Innehåller annonslänkar för Jotex

.

Jotex har massor, och jag menar MASSOR, av bra erbjudanden nu. 20% på det, 30% på det och så vidare. Helt klart värt att kolla in. Jag är alltid extra sugen på att shoppa så här års, tror det är solen och hopp om livet:)

Man vill förändra lite, eller mycket, och vad är då bättre än att börja med hemmet? Jag vill ha pastelliga färger och ljuva skira textilier. Alla mina fårfällar ska flytta in i förrådet till i vinter och i stället ska våren in:)

Jotex har bra erbjudanden på allt sånt!

Och så har de lite extra fokus på en favoritfärg, nämligen rosa?.

Som alltid så siktar jag in mig på nya påslakan, det är ju bara för ljuvligt härligt med alldeles nya:)

Dubbelpåslakan

Jag tänker på isglass eller mjukglass när jag ser de här???

Sen drabbas jag alltid av ”jag kan sy, jag är vass på det” syndromet. Kanske kommer jag att sy gardiner i år?

Metervara

Jag kan faktiskt sy, men innan jag fått tid till det så kommer det vara dags för julgardinerna;) men håll med om att metervaran är fin.

Jag har heller inte kunnat glömma drömmen om en sån här

Sittpuff

Jag har dessvärre fortfarande inte plats…

Men denna är lite mindre ju ?

Sittpuff med midja

När jag byter säng, vilket millennium som helst nu, så ska jag ha en sängkappa. Antingen en grå, eller en rosa. Kanske grå på vintern och rosa på våren?

Sängkappa

Så fint med brodyren också:)

Sen.. jag har ju inte ens små barn som skulle rymmas i den, men väl en hund..?

Barnsoffa

Visst skulle Doris passa i den:)?

Men jag har inte plats heller.. dock är den ju fab!

Ja som sagt, det finns så mycket fint och jag har inte ens börjat kolla på utemöbler och sånt än?

Återkommer nog om det misstänker jag:)

Nu ska jag laga lite mat faktiskt!

Vi hörs?

Hej på er:)

Jag har inte dissat er med flit, men tiden räckte inte riktigt till i helgen:)

Men nu är jag tillbaka!

I fredags skjutsade Patricia mig till stationen där jag tog ”bondbussen” ( ja ni får hata mig, men så heter de gula landsortsbussarna när man är stadsunge. Att jag bor, och alltid bott, i ett område typ sju kilometer utanför city hör inte hit för stadsbussarna har alltid gått till oss;) Det ligger ingen värdering i det om att det skulle vara finare eller bättre att bo i stan. Okey?)

Jag har inte åkt bondbuss sen jag först träffade min exman, som alltså var en bonnunge;) och det var ju för över trettio år sen, så man kan säga att jag var lite nervös. Hur ska man veta vart bussen går ifrån? Åt vilket håll?? Ja, massa sådana svåra frågor, och ingen att fråga då. Men jag kom på rätt buss:)

En bit utanför stan hoppade Mirka på, och vi klev sen av i Enköping, där vi bytte till tåg.

Slutdestinationen var Örebro.

Vi anlände där på ungefär utsatt tid, och sammanstrålade först med Patricia. Inte min dotter då:)

Tillsammans gick vi till hotellet vi skulle bo på, First Hotell Örebro.

Så fint och så mysigt:) Jag tror att det varit ett vanligt lägenhetshus tidigare, som byggts om till hotell, och det med bravur. Jag älskar ju gamla byggnader, och trapphuset i det här….så fint!

Nu kom också Therese, dygnets fantastiska värdinna:)

Therese är en så jäkla härlig och fin människa, med hjärtat precis på rätt ställe. Med henne blir det aldrig tråkigt:) Hon tyckte att det skulle vara kul med ett dygn ihop med lite härliga människor, och då fixar hon det. Till skillnad från en annan som stannar vid tanken;)

Hon är makalöst duktig på att ordna saker, och har förutom det ett fint kontaktnät.

Jennifer dök också upp ungefär samtidigt och vi satt och snicksnackade en stund medan Therese beställde vår lunch via Wolt Sverige. Eftersom det var så himla fint väder så bestämde vi oss för att promenera och själva hämta maten i stället för att vänta på att den skulle levereras till oss. Jag har aldrig varit i Örebro tidigare. Nu vet jag att jag sa att jag aldrig varit i Växjö heller, bara för att sen komma på att det hade jag ju visst;) men jag är rätt säker på att det var mitt första besök i Örebro. Vilken fin stad!

Bara det här slottet mitt i vattnet sätter ju liksom ribban.

Jag ska googla, men visst finns det massa historiska saker man lärt sig (men glömt) om Örebro slott?

Jag är lite konstig tror jag, men jag blir lycklig i själen av gamla byggnader med historia. Jag vill flyttas bakåt i tiden och uppleva den, både som högre och lägre ståndsperson. Jag vill veta vem som har suttit och tittat ut genom de där fönstren. Jag vill se riddarna, hästarna, marknadskommersen och jag vill ha kläderna på mig, sova i deras sängar och sitta vid matborden. Mest troligt skulle jag väl inte äta, för aningens bacillskräck har jag ju kvar;) Jag funderar över barnen, hur hade de det? Bodde det små prinsar och prinsessor på det här slottet? Satt det en köksa och spritade ärtor vid nån utgång? Alltså jag vet. Men min fantasi spinner iväg i 360 och jag vill dyka ner med huvudet i nån historia och bara veta mer:)

Vi hämtade vår mat.

Och gick tillbaka hem.

Vi var fyra personer som åt och åt och åt.:)

Alltså ♥ Det är SÅ gott med sushi! Jag tror att jag måste äta det oftare än vad jag gör.

Proppmätta rullade vi sen upp på våra rum för att byta om.

Mirka och jag delade som alltid rum:) Om jag fattat rätt så hade de lite olika teman på rummen, detta var ju lite båthytt. Så fint med runda fönster:)

Vi hade helst velat lägga oss och sova middag en stund, men det fanns det ju ingen tid till för vi skulle på roligheter. Vi bytte om till träningskläder:)

Mina ligger ju konstant i tvätten, så jag hade tagit med ett par överdragsliknande brallor, så jäkla sköna, och nästan snygga nog för att ha som vanliga. Ska visa er sen.

På väg ner träffade vi på Jessica och Annika som var på väg för att lämna väskorna på sina rum och sen drog vi till Prison Island

Jennifer, Therese, Jessica, Annika, Mirka, jag då, och så Patricia framför:) Damerna i mitten är bästa vänner och gravida med två veckors mellanrum, måste ju vara hur kul som helst:)

Alla som sett Fångarna på fortet vet vad vi gjorde sen:)

Vi delade in oss i två lag, och sen körde vi celler. En del fysiska och en del kluriga. En del klarade vi med bravur och andra fick vi se oss besegrade i. Vi hade tre timmar på oss, och alltså….det kändes som vi precis börjat:) Jag tror att vi alla vill åka tillbaka och göra mer, och mer och mer.

Den som öppnar sånt här i Uppsala kommer få svinmycket kunder. Kom igen nu! Jag har lite dåligt kapital på banken för att göra det själv, annars hade jag lugnt skapat nåt sånt här. Och lasergame för det är också skitkul:)

Efter cellen som heter Tilt, och är ett rum med helt förvrida vinklar där hjärnan får tokspel och drabbas av yrsel och åksjuka deluxe var vi tvungna att ge oss. Inte för att vi var yra utan för att tiden var slut:)

Vi gick tillbaka till hotellet och fräschade upp oss och sen var det bubbel och babbel en stund. Nina anslöt och vi var fulltaliga.

Jag gillar att det är mattor på väggarna, kanske ska jag göra så i vardagsrummet i stället? Så kan katterna klösa och klättra där i stället för i gardinerna 😉

På väg till middagen hittade vi en spegelvägg, och alla fattar ju att den måste utnyttjas.

Så drog vi oss till Boulebar, där middagen skulle intas.

Vilket kul ställe!

Jag gillar verkligen det här med att GÖRA saker ihop, inte bara sitta och snacka. Det är inte för inte som vi ofta hamnar på shuffleboard eller så framåt natten när vi kollat på fotboll på lokal. Det är så mycket roligare. Man kan prata med alla och inte bara den som sitter intill. Ett extra stort plus till att musiken här var alldeles lagom.

Vi åt årets godaste middag. Jag tror jag skulle kunna äta den alla dagar i veckan, det var riktigt riktigt gott. Först en jordärtskockssoppa med tryffelolja.

Sen en laxsallad.

Så kalventrecote ♥

Det var SÅ GOTT!

Entrecote är definitivt inte en favorit normalt sett, men den här var helt magisk.

