Okategoriserade

Sakta gå hem genom stan:)

Ja jösses alltså:) Jag kanske inte direkt är helt utvilad efter en helkväll med grabbarna och två döttrar och Shitloads av öl😂 Men kul var det:)

Jag berättar om Novalies student senare, jag vill smälta den lite, och det faktum att jag nu bara har fyra skolbarn:)

I helgen har Jamie spelat fotboll i UNT-Cupen, och jag tror de förlorade alla sina matcher😂men de är lika glad för det. Det är kul ändå att se dem spela nu, för det börjar bli mer spel, inte alla på bollen samtidigt. Jag och syrran åkte med i lördags och såg de två matcherna, satt där i solen och jäste. I mitt huvud har fokus legat först på konfirmationen och sen på studenten. En dag i taget, en timme, en minut. Städa, handla, laga mat, planera och genomföra. Jag var väl medveten om cupen, men eftersom jag inte behövde göra något inför den, mer än se till att Jamie hade rena kläder och matsäck, så kunde jag nedprioritera den. Tacksamt nog var samlingen 12.15 så jag behövde inte upp i ottan utan kunde sova ut efter en lång fredag. Vi åkte dit, och sen skötte han sig själv:) Söndag däremot var det samling 8.05 och jag bad att han fick åka med en tränare, och det var Nemos problemos.

Jag var ju slut som artist redan på lördagen, så när vi kom hem var jag tvungen att powernappa en halvtimme för att klara resten av kvällen.

På söndagen åkte vi dit till match nummer två, som var runt lunch. Sen hem och jäsa lite i solen, innan det så småningom var dags att kliva in i duschen och fixa sig. Vi skulle se fotboll på OLearys med killarna, och även Corrinda och Patricia var med. Det är ju superkul att de faktiskt vill hänga med, jag tar det som en grym komplimang 🤗

Robban skjutsade ner oss på stan, och sen tog det inte jättelång stund innan det började ordna upp sig.

Ölen var kall och rann enkelt ner, och maten var som maten brukar, helt okey. I går käkade jag en club sandwich. Matchen däremot var ju skräp. De spelar inte superbra ihop än, det är ju många nya, unga förmågor och de har tappat många äldre rutinerade spelare. Det kommer bli bra, men ta lite tid. Inte hjälpte det ju det minsta att korkskallen till domare dömde en straff för Norge, som de såklart satte. Vi diskuterade om de inte hade VAR-granskning nu, men det hade de. Bara det att de inte verkade kolla. Straffen är solklart feldömd, och det blev ju ett helt annat spel efter det. Bah. Sen klämde Norge in 2-0 på slutet och faktum är att vi förlorade på hemmaplan mot vårt grannland. Jaja.

Vi hade trevligt ändå:)

När de stängde var vi inte alls redo att avsluta så vi gick vidare till O’Connors, en irländsk pub. Patricia gick hem tidigare, men Corrindas kompis S kom förbi och såg oss och hakade på. Plötsligt hade de bjudit in tre, fyra killar som satt vid vårt bord, eller det drogs ihop bord. Jag frågade Corrinda vilka de var men det visste hon inte;) Jaja, jag satt på mitt hörn med ”mina” killar, minding my own business, när Corrinda plötsligt hojtar:

”Mamma! Hur gammal är du?”

Jag gav mitt standardsvar på en millisekund: ”23, vet du väl! Vaddårå?”

”Nämen han undrar”, och så pekade hon på en av killarna. ”Visst är du 52?”

Men vafan, Corrinda, du kan ju inte outa en gammal kärrings ålder sådär när småkillarna uppenbart trodde att jag var ung och het ( det sista är min egen uppfattning, men vafan skulle han annars ens fråga för 😂 )Han var väl snäll, men han hävdade envist att jag såg ut att vara max 40:) Jag utnämnde honom såklart till min bästa kompis på stående fot. Sen åkte han ner lite när en irländare(!!) i baren berättade att jag var 37 och inte en dag äldre.

Haha alltså det spelar ju inte den minsta roll vad folk tror, för jag är ju så gammal som jag är oavsett, men det är ju ändå trevligt att de inte gissar fel uppåt;) Det är väl bara att tacka den sena timmen och barens skumma belysning också.

OM jag skulle vilja ragga upp en 30-åring, så ska jag i alla fall inte ha med mig Corrinda, hon är en usel sidekick😜

Vi satt kvar ända till de stängde och då lallade vi ner på gatan. En av våra killar plus irländaren och vi stod en stund till där och snackade. Märkligt ändå vad enkelt det är att prata engelska när man är en ”aning” på lyset. Jag har svårt för att växla över till det normalt, för hur ofta pratar jag engelska? Jag var vass på det en gång i tiden, både snacka och grammatik, men när man inte använder kunskaperna så rostar det. Jag antar att jag skulle behöva öva mer för att få tillbaka mitt flyt. Jaja. Vi skiljdes åt och vi traskade hemåt. Natten var ljuvlig!

Eller kanske morgonen, klockan var väl närmare halv fyra. Luften var ljum och det doftade gott, fåglarna kvittrade och himlen var … jamen ni ser ju!

Soluppgång när den är som vackrast. Det tar nånstans runt 1,5 timmar att gå hem, jag är inte lika snabb som syrran som har ben långa som en giraff. Hon och mamma är likadant skapade och jag får halvspringa bredvid, gjort i hela mitt liv;)

Vägen hem är ett utmärkt tillfälle att dels nyktra till 🙈 och sen att sammanfatta kvällen. Jag hade varit orolig att det inte skulle räcka med min tunna jacka, jag hade bara en t-shirt annars, men det var inte ens tvunget att knäppa jackan, det var verkligen en fin natt. Finns det ens nåt mer ljuvligt än en vacker sommarnatt, före midsommar när nätterna är som ljusast? Jag tror inte det.

Hemma runt fem på morgonen och kröp i säng rätt omgående med en liten stilla bön om att slippa vakna bakfull som ett ägg🙏 Det blev både en, två, och tre öl mer än vad tanken varit från början, men även en jäkla massa vatten. Men tacksamt nog vaknade jag och var i fin form. Seg såklart, jag var ju trött redan innan, men jag mådde bra.

Dagen har tillbringats i en solstol med en kopp kaffe eller cola i handen och snackat med kidsen. Corrinda fick nåt ryck och började röja poolrummet, och då fick jag ändan ur vagnen och röjde köket. Sen ringde en kompis och jag snackade med honom en timme eller så, medan jag fixade med tvätt och lite småplock. Ställde fram resterna av salladen vi hade i fredags, jag monterade ihop två stora fat med den, men det var mycket över som legat i separata burkar, så det var fräsch och inte sunkigt som det kan bli annars. Nu är ungarna döless på den:) tur att den är slut då.

Sen har Corrinda och jag sett några avsnitt av Game of Trones. Ett avsnitt kvar av första säsongen och det sista jag såg var möjligen det sista. Kanske slutar jag kolla nu, för man kan fan inte ta livet av vem som helst.

I morgon är det träning, och sen ska jag vara med när Trixie drar ut två tänder till. Sen ska jag hjälpa syrran skura av hennes altan och förhoppningvis funkar min gamla högtryckstvätt där altantvätt-grejen passar. Annars blir det handskura. Hemma väntar tvätt och även sista veckan i skolan, för mig och kidsen. Jag har valt att inte plugga någon sommarkurs i år, för hur kul det än är så känner jag att jag behöver vara ledig. Jag har ju aldrig helt ledigt, men från skoluppgifter och deadlines på dem.

Jag är riktigt sliten. Hela maj var som ett kaos, och jag som brukar vara bra på att ta hand om mig själv, känner att jag måste dra i handbromsen. Jag ska fokusera på min familj och mig själv. På vänner och på att ha kul:)

Och med det säger jag godnatt:)

Mitt filterlösa 37 åriga jag:)

Natti Natti 😘

Kommentarer

  1. Astrid

    Ja shit vad fina bilder. Blev en aningens avis. Måste ut i natten 🙂
    Vila nu och njut av att ha checkat ut en nybakad student. Livet på en pinne. 37 år 😉

      1. Profilbild
        familjenannorlunda

        Jag kan ju inte slå ihop konfirmation och student 🙈Födelsedagar slår vi ofta ihop de som fyller tätt:)

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting