Okategoriserade

Jo, men ändå…

Tänk vad jäkla enkelt det är ändå att döma andra. Att säga: ”Jomen jag hade gjort si eller så om det var jag.” Ja, det hade du kanske, men nu är du inte jag och kan då heller inte uttala dig å mina vägnar 🙂

Jag gör samma sak, men försöker att inte lägga sten på andras börda, jag tänker det i stället för att säga det. På så vis skapar det inte ytterligare stress eller skuld. Jag har massor av ordspråk jag använder, och en favorit är ”Efter sig själv dömer man andra” och det är så sant. För man har alltid sig själv som utgångspunkt och referens. Om man själv har ett stort umgänge så är det svårt att förstå hur det är att ha ett litet, eller inget alls. Har man alltid tjänat väldigt bra med pengar är det svårt att begripa hur det är att inte få pengarna att räcka månaden ut. Är man lång är det svårt att förstå kortas perspektiv, och tvärtom. Är man PK eller IckePK, stor skillnad. Man utgår från sig, sitt och sina. Och då blir det gärna lite fel gentemot andra.

Ja, jag pratar om kommentarer. Och nej, jag orkar inte skriva mer om det😂 jag blir bara trött och less, och lite ledsen. Men återigen, tänk lite innan ni säger något.

En kul grej faktiskt med bloggen!! Det har varit nån uppdatering på appen, så nu ser jag IP:nummer och mail när ni kommenterar👌 Det har jag alltid gjort från datorn, men inte mobilen/paddan. Eftersom jag nästan alltid svarar på kommentarer från mobilen, och där inte sett det, och flera av er har, eller använder er av, samma namn, så har det ibland varit svårt att veta vem det är. Exempelvis finns det två personer med samma namn där den ena alltid ska vira in taskigheter, medan den andra är genuint vänlig. Ibland tolkar jag fel, jodå, även jag gör fel:) men det är enklare när jag vet vem jag ”har framför mig” att göra en korrekt bedömning på vad som menas. Ni som skrivit här i flera år känner jag ju igen ❤️och uppskattar och lyssnar gärna på. Så det är kul! Annars brukar uppdateringar bara vara skitjobbiga, för det försvinner alltid funktioner jag gillar, och tillkommer saker jag inte fattar.

Jag har träningsvärk. Det är också kul, och det roligaste är ändå att den är relativt dubbelsidig. Jag har alltså jobbat även med den svaga sidan:) Det är jäkligt jobbigt också, för det är extremt långt ner till toaletten till exempel. Jag är väldigt tacksam att jag har en bidé intill som man kan använda som stöd😂.

Jag var iväg igår, som vanligt känns det som, för att handla julklappar. Om ni bara fattade hur knepigt det är att handla till ett fotbollslag som har helt olika önskemål, och som dessutom, efter att ha lämnat en skittråkig önskelista, som man följt, plötsligt uppdaterar den med roliga saker… När man liksom handlat klart :):) Haha, varenda år. Jag sitter med listor, penna och papper och skriver upp allt för att kunna ha koll. Men, igår var jag helt utan kryckorna. Det går bra, men efter ett tag blir jag trött, och sen domnar det i foten och känns allmänt obehagligt. Det är ingen fara, men det är som sagt obehagligt. Kirurgen sa att balansen är påverkad, och jag har ju inte märkt av det när jag går, vilket jag fortfarande inte gör. Däremot märker jag det väldig väl i trappor, eller när jag av någon anledning behöver ta ett snedsteg. Inte ett moraliskt snedsteg;) utan ett fysiskt. Då är det otroligt vingligt och svagt. Jag kunde inte, har aldrig kunnat, direkt stå på ett ben innan, eller höger då, det andra kan jag stå på i dagar om så behövs. Där har jag extremt bra balans, som kompensation antar jag:) Men jag har övat och övat på att stå på höger, och innan operationen så kunde jag, med hjälp av utsträckta armar, balansera kanske 20-30 sekunder. Inte stilla och inte snyggt, men ändock. Den balansen är helt borta nu. Jag brukar stå på ett ben när jag borstar tänderna;) haha, jag vet, men det är ett bra tillfälle. Nu måste jag försöka hitta den nya balansen, jag övar vidare.

Igår köpte jag en kattkorg som jag länge suktat efter, men tyckt att den är för dyr, 199kronor för ett ställe de kanske inte gillar, som sen bara ska stå där…nä. Men igår var den nedsatt till 99kr, så då jäklar slog jag till. Sellman kröp ju såklart i direkt.

Sen låg han där flera gånger under kvällen:) Stumpan däremot, Fröken Misstänksam, hon tog tid på sig att snosa, kolla och sen sakta och försiktigt kliva in, vända sig om och sen hoppa ut:) Haha, antar att jag inte behöver köpa en till;) De där katterna är så olika varandra att det är svårt att fatta att de är syskon. Hon är det okeligaste man kan hitta, hatar att bli buren eller ens upplyft, och vägrar sitta eller ligga i ens knä. Däremot gillar hon att bli gosad med, helst om man själv sitter i en väldigt obekväm position för att nå henne, då är det som bäst. Tills hon fått nog, då drar hon. Han är tvärtom, kan man kela så ska man. Han kommer ofta och lägger sig i famnen, kryper upp på axeln eller lägger sig på datorn i knät. Om alla katter var som Sellman ändå ❤️

Dock tror jag att den lille herren antingen slåss, eller får stryk, helt oklart vilket. Han är stor, och självsäker men det kan ju vara for show;) Han har ofta nu på sista tiden, små sårskorpor på öronen, och igår hittade jag en klo i nacken. Inga stora skador, och det skulle kunna vara Stumpan också för de två busar så det ryker:)

Under kvällen sen så bytte Sellman plats, och låg länge bland alla presentpapper:)

Det är en flaska nästan alkoholfri glögg på golvet:) Varför den står där vet jag inte, den ska hällas ut. Jag lagrar mina glögg, det blir bara så;) Och jag har druckit en flaska redan med BF 2017, den var helt ok. Den här var bäst före 2008….😅och den var inte god. Jag smakade inte ens, den luktade mest gammal alkohol, kanske att lättglöggen blev starkvinsglögg? Det dricker inte jag:D

Alldeles nyss messade syrran att flygvapnets julgran skulle flyga över Uppsala. Förra året såg jag den inte, men man måste ju testa. Så upp ur soffan, och då ringde Mirka:) Med henne i luren tog jag på skorna, och hörde hur det började dundra utanför, öppnade dörren och fick nästan ducka. Jäklar vad nära de flög! Jag hann såklart inte få upp kameran, men här är syrrans bild.

Svårt att bedöma, men eftersom jag i princip såg piloterna så var de närmare hos mig:) Hon sa också att det inte lät så mycket, men jag hörde inte ett skit av vad Mirka sa i luren, så hon fick ta om det. Hörde inte ens att Doris tokskällde, och då jäklar är det högljutt:)

Jag tror att alla har fattat det redan, men jag är oerhört svag för militärer:) Män i uniform överlag, och militärer i synnerhet. Något är det, och jag är ju långt ifrån ensam om att tycka så. Min farbror, gift med min pappas syster, var typ FN-soldat i Kongo, länge sen alltså. Eftersom min pappa är tio år yngre än sin syster, och han hade lite annorlunda uppväxtförhållanden med föräldrar som skilde sig, så blev min faster och farbror mer som hans föräldrar. Sören blev hans föredöme och pappa skulle bli yrkesmilitär som han, och påbörjade utbildningen. Sen hoppade han av och började på SAS i stället, flyg som flyg:) Jag hävdar alltså att militärer finns i mitt blod😂

Just stridspiloter måste ju ändå vara bland det coolaste som finns, kanske inte när de droppar bomber i skallen på folk, men när de hanterar de där muskelpaketen till flygplan. Hur är det ens möjligt att precisionsflygga sådär? Imponerande:)

Nu har jag svamlat klart, måste röja lite. På med julmusik och så kör vi:) Eller tja….jag då:) Är bara jag hemma ju:)

Vi hörs snart!

Kommentarer

  1. Sandra

    Godmorgon!
    Du ingår i min morgonrutin. Jag uppskattar alltid dina inlägg.
    Jag är ensamstående med fyra barn (pappan har flyttat 35 mil bort) och en av mina närmaste vänner är också ensamstående. Vi bor endast ett par km ifrån varandra och har det ibland tufft på varsitt håll. Trots närheten ses vi knappt och hjälper inte varandra ”fysiskt”, och inget vi räknar med för är man ensamstående oavsett hur pigg man är, så har man fullt upp. Men vi hejar på varandra via sms eller telefon dagligen. Bara vetskapen om att hon finns där i liknande situation och förstår saker andra inte gör är trösterikt. Att hjälpa varandra som vänner handlar ofta mer om mentalt stöd, peppande ord och ett lyssnande öra emellanåt.
    Ha en fin dag och jul!
    Jag är imponerad av hur du roddar runt allt!

  2. Ylva

    Försök att släppa enstaka stickiga kommentarer 💞 De flesta av oss här förstår ju att du har ditt eget att ro om! Jag miste min mamma väldigt oväntat i våras. Hon gick bort alldeles för tidigt. Att mista en förälder man älskat är ett helvete i sig.
    Din blogg är härlig, rolig och feelgood. Jag hoppas att den peppen du får av oss som gillar dig gör att fortsätter skriva så som du gör.
    En riktigt god jul till dig och de dina 🎄

  3. Agneta

    Det här är min teori. Det finns nog olika grupper människor som läser sociala medier. Jag läser lite bloggar till morgonkaffet,av de i min egen ålder.Jag blir lite underhållen ,aldrig arg eller provocerad.Det blir man ändå när man ser världsläget på nyheterna.Sen finns det nog en grupp som följer bloggar etc med ett annat syfte.Folk som kanske inte har så jätteroligt liv själva.De ser sociala medier som vi brukade titta på Dallas( hoppas folk minns) .De vill ha mer än syltkakerecept, de vill ha DRAMA. När Mirka bråkar med sin man,My Martens och Graaf bråkar.Men Dallas kunde man bara se en gång i veckan lördag kväll.Hur gärna man än ville att Sue Ellen inte skulle gå tillbaka till JR,fanns inte så mycket att påverka. Men här 2021,då kan man nästan delta själv.Bakom en anonym skärm kan man skapa sin egen såpa.Allt från små påhopp till ren och skär mobbning. Men detta är bara min teori.

  4. Ellinor Blomqvist

    Du har sådana mysiga djur och tänk så bra dom har det❤️Har funderat fram och tillbaka men jag KAN inte förstå varför man skriver negativa kommentarer till någon man inte känner!Jag känner inte dig men ser din blogg som underhållande,ibland är det skoj och ibland lider jag med dig men varför pracka på dig mina åsikter,helt vanvett🤬Håller dock inte med dig om att träningsvärk är skoj,jag ramlade på en isfläck för några dagar sedan och tog emot mig med händerna,därav grym muskelvärk i båda överarmarna,klart oskönt!Ha en bra dag och låt inte foliehattarna ta över dina tankar🤗

  5. Ekot

    Man kan säga mycket om Michael Jackson, men en textrad är väldigt bra: start with the man in the mirror. Sedan kan man ev fundera över andra. Kul att det går framåt med träningen! Att stå på ett ben kan du säkert bli bättre på med envishet, men om det dyker upp något stiligt i uniform kanske du råkar vingla till lite 🙂

  6. Jenny

    Åh era katter låter som våra katter. De är bröder, denna ena kan du göra vad som med, den andra ser till att allt görs på hans villkor.

    1. G C Hemdal

      På Centralvägen i LAPPLANDS 🙏 Upplands Väsby flög de också. Lät som fan fattade ingenting förrän jag såg det på nyheterna. Var och hämtade upp barnvagn och 🎎 dockvagn till de små älsklingarna – – barnbarnen då. Du ska få din bd från utlandet i sommar istället!! ❤️

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting