Okategoriserade

Det straffar sig:)

I min familj så är alla ganska mycket för att säga: Det var inte jag/Det är inte min/Det får nån annan göra/Jag ska/Vänta, och liknande. Den som tror att det är enkelt att få hjälp att göra saker i min familj har fått saken totalt om bakfoten;)

Givetvis har jag själv del i det, för jag blir sur och gör det själv, eller skiter i det, om jag ber om hjälp och inte får det. Jag kan också, vilket jag vet att jag inte är ensam om, bli irriterad när saker inte görs på MITT sätt;) Men seriöst, så blir jag mer och mer trött och besviken på att inte hushållet sköts lite mer gemensamt, ju äldre kidsen blir. Jamie är yngst med sina tio år, och en tioåring ska kunna hålla lite mer ordning, och sen är övriga äldre.

Det är inte så att att alla barnen alltid är aviga, men det är alltid någon som är det, och då sabbas liksom motivationen för övriga. ”Varför ska jag när inte den??” Jojo.

Vi står inför en omflyttning, Patricia flyttade ut, och då ska Lovelia ta hennes rum, Jordan&Jamie ska dela gillestugan, där Lovelia och Trixie bor idag. Robban ska in i småkillarna rum och Trixie ska in i Robbans, som först måste renoveras. Det är jul snart, och jag har opererat en fot😅

Man skulle kunna tycka att alla skulle kunna hjälpas åt, men inte då. Jag vet inte riktigt vad de tror, att allt sköter sig självt? Jag har sagt sen den dagen Patricia fick lägenheten att de måste sköta det här i princip själva för jag är inte så jäkla på banan. Jag har tjatat, och ingen har gjort ett skit. Lovelia har flyttat in sitt nu, och igår så jobbade Jordan stenhårt med att flytta ner deras rum. Jamie hjälpte till men han har tusen saker han hellre gör och det han är allra bäst på är att göra mig på uselt humör;)

Samtidigt skulle jag försöka städa inför att sen sätta upp adventsstakarna. Jag började med mitt sovrum, som såg ut som en soptipp som vanligt. Jag har sovit på soffan i sex veckor och fan vet om jag inte ska fortsätta med det faktisk 😅 I natt sov jag i min säng, och sov är en överdrift. Jag låg där utan att kunna somna, är mer sant. Så jäkla drygt. Sovrummet såg inte det minsta inbjudande ut, med kläder på golvet, skit överallt, massor av hundhår och dessutom så skavs plastskinnet av på deras förbannade datastol🥵, med små svarta flagor som följd. Överallt. Det tog sin tid att röja upp, men sen var det fint, nybäddat och vädrat. Men sova gick ju ändå inte som sagt;)

Sen fortsatte jag med badrummet, allt medan jag fick hojta på Jamie att skärpa sig, och försöka få tjejerna att göra något. Något alls, vad som helst. Corrinda kom hem sen, och då fick jag hjälp deluxe. Men av de tre mindre – nope. Lovelia hade match och sen var det kompisar, men hon gjorde faktiskt en hel del innan hon drog. Återstår Novalie 18 och Trixie 16. De gjorde precis inget alls mer än ligga på sina sängar och glo. ”Varför ska jag?”

Eller jo, under massiva hot så lyckades den ena ställa skorna i ordning i hallen och den andra dammsög vardagsrummet och satte tillbaka soffkuddarna jag flyttat på för att dammsuga soffan. Men det tog dem kanske max en halvtimme. Och jag och Corrinda gnodde på. Hon konstaterade till sist att det blev nio timmar, och då hade jag hållit på kanske 2-3 timmar innan. SÅÅÅÅÅ en sisådär 12 timmar på fötter, varav en nyopererad som inte är helt ok. Jag kan ju gå utan kryckorna men inte bära, eller klättra eller ens gå som folk – det är mer Halta Lotta:) Kan säga att det tar tid, och är ganska jobbigt.

När jag sen satte mig i soffan med en kopp te, långt efter midnatt, så tyckte jag att min fot såg ovanligt tjock ut. Kanske var den fluffiga raggsockan som visuellt ljög? Men vänster såg fin ut ju.. Av med strumpan och … oj då😱 Min fot är så svullen! Som en babyelefants hov. Det gör ont såklart, och känns allmänt dåligt. Jag hivade genast upp den i högläge, men fast jag haft den så sen i natt så ger sig inte svullnaden.

I natt så lät vi bli att ta ner kartongerna till ljusstakarna och lådorna till det pynt som ska fram, för vi orkade inte. Jag tänkte att det skulle tjejerna få ta. Det är busenkelt, tomma kartonger som ska ner och ställas i klädkammaren, tar kanske tre minuter, max. Jag har sagt åt båda två, och är det någon av er som tror att det hänt något? Eller att allt står kvar som det gjorde?

Just det. OM jag är sur? Ja. Om det känns kul att köpa julklappar….? Nä, inte direkt faktiskt.

Nu blev det ett jäkla klagande, men ibland behöver man bara få ösa ur sig lite frustration. 😂Sharing is caring, och det kanske är lite fel, haha, men Delad börda är enkel börda, passar kanske;)

Tvivla inte på att jag älskar mina barn, för det gör jag. Men gudarna ska veta att ibland är det inte så enkelt 😉

Idag tänker jag inte göra mer än absolut nödvändigt, och det jag gör ska gå att göra med foten i högläge. Jag har ägnat flera timmar åt att försöka få cromecasten att funka med den nya routern som Robban köpte igår, less på att vårt nätverks Wi-Fi suger. Den vill såklart inte bara funka, det är ju standard. Och som alltid så tänker jag att jag att OM jag ska skaffa en ny kille, så får han lov att vara förbannat jäkla skillad inom IT och allt som har med sånt skit att göra. Alltså kunna begripa vad fan det är man ska göra:) Alternativet är att nån av kidsen skaffar en partner med skills… kanske mer troligt faktiskt😁

Men man blir ju galen när man inte fattar vad man ska göra, och jag var färdig att kasta mobilen i tv:n ett tag. Nu har jag paus. Ska be Robban sen:D Han är bättre än vad jag är, även om han inte är en superstjärna 🙂

I fredags var jag på tjejkväll:)

Några Friskistjejer som träffades hemma hos en av oss och drack bubbel och babblade:) Så himla mysigt! Hon hade fixat så himla fint med supergod mat, olika plock, och det är ju det bästa som finns. Vi åt, babblade, bubblade och har avhandlat massa spännande. Nästa gång ska vi träna först och sen ta AW (after workout)

Det är ett så himla kul gäng som hittat varandra på Friskis! Både tjejer och killar, i alla åldrar. Corrinda var med i fredags och även värdinnans dotter, de är nog de yngsta. Vi har alla möjliga yrken, som sopåkare, kirurger, revisor, kontorsfolk, vaktmästare, förskola osv. Egentligen är vi otroligt olika men ändå lika, och vi har kul ihop:) Gemensamt är träningen, den stadiga nämnaren är David, vår favoritledare, och hans pass. Det är som allra roligast att träna ett riktigt grispass, där han piskar på oss och får oss att tävla mot varandra och man till sist är som en liten blöt fläck. Och ändå fånler😂

Vi har ju haft både sommarfester, kräftskivor och höstfest, och vi tjejer har träffats några gånger ensamma också, både hemma och på restaurang. Härligt !

Hörni! Idag är det första advent!

Hur många av er är klara med julklapparna? Jag har inte ens börjat 😀

Hörs sen!

Kommentarer

  1. Marie

    Ja barn är (ibland mindre) underbara 🤣 Sista 2 julklapparna är på väg med posten, annars är allt klart i julklapps väg. Försöker få sånt klart innan 1 advent för sen blir folk hysteriska… För att sprida ut utgifterna för klappar börjar jag köpa lite redan i september.

  2. Anette

    Det kanske är svårt för de mindre barnen att bära sängar och möbler i en trappa. De får väl be de större barnen om hjälp. Lycka till!

  3. Norrlandsmamma

    Några småsaker till jul strumporna kvar & sedan slå in det. Men ja, våran helg såg just ut så med men med feber på mamman istället för nyopererad fot. Var mycket ”vaaaaaaaarför ska jag alltid göra allt” sakt med nog hög röst för grannarna ska få för sig jag ligger & äter choklad & har en lång piska så jag kan tvinga barnen städa 12 timmars skift utan matrast 🥴😴

  4. Emma

    Denna har jag uppsatt på väggen i mitt klassrum 🤣

    Ett viktigt jobb måste utföras, och ALLA var övertygade om att NÅGON skulle göra det.
    VEMSOMHELST kunde ha gjort det, men INGEN gjorde det, för det var ju ALLAS jobb.
    ALLA tyckte att VEMSOMHELST kunde göra det, men INGEN insåg att ALLA inte skulle göra det.
    Det slutade med att ALLA skyllde på NÅGON, när INGEN gjorde vad VEMSOMHELST kunde ha gjort.

    1. familjenannorlunda

      Tack, den där har jag på engelska nånstans i nån låda. Med Somebody, Anybody och Nobody:) Ska nog skriva ut den och sätta upp i hela huset:)

  5. Ellinor

    Hur mycket man än älskar sina barn så får man faktiskt spy på dom ibland.Dom är krävande i massor men att ge istället för att ta känns långt bort.Tanken att ta julklappspengar och köpa storstädning svider nog i alla men ingen dum ide(jag hade aldrig klarat det😘)Älskar julen men dom där julklapparna till alla barn ger mig ångest,det blir många dagar utan mat för att få ihop dom pengarna😢Alltså är jag inte klar,har inte ens tänkt färdigt!Kram Ellinor

  6. Jenny

    Jag är nästan klar med mina julklappar, bara ett par småsaker kvar. Vi får tokmycket på jobbet nu fram till jul så skönt att vara klar. Förstår att du blir galen på ungarna. Jag har en 4-åring hemma som redan nu är en fena på att smita undan när det ska göras något tråkigt.. 🙄 Och lär ju knappast bli bättre med åren.
    Kram och tack för bästa bloggen ❤️ Hoppas det blir bättre med foten snart!

  7. Ekot

    Överväg en gemensam julklapp till alla: köp en storstädning. Kanske en beg kontorsstol i tyg också. 😃 jag vet det känns jättejobbigt när de bär sig åt sådär, svårt att hantera.

  8. Birgitta S

    Hej! Förstår precis med barn / halv vuxna 😡. Visst älskar man dem men ibland är det för mkt.
    Hoppas din fot blir bättre krya på dig.

  9. Maja

    Jag har inte börjat med mina julklappar än, det kanske beror på att jag känner igen beskrivningen av de flesta av barnens villighet att hjälpa till. OBS 19, 17 och snart 12. Så det är inga pyttesmå jag förväntar mig stordåd av. Men ta ur diskmaskinen, slänga soppåsen, inte ställa skorna framför dörren och lite till det borde väl ändå gå automatiskt varje gång, utan att jag behöver bli dramatisk?

  10. Karin

    Är ju också fotopererad med gips så jag har handlat i princip alla och på nätet. Har någon enstaka kvar. Oklart om jag blir av med gipset och kan köra bil innan jul så det var lika bra att handla. Trist att barnen inte hjälper till.

  11. Karin

    Jomen nog kan jag hålla med om att barnen kan hjälpa till mer med omflytten till nya rum, det är ju inte direkt småbarn det handlar om 😔
    Hoppas verkligen svullnaden lägger sig igen i din fot, fy tusan när det blir så 😔
    Kram från mig

  12. Elisabeth

    Jag är klar med alla utom en till ena dottern som önskar sig en säck med hundfoder. Vi skulle inte ha någon ny hund efter hon som gick bort i försomras. Det tog två månader så hade dottern adopterat en pomeranian.

  13. G C Hemdal

    Nä inte ens börjat med 🎁 🎁 🎁 man får ju 300:-/pax och det lär ju inte räcka plus all 🍲 🥘 🥣 🥤 🍬 🍫 🍭 🍮 🍯 Kram från en undrande. 🤔

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing