Bah. Varning för gnäll.

Natten till idag sov jag så jäkla uselt. Det värkte och gjorde ont från tårna upp till över knäna. Dels hade jag tränat ett högintensivt pass men tror inte att det var den stora boven, utan mer den långa promenaden på nära en mil som jag och syrran gick på kvällen 🙂

Och det är ju inget nytt under solen som gör ont, utan allt beror på den där ynka lilla k-vitaminsprutan. Allt 🤷🏼‍♀️

Inte nog med att det benet är sabbat för evigt med en ständigt närvarande nervsmärta, utan det har också följder på annat vis. Som åderbråcken i knävecket på det benet. Jag har inte tillstymmelse till det på det friska benet och med tanke på att skadan gjort så allt är förtvinat så är det ju solklart därifrån. De gör ont. Nerven gör ont.

En annan följd är att jag hela livet belastat mer på vänster fot. Alltid. Därav har jag en uttrampad fettkudde under hälen. Det låter lika töntigt som det gör ont 😂 För det innebär att jag i princip går direkt på hälbenet. Med all tyngd. Tänk er att gå på armbågarna, det känns rätt jämförbart.

Det gör ont som fan, både när jag belastar och dessutom i vila. Riktigt ont, så där så jag absolut inte kan sova. Så vi har nervsmärta, åderbråckssmärta, en molande trötthets och ontsmärta i hälen. Tre olika varianter av ont.

När det gör så där ont i hälen så börjar jag försöka belasta lite annorlunda, så då blir hela vaden berörd och värker. Fyra olika sorters smärta.

Ryggen tar givetvis stryk av det här, så lägg till en skarp, intensiv, huggande, molande smärta som gör så jag känner det som att jag vore en felvikt tumstock som ska försöka räta ut sig. Fem olika sorter🙈

Så har vi nacke och axlar:) De stackarna påverkas ju av allt det här. När det är snett och krokigt från tårna hela vägen upp så blir det så.

Så då har vi sex olika slags smärta, räknar man med huvudvärken som gärna kommer som grädde på moset så blir det sju. Sju varianter av ont. Allt relaterat till ett enda litet nålstick. Som tog nån sekund men påverkar en livstid. Kul. Not.

Lägg till min stukning som såklart fortfarande gör ont, den räknar jag inte med dock för det är förhoppningvis inte kroniskt utan bara lite akut och övergående 🙌🏼

I natt var det värken i fötter och underben som var jobbig, så jag kan inte säga att det var sju sorters smärta utan bara några få. Men det betyder inte att det var lindrigare 😅 Herrgud sånt gnäll. Men ibland blir jag trött som fan på det här. Det går inte att göra något åt, skadan är skedd och det för massor av år sen, men det hjälper inte att tänka så. För här och nu och varenda jäkla dag så har jag ont av det. På minst sju olika sätt.

Så idag är jag väldigt trött. Lite ledsen. Googlar på om man kommit på något sätt att återskapa fettkuddar under hälen. Det har man inte. Det står en massa skit som att det ofta läker ut, det är nytt. Förut sa de att det är som det är. Men nu brukar det läka ut så man max har ont i några år. Kul. Jag har haft ont i 20 år 😅 Jag har sulor och formgjutna inlägg och försöker gå i bra skor, typ aldrig platta converse och jag har tejpat hälen i åratal. Det läker absolut inte ut på mig. Såklart.🤷🏼‍♀️

Nä. Jag är trött och grinig idag. Det behöver fixas på nåt vis! Vet inte riktigt hur, men jag får väl börja med att röja köket 😂 så får jag annat att irritera mig över 🙂

Men vet ni. Jag önskar ibland så innerligt att jag varit född i ett land som INTE hade k-vitamin som rutin. Jag hade mest troligt inte brist på det, de flesta har inte det. Men eftersom det i så fall kan ge massiva blödningar pga att det är jobbigt att födas 😅 som då kan innebära döden eller svåra hjärnskador så har nog de flesta i-länder det som rutin. Det är bra såklart! Men jag önskar att jag sluppit vara en av dem som fick den på fel ställe. I den bästa av världar hade den inte nuddat min ischiasnerv, i stället trasade den sönder den helt och oåterkalleligt. Fuck.

Och oroa er inte! De kom ju på det här, så idag sätts k-vitaminsprutan i fram på låret där det inte finns något som kan gå sönder. Jag så att säga tog en för laget. Jag har också bidragit med att visas upp för läkarkandidater under alla år. Från liten till typ varenda gång jag är hos en läkare pga detta. Man skulle kunna tycka att jag borde fått ett skadestånd? Om än litet? Det är en skada som påverkar mig dagligen.

Men icke det. Ännu en anledning att vara född i typ USA. Då hade jag haft försörjning livet ut.

I stället går jag här hemma och är sur och tjurig idag för att jag sovit dåligt pga detta😂 Olika falla ödets lotter.

Jag ska kanske ta en powernap, för att vara trött gör allt mkt värre. Jo, kanske! Jag gört. Återkommer senare, förhoppningvis med lite mindre gnäll!

Tack för att ni lyssnade, det känns alltid bra att få klaga av sig 🤗❤️