Vardag

Oj! :)

Innehåller reklam i form av annonslänkar för Cellbes och Glossybox

.

Igår bloggade jag inte!?

Jag är fortfarande i chock;) Haha. Nädå. Jag träffar ju andra bloggare regelbundet. Eller förlåt – vi heter numera Influencers. För att vi influerar:)

Men väldigt många av dem känner sig tvungna att skriva X antal inlägg per dag eller vecka, och känner en oerhört stress och press och att de inte har lust. Jag ser nästan alltid fram emot att få dela min dag/upplevelser med ER:) Alltså jag HAR vänner IRL också, jag lovar;)

I alla fall, jag känner otroligt sällan att jag inte vill eller orkar skriva. Men igår hann jag liksom inte, dagen bara rann iväg mellan fingrarna. Säg att ni saknade mig lite? 😀

 

Först sov vi såklart länge, det gillar vi ju och sen kom kidsen inhoppande och ville åka pulka. Jag kände spontant att NÄÄÄÄÄÄJ! 🙂 Missförstå mig rätt nu, jag tycker det är vansinnigt kul att åka pulka och vädret var toppen, men det är sjukt jobbigt också. Man har alltid för mycket kläder så man svettas floder, för det är så tufft att springa upp för backarna, och så blir man otymplig med de tjocka kläderna så man kan knappt sätta sig ner, och när man väl kommer ner i markhöjd så ska man knö ihop sig på en hal liten grej som gärna åker iväg innan man sitter säkert:) Kul, men jobbigt som sagt.

Men i går hade jag verkligen ingen lust, jag ville vara hemma och läsa. Så jag skjutsade dit dem så fick de åka och jag läsa. Winwin. Men sen ville de hem efter en knapp timme:/ Inte så mkt winwin längre;)

De var som snöiga små monster så det var bara till att ta fram borsten och sopa av dem det värsta innan de kom in i bilen. Men sen var de lite trötta och goa i alla fall. Jag skulle till Stockholm på en middag för Influencers så jag började fixa i ordning mig.

Kommer ni ihåg ögonskuggspaletten från Glossybox? Jag är KÄR:). Jag brukar låna Patricias rum även för sminkning:)

Ja den såg ut såhär. Så fina färger! Jag funderade på vilken jag skulle testa. Det blev grönt.

Jag gillar grönt. Jag tycker att gröna ögon är det vackraste som finns. Det är ju såklart för att jag själv är blåögd;) men mina ögon har ändå den roliga egenheten att de skiftar i färg beroende på vad jag har på mig. Ibland får jag en grön färg och då är jag supernöjd. Ofta när jag har svart på mig, men inte alltid. När jag var ung så sa folk att var man blåögd skulle man ha blå ögonskugga och var man brunögd då fick man ha grön. Min mamma och syrra är brunögda, jag och pappa blåa. Nu blev jag inte speciellt grönögd, mer grå, men det är fint det med:) Och jag har skrivit grön och blå hur många gånger som helst nu:)

Det jag har i handen är min absoluta must-have och något jag inte ens vetat att det funnits förrän de sista åren, en settingspray. Jag har önskat att det fanns länge, men sen var det Patricia som berättade det. Det är en fixeringsspray man sprayar på sist av allt, när man är klar med sin make-up. Det gör så att allt sitter på plats tills man tar bort det. Innan den här så flöt alltid min ögonskugga ut, och låg som ett streck mitt på ögonlocket, skitfult. Nu ser det fint ut hela kvällen:) Jag har även nån slags primer underst på locket, men enbart den funkar inte alls lika bra.

 

Jag letade reda på en top, och den här gillar jag, och har en likadan med lång ärm. Man kan dra blixtlåset upp eller ner så får man urringningen som man vill ha den. Den finns HÄR

Janelle fick en klänning i julklapp med samma blixtlås, och den satt superfint på henne.

De är från Cellbes som fortfarande har finfina erbjudanden där man får mer rabatt ju mer man handlar för:) Man kan tex köpa fler av min favorit, den blommiga jackan:)

Som jag för övrigt hade över toppen.. Ja igen. Patricia tjoade högt när hon såg det.

”Mammaaaa! Du kan väl inte ha den IGEN??”

”Vaddårååå?”

”Den luktar säkert svett?” Jag snosade på den, och gav dem till henne som snosade på den. Nej, den luktar inte svett. ”Okey ha den då, den är snygg. Men mamma?? Beställ en till:)”

Haha, jag hade den ju i lördags med, på eventet jag inte hunnit berätta om. Älskar den!

Sen var jag klar, och tog buss ner till stan. Och sen tåg till Stockholm

Det var kallt igår, eller ja med våra mått mätt, runt 5-6 minus. Jag snodde tillbaka min långa stora stickade halsduk som nån unge lagt rabarber på. Det är konstigt hur mycket en halsduk gör. I många år vägrade jag ha en för jag tycker inte om saker som sitter åt runt halsen. Nej man måste inte dra åt dem;)

Framme i Stockholm så promenerade jag. Jag föredrar det framför att försöka klura ut vilken tunnelbana jag ska ta, och ofta tycker jag det tar ungefär lika lång tid till sist ändå. Vi skulle träffas på en restaurang som heter TAKO. Jag går alltid med gps:) och när den sa att det var 25 meter kvar, målet på vänster sida, så stängde jag av. Och efter kanske 400 meter så tänkte jag att det var rackarns långa 25 meter:) och började leta efter husnummer. Restaurangen ligger på nr 29 och jag var på 41. Tjena. Bara vända och gå tillbaka. Och sen vända igen när jag var på 25… och återigen när jag var på 31…men vafan? Rimligtvis borde nummer 29 ligga mellan 27 och 31. Men icke. Där var bara en stor trädörr, såg ut som ingången till ett garage ungefär. Inte förrän jag gått förbi den fyra gånger och det stod en kille utanför med mobilen i handen så såg jag den lilla skylten. Som jag inte fick fokus på…men det står TAKO.

Jaha? Vaddå? Här? Han gick in och jag försökte se ut som att jag visste vad jag gjorde och gled in efter honom. På insidan såg det ut som bakingången på valfritt lager, en varuhiss och en trappa ner. Killen stannade precis innanför dörren och grejade med sin mobil, så jag fick vackert fortsätta se cool ut och rassla ner för trappan som var där. Några steg till och så såg jag äntligen en disk:)

Ahhhh! Jag babblade genast om att jag minsann inte hittat och vad skönt att det var rätt och hade de möjligen ett sällskap här som jag skulle tillhöra?

Japp det hade de:)

Och vilken fantastisk restaurang! Nån asian fusion. Supergod mat, och cool miljö med vattenfall och dämpade belysning. Det började med presentation och fördrink.

Jag var först, men sen kom övriga tjejer. Jag har varit på middag med fler av dem förut, men några var nya. Alla trevliga såklart:)

Att beställa mat på en helt okänd restaurang är alltid spännande, och vi hade långa diskussioner. Tanken var att man skulle beställa flera olika rätter, och till sist valde jag en vaktel och sushi på jag TROR det var röding.

Alltså det var så gott! Jag har aldrig ätit vaktel, eller äggen. Det var en spännande smak och konsistens. Jag antar att det är svårt att hitta i vanliga butiker?

Nån slaw på nåt jag inte minns. Jag som aldrig äter coleslaw var svårt misstänksam länge, men så smakade jag…och vips hade jag ätit upp allt. Anledningen att jag inte äter det är dels att jag inte gillar någon av ingredienserna, men kanske mest för att syrran blev matförgiftad så illa i Thailand av en sån att hon hamnade på sjukhus. Ett inhemskt, där ingen pratade engelska 🙂 Men hon reder sig alltid, och det var krut i det droppet hon fick;) Givetvis tror jag att det gäller all coleslaw:)

Sushin då ♥

Jag älskar ju sushi, men det är sällan man äter annat än det vanliga man får i Dagens Sushi liksom. Mums!

