Ja, så var det söndag igen då.🤷‍♀️ Helgen har som vanligt passerat i en rasande fart. Det är en sak jag noterat ju äldre jag blir att tiden inte är oändlig längre. De evighetslånga sommarloven man hade förr är över på en grisblink, och helgerna är slut innan de börjat;) Det är skönt att veta inför den här årstiden;) att den snart är över och förbi.

I alla fall! I går fyllde min Trixie sjutton år. 17!? Det är ju inte möjligt. Ja, jag vet, jag säger det hela tiden, men ni som hängt med i sjutton år….eller i alla fall 15 för så länge har jag bloggat😅 ni tycker också det är knepigt, erkänn! Lika knepigt som att jag skriver sjutton med bokstäver och 15 med siffror;)

Det här är mitt sjätte barn, min femte dotter ❤️

Barnet som är döpt som en hyllning till en vanlig snubbe som gjorde något jäkligt ovanligt, nämligen reagerade och agerade. Sir Bob Geldof. Killen som satt hemma och kollade nyheterna när barn svalt ihjäl, och bestämde sig för att försöka hjälpa, och drog ihop sina kompisar och bekanta inom musikbranschen, skrev en liten dänga – Do The know its Christmastime, och tja, den har ju alla hört. Typ varje jul. Bob Geldofs dotter heter Trixiebelle. Min heter Trixie Belle Vera. Hela vägen in i sakristian i kyrkan velade jag, skulle hon få heta hela långa, eller skulle jag dela det på två? I absolut sista sekunden bestämde jag mig:)

Sen är hon såklart döpt även efter Familjen Flax lilla bebis Trixie:)

Favorit sen … alltid:)

Klänningen som Trixie har på sig på bilden hade min mamma, alltså hennes mormor, när hon slutade första klass, (borde varit runt 1954-55 nångång) och här slutade Trixie första klass. Alla tjejerna har haft den på någon skolavslutning, och den är så himla fin:) Jag minns som igår när jag själv hade den, på en skolavslutning såklart:)

Vi väckte henne … tänkte jag skriva, men det gjorde vi inte alls. Vi gick däremot in till henne sjungandes med paket. Jag hade shoppat loss på tröjor, och lite smycken, så det fick hon. Under över alla under så passade allt, både i storlek och smak🙌 Man är ju skillad, ibland i alla fall. Hon bakade så goda mockarutor som vi sen fikade på till kvällen. Vi firade ju ordentligt med släkten för ett tag sen, så det blev en lugn dag.

Min tjej det där:) En sån här tröja borde jag köpa till syrran också, det är inte direkt hon av oss två som är öppen för nya bekantskaper eller grejor😜 Hade det varit till henne som J gick fram den där gången på Olearys och inte till mig, så hade han väl fått ett ”Hej men nej” snorkigt upptryckt i fejset, och då hade vi inte haft de där killarna i vårt liv. Tack gode gud för att han kom fram till mig!!😂 Jag är väldigt mycket tvärtom än syrran där, kommer nån och säger hej så är jag i princip alltid trevlig och pratar. Man vet liksom aldrig vad det kan komma ur ett enkelt Hello:)

Trixie går andra året på estetisk program och trivs fint. Men sjutton år, Hörrni?? 🙈

Idag har jag fått ett lite mindre barn som tillskott i barnaskaran, Jack är här på sleepover:) Hans föräldrar skulle på nån final i Counter Strike. Janelle hade den dåliga smaken att tro att jag inte visste vad CS var….? Men hallå? det vet väl alla:) Jag har ju ändå ett gäng gamers i familjen. CS verkar otroligt kul så det kanske jag ska testa nån gång. Problemet är väl bara att det går så snabbt att jag inte hinner med i dagens spel. Tacka vet jag när Super Mario var endimensionell och bara gick framåt eller bakåt, upp och ner. Inte 360 vidvinkel och allt vad det nu är:)

Jack sover kvar här, och så blir han hämtad i morgon kväll:) Idag har jag inte varit så mycket värd för alla barnen är hemma, men i morgon får jag min chans, då är det skola:)

Idag passade det ändå bra att vara i kylan, för jag skulle ut med husvagnen. Den får bo i en ladugård ute på landet under vintrarna. Mammas och pappas gamla vänner är bönder och även om de kanske är mer pensionärer idag så har de kvar sin familjegård. Vi har gjort det till en fikadejt och passar på att hänga kvar där i några timmar, snacka och dricka kaffe och fika så gott:D

Vi körde ut vid tolv, och som alltid höll vi tummarna för att vagnen skulle släppa taget om dragkroken när vi kom fram. Ni som har bra minne vet att vi har haft så mycket problem med det. Vagnen fastnar liksom och vägrar släppa. Alltid när det bara är syrran och jag, och gärna sent när vi kommit hem med den på hösten och bara är trötta och vill dra in den. Vi har kört varv på var runt kvarteret för att få den att släppa. PÅ besiktningen säger de att kulhandsken behöver bytas snart, men den är ok än så länge.

Idag satt den fast. Fan. Vi körde fram lite. Sen bak. Det lustiga nu är att backspärren slår till ALLTID när man backar, det går inte att komma förbi det, det är nåt fel som alltid varit. Man får koppla bort den manuellt med ett snöre:) Men idag när vi inte fick loss den, då minsann gick det att backa. Så konstigt. Ja, så kommer han ut, mannen i huset, storbonden själv, som har opererat lårbenshalsen, två gånger tror jag, och har lite allmänna problem med att gå. Vi svettas och förklarar och han bara skrattar. Sätter upp ena foten på bilens stötfångare och trycker iväg den lite. Vi ser hur backspärren som vi ändå fattat har nåt med det hela att göra, släpper och när den är helt ur, vevar han upp stödhjulet, och vrider kulhandsken åt sidan. Plopp, så gled den av.🙌

Jaha. Var det SÅ man skulle göra alltså?? Öka avståndet lite mellan vagn och bil och sen bara….? Aha. Intressant:) Nu har vi lärt oss något nytt, som vi knappast kommer glömma så länge vi lever:)

De hade några av sina barnbarn där, och den lilla killen på fem år var så sugen på att visa oss den labyrint som han och storasyrran krattat ihop. Efter att vi varit astråkiga vuxna som sa: Snart…. Tusen gånger så hoppade jag upp och sa att vi kommer:) Det måste vara det tråkigaste ord man kan höra som liten : Snart… Snark. Så när vi druckit kaffet så skenade jag och syrran i deras fina lövlabyrint:)

Nu kan man ju ha lite att invända mot barnets lite orättvisa regler 😉 som att han fick hoppa som han ville medan vi var tvungna att följa banan, och! Han sprutade slime! Men efter ett tag så ändrade vi reglerna och skaffade oss egna slimepistoler:D Herregud så vi kutade! Det är vansinnigt roligt att springa när man gör det på det här viset. Och sen fick man flåsa med händerna på knäna:)

När de vuxna (😂) fikat klart där inne kom mamma och ropade in oss, dags att åka hem:) Sen hakade vi på upp till henne för att flytta på lite möbler. Jimpa ska renovera en massa åt henne, startar med ett sovrum som behövde tömmas. Det mesta har hon gjort, men det var några grejor hon behövde hjälp med. Det kommer bli så mycket bättre! Bara att få bort alla miljarders fula skruvhål i väggarna kommer göra susen:)

Hemma hade ingen saknat mig, alla var glada och i full fart. Jag fick i alla fall en liten stund med lillfjanten innan han somnade. Han vill lyssna på saga nu förtiden, så det blev Bamse på Spotify:) Och han ville absolut att det skulle byggas ett hus runt honom:)

Inget täcke däremot, det ogillar han. Det värsta är att han ligger på det sen, och eftersom jag har ett dubbeltäcke så får jag problem att dra upp det över öronen som jag vill ha det:D Men det ger sig, eller så får man offra sig🤷‍♀️ Vad gör man inte för att inte störa de som sover?

Nu får han gärna sova till typ halv elva i morgon, men lär ju vakna när huset börjar röra sig runt sju. Om inte tidigare 😬men då lägger jag in en protest:)

Jaha, det var vår helg det! Hoppas att ni haft en fin en:)

Vi hörs snart igen, men nu ska jag fixa lite här, ha det så bra, och natti natti till er som är på väg i säng:)