För att inte tala om efterrätten. Magisk är bara förnamnet där.

Jag har glömt vad det var….en vegansk chokladmousse…ehh creme brule och kanske att det var Madeleinekakor? Jag kommer inte alls ihåg, men menyn som ni hittar HÄR säger så:)

De var hur som helst vansinnigt goda. Allt var det, om jag får välja mellan att aldrig äta mat igen eller aldrig äta dessert, så skulle jag nog välja mat:) Desserter och fika är min grej:)

Vi hade så trevligt, det var så god mat och så härligt sällskap, mycket skratt och lite allvar. Att jobba med sociala medier och ha sig själv som varumärke är speciellt, man är ganska ensam, så det är härligt att utbyta tankar och erfarenheter med andra. Alla har vi ju blivit ifrågasatta, uthängda och förtalade på olika vis och det är faktiskt ganska tufft att ta ibland. Bara under kvällen så fick en av tjejerna en kommentar om att hon verkligen inte borde vara ute och flamsa runt utan använda sina kanaler till att göra något bra. Typ världsfred eller så;) Det är i princip omöjligt att vara alla till lags, och jag tror att vi alla är rätt trygga i oss själva men vi är ju bara vanliga människor, varför ska inte vi få roa oss? Folk är konstiga helt enkelt.

Vi är inte ett dugg konstiga däremot utan mest bara roliga:D Både med och utan öl;)

När vi ätit och snackat så bar det dags för att testa våra skills i boule. Jag har aldrig spelat det på riktigt, utan bara det som hette Boccia och hade färgglada klot. Det här var både roligare och kanske svårare. Det här är en Blond ale.⇓ Annorlunda, men väldigt god.

Banorna är hårda, och lite som en fotbollsplan, med sand och grus. Kloten tunga och silverfärgade. Och nästan likadana? Svårt att se vems som var vem, och ibland knockade man bort sitt eget lags. Oops. Men så kul det var! Vi fick en introduktion och sen spelade vi länge. Samma lag som på Prison Island och vi som förlorat där ville så klart ha revansch. Det gick inte så bra kan man säga;)

Men en förlust mot folk man gillar är alltid okey, och nästa gång tar vi dem.

Vi var rysligt färgglatt klädda också, min tröja är mörkt vinröd och ungefär den enda utstickande färgen, hehe.

När vi kände oss klara så gick vi vidare. Jessica och Annika gick till hotellet, Nina hade åkt lite tidigare och Jennifer, Patricia, Therese, Mirka och jag gick till Pitchers. Där satt vi bara och snackade och lyssnade på bra musik, innan vi gick hem till hotellet för att sova.

Mirka och jag drack kaffe och käkade praliner samtidigt som vi körde live på hennes instagram. Runt två, kanske, så släckte vi lamporna och sov.

 

Mirka är morgonpigg och jag är inte det:) Våra morgonrutiner när vi sover ihop ser likadana ut jämt. Hon kliver upp en timme innan den tid vi bestämt oss för att äta frukost, duschar och fixar sig. En kvart innan vi ska gå, masar jag mig upp. Duschar och fixar mig. En av oss är snabbare än den andra kan man säga:)

Nere i frukostmatsalen doftade det våfflor och jag fick snabbt syn på önskemakapären. Jag vill ha en sån här! Vart hittar jag den….och hur många miljoner måste jag vinna på lotto?

Det blir så goda våfflor i den här att det är löjligt. Det tar en stund, kanske tre minuter men det är så värt att vänta på.Sen kan man ju ha vad som helst på, men nutella, grädde och en touch av jordgubbssylt är liksom bäst.

Överlag så var det en frukost som jag ger tio poäng av tio möjliga. De hade fint bröd, lagom med pålägg, god yoghurt, HEMGJORD GRANOLA och …. tadaaaa:

Croissanter. Ni vet att jag inte godkänner en hotellfrukost fullt ut om det inte finns croissanter. Dessa hade dessutom sylt i sig, lagom med sylt också, det blir guldstjärna.

Ja, jag åt upp allt:)

Det tog en stund, men vad gör det när man har gott om tid. Just frukost är något jag tycker mycket om. Jag har inte alltid varit sån, förr åt jag aldrig frukost. Möjligen en kopp kaffe liksom, men sen inget förrän framåt lunch. Jag kunde inte äta för jag var inte hungrig och blev bara illamående av att äta innan jag fått igång hela kroppen. Men det har ändrat sig med åren, och de sista kanske tio åren så vill jag gärna äta direkt jag vaknar. Jag kan hoppa över, ibland blir det så, och det funkar det med.

Hemma äter jag alltid kvarg och nån musli. Kaffe. Sällan något annat. Jag är en vanemänniska. Men bor jag på hotell så skulle jag om jag var tvungen att välja, alla gånger välja frukost före middag. Tror jag. Vi gör ”storfrukost” hemma i bland på helgerna, alltså dukar upp allt möjligt, har frukt och kanske smoothies, extra gott bröd och så sitter vi länge. Det blir inte så ofta för nu har alla så olika tider. En del av kidsen är morgonpigga medan andra, och jag, inte är det. Det ska köras till matcher och det är annat. Men om jag hittar en sån maskin, då jäklar blir det hotellfrukost varje söndag:)

 

Vi satt länge och åt och pratade, för att sen skiljas åt. Vårt dygn tillsammans i Örebro var till ända, och det var en extremt välbehövlig paus i livet. Att allt sen ramlade på en igen direkt man kom hem, det är liksom en annan femma. Jag fick andas fritt i ett dygn, och det kan man leva ett tag på:)

Vid frukosten fick jag ett sms att jag var bokad på David, klockan fyra. Jag skulle vara i Uppsala tre…skulle jag hinna hem och hämta kläder och dit? Nej. Men syrran bestämde att hon kunde hämta dem och sen komma och möta upp mig vid stationen hemma, så då bestämde jag att träna skulle bli perfekt.

Mirka och jag hade bokat ett tåg hem vid ett, och satt en stund i solen utanför stationen, så himla härligt att våren är på väg på riktigt nu.

Tåget hem var i tid, och vi bytte till buss i Enköping, och sen hoppade Mirka av där hon hoppade på på vägen dit, otroligt smidig resa. Vi hade först tänkt ta bil, men sen valde vi tåg, och det var ett bra beslut. Det är skönt att slippa köra i drygt två timmar enkelt resa helt enkelt.

Hemma i stan sen så väntade jag in syrran, och vi åkte och tränade.

Det var otroligt skönt att få röra på sig efter all mat man stoppat i sig, jag misstänker att jag inte ätit så mycket under hela veckan som på det dygnet:)

Sen avslutade vi med tacos hemma, barnen hade bestämt att skjuta det en dag framåt, och sen en kvällsprommis med Doris. Man kan säga att sen var jag trött.

I natt har jag sovit som en stock, från det att jag lade huvudet på kudden tills Sellman av nån anledning kunde komma in, jag har dörren stängd på nätterna, och lade sig mellan mina fötter. Sådär så att man blir fastlåst. Då låg jag still och svettades en stund, för Doris kröp in under täcket samtidigt, men sen flyttade båda på sig och man kunde både andas och röra sig igen.

 

Idag ska jag fortsätta att göra ingenting. Jag har skjutsat Jordan på ett kalas och ska sen hämta honom och då samtidigt köra Corrinda en sväng, och så laga middag. Men förutom det – nada.

Fast det är en sanning med modifikation, för jag ska läsa, två ungdomsböcker, som jag sen ska skriva uppgifter om. Jag kommer inte hinna klart med läsningen men det är vad jag ska göra:)

Vi kanske hörs senare i kväll, det är ganska troligt, men för nu – ha en fortsatt fin söndag♥

I annonssamarbete med Maybeauty

 

Idag ska vi prata om den lilla svarta masken från Maybeauty – Incredible Face mask

Jag brukar även kalla den något så överdådigt som ”räddaren i nöden”, för det är så det känns:)

När man känner sig allmänt skabbig så funkar den varje gång tycker jag. Jag vet att ni är många som håller med mig, men till er som inte vet vad det är så vill jag bara få tipsa er om en suverän peel-off mud mask. Den tar bort död hud, olja i fet hy, pormaskar och motverkar orenheter.

Man lägger på masken med pensel, eller fingrarna och jag tycker det är en sån härligt kladdig känsla, som att måla med fingerfärg, kommer ni ihåg?

Om man är klok, och har lite bättre minne än mig, så undviker man håriga partier, för det gör ont att dra bort den då:) Jag glömmer bort det varenda gång och penslar glatt på den långt ut mot öronen där jag är lite fjunig.

Sen låter man den torka i 30-45 minuter. Den stelnar och man kan känna hur orenheterna i huden dras ut. En såndär skräckblandad förtjusning-känsla:) Det gör lite ont, på det där sköna viset ni vet. Jag försöker in i det längsta att låta bli att grimasera med hela ansiktet, men när tiden börjar närma sig sitt slut så sitter jag och rör på ansiktet så mycket jag kan bara för att det är så härlig känsla när masken släpper;) Jag vet. Jag är knäpp.

När den suttit klart, så drar man bort den. Jag är lite pipig, plus att jag ju alltid fått fjunen att fastna, så det känns. Men även det på ett ontskönt vis.

Det är en sport att försöka få av den i ett så stort stycke som möjligt:)

Man ser alla orenheter som följer med ut…Det är svårt att fånga på bild dock, jag vet inte om ni ska vara glada åt att slippa se kanske;)

Sen tvättar man av sig resten, torkar och sen är man len och fin i nyllet. I mitt fall även fjunlös vid öronen eftersom jag precis dragit bort mina fjun:)

Men allvarligt, känslan är att man är REN in på bara skinnet.

Ja, jag vet att bilden är röd, men ibland blir det så..förlåt.

Här är en gammal bild, jag letade lite i arkivet:) Bättre färg, fattar inte riktigt vad som hände med ljuset på den andra, men strunt samma!

Känslan är REN och FRÄSCH:)

Både jag och mina tjejer använder den här regelbundet. Jag har ju tre tonåringar och två tjugonånting och alla gillar den väldigt mycket. Huvudingrediensen är naturlig djuphavslera och masken är dermatologiskt testad. Den är INTE testad på djur såklart!

Även min stora son skulle kunna använda den om han ville, men det är inte riktigt hans stil;) men den passar fint även för män, som inte är håriga;)

 

Med koden facecarola får du 30% rabatt på Incredible face mask, så jag tycker absolut att ni ska testa. Den är den enda mask jag alltid återkommer till:)

Ni hittar direkt till erbjudandet HÄR

Innehåller annonslänk för Bluebox

 

Jag verkar aldrig bli klar:)

Så fort det ena är färdigt så kommer nästa, och det byggs på i en rasande fart. Jag funkar bra under stress när jag väl fattat att det är stressigt;) Men det tar ett tag.

Idag har jag betat av en hel del. Jag har skickat in den självkritiska arbetsrapport som skulle in i morgon. Jag har funderat ihjäl mig över i vilken ordning jag ska sätta mina kurser jag söker till hösten, jag har hämtat en valp, för matte behövde akut åka iväg med sin andra hund, jag har pratat med en nära anhörig vars stora kärlek just nu mår skit. Jag som är värsta hobbypsykologen har redan diagnosen klar, det handlar om utmattningssyndrom, depression och det toppas sen med en psykos. Den första är redan diagnosticerad av läkare och psykolog. Eftersom jag har en helt annan info än vad läkarna får så vet jag att jag är väldigt nära sanningen. De kommer landa där snart de med, så fort de får all bakgrund. Men eftersom det är den sjuke och enbart denne som har kontakt med vården så är det inte säkert att det kommer att komma fram på ett tag. Personen är ju helt borta just nu. Det är svinjobbigt att råka ut för, såklart, men det är även ett riktigt jävla slitgöra att vara anhörig. Och att vara anhörig till en anhörig är inte så enkelt det heller, man står väldigt utanför, samtidigt som man inte kan göra något. Men man ser förbannat klart eftersom man är just utanför.

Det är just nu bara att kämpa på och hoppas att alla kommer igenom det.

Det tar mycket tid att finnas, lyssna och stötta. Men så är det ibland. ♥ Och man gör det bara, för Ohana är familj.

Sen har jag skrivit klart massa andra texter, finslipat och korrigerat så de är klara för inlämning.

Det känns som jag glömt något men jag hoppas inte det.

I morgon ska jag som sagt iväg på galej och det innefattar tidig morgon, iväg med tåg och sen övernattning. Jag känner att det på riktigt behövs ett rejält break just nu, så det kunde inte komma lägligare:)

 

Förutom det så är det ju påsk snart!

Herregud, vart tog tiden vägen?? Va? Det är en bra högtid, för mig utan det minsta lilla krav. Mer än godis då.

Jag har redan fått MITT påskägg, från Bluebox

Stumpan vill gärna smaka:)

Det här tre kilo godis, som då alltså är mitt, barnen får nåt annat, nån påse från affären eller så;)

Eller…? Nä, jag skojar bara, såklart. Det här har jag gömt, och det kommer fram på påskafton, som är den dag som vi letar ägg. Vilken dag gör ni det? Och vartifrån kommer ni i så fall, jag tror att det är stora geografiska skillnader? Jag bor då om nån missat det, i Uppsala sen födseln och av ohejdad vana;)

Det är bara påklätt godis, det är nästan ett krav för att ha ett så här stort ägg, i alla fall här hemma, där det grävs lite varstans med händerna.

Ja, jag har haft svårt att låta bli det:)

Det här ägget beställer man alltså från Bluebox, så skickar de det dit man vill. Kanske lite stort för en normalstor familj, men i receptionen på jobbet eller så är det ju perfekt.

Givetvis finns det andra varianter också, med enhörningar, gosedjur, prosecco:) med slime i, eller kanske lakrits? Ni hittar alla olika här

Bluebox är en favoritsida, de har sånt där man kanske inte vet att man absolut behöver, förrän man ser det:) Perfekt när jag letar efter presenter till de där personerna man så gärna vill ge något speciellt men inte kan komma på något. I julas exempelvis beställde jag morgonrockar till Janelle och Simon härifrån, Starwars och Harry Pottermorgonrockar. Det var mycket uppskattat och de använder de hela tiden.

Så är ni ute efter annorlunda påskägg eller presenter så kolla in där. (De skickar svinsnabbt oxå, beställer man före 14, samma dag)

 

Jaha nu då? Jag ska äta. Det har jag glömt. Käkade frukost såklart men sen har jag inte hunnit. Sen ska jag packa inför i morgon. Träna ikväll, men sent. Kanske ta fram nåt ur frysen som man kan ha till middag också… och försöka komma på om jag glömt nåt….

Håll tummarna att det i så fall inte är något som ställer till det nånstans!

Vi hörs senare:)

 

På fredag ska jag på galej:) Jag längtar ?. Det kan hända att jag kommer dränka alla jobbigheter, alla besvikelser och ledsamheter i kopiösa mängder alkohol faktiskt. En quickfix deluxe med garanterad noll effekt dagen efter, mer än bakfylla.?

Det ska bli kul. För såklart är alkoholen inte prio, jag ser fram emot sällskapet 🙂 Och för att förtydliga då, jag har inga alkoholproblem. Alltid är det nån som ska påpeka;)

Idag är det onsdag och jag ska skriva. Som vanligt:) Idag en rapport och sen påbörja de där uppgifterna jag är sen med. Böckerna ligger på mitt köksbord nu:)

En fråga, jag måste säkert googla ändå men nån av er kanske vet. Jag har en Mac och använder Word när jag skriver. I alla år har det bara varit att spara och då har det blivit rätt. Nu plötsligt sparas det i ett skitmärkligt format som inte går att öppna för andra, eller så innehåller det bara hieroglyfer. Det står Word och något mer, några bokstäver med d?typ docx.

Vart har jag pillat för att det ska bli såhär? Man blir ju trött liksom.

Ikväll är det basketträning vilket innebär att min egen träning får stå tillbaka. Möjligen svänger jag förbi gymmet under tiden men mer troligt åker jag till Dollarstore istället 😉

Ute blåser det och är kallt så det lockar inte, jag tänker att det är bra med inneaktiviteter. För mig är uttrycket ”det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder” ungefär det mest korkade som sagts. För man fryser ju om ansiktet. Eller blir blöt. Nä fy farao, jag är en skogsmulle när det är finväder 🙂

Och det verkar komma nästa vecka?

Håller alla tummar!

Nej nu ska jag äta frukost! Jag känner för första gången på många år av magkatarr, vilket suger. Haha på många sätt:)

Jag är aldrig speciellt hungrig, och när jag är det så äter jag två tuggor sen är det bra. Bara för att sen få sugandet i magen tillbaka så fort jag ställt undan tallriken. Inte ens kaffet är gott och då jäklar är det illa?Men nu har jag köpt rätt sort iaf, istf fel, så det bör ordna till sig tycker jag.

Jag ligger back i Robinson också, inte sett söndagens avsnitt eller de efterkommande, måste göra det typ ikväll.

Men nu frukost. Och datorn:)

Vi hörs snart!

Ja, eller sidan, som jag tänkte skriva, men slant på tangenterna och tyckte det var lite passande:)

Jag är på andra sidan deadline! Tjohoo!

Eller egentligen så är jag bara halvvägs över, för av tre böcker vi behövde så har jag inte fått tag i ….tadaaaa TRE! Inte på bibblan, inte på universitetsbiblioteket, inte på Nextory. Då börjar man misströsta. Jag väntade in i det sista, innan jag var tvungen att maila läraren och fråga vad jag skulle göra. Jag har skrivit de texter som ska in, tre olika, varav en pjäs! Hallå? Hjälp:) Det är svårt att skriva dramatik, men jag använder ofta mycket repliker även i mina texter, så helt annorlunda är det inte.

Jag fick lov att avvakta med de jag behövde böckerna till, och såklart så plingade det till klockan 19.15 ikväll, de finns nu att hämta på bibblan. Jag har köat sen början av mars, och idag är deadline:)

Men, jag känner mig hyfsat nöjd, även om resten av veckan går åt till att göra resterande, det var lite mer tänka, analysera och sånt. Plus att jag har en annan deadline på fredag, som måste vara klar senast torsdag. Fredag kommer jag inte hinna nämligen:)

Vi hade planerat att åka till fjällen som igår, men sen kom den där härliga bajsmackan jag nämnde i fredags, och förstörde allt. Ihop med att jag skulle behöva plugga några timmar per dag och att man blir så jäkla trött av att åka skidor så struntade vi i det. SÅ tråkigt att man storknar.

EN vända på slalomskidor. EN…det är inte okey. Det har varit så jäkla mycket den här våren, saker som jag dragits in i utan att kunna undvika det, så allt annat har hamnat i i skymundan.

Lägg till att den andra föräldern som vanligt drog till Thailand så jag inte ens haft några söndagar att andas på, eller åka slalom då;)

Det får gärna räcka nu. Kan andra människor börja bete sig som folk så att jag slipper må dåligt?

 

Som vanligt så tröstar jag mig med träning. Träning, träning och ännu mera träning:)

Love it!! Just nu så händer det saker, progress – jag klarar saker jag inte gjort förr, som fem smala armhävningar på tå. Jag är starkare än på länge och till och med flåset är okey. Inte bra, men okey. Jag orkar springa de där åttatusen varven. Nästan:)

Varje gång jag åker förbi Sunnerstabacken så ilar det till av förväntan, snart kan man springa intervaller! Just nu är det snö och lift och sånt i vägen, men snart så:) Jag trodde aldrig att jag skulle säga en sån sak.. Backintervaller … herre gud;) Men, det lär ju ta ett tag innan man orkar igen.

Det har stått rätt still i träningen länge så det är så skönt att det ger resultat nu. Och ta i trä och allt sånt där:)

I kväll var vi iväg, Anders, och i morgon är det lunchpass med David.

Mirka har ju skaffat Friskiskort, och även Linnea, så både förra veckan och idag var vi på samma pass. Och i morgon ska vi till David. Det blir deras första möte med honom, och jag vet att det kommer kännas av:) Nu är de duktiga båda två på att inte köra för hårt, till skillnad från mig, syrran, Corrinda, Janelle och Patricia som alla var totalt handikappade i flera dagar efter vårt första cirkelfyspass:D Den träningsvärken var liksom inte att leka med.. 🙂

Det är kul att de börjat, Mirka kan ju ofta på dagtid, och gärna gym, vilket jag inte har haft så mycket sällskap till. Jag gillar ju gymmet, men det är så mycket dötid att det är roligare med sällskap. Ska man köra tre gånger tolv repetitioner med vila i mellan så behöver man nån att snacka med.

Corrinda är på banan hon med, och hon gillar gymmet, så det känns bra nu.

 

Jag är ju dagmatte till lilla valpen, som nu växt om Doris:) Just ikväll fick hon stanna på sleep-over, då matte jobbade sent. Det är extra mysigt. Hon sover gott hela natten, och gärna i min säng. Varje morgon så kryper Doris in under mitt täcke när jag vaknar, och så ligger jag och surfar tills jag är vaken nog att kliva upp. Nu har Sellman börjat göra samma sak. Fast han biter mig i fötterna;)

Valpen gör såklart lika, så det kan bli lite trångt i sängen i morgon, men det är mest mysigt.

Idag var det svinkallt ute, men hundarna var ute och röjde massor ändå. De var de enda som ville sticka ut näbben, alla andra, till och med Jamie, höll sig inne. Riktigt aprilväder med snö, storm och drivis. Minst. Jag höll på att frysa ihjäl på den korta biten från bilen till Friskis, nu fick jag ju parkera en bit ifrån förvisso, men brrrr!

 

Okey…nu stinker det här. Stumpan ligger i en korg bakom mig och fiser. Plötsligt så kommer en odör man helst skulle sluppit, och det är den där förbenade blötmaten. Jag är helt övertygad. De älskar den ju, så det blir svårt att få dem att glömma bort att de vill ha den. Kanske kan man använda en klädnypa? På min näsa då, inte deras rumpor;)

 

Nu ska jag klappa ihop datorn och sen hoppa i säng. Vi hörs i morgon igen, men nu är det sovdags.

Natti natti ♥

 

 

Ibland känns helgerna oändliga och ibland, oftast va;) så känns det som man blinkade och den försvann. Den här helgen gick i turbofart. Jack bidrog såklart en hel del till det, på ett positivt sätt:)

Det härligaste som finns är faktiskt ungar❤️. Der finns en anledning till att jag har många:)

Igår så vaknade jag av ett sms. Klockan var ju rätt mycket och jag tänkte först ignorera det, men eftersom min syster är ledsen så tänkte jag att det var bäst att kolla. Det var inte syrran men däckverkstan, som påminde om min bokade tid för att skifta däck. Oj då, det hade jag glömt. Det blev fel på så många vis den här helgen, och ett var att det plötsligt var umgänge på söndagen. Han har ju bytt och grejat, hoppat över en massa och vi har ju aldrig kontakt, utan den går enbart via barnen.

Jamie skulle på kalas och jag hade tajmat däcktiden så jag skulle kunna slå två flugor i en smäll. Men nu blev det bara en smäll:)

Det tog tre minuter att skifta däck, och idag snöar det?. Jaja, det går väl över. Jag ska nog ingenstans förrän i kväll.

Sen skulle jag skriva. Och så blev det inte utan i stället pratade jag med syrran i telefonen i sex och en halv timme. Ja ni läste rätt:)

Men det var nödvändigt. Sen följde jag upp det med att prata med Patricia i typ två timmar och där nånstans var klockan ett på natten. Så idag är jag inte helt pigg. Men jag har förhoppningsvis hela dagen på mig att skriva, det är deadline i natt. Man vet aldrig men förhoppningsvis.

Dessutom glömde jag liksom bort att äta igår. Haha, vissa dagar alltså. Jag käkade min kvarg till frukost och sen drack jag kaffe resten av dagen. Kom på vid tio på kvällen att jag kanske var lite hungrig ändå? Men eftersom de fyra minsta var med pappan, och det var bara jag, Novalie och Patricia hemma så blev det knasigt. De två åt när de blev hungriga men jag missade liksom det. Nu är jag svinhungrig däremot, så jag äter väl ikapp idag kanske.

Det är skumt, jag brukar inte glömma att äta, men igår var jag verkligen inte det minsta sugen på något. Jag gjorde inte så mycket förvisso men ändå:)

Stumpan har krage på igen, hon trasslade sig ur bodyn flera gånger så det fick bli så. Hon verkar rätt obehindrad av den nu, men hon är lite för liten för den, så hon kliver på den hela tiden. Lite konstigt är det att hon innan kastreringen var rätt avvaktande och inte så gosig. På hennes villkor, absolut men inte så ofta. Samma dag som operationen så blev hon värsta gosproppen. De kan ju bli lugnare, och hungrigare?, efter en kastrering men så snabbt? Men så är det, och jag tackar och tar emot. Kattgos är ljuvligt. Sellman är precis lika go som vanligt:)

En vecka kvar med krage sen slipper hon den. Såret läker fint ser det ut som, helst ska hon inte hoppa, vilket djurskötarna sa ihop med en skakning på huvudet. Katter hoppar. Det är bara så:)

Jag försökte ställa en pall som hon kunde använda för att ta sig upp på stolen och vidare till bordet därifrån. Använder hon den?

Nej. Såklart inte. Med sitt enda bakben kan hon inte hoppa så högt utan hon klänger upp mer. Klättrar och kryper:)

Sen ska de få gå ut:) Det längtar de nog efter, de sitter ofta och kikar ut och blir mer och mer nyfikna på dörren.

.

Har ni haft en bra helg? Sol ?

Hoppas det:)

Nu frukost sen skriva! Vi hörs på andra sidan deadline:)

?