Vi åt och snackade och hade hur trevligt som helst. Till sist var det kaffe

och nån peanutbutter banana nånting

Jag orkar liksom inte! Så jäkla gott:)

Vi satt här i över tre timmar, och åt och drack och hade det allmänt kanonmysigt. Till sist var det dags att dra sig hemåt.

Jag kom som vanligt, eftersom jag aldrig kollar, precis när mitt tåg gått, och fick roa mig en 45 minuter på en stängd station. Bara Pressbyrån öppet.

Så det blev en kaffe till för att … tja, för att det är lite mindre trist om man kan dricka kaffe:)

Sen kom äntligen tåget.

Kan vi prata lite om det?

Två personer ombord hade inte löst biljett. De spelade såklart korkade och försökte köpa ombord, fast det står med SÅHÄR stora bokstäver överallt att det inte går. Varför gör man så? Jag fattar ju, man vill åka gratis, men det är så jäkla pinsamt ju! Låtsas att man är korkad. Jojo.

Nu ska jag ge SJ ett finfint tips. How about att man liksom får scanna sin biljett INNAN man går ombord? Som på T-banan. Problem solved. Varsågod:)

Sen som vanligt så missar jag min buss från stan. Tåget kommer in tre minuter innan bussen går, i bästa fall och även om jag skulle springa superfort så hinner man inte. Då får man välja på att ta en annan buss och gå en kvart eller vänta tjugo minuter. Jag valde det första:)

Kallt men ganska mysigt. Klockan var strax efter midnatt och snön gnistrade så vackert i gatlyktornas sken. Lurar med Guns n´roses i öronen fyllde dubbel funktion, både underhållning och så slapp jag bli kall i öronen, för nån mössa har jag såklart inte. Har supersvårt för det. Ja, jag är konstig, jag vet:)

 

Jag hade längtat hem för att få läsa klart de sista kapitlen i Divergent serien. Men fy fan vad besviken jag blev. Den slutade inte som jag ville. Alls. Jag kan ju inte spoila om nån av er vill läsa, men jag tror att jag kan lova att jag aldrig kommer välja de vägarna när jag skriver. Usch, jag blev alldeles deppig.

Men, sen kröp jag ner och somnade som en stock. Bara för att vakna och sen inte kunna sova.

Bah. Jag har sovit uruselt.

Bara för det så segade jag på idag. Mirka är fortfarande risig så jag ville inte träffas för att köra live på instagram, känns bäst att försöka hålla sig ifrån de baciller som härjar där. Så vi valde att köra från varsitt håll. Det funkar, bättre denna gång än förra, men det är ju mycket roligare att vara på samma ställe:) Men, i krig och sjukdom får man ta till nödlösningar 🙂

Barnen tog skridskor och gick till skolans isplan. Bara för att komma hem igen då det inte var plogat utan några decimeter snö på planen och helt o-åkbart. På sportlovet?? Uselt.

De var ute och lekte i snön i alla fall, även idag var det en fin dag, med lite sol då och då. Jag slumrade på soffan mest hela tiden. Inte alls i form. Men sen kammade jag till mig och åkte för att träna. Det är ju ändå David:) Och Cirkelfys. Det gick utmärkt, och kändes mycket bättre efter att ha fått röra på sig ordentligt. Kanske var lite latmask;)

Vi hade planerat att se Mazerunner, men struntade i det till sist, Novalie ville färga håret och jag behöver skriva till skolan. Deadline på fredag och då är jag ju på resande fot eller i skolan hela dagen.

Det ska jag fortsätta med NU.

Vi hörs alldeles snart igen 🙂

Natti natti

Kommentarer

  1. Birgitta S

    Hej bra ide att biljetten skall blippas som på t banan trött på alla som skall gratisåka på andra resenärers bekostnad såklart i slutänden du är härlig o skriver bra läser varje dag
    Hälsningar Birgitta S

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting