God lunch på er!
Vilken utomordentligt tråkig dag vi har här i Uppsala, totalt igenmulet och regnar mellan varven. Jag hoppas att ni andra har lite trevligare väder för sånt här gör ingen människa glad.
Igår fyllde ju Jordan år, och firade det med att vara hemma från skolan 🙈. Men pigg som en mört, vi bara följer rådande rekommendationer. Och sunt förnuft för så här har jag ju alltid gjort. Jag inser att jag ofta är väldigt ensam i att ha ett sunt förnuft 😇och att det krävdes en hel pandemi och världsstopp för att få folk att stanna hemma när de är krassliga. Mest troligt tappas det bort så fort pandemin är över också. Dessvärre.
Vi fikade som sig bör på kvällen, men sparade tårtan, för jag köpte munkar och wienerbröd till ett halvt kompani också. Ibland är det svårt att beräkna åtgång 😂
Egentliga anledningen är att tårtan inte skulle hinna tina:) Jag kom hem lite senare än planerat.
Det stod först ett HIT-pass på schemat. Klockan tolv. Och det var rysligt jobbigt. Vi körde samma förra veckan och då kändes det rätt ok, men små ändringar gör mkt. Det är så skönt att träningen är igång efter sommaren igen! Även om man undrar, inte bara jag utan alla man pratar med, om schemagruppen är helt inkompetenta att titta på statistik och se vilka pass folk vill ha. Just nu är det shitloads av gympapass. Inte så många av de som kräver lite mer styrka, alltså mina favoriter:) Och att lägga eftertraktade pass på lunchen??? Alltså Vafan? Folk jobbar ju. Alla klagar. Inget händer. Faktum är att det blivit betydligt sämre på Friskis och det även innan pandemin. Absolut inget klagomål på ledare och funktionärer utan detta får ledningen ta på sig.
Så, nog klagat:) Jag är kvar så länge det finns bra ledare:)
Efter HIT är man ganska slut, men syrran behövde hjälp att kapa sitt paradisäppelträd, så det satte vi igång med.
Det är ett fint träd, speciellt när det blommar, men alla miljarders miniäpplen skulle kunna låta bli att växa. Trädet ingick i huset när det byggdes, mamma och pappa köpte det ju helt nybyggt. Så varje tomt fick ett varsitt träd av lite olika slag.
Nu har det vuxit till sig och efter att de hade dit arborister för några år sen har det inte gjorts så mycket. Inte mer än att jag kapade av ett antal grenar när de bytte tak för två år sen och hade en ställning runt huset så man nådde. Mamma vägrar nämligen att man klättrar upp och sågar. Inte för trädet skull men hon är helt övertygad om att man ska ramla ner och slå ihjäl sig. 🙈😂
Hon hade med största säkerhet hatat att jag satt uppflugen på olika grenar igår med sågen i högsta hugg:) Tur hon inget visste🙈. Jag föredrar att såga uppifrån och inte stå på backen. Syrran hade fått låna finfina sågar och knipsare av Jimpa, som var till stor hjälp.
Ni ser ju. Till vänster så är delen vi rensade för ett tag sen .
Ett litet barn gick förbi med sin mamma på väg från förskolan, och mamman sa att de hälsade på tomten varje morgon och eftermiddag 🙂 Lilla flickan stod där en lång stund sen och pratade med honom❤️
Grundregeln när man beskär träd är: kapa tills du mår dåligt, sen tar du lika mycket till.
En annan regel är att kapa allt som växer rakt upp, eller invridet, kors och tvärs.
Efter att syrran fått en miljon äpplen i skallen av att dra ner de grenar jag kapade uppe, så såg det ut så här:
Vädret var charmigt ingår med som synes. Grått är fint ändå ju;)
Jag klättrade runt däruppe, syrran stod på marken och sa var jag skulle kapa, och sen kapade jag lite som jag ville också 😂
Hon började klippa ner grenarna i mindre bitar, men insåg efter en stund att det inte skulle vara görbart att transportera dem till tippen utan en kärra.
Inte om man vill bli klar innan snön faller Iaf. Så kavalleriet tillfrågades om att få låna en kärra och Jimpa ryckte ut😅
Han ska även hjälpa henne göra nytt staket:) det gamla har gjort sitt efter 43 år eller vad det kan vara.
Till sist kunde jag klättra ner och beskåda verket:)
Jodå, inte så pjåkigt:)
Det är inte riktigt klart. Grenen med det fula brottet ska tas av längre ner och det samma gäller några fler grova grenar. Sen ska det kortas av både här och var så det inte är så brett och tätt.
Ser ni äpplena på marken? Det låg fullt av dem, som en jäkla matta, och jag halkade både en, två och femtiotre gånger 😂 Kändes på allvar som att vara rejält rund under fötterna 😜
Ja, det ser rätt eländigt ut, det gör det precis när man kapat. Men det kommer bli fint. Inte minst ljusare inomhus 😊
Till de som det nu kliar i fingrarna på efter att få säga något… tja, mindre vänligt, i stil med ”det var finare förut/ni borde gjort si eller så, edyl” så säger jag bara : Sitt på händerna! När man gjort något på det sätt man kan eller vill, så har man mest troligt gjort sitt bästa efter de förutsättningar man hade.
Om man frågar om råd INNAN så är det i sin fulla ordning att råda. Men när saker är gjorda vill ingen höra: ”varför gjorde du inte så här i stället? Det ser konstigt ut.”
Det är att ta sig friheter man inte borde, och när det kommer från vuxna människor förstår man varför klimatet på nätet är så hårt. Våra barn gör som vi gör.
Bara en enkel påminnelse om att vara vänliga och att alltid väga orden noga❤️
.
För övrigt kom det en man springande och frågade om vi var arborister? Han tänkte anlita oss för sina föräldrars räkning 🙂
Så kanske en ny karriär? Hur svårt kan det vara? Syrran står på marken och pekar, jag klättrar och sågar. Hon är höjdrädd. Jag med iofs men jag gillar att klättra 🙂
(Ironi, jag hyser den största respekt för arborister!)
Jaha. Nästa projekt då?
Ja, uterummet ska fixas klart. Pallsoffa byggas. Jag vill inte ha en massproducerad i konstrotting även om det kanske ( troligen) vore enklast. Men nu vill jag ha en av lastpallar:) Kanske ångrat mig på vägen 😂
Men först ska jag printa ut alla mina kursplaner och läsårsscheman, för nu börjar jag!!
Då kommer tiden att greja att minska, men eftersom jag valde att ”bara” läsa två kurser=Sammanlagt heltid, i stället för tre a’50% som då blev 150% så känns det som att jag kommer ha hela huvudet ovanför vattenytan och inte bara nästippen som det var i våras. Det var ju egentligen inte mängden plugg som tog musten ur mig totalt utan allt runt omkring. Men för att slippa känna en konstant stress så kommer det här bli skitbra! Det ska vara kul också:)
Jag har skrivit exakt noll skönlitterära ord i sommar. Lusten var helt bortblåst efter den jobbiga våren. Så nu längtar jag efter min Martin och hans stackars sargade kropp som sist jag såg honom precis blivit lite torterad med elstötar 😊
Så, mot D-uppsatsen med stora kliv:)
Nu kaffe och printa papper – hörs sen!😘
