. Sist stod vi i garaget och det tog en evig tid att komma ut, nu fick vi en kvarts promenad i stället som kändes bättre. Och billigare parkering dessutom;)

Vi hade inte käkat så vi tänkte glida in på Max och dra i oss en burgare, men köerna var enorma så vi skippade det och tog en laxtunnbrödrulle i stället som var supergod. En cola till det.

När jag ska på konsert, och har ståplats så är en av fasorna att bli kissnödig och behöva lämna sin plats. Jag har kanske jordklotets minsta blåsa och har ibland dagar då jag kissar konstant. Torsdagen var så klart en sån dag, så jag var på toa hundra gånger innan klockan tre;) Slutade dricka efter tolv typ, och sen svepte jag den där colan.

Vi letade reda på vart vi skulle gå in, och köade där, och så plötsligt var vi inne. Vi tänkte ställa oss direkt men först toa såklart. Jag tappar alltid humöret av åsynen av bajamajor. Jag hatar dem. Jag älskar dem så till vida att man kan kissa, men jag hatar att det inte är riktiga toaletter. De här stod dessutom i mörker, och det finns inga lampor inne på dem, så när man stängde dörren var det kolsvart. Öhhh men vart är toaringen??? Fram med mobilen och på med ficklampan;) Så i ficklampans sken kunde man klara av toabesöket. Galet.

Sen gick vi och ställde oss så långt fram vi kunde komma.

mirka och carolaJag messade med Karro som hade ståplats hon med och så dök hon upp. Plötsligt uppenbarade sig en glipa framme vid kravallstaketet och jag var snabb som en vessla på att trycka in mig där;) Sen blev det en lucka även till Mirka och så småningom även Karro:)

Andra kravallstaket alltså, Men det är så skönt att ha det att luta sig lite på, det skonar fötterna.  Där stod vi och snackade tills Backyard babies började.

backyard babies

Jag trodde att jag gillade dem, men de kändes bara sådär. Okey:) Men snygg logga. Jag har en av deras t-shirt från tidig tid. Står Making enemies is good på bröstet, det är väl en låt misstänker jag, minns inte;)  Och så den här loggan nere vid höften. Den är snygg, men magkort….no can do;)

Sen var det områddning på scen och så klev The Darkness på. Nja, samma där;) Men han får pluspoäng för sina tajta 80-tals trikåer;)

the darkness

Sen mera råddning på scen och nu började förväntan stiga till max. Plötsligt vällde det in massor av folk vid första kravallstaketet. Kanske kallades det Golden cirkle, jag vet inte, men dit fick jag inga biljetter. Det var en hel del VIP-pass, och v ä l d i g t  mycket öl;) Kikade runt arenan och kunde konstatera att det var fullt. Överallt. Jag läste sen att det var 55.000 besökare Femtiofem tusen! Det är mycket.

Och sen då, så dök Guns logga upp på de stora skärmarna, deras pistoler med rosorna och så hördes ljudet av vapen som osäkras och så avlossades två skott. På skärmen då såklart.(finns på instagram)

guns n rosesArenans ljudnivå ökade drastiskt och stämningen steg. Ett vansinnigt bra sätt att dra till sig uppmärksamheten och stissa upp publiken. Nu. Är. Det. Nära!

De snurrade på skärmarna en stund, så bytte de till att det stod Sweden på dem och det ökade upp stämningen ännu några hack.

guns n roses

Och så plötsligt var de där!

Rök och dunder och ett jävla röj!

Duff Axl Slash

img_1653

Det var länge sen jag var på en riktigt stor arenakonsert med ett riktigt hårdrocksband. Det var länge sen jag upplevde den här totala extasen i en arena när 55.000 människor bara skriker ut sin kärlek och glädje. Har förresten aldrig varit på en sån stor konsert när jag tänker efter:) Det överrumplade mig totalt när det efter varje låt fullkomligen sköljde fram en våg av vrål genom publiken. Så högt att öronpropparna inte mäktade med att göra sitt jobb:) På allvar så var det som om en gigantiskt våg av ljud bara rullade bakifrån, ner från läktarna och sköljde över oss. Som att stå mitt i ett akvarium där nån vevar runt vattnet. Fast med ljudvågor.

Jag kan bara ana hur det måste ha låtit uppe på scen. W O W !!

Det fick det att krulla sig i hela kroppen av lycka, av samhörighet med alla andra 55.000 människor, av kärlek till den här grymma musiken och bandet, av extas, av att äntligen få se Guns n´roses live.

Låter väl helt sjukt kanske, men jag tror att alla som var där fattar vad jag menar.

Sådana band finns inte idag. Jo, de finns men de är av det gamla gardet – de riktiga hårdrockbanden från 80-90talet. Och så Bon Jovi då:) Att få uppleva det igen, det var inget annat än mäktigt. Magiskt. Grymt.

 

 

Axl och Slash.
img_1652Visste ni att Axl sjöng i gosskör som liten? Det har jag läst nånstans och sen sitter det där i hjärnan. Oviktigt vetande som aldrig försvinner;)

Jag vet också att Axl har en röst med ett av de bredaste registren som någon sångare har, från bas till falsett. Bredare än Maria Carey läste jag nånstans. Men just det, att han kan yla i falsett för att sen bara vrida ner rösten till djupa toner gör den så galet häftig. Han har en av de coolaste rösterna ever, och alla ni som läst här ett tag vet att jag älskar röster.

Duff ♥img_1618

Och så mannen, myten, legenden – SLASH. img_1629

Som han kan spela. Så kvicka fingrar som trollar fram de mest magiska toner, Han och hans gitarr är liksom ett. Jag misstänker att om Slash har en kvinna i sitt liv så kommer hon på andra plats efter hans gitarrer, för han älskar verkligen det han gör. Och det syns och hörs.

Dessutom ser han fanimej ut som han alltid gjort. Vissa åldras minsann med värdighet:)img_1650

Ja, Axl är inte lika beautiful som han var som ung, men då var han ju å andra sidan som en barnrumpa:)

axl rose


img_1741

Men han är ändå inte i så taskig form som folk velat ha det till. Lite smårund förvisso, men han är typ 55 och har levt ett allt annat än sunt liv. Han skenade som en duracellkanin på speed över scenen som han alltid gjort, sprang snabbt, höll i hatten och sjöng samtidigt utan att det hördes minsta flås i hans röst, så jo – helt ok form:) Kommer gå ner de där kilona innan turnén är över;)

Läste sen att han bytte kläder TIO gånger:) Men så körde Slash åttahundra solospel så nåt måste ju Axl pyssla med. Duff bytte tröja ett antal gånger, hade en Backyard babies tischa ett tag det är kul, och Slash han fick inte en enda paus för han var på scen konstant.

Jag har vissa låtar som ligger varmare om hjärtat än andra. Jag är en stor sucker för powerballader och har älskat alla hårdrocksballader som banden började med på 90-talet kanske. Då var det minst en på varje album. Det är så mycket av allt i en powerballad. Mycket bas, trummor, gitarrer och sång. Gärna piano, stråkar och säckpipor också. Mysrys de luxe.

Patience är en sån, som får håren att resa sig på armarna. Och när Axl satte sig vid pianot och spelade November rain då är nästan tårarna i ögonvrårna.

Men samma med de tyngre låtarna, när Axl väser You´r gonna die och alla fattar att det är Welcome to the jungle som kommer så sköljer vågen över arenan igen och jag bara slänger huvudet bakåt, blundar och njuter. Underbart. You could be mine, Sweet child o mine., Civil war….

Så många bra låtar, så mycket bra gitarrsolon, om än aningen för många;) men att se Slash spela är vackert och fick det att gå rysningar genom hela kroppen på ett bra sätt.

 

Och hur kul är Axl inte här då? Med vikingahjälm på;)axl rose

I över tre timmar spelade de. Jag ville aldrig att det skulle ta slut. Kunde man skulle jag spola tillbaka om och om igen. När de så gått av en gång och kom tillbaka för extranummer, då vet man att det börjar närma sig slutet och määääh nääääää. jag vill inte att det tar slut!

Men med Paradise City som sista låt och ett fyrverkeribomber och till sist konfetti i gult och blått:) så var det över.

Känslan i kroppen var bara lycka. Öronen ringde som satan trots att jag alltid har öronproppar men det var ett så mäktigt ljud att det liksom inte räckte. Det här är en av de maffigaste konserter jag ever varit på! Och den seglade upp på topp tre som jag redan sagt.

Ihop med Bon Jovi 2013 på Stockholms stadion, då hade jag precis blivit dumpad och fast det kanske låter märkligt så fick den konserten mig att bli stark. Att resa på mig. Att orka slåss. Att samla ihop alla bitar av det som en gång var jag och limma ihop dem till mitt nya jag:)

Och Bruce Springsteen på Ullevi 2016. Det var ren och skär magi i fyra timmar.

Och nu Guns n´roses ♥

 

Jag hade bestämt att jag skulle köpa en konserttröja. Det gör jag typ aldrig, för jag vågar inte använda dem sen 😉 Men det var bäst att köpa den efteråt för palla att stå och hålla i den, och det brukar vara så svettigt och  varmt att man definitivt inte vill ta på en extra tröja;)

Men så såg vi ju att det fanns med logga och som det stod Stockholm på….DEN ville man ju ha. Och det ville alla andra med, så den kunde man ju se sig i himlen efter. Vill nån göra mig extra glad så är ett tips att skicka mig en sån ♥ Haha:=)

Men jag skaffade såklart en annan, minst lika snygg om än utan Stockholm.

 

img_1680 img_1704Jag kan leva länge på det här. Men jag vill verkligen verkligen få uppleva det igen. Det är bara så. Få se vad vi kan göra åt det:)

 

När vi äntligen kom ifrån arenan så var det sent. konserten slutade över midnatt och sen skulle ju jag köa för tröjor, inte bara en gång utan två för säkerhets skull;)

Både jag och Mirka var utsvultna, så det blev till att snabba på till bilen och sen köra till närmaste Donken där vi beställde käk. Sen hemåt. När jag tittade på klockan här hemma när Mirka bytte från min till sin bil så blev jag så förvånad att den var halv tre….oj:)

Givetvis kunde jag inte bara lägga mig och somna, utan det snurrade bilder och musik i mitt huvud, jag kollade folks taggar på instagram och njöt ett tag till. Det är asbra med instagram just på evenemang. För genom att kolla hashtags så kan man ju få se alla andras bilder och videos också:) Så bra, speciellt om man själv fått kassa bilder. Jag har som synes snott, men det syns ju från vem/vilka så det är nog ok hoppas jag.

Så småningom hade jag varvat ner så pass att jag kunde somna.

Och dagen efter sov alla ungar till över elva:) jag vet. Det är oförskämt bra, men jag är extremt morgontrött så det är inte så konstigt att det gått i arv. Och kvällspigg och det spelar ju in att kidsen är uppe länge;)

 

Nu är det sent, som vanligt.

Jag har massor mer att berätta så det tar vi i morgon då:)

Natti natti ♥

Kommentera

  1. Anna

    Om dina öron ringde fastän du hade öronproppar så kan du tänka dig hur mina öron mår som var helt utan..? Jag tänkte att en rockkonsert ska man väl klara av men tji fick jag… Det ringer fortfarande 🙁

    1. familjenannorlunda

      Hu!! Jag har inte gått på konsert utan öronproppar på väldigt många år, jag är rädd om mina öron. Oftast blir ljudet dessutom bättre om man filtrerar bort det högsta skränet 😉 Jag har musikproppar som är bekväma och bra, i vanliga fall 😉

  2. Sofia

    Var på Coldplay förra sommaren och hade samma/liknade upplevelse. Grymmaste bandet ever och jag svävade på små moln i flera veckor efteråt. Svårt att förklara, måste upplevas. Förresten älskar ditt sätt att skriva.

  3. Maria

    Hej. Jag var oxå där i torsdags. Vill bara backa och att det ska bli torsdag igen. Så grym var den. Har sett dom för 10 år sen ca tror jag när Axl körde med andra ibandet inte bra alls då rena skiten. Så detta var en upplevelse. Gör igen ja tack.?. Vi hade sittplatser nära scen. Det ända jag inte fattar. Är att folk under hela konserten skulle upp å köpa öl stup i kvarten. Även dom i golden circle sprang hela tiden. Då missar man ju hela grejen upplevelsen så himla viktig kan inte ölen vara för det kanske är sista gången dom är i Sverige. Men ååå kommer leva på detta länge. Å patience är min favorit med. Axl är verkligen så grym som sångare..

  4. Jenny K

    Ja tycker att det är detaljerna som ger det lilla extra till texter som blogginlägg,man lever sig in i det på ett sätt som om man hade vart på samma ställe. ???.

  5. Petra

    Ditt sätt att skriva gör det värt att läsa. Sluta inte skriva som du gör. Du skriver så det känns som man är där…tyvärr även på den äckliga bajamajan ?

  6. Ida

    Jag gillar att det är mycket detaljer, det gör att det blir roligt att läsa. Skulle det vara väldigt kortfattat och bara rakt på hade det inte varit lika intressant.

  7. Karin

    Alltså, din detaljnivå är lite väl 🙂 Försök skriva lite kortare så man orkar läsa hela inlägget. Stryk sånt som är irrelevant för oss läsare, typ att du tog en Cola till maten, hur bajamajorna såg ut, var ni ställde bilen, etc 🙂 Du har ju läst journalistik – skriv kort, kärnfullt och rakt på!

    1. Madde

      Jag är tvärtom, jag tycker det är roligt just för att det är så detaljerat. 🙂 Har jag inte tid att läsa skummar jag bara eller går in och läser senare. Perfekt morgonläsning till frukosten. 🙂

    2. familjenannorlunda

      Nix , när jag berättar gör jag en historia av det:) Då är jag författare snarare än journalist och då siktar jag mer på Stephen King än nåt annat;)
      Hehe.
      Nä men allvarligt, så här skriver jag. Jag vill berätta och jag vill vara detaljerad. Jag vet att det inte passar alla men det skulle det inte göra om jag var kortfattad heller. Just en sån här upplevelse kräver för mig en massa detaljer för det är även en dagboksanteckning för mig själv, som jag sen kan kolla tillbaka på och då få svar på vart fasen ställde vi bilen, eller käkade vi nåt innan ?
      I andra blogginlägg försöker jag variera nig mellan kort och långt, men min natur är nu att berätta storys och då blir det detaljer:)

Allmänt

Röntgen, spricka och benflisa;)

När jag vaknade i går morse så var mitt stackars lillfinger så svullet att det inte alls gick att röra speciellt mycket. Jag visste ju att jag KUNDE eftersom jag nogsamt kollat det direkt efter att jag brutit tillbaka leden som stod åt fel håll. Men så här svullet var lite väl. Jag är inte speciellt sjåpig, och söker då rakt inte vård i onödan, det ska till att det är riktigt illa, eller att jag blir orolig för att jag vet lite för mycket för mitt eget bästa.

Jag vet att svullnad i sig kan orsaka skador på nerver och det vill jag knappast, så jag bet i det sura äpplet och ringde till 1177 för att rådfråga.

led ur led IMG_0550

Här syns det rätt väl att alla tre fingrarna är svullna, men värst är lillfingret. Långfingret gör ont det med, men ringfingret känns ok.

Visst brukar man får frågan att de kan ringa upp på 1177? Det fick jag inte utan fick hänga kvar där i luren i 25 tråkiga minutrar…och sen tyckte de absolut att jag skulle in för att få en bedömning av ortoped.

Fan, det svaret var ju inte vad jag ville ha! Jag ville bara få höra att det inte var nån fara:)

Men nu fick jag ju vackert åka in, och sätta mig och vänta.

Den 1 juni flyttade tydligen närakuten sina lokaler, från en våning till en annan. Jag vet inte riktig för jag har bara varit här en gång, med Janelle, och det var för många år sen. Men, normala verksamheter renoverar de lokaler de ska flytta till INNAN de flyttar in. Det gäller uppenbart inte för landstinget.

Jag tyckte så jäkla synd om personalen som ska behöva jobba i totalt kaos. Lokalerna är från början vackra, det är ett gammalt sjukhus, Samariterhemmet. Nu är det slitet, det är rum inte alls anpassade för en mottagningsverksamhet utan det är en vårdavdelning. De hade inga fungerande nummerlappar, ingen riktigt reception, inga vettiga väntrum. Inte en tavla på väggarna, fullt av hål och skador däremot. Inga vägvisningsskyltar mer än små handskrivna eller oläsliga på långt håll.

Jag stegade såklart in i det första väntrum jag såg, efter att ha läst på skylten att man skulle sitta ner och vänta på sin tur.

20 minuter senare blev det min tur. Då fick jag veta att ortopeden var längst ner i korridoren…Aha. Hur ska man veta det om man inte har en kikare att kolla med liksom?

Jaja, väntade 20 minuter till då, och fick komma in till en sköterska, som sen sa att jag skulle få träffa läkaren.

Vänta lite till, och så hörde jag mitt namn ropas i korridoren, men från vart? Öhhh? Kikade in i ett tomt rum först, och sen i nästa där det satt en man. En läkare som nog var pensionär. Men det gillar jag:) Då känns det som att de kan nåt, har erfarenhet liksom. Jag har insett för länge sen att jag är som min mormor, som alltid skrockade åt att läkarna var spolingar och inte torra bakom öronen;) Jag tror inte heller att de kan nåt;)

Inget slår erfarenhet när det kommer till läkaryrket, så är det bara.

Jag fick förklara, han klämde och kände och så skickade han remiss till röntgen. Den var på våning ett, så jag skuttade ner för trapporna, och fram till dörren. Låst. Öhh? Men alltså, det skulle ju vara här? Såg lappen…

röntgen

Åh fan, ska man alltså sitta i TRAPPHUSET och vänta????

Japp. Det skulle man. Tur att jag inte mådde dåligt på allvar.

samariterhemmetSånt här måste vara åtgärdat innan man flyttar om. Det handlar om patienter, sjuka människor. Vart är vården på väg…? Jag vet att personalen gör så gott de kan, och alla bad om ursäkt, men de ska inte ens behöva utsättas för detta. Uselt landstinget. Riktigt uselt.

remiss röntgen

Kan inte låta bli att älska läkarspråket.

Palpöm pip och dip;)

Jag har jobbat som avdelningssekreterare, jag begriper de här förkortningarna, men det var länge sen nu:)

Efter en stund kom en sköterska och släppte in mig, berättade att ALLT strulade. Bad om ursäkt.

Inne i det väntrummet såg det ännu värre ut, saker på väg, saker på vänt, saker överallt. Tidningar från 2014..Gammalt skvaller är ju värdelöst;)

I röntgenrummet såg det väl ut som om man redan påbörjat en rivning, holky smoke.

Men tre bilder togs och läkaren kom direkt och tittade på dem, jag sneglade såklart över axeln, nyfiken som jag är. Jag har jäkligt snygga ben där i handen alltså;)

Min yttersta led, som jag alltså bröt tillbaka själv, ser finfin ut, jag gjorde ett utmärkt jobb;). Däremot mittenleden är skadad. En liten spricka och en liten benflisa. Jahoppsan då. Det var lite allvar ändå, där ser man. Läkaren ville spara mig lite tid, så jag fick svaret av honom direkt, och ordinationen. Håll fingret stilla, be sköterskan om ett förband, och kom på återbesök om en vecka.

Okey. Jag skuttade upp för trapporna igen, och flåsade fram doktorns ordinationer. Sköterskan halade upp en rulle kirurgtejp ur fickan. Jag fick hålla hakan i styr för att inte tappa den. Kirurgtejp? Ge mig ett riktigt förband för bövelen!

tejpad

Men jag fick ett ”förband” av kirurgtejp. Jag vet att det funkar, det viktiga är att lillfingret får stöd av det intill, men om jag nu har en jäkla spricka i fingret, jag är skadad 😉 så ska det liksom synas, Inte se ut som jag fått fingrarna ihoptejpad av misstag;)

Jag gick in på apoteket, viftade med handen och sa att jag ville ha ett sånt förband jag fick igår, på Exploria. Det hade de minsann inte, så jag högg en rulle smal, hudfärgad kirurgtejp och nån linda. Tejpen kan jag använda på natten, men lindan funkar inte alls.

Nu har jag en ordentligt förbandslåda hemma. Jag är ju nu en gång för alla en KAN SJÄLV person 🙂

Pillade bort kirurgtejpen, som för övrigt gjorde superont eftersom den ju fastnar väldigt bra på hud, och min är nu rätt skör, jag har blånader och svullnad. Sen fixade jag:)

förband

Det här är i likhet med det jag fick på leklandet. En självhäftande gasbinda i lite plast-aktigt material, fast inte plast. Andas hyfsat. Köpt på Biltema för typ 9 kr och avsedd att linda hästarnas hasor/hasar? med. Veterinären som tog hand om Zlatan hade likadant. Under har jag en liten skumgummibit från nåt fingerförband mellan mina fingrar för att få lite distans, det är ju skitsvullet och gör ont om de pressar mot varandra. Sen ett tunt lager med vanlig gammal hederlig gasväv för att skydda huden innan den blåa. Sitter perfekt. Ger fingret stöd och gör så att jag inte kan böja det ofrivilligt. Precis enligt läkarens ordination.

Själv är bäste dräng som vanligt:)

Jag tar av den på natten och tejpar med smal tejp.

 

När jag sen bytte kläder så tyckte jag att det gjorde väldans ont över bröstkorgen långt ner vid midjan och uppe under bh-bandet på sidan. En kik i spegeln visar blåmärken, så jag tog emot mig lite mer än med bara lillfingret. Hela underarmen gör ont och även överarmen har fått sig en smäll, men delvis beror det nog på att det var tungt att styra gocartbilen åt ena hållet, kurvorna var tajta och farten hög, så det var mycket muskelservo;) Så mesigt att fräsa runt i en gocart och sen göra illa sig när man klivit ur…även om man kan säga att ”Jag blev påkörd av en gocart”  ….;)

Jag hade lite otur, men det hade kunnat gått så himla mycket värre. Nu är det mest lite praktiska problem, laga mat och göra blött hushållsgöra….men i ärlighetens namn så viftar jag med mitt förband, himlar med ögonen och ber barnen fixa, för jag är ju SKAAAADAD 😉

Hehe.

Det går över. Förhoppningsvis utan kvarstående problem, en led är alltid en led, och jag använder faktiskt lillfingret mycket, inte minst när jag skriver. Det känns väldigt knepigt att inte kunna, även om jag inte direkt slår några hastighetsrekord i maskinskrivning;)

 Tillägg: om nån tycker jag låter överdrivet nonchig, jag känner mig bara till besvär när jag söker vård, speciellt om det inte är riktigt illa. 😉

Jag har alltid tyckt att det är lite pinsamt att ta tid ifrån de som verkligen behöver den. Mycket kan man klara själv hemma och jag åker inte in innan jag avvaktat en förbättring om det inte är akut såklart. Men feber, olika virus, småsår, prickar och öroninflammationer edyl söker jag inte hjälp för utan egenbehandlar. Alltid med gott resultat:)

Så kommer de gånger när jag inser att jag kanske borde… men inte är riktigt säker på att det är nåt. Jag menar, ett blått svullet lillfinger? Kom igen?

Men magkänslan är bra att gå på. I detta fall hade det ju kanske inte spelat nån roll, jag hade mest troligt tejpat handen ändå eftersom det gör ont. Men nu vet jag orsaken, och jag får det checkat så det läker som det ska. Men det känns ändå lite fånigt 😉

Fattar ni känslan så fattar ni. Annars begriper ni inte alls 🙂 Jag säger inte att det är rätt att göra som jag gör men sån är jag helt enkelt. Vill inte vara till besvär 🙂

Nu ska jag se om barnen vill haka på en liten utflykt.

Vad gör ni idag på vår nationaldag??

Hörs snart!

Kommentera

  1. Johanna

    Hej! Vitsen med tvillingförband när man har spricka i skelettet, är att stabilisera för att ta bort smärta men det är viktigt att kunna röra i lederna. Det ser ut som om du har rullat lite för mycket.

    1. familjenannorlunda

      Jag vet 🙂 Jag kan det här, och det går liksom inte att visa på en bild, men det är korrekt 🙂

  2. J

    Ltx heter skumgummi plåstret som e bra o sätta om man har ett sår på ex finger. De fäster i sig själv, suger upp blod o tål vatten.
    Apotek hjärtat har de iallafall hos oss. Kolla ex apotea

  3. Eva

    Hej Carola,
    Jag har köpt mina bandage som är självhäftande men som inte fastnar och som andas på olika djurbutiker och hos Veterinär mottagning. Har även köpt en gång på apotek då på djuravdelningen. Finns för människor men vet inte vad man köper det och då har jag bara haft ett tråkigt naturfärgat ?
    Hoppas du kan hitta det någonstans.
    Krya på dig och ditt finger/fingrar!!
    Kram Eva

  4. Sama

    Vad tycker stackars Lovelia om att ha kört på sin mamma så hon skadade sig? I hennes ålder hade jag skämts ihjäl och inte vågat titta på någon på flera veckor… 😛

    1. familjenannorlunda

      Eftersom hon förstår att det var en olycka så känns det rätt ok. Jag är noga med att olyckor är just det, saker man absolut inte menar eller kan göra så mkt åt. Skillnaden är milsvid mot att göra saker med flit. Jag tycker att man måste våga prata om det. Undviker man det blir det som att man tycker att hon borde känna skuld. Och så är det ju absolut inte.! Hon vet ju att hon orsakade det hela, men om inte Om funnits hade utgången blivit en annan. Om jag inte stannat just där. Om hon kommit före mig. Om jag inte klivit ur bilen. Om jag inte tagit det där lilla steget åt sidan osv. En rad små ögonblick som till sist resulterade i en olycklig grej. Vi har snackat om det, hon vet alla Om och att det liksom inte är nån fara. Det är sånt som händer. Snart övergår vi till att skämta rått om det, det är så vi gör i den här familjen;)

      1. Sama

        Skönt:) För min del hade det nog inte spelat någon roll hur många gånger man talat om för mig att det bara var en olycka, inte spelat någon roll hur mycket jag visste att jag inte hade kunnat rå för det, att det är sånt som händer – jag hade haft så himla dåligt samvete ändå. Skönt att Lovelia är coolare:)

  5. Karin

    Ajaj, hoppas det läker snabbt!
    En liten detalj bara, Närakuten drivs av Aleris och inte landstinget, så att lokalerna ser ut som de gör är faktiskt inte der offentligas fel, utan det är privat vård som är upphandlat. Så just den här gången ska inte landstinget få bära hundhuvudet (det kan de få göra vid andra tillfällen dock när de förtjänar det ?)

    1. familjenannorlunda

      Okey då :)men det gör nästan det hela ÄNNU värre ju…:/
      Ber lite om ursäkt men misstänker att landstinget ändå har ett finger med i det hela 😉 nånstans på nåt vis ?

Allmänt

Fyra saker om mig ni kanske inte visste?

För många år sen var jag i USA:

Vi åkte runt med bil, mamma, pappa, syrran och jag. Året var 1992. Stenåldern alltså:)

Nånstans längs vår roadtrip så kom vi till ett köpcentrum, de hade en djuraffär med små hundvalpar i fönstret…kommer aldrig glömma hur habegäret kickade in. Genialt, men ändå så grymt. Givetvis köpte vi ingen hundvalp;) och jag vet inte ens vart det var mer än mest troligt nånstans i Los Angeles-trakten. Men, vi var hungriga och letade efter ett ställe att käka på. Vi hittade en ”sportspizzeria”

Lite som O´Learys med massa tv-apparater överallt. Ja, apparater inga platta plasmaskärmar inte;)

Dock S T O R A tjock-tv:n. Och det visades NBA basket, Michael Jordan kanske? Minns inte riktigt vilka lag, men det var värsta draget.

Där beställde vi den godaste pizza jag någonsin ätit. Panpizza hade inte hittat till Sverige än så det var första gången vi såg det, annat än på film då. Och det var verkligen som sådär på film, när man lyfter upp en slice pizza och det är smält ost överallt:)

Det är ett matminne i världsklass för mig:) Jag som verkligen inte är nån mat-person utan mer äter för att bli mätt. Jag har ett annat med, även det från USA,´, närmare bestämt Hawaii. En gigantisk foodcourt nånstans, och syrran och jag var inte så hungriga så vi hittade nån miniburgare. De såg lagom ut. Bara det att ,man fick sex stycken av de där pluttisarna, så tillsammans var det massor av mat:) Men de var supersöta, små som en minimuffins ungefär.

En annan gång, även det på Hawaii, syrran var inte sugen på mat alls så hon beställde in Babyribs. I våra tankar var det ju då nån minivariant. Baby liksom…small. petite, liten…

Och de kom in med ett uppläggningsfat med revbensspjäll från typ en elefant! Syrran försvann ur mitt synfält där på andra sidan bordet;)

 

Men åter till pizzan i Los Angeles.

Den var den godaste ever, men varje gång jag går på Pizza Hut får jag nån slags flashback. Det är så nära man kan komma:)
IMG_0037

Jag kan få riktiga cravings på en sån här, så det är tur att Pizza Hut ligger i andra änden av stan från mig:)

 

När jag gör mina fransar hos Dau och kliver in i trapphuset så blir jag alltid lite högtidlig. Det är ett gammal hus, med våningar, inte lägenheter:) och de är fantastiska. På våning ett har min advokat sitt kontor…så det känns alltid lite jobbigt att gå förbi hennes dörr, men eftersom jag vet att det väntas härligt snack med Dau så börjar det avta.

Jag har aldrig åkt hiss upp, trapporna är så vackra, ( och svinjobbiga!!)men hissen går inte av för hackor den heller.


IMG_0012 IMG_0011

Det är högt i tak, ekar sådär som det bara gör i gamla byggnader och jag riktigt känner historiens vingslag. Jag älskar gamla byggnader.! Totalt fascinerad. Samma sak med portar. Riktigt rejäla ytterdörrar alltså En del är ju helt underbara. Jag parkerar ofta nere vid ån när jag ska på stan, och går längs med en gata med gamla hus. Hotell Hörnan tex, ett anrikt hotell. Varje gång så fascineras jag av arkitekturen och det vackra. Inte direkt så man bygger hus idag….

 

Min absoluta favorit.

Jag älskar kvarg. Jag kan äta den som den är, men föredrar att ha färska eller frysta bär i, en blandning av solrosfrön, linfrön, chiafrön, pumpafrön och kanske valnötter. För ett tag sen upptäckte jag en för mig ny mûsli från Risenta. Den låg i nån goodiebag:) Och den toppar jag lite med ibland. Eller mycket;)
IMG_6103

Ibland har jag bara kanel i. Eller ingefära, kardemumma, eller allihopa:)

Jag testar alla nya sorters kvarg. Vissa smaker låter ju mer än lovligt märkliga, som cocacola…eller lemoncurd…men de flesta är riktigt goda. Fullproppade med aspartam och annat sötningsmedel förvisso, men utan socker;)

Jag köper helst min kvarg på hink, och då ska de vara Arlas. Finns inte den så föredrar jag Lindahls. Även Lidl har goda. De måste vara krämiga, det är det allra viktigaste, förutom smaka bra då. Om jag kunde skulle jag äta kvarg morgon middag och kväll, inga problem alls:)

 

Jag bränner mig inte i solen, Det är för amatörer:)

Jag blir snabbt brun, utan att passera ”röd” först. Mamma och pappa är likadana så det beror väl på våra medelhavsgener, eller varifrån vi nu härstammar. Mamma snackar om vallonsläkt, ingen aning om vad det är, men gissar på typ holländare? Inte så medelhav förvisso;)

Men vi blir kvickt bruna.

Jag är kass på att smörja med solkräm även om jag blivit bättre. Fokuserar då på nyllet, och kan möjligen smeta in solskydd några gånger på en sommar. Mest i början. Helst precis innan jag hoppar i plurret;)

Men eftersom jag liksom inte bränner mig så glömmer jag bort det.

Alltså, att bränna sig i solen är för amatörer. Det vidhåller jag,

 

carola wetterholm

Och ibland får jag sälla mig till amatörernas sällskap;)

Jag har inte ens suttit speciellt länge i solen. Ni ska se ena, ( ja ENA?) låret….fast nä förresten. Jag har gänser;)

Det här är så PINSAMT. Men även solen har väl fläckar antar jag;)

Å andra sidan är det väl ozonlagret som är extra tunt nu för tiden? Jag vill minnas att jag fick några mindre charmiga blåsor för nåt år sen, nåt soleksem,

Men jag bränner mig inte, okey;)

(Och ja, jag ska bättra mig med solskydd, men  det var inte ens meningen att jag skulle sitta i solen)

 

Så där ja, fyra fakta ni säkert inte kunde leva utan:)

Kram på er ♥

 

Kommentera

Allmänt

P P P … Pistvakt :)

Idag rymde jag igen:)

Syrran ville till Kungsberget en sista sväng innan säsongen är slut, och jag ställde beredvilligt upp. Vi hade högtflygande planer på att åka en kortvecka till Idre eller Sälen eller så, men det funkade inte tidsmässigt. Massa olika grejor som inte gick att flytta på. Mamma var nog lite sugen på att vara barnvakt tror jag:) men nu får hon vänta lite.

Med gårdagens skit så kändes det som lite plåster på såren att bara dra iväg. Jag ringde bilverkstaden innan vi for och fick prata med nån gubbe efter att ha väntat i telefonkö i 20 minuter. De ringde upp, och jag fick höra att bilen inte var inregistrerad än… gahh, med tanke på att jag inte skrev på ett enda papper igår om att jag lät bilen åka med, så blev jag lite orolig en sekund…. Meeen, den stod där såklart:)

Jag förklarade för killen vad som hänt, och sen skulle han återberätta vad jag sagt… öhhhh, men okey? Lät jag sådär korkad? Antagligen:)

Han gav mig numret till nästa kille, och kopplade mig även dit, men han svarade inte.

Jag tänkte att jag ringer från backen och så drog vi.

Corrinda var ledig idag, de har två dagars utvecklingssamtal i skolan, när lärarna betar av alla elever. Man har sin tid, men är ledig resterande. Eller eget pluggande då. Hon lovade att ta hand om Jamie, och de hade haft så mysigt.♥ Det är ju det när de stora hänger med nån av de mindre, bara de två. Jag försöker uppmuntra det lite i vardagen men det faller inte så ofta i god jord;) Men ibland tar en stor med en liten till affären eller så, och båda är så nöjda efteråt. Den stora känner sig ansvarsfull och vuxen, och den lilla utvald.

Och det är sällan eller aldrig något gnäll eller tjat emellan de två som är iväg, bara härlig syskonkärlek.

Nu var Corrinda lite orolig över om lärarna och övriga elever i skolan trodde att Jamie var hennes son:) (De var till skolan för att lämna ett papper som skulle in.) Men vad gör det då:)

Hon messade en bild:)

Jamie

Som alltid så stannar vi och köper kaffe på vägen upp, och så susade vi vidare. Hemma lovades det regn regn och rusk, men vi körde mot klarblå himmel. Blåkupa:)

Framme i Kungsberget såg vi tomma backar och inga bilar, det var liksom vi och backarna idag:)

kungsberget

Jag började med att ringa verkstaden och fick höra att de påbörjat felsökning av min bil, men att de fått avbryta för något annat kom i mellan. VAD kan vara VIKTIGARE ÄN MIN BIL undrar jag då;)? Det är ju MIN bil, hallå 😉

Men jag fick förklara igen vad som hänt och så får de förhoppningvis ordning på det. Ta i trä.

Helt otroligt så var det bra underlag, det var nypistat och stenhårt i början men sen värmde solen upp det hela och det blev mjukare. Backarna höll fint hela dagen och det var så jäkla härligt väder!

Syrran…jamen hon stod bara och instagrammade hela tiden;)

sms

Vi började med de lite mesiga backarna som vanligt, för att värma upp:) och sen körde vi svarta och röda.

Och så tog vi en lunchpaus i solen.

fjällen

Det mulnade på en stund mitt på dagen, men var fortfarande fint och solen kom och gick. Galet skönt att ligga här och jäsa en liten stund. Sen åkte vi och åkte och åkte. Nästan helt ensamma i backarna var det bara att glida. Det var nog fler personal än åkare idag.

Vi kände att det var ypperligt att testa på att åka i de här snowparkerna, med hopp och grejor. Det vågar vi inte direkt när det är fullt av asballa kids som gör värsta 360snurrarna och volter och skit;) Mina hopp är väl en sisådär max två decimeter över marken, men det känns som två meter.

Det var en superhärlig dag, och känns som en fin avslutning på årets säsong.

 

Vi var som vanligt sist därifrån, och packade in våra skidor och pjäxor i bilen och åkte till Sandviken. Idag var ju Dollar Store öppet när vi åkte förbi, på söndagar är det stängt. Jag älskar den butiken! Det finns så himla mycket både kul och fint där, och till priser som jag gillar. Vi har ingen nära oss, typiskt nog. Jag har köpt merparten av vårt husgeråd som vi har i husvagnen där, och idag kompletterade jag med lite burkar och fat i plast. Normalt försöker jag undvika plast, som alla vet är det inte så bra vare sig för oss eller miljön, men i husvagnen å andra sidan är det extremt skönt att det är lätt. Vi bär ju all disk fram och tillbaka till diskrummet och glas är tungt och går sönder.

Sen McD och så hem via affären för att komplettera med det som ungarna messat att de noterat fattades.

Känner ni igen detta?

dragons gate

Dragon Gate, värsta märkliga bygget ever. De har hållit på i evigheter, och det är massa tjafs med tillstånd och besiktningar. Vad det är vet jag inte, men nån form av hotell? Och mathak. Jag har aldrig stannat här för det ser så jäkla läskigt ut;) Jag är helt övertygad om att jag blir shanghajad och såld till nån ninja eller så;)

Det ligger dessutom mitt i …..ingenting? Vad ska locka gäster hit?  Märkligt var ordet.

 

På vägen till och från backen körde vi förbi ett gärde med en flock tranor och svanar. Så tjusiga:) En av säkert hundra hamnade på bild, för jag hann inte få upp mobilen i tid:)

trana

 

Hemma var det lugna gatan.

Novalie förhörde Lovelia på multiplikationstabellerna.

lovelia novalieLovelia var ledsen för hon tyckte inte hon kunde, och det slutade med att de skrev upp alla talen och sen satte upp dem på toa:) Hon är duktig, Loppan, men det sitter inte helt. Och jag kan de inte heller utan att tänka efter. Pinsamt men sant.

 

Jag var så trött när vi kom hem, men har suttit och snackat med de stora tjejerna, men nu börjar det svida lite i ögonen:;)

I morgon måste vi upp för det är kyrkis, och vi ska GÅ. Bah.

Det tar nog exakt en kvart så det är inte speciellt synd om oss, men jag vill ha min bil.

 

Nu ska jag hoppa i säng, detta var nog det sista inlägget om slalom i år:) hoppas ni har överseende ♥

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. ★ Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare & doula ★

    Ett tips från läraren gällande multiplikationstabellerna skaffa dem som sånger :D. Det är betydligt lättare och roligare att lära sig sjunga fram tabellerna och de sätter sig dessutom :). Finns en uppsjö olika sånger, sonen hade först på sin skola så han lärde sig den, klockan och tiokamraterna/tiokompisarna genom sånger. Lika har vi jobbat där jag arbetar. Verkligen väl värt och barnens självförtroende växer! Skitbra för de elever som har svårt också, sång och musik brukar vara lättare att lära sig. Har för mig att SVT eller UR har en variant med sånger :). Annars vet jag att biblioteket lånar ut en CD och bok man kan lyssna på :).

  2. Neta

    Om du gillar Dollarstore ska du åka till Sala ( och så klart stanna på Karlssons i Morgongåva på vägen dit) det är gigantiskt. Ligger i ett område på hö sida precis innan du kommer in i stan, mitt emot en kyrka.

    Men hallå hur är det med den Uppländska geografin? Dragon Gate ligger ju vid Älvkarleby, och kallar man det för ” ute i ingenstans” har man inte varit där. ?

    1. familjenannorlunda

      Älvkarleby i all ära, men Dragons gate ligger ju inte i samhället uran helt utkastat. Och vad lockar man med i älvkarleby mer än typ Fallens dag ? ?

      1. Neta

        Bara miljön på Laxön är ju fantastisk med sitt gulliga fik, hantverk och restaurang. De gamla militärförläggningen med tält och en stor lekpark. Sen bara miljön vid vattnet och stenarna i fallet, så fint. På Fallens dag är det ju så tjockt m folk att man inte ser det fina.

        1. familjenannorlunda

          Ja. Men inte så att man åker dit och bor på hotell. Känns svårt att få det stora att gå med vinst när det inte finns mer än dagsutflyktsmål liksom

  3. Nina

    Dragongate i all ära, här i Skåne har vi nåt lika knasigt fast nu är det visst färdigbyggt.:)
    www,Yangtorp.com

  4. Rille

    Men seriöst: vad är grejen med att kunna multiplikationstabellerna ”som ett rinnande vatten”? Nu håller mina (och dina) barn på med samma sak som jag gjorde och mina föräldrar och far/morföräldrar före mig. Och till vilken nytta? Jag är 50 plus och har aldrig känt att jag behövt veta vad 4 x 8 är utan att tänka efter. Känns som det borde finnas viktigare saker för ungarna att kämpa med i skolan.

    1. familjenannorlunda

      Tror det handlar om att när man automatiserar det så blir det lättare i fortsättningen att räkna. Att grunderna sitter så man kan lägga fokus på svårare saker.:)

  5. Hedda Söderberg

    Det vore en dröm för mig och du ville kolla på min blogg, den handlar dels om min resa bort från den hemska sjukdomen anorexia, men också om livet efter sjukdomen. För tro det eller ej, men jag är nästan helt frisk! 😀 <3
    http://nouw.com/heddasöderberg

  6. Ekot

    Låter som en toppendag i backen! Förstår att bilen är viktig till mycket, men att gå en kvart till kyrkis blir väl toppen, eller cykel/sparkcykel? Kan Doris gå med?

    1. familjenannorlunda

      Det är mer lathet just med kyrkis:)
      Och logistik, jag åker ofta och handlar/ gör ärenden i samband med det. Doris kan inte följa med, hon får spunk om jag skulle binda henne utanför, och in funkar ju inte.
      Kyrkis löser sig utan bil, det är allt annat som är jobbigt 🙁

  7. Birgitta

    Ge Lovelia detta, Klart som kaka å kex att 7×8 är 56. Just det talet räknas som ett av det svårare, varför vet jag inte!
    Ha en underbar torsdag!

Allmänt

När syrran kör med dominoeffekten;)

I går var vi då i Kungsberget för säsongens första slalomdag:)

Ihhhhhhh!

Det är så många år som jag inte åkt slalom, utan att sakna det speciellt mycket. Ni vet hur det är, man tappar mer och mer av känslan för saker som man inte gör. Men nu kan jag omöjligen begripa hur jag har kunnat låta bli att åka:)

Jag vet ju svaret och det är inte ett dugg märkligare än att jag varit gravid, ammat och haft småbarn. Och att vi inte direkt bor i en vinterstad. Uppsala är min favvostad i hela världen det vet alla. Jag är född här, jag är uppvuxen här och jag har levt hela mitt liv här. Dör jag inte på Hawaii så dör jag här:) Tråkigt tycker vissa, men jag älskar det. Uppsala ligger, i mina ögon då;) mitt i Sverige;) Jag vet att det inte riktigt är så, men det känns så:) Vi har tjugo minuter till Arlanda och resten av världen. Fyrtio minuter till Stockholm. Vi har nära till allt.

Uppsala är en lagom stad.  Vi har haft det otroligt lugnt och varit förskonade från massa skit. Nu har det ändrats rätt drastiskt och det ska jag nog skriva om en annan dag. OM jag vågar för det är kontroversiellt att säga det högt 😉

Nåväl. Tillbaka till slalomen.

Jag har INTE försakat det och varit ledsen över det, utan det har bara inte lockat tillräckligt mycket för att det ska vara värt det besvär som det ändå är att packa ihop en hel familj för en dag i backen. Köra tio mil fram och tillbaka. Och att sen behöva ta hänsyn till massa kiddos, som tappar vantar och blir kissnödiga, så man inte hinner åka själv;)

Ego javisst, men det är för dyrt för att inte utnyttja tiden till max. Bodde vi i en vinterstad skulle vi med all säkerhet tänkt helt annorlunda.

Janelle och Patricia kan åka, de har gått i slalomskola en gång i tiden men ingen av dem är förtjusta i det och har vägrat att åka sen dess. Corrinda var med en gång förra året men blev inte direkt biten. Övriga tittar bara konstigt på mig när jag frågar om de vill följa med:)

 

Eftersom vi åker de dagar det är umgänge så blir det bara jag och syrran.

Vi åkte strax efter åtta, syrran hämtade upp mig och så drog vi. Trötta, men glada. Äntligen! Sol var det åxå!!

kungsberget

Man måste ha flätor under hjälmen, det är det enda som funkar:)

Vi babblade så mycket att vi nästan höll på att glömma att boka utrustning:) Vi har egna skidor, pjäxor och stavar, MEN  de är antika. Det vi har är SLALOM skidor, inte carving eller twintip eller så. De är sen slutet av 80-talet eller nåt.. De funkar, det är inte så att de är helt värdelösa, men de är inte alls lika roliga att åka på som moderna. Det är stor skillnad. Mina heter dessutom CP Racer… men tack för det då;) fatta exakt hur kul det var att ha dem som trettonåring;)

Alltså hyr vi. Ett paket är pjäxor, skidor och stavar och kostar några hundra. Då får vi kanongrejor jämfört med våra. Tanken är att köpa nya, men det är ju så svinigt dyrt…. Kanske Blocket till våren:)

kungsberget

KLockan 09.12 bokade jag i bilen via hemsidan och kl 09.26 kom nästa sms att det var klart:) Svårt att få det smidigare än så.

Vi stannar alltid på en mack och köper kaffe, och i går hade de semlor. Årets första:) och borde vara den sista;) Men så kommer det inte bli..

semlor

Solen strålade när vi kom fram, och vi bytte om i bilen, det var slabbigt och geggigt på parkeringen så det var inte så enkelt men gick bra. Sen in i uthyrningen, köpa liftkort och gå på toa innan vi hämtade och tog på utrustningen. Denna gång var det ett par pjäxor som var skitsnygga, limegröna detaljer, men de var inte alls sköna insåg vi efter ett tag. Första gången det händer, men man kan byta, vilket vi inte gjorde för så illa var det inte, Men kommer lugnt göra det om jag få lika nästa gång. Jag fick riktigt ont i hälen. Syrrans var lite felinställda, så i sittliften upp, nästan framme när hon skulle flytta ner skidorna från de stöd man har de på när man åker upp så löste båda ut och hon tappade dem….! Gahhh folk hade kunnat få dem i huvudet.

Det har aldrig hänt nån av de gånger att det varit knas så här, men med tanke på att de hyr ut hundratals skidor och pjäxor så är det väl inte konstigt om det blir nån miss nån gång.

Jag fick hämta dem åt henne och så trasslade hon med dem en lång stund innan de satt fast hyfsat på pjäxorna och så åkte vi ner sakta och försiktigt för att fixa det. Killen i uthyrningen bad tusen gånger om ursäkt och ställde om dem.

Men efter det så var det bara åka av:)

kungsberget

Jag fick skäll av er förra året för att jag inte hade hjälm, och se här:)

Vet inte riktigt vad jag gjort med den just här dock, för den satt längre ner i pannan normalt:)

Det var toppenhärligt väder, nån minusgrad på förmiddagen men sen blev det nog plusgrader. Solen värmer ju, och efter första åket, dvs när syrran fixade skidorna så var vi båda tvungna att ta av en tröja. Toksvettigt.

Mitt skidställ från Cellbes funkade utmärkt. ( Tips! De har ta tre betala för två nu såg jag när jag skulle länka)

IMG_4823

Jacka här Byxor här

IMG_4824

Queen of the mountain. Queen of fucking everything;)

Syrran är queen hon med:)

IMG_4826

Kanske mest på att knuffas;) Queen of puffs;)

I en sittlift, med tre platser så skulle vi åka ihop med en liten tonårstjej. Hennes och min grind åkte upp men inte syrrans så hon fastnade, men så öppnades grinden och hon åkte framåt. Tyvärr så är det på den här liften nån form av gummimatta som man åker ner på och den rör sig som ett långsamt rullband framåt. Skidorna fastnar och man kan inte justera dem. Eftersom syrran kom fel så fick hon sittkorgen hårt på ena benet, liftkillen stannade liften men en sekund för sent eftersom hon då knuffat till mig.

Jag kunde inte röra skidorna och parera eftersom där stod den här tjejens skidor, och hon i sin tur stod med sina skidor emot en kant så hon kunde inte heller parera. Resultatet blev att i nån osnygg dominoeffekt så knuffade jag på henne, hon försökte hålla balansen, jag försökte hålla balansen och ingen av oss lyckades utan dråsade i marken som jäkla träd som faller;) Handlöst.

Och bakom oss hela liftkön. Kul. Not,

Stackars tjej! Syrran gjorde illa sig på benet, jag ramlade hårt på ena höften och armbågen och tjejen sa att hon inte gjorde illa sig men det gjorde hon säkert. Inte så illa att vi inte kunde åka vidare, men så pass att det är blåmärken nu.

Jaja, det var bara att försöka pallra sig upp. Har ni nån gång försökt ta er upp från liggande, med fötterna fast i ett par orörliga pjäxor med ett par tunga skidor på, när ni halvligger under en stolslift? Kan meddela att det inte är jätteenkelt. Pinsamt är det åxå 😉 Syrran stod ju där, helt lugnt men ändå den vållande 😉

” Kan vi int åka här nåt mer då” konstaterade hon.

Det var ju ingen som var klantig utan det var den är grinden som inte var helt med på noterna. Hoppas att tjejen inte fick ont!

Vi undvek den liften ett tag, men framåt stängning var den backen bäst så då fick vi bita i det sura pinsamhetsäpplet 😉

 

Vi var inte sugna på att gå in och äta lunch, det tar tid och man blir mosig av att komma in i värmen. De hade en liten ”restaurang” öppen på toppen, där vi käkade en korv med bröd.

kungsberget

Vet inte om jag tycker att Jäegermeister och öl hör ihop med skidåkning förvisso,..?

Men mysigt med disk i snö och de hade en stor tipi där man kunde värma sig om vädret var sämre, men eftersom solen strålade så satt vi gärna ute. Helmajsigt. Jag har aldrig varit i alperna, men det måste kännas ungefär som i går. Om man låtsas att snön är riktig och inte fejkad.

För det var inte mycket äkta vara direkt. I princip all snö var konstgjord, det funkar alldeles utmärkt att åka på när det är kallt, men när det blir varmt så är det som att försöka glida runt i blött strösocker;)

Det blir tungt att trycka undan i svängarna och det gör det svåråkt. Den liksom glider ner från backens brantare partier och lägger sig i sjok. Men hellre sånt än inte åka alls:)

Man lär sig, men i mitt huvud ekade en kompis ord om hur han åkt på riktigt fint puder, och jag funderade på när jag gjorde det sist? Kom fram till att det nog var i Idre på 80-talet;)

Nån gång måste jag testa att åka offpist sådär som de gör i reklamfilmerna. Nån gång:)

 

Vi åkte och åkte. Upp och ner. Den nya sittliften med åtta platser var grym, gick snabbt och tog oss upp på tre minuter. Det var inte så mycket folk så det var korta köer, och det blev oerhört mycket tid på skidorna. Något som började kännas framåt kvällen, främst ovanför knäna. Herrejösses det måste finnas massa småmuskler där som fick jobba ordentligt. När det känns riktigt i benen att man börjar bli trött så blir man lite försiktigare. Det är ju allmänt känt att ”det sista åket” är det då man gör illa sig, och det ville vi inte riskera.

i kombo med att backarna blir sämre ju fler som åker, och ju mer solen värmen så var väl de sista åken inte dagens roligaste eller fräckaste;)

Dagens första åk undrade jag om jag tappat allt. Jag åkte inte dålig kanske men med noll feeling. Fick tänka till hur jag gjorde i svängarna och det var knepigt att få ihop det. Efter att ha kört några superhärliga vändor i en av de nya gröna (easypeasy) nedfarterna på baksidan där snön var kanon på morgonen, så kändes det bättre. Några åk där allt funkade och jag kände hur extremt skitsnyggt jag åkte;)

 

Så stängde de, och vi lämnade tillbaka utrustningen. Där och då känns det hur skönt som helst att bara dumpa det på nån annan att ta reda på blöta pjäxor och isiga bindningar. Tillbaka till bilen och så for vi hemåt.

Ett obligatorisk stopp på Donken i Sandviken för att dels äta burgare, dels andas lite av Årsundastämningen. Älskar det där hörnet av världen.♥

Sen fick vi stanna en sväng till för syrrans lyktor på bilen var helt igenmurade och hon såg inget.

Hemma i stan igen och kastade mig på soffan där jag sen låg resten av kvällen:)

Man blir så galet härligt trött av att vara ute hela dagen, och på det massa fysisk aktivitet.

Underbart.

 

Kidsen hade varit och klättrat och badat, och ätit på Donken vad det såg ut;) så de var rätt trötta de med.

De gick och lade sig en efter en, och Jordan somnade i soffan med mig när vi kollade på en film. Jamie ville ligga inne hos mig, som vanligt, och han är så go att det inte gör nåt. Han ville ligga på min arm ♥ och då somnar man extra gott.

Nu är det sportlov och vi har absolut inget planerat, mer än roliga saker:)

Novalie vill fixa i ordning sitt rum, och då måste vi skaffa en ny byrå för hennes har gått sönder. De däringa lådbottnarna är ju värdelösa,. Jag tror vi ska luncha på Ikea och shoppa lite där i veckan, ungarna älskar ju det stället.

Först måste de städa, och det har alla små tjejer gjort idag, de rensar friskt och det kommer medföra massa extrajobb för mig sen men det gör inget.

Jag har städat och grejat jag med, och det är inte kul, men skönt när det är klart.

Jag har nog inte visat er mina pinvinleggings från Primark:) ?

underkläder

Köpte sådana här till alla tjejer i familjen, och även småkillarna. Den enda som inte fick några var Robban och det är han innerligt glad öve;). Olika mönster, olika färger. De är galet sköna, och perfekta att ha under skidbyxorna. Dock kunde jag inte riktigt förmå mig till att ta av ytterbyxorna  och gå in på McD;) för jag har gränser. En av dem går vid att visa sig offentligt i foppatofflor, och i pingvinleggings:;)INte nödvändigtvis samtidigt.

I London hade dock var och varannan sådana på sig.

 

Nu ska jag dricka te tillsammans med mina tedrickande kids och titta på tv.

Vi hörs i morgon:)

Natti natti ♥

Kommentera

  1. Piglett Ek

    Jag skrattar gott åt tanken på OM det skulle bli poppis att vuxna människor traskade omkring med pingvinleggings och foppatofflor…. I kombo . 😀 Vi verkar ju kunna vänja oss vid det mesta, det som var omöjligt att tänka sig för tio år sedan är fullt möjligt idag och tvärtom. Du kanske är en trendsättare utan att veta om det. Folk kommer på att med DET var ju en bra ide´, men då otack är världens lön så kanske ingen kommer på att det var du som uttalade det först. Om du får vara med på tv igen så borde du testa klädseln ”bara för att”….

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing