Okategoriserade
Okategoriserade

Att ställa upp:)

Ja, efter sökandet i fredags så vaknade jag på morgonen. Lika trött som om jag inte sovit alls, och det trots att jag sovit stenhårt i sex timmar. Eller fem? Ganska länge i alla fall. Veckan har förvisso innehållit både stress och oro så det kanske bidrog. Jag både kände mig och såg ut som en helt vanlig zombie;)

Janelle fyllde 25 år igår. ❤️

Min äldsta dotter, hon som jag startade min mammakarriär med. Det blir på något vis mer och mer obegripligt för varje år att jag har så stora barn. I mitt huvud så minns jag ju exakt när de var små. Och jag är ju som jag envisas med att säga, bara 23 år, för det känns så. Jag vill absolut inte backa och vara det igen, men jag känner mig inte en dag äldre. Jag väntar fortfarande på när jag ska bli vuxen. Lite undrar jag över andra vuxna? Känner de som jag, eller ÄR de vuxna? Jag vet nog egentligen inte vad att vara vuxen innebär för mig, men tror att det är då man ska fatta allt, kunna allt och våga allt. Jag har jäkligt långt kvar ?.

I alla fall, jag har varit mamma i 25 år!

Coolt:)

Janelle ville fira sin födelsedag med bio och middag och frågade om jag ville passa Jack. Ja tack! Jag älskar att vara barnvakt åt den lilla godingen:)

De kom och lämnade honom vid tre, och fick en snabb uppdatering om varför det kändes befogat att både Corrinda och jag hade fleecepyamas på, man får ha det när man letat gamla tanter hela natten, det är sen gammalt.

Jack är en sötnos:)

Så glad och go:)

Han åt och sov och mellan det var han happy happy och världens mysigaste.

Han är en spyråtta av rang och det blev några ombyten:)

Han kan hålla i flaskan själv upptäckte jag.

Så enkel unge. Han somnade i min famn vid tio och då var det kämpigt att hålla sig vaken för mig med:) Satt med honom i famnen och småblundade lite framför Good morning Vietnam.

De kom sen och hämtade sin lilla groda strax före elva och då piggnade jag till. Hela dagen var seg och lite sådär bomull i huvudet-känsla. Bakis, utan alkohol 🙂

Ont som fan i ljumsken och baksida lår men lite stretch så försvann det och idag känns det bra.

Idag var det kalas för Janelle. Hon bad att få vara här, för det blir trångt hos dem och det är väl klart. Speciellt som de kom med fika och allt, jag behövde bara snygga till lite:)

Tårtan var köpt men sockerkakan och chokladsnittarna hembakta. Så gott!

25 år alltså:)

Hon fick lite kläder, småsaker och ett rejält bidrag till ett Friskis och Svettis årskort. Det tycker jag och syrran är suveräna saker att ge bort och vi bara älskar när nån önskar sig det. Träning är ju lösningen på ALLT.

Ledsen, arg, glad, besviken, sviken, stel, ont, värk, tjock, smal, lagom, muskulös, tanig, whatever – träning löser allt. Möjligen inte hunger eller pengaproblem men alla fysiska och psykiska krämpor eller tillstånd blir bättre.

Tips från coachen:)

Selma sov gott..?

Ser verkligen bekvämt ut:)

.

Det här med att ställa upp. Jag försöker alltid att göra det, oavsett vad det gäller, och om det gäller familj, vänner eller helt obekanta. Kan man så gör man det, tycker jag. Att damen som försvann var helt okänd för mig spelar ingen roll. Vi blev inblandade när polisen stoppade oss. Jag har kört förbi Missing people här ute en gång tidigare men då kunde jag inte.

För hur det än är så måste min familj gå först. Jag försöker alltid styra om så att det blir bra för alla, för jag är grym på logistik och att prioritera och delegera.

Ibland går det inte, och då måste jag, precis som alla andra, se till vad som är bäst för min familj. I fredags hade jag möjligheten att leta efter en försvunnen person hela natten, men en annan gång så är det totalt omöjligt.

Jag tänker att om man ställer upp så kanske man får igen det:) Good karma helt enkelt:)

Nu ska jag blunda en stund. Vi ska se A star is born klockan 21.45 och jag är rädd att jag somnar annars, fortfarande sitter sviterna efter veckan i. Kanske för mycket frisk luft??

Vi ser den på Nordisk films biograf, alltså finfina stolar med liggläge:)

Filmstaden är bojkottad tills de stilar till sig eller sänker priset:) Vägrar pröjsa samma för en sunkig obekväm skitig fåtölj som en bekväm fräsch mysfåtölj.

Vi hörs snart?

Kommentera

  1. Petra

    Håller med er, jag är snart 25+25 ? och förstår inte alls hur det gick till. Känner mig som om jag ska fylla 25 och ska alltså göra det för andra gången nu..?!. Fejkar vuxenhet varje dag tror jag ?

  2. Monica

    Hej
    Jag känner mig alltid barnslig jämfört med jämnåriga kompisar, känslan av att oj vad den har presterat yrkesmässigt under sitt liv, Vad har jag lyckats med då….. ingenting? Jag ahr alltid haft jobb etc men aldrig haft ambitionen att stiga i grader etc. det är väl därför man känner sig sämre än andra. (är nästan på dagen 1 månad yngre än dig carola). Känner ungefär samma som Erika i kommentaren tidigare.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag känner också – shit vad gamla och trista de är ?, och stressade och not so happy. Mina jämnåriga alltså. Känner igen det du skriver, har man inte gjort karriär så har man inte lyckats. I andras ögon, för själv tycker jag att min mammakarriär är väldigt mkt mer värt än att ha stressat sig igenom småbarnsåren, mellanbarnsåren och tonåren, för att nu sitta på en hög post. Eller kanske värre att bara vara mellanhög;) och ha försakat massa längs vägen. Och för den delen är det väl toppen att man trivs vare sig det är ett högt eller lågt arbete!! Så som du verkar göra:)
      Men håller med dig, stor igenkänning på dina ord!

  3. Erika

    Själv känns det som att jag bara låtsas vara vuxen, som att man leker att man har koll på allt ungefär. Undrar ofta om det bara är jag som känner så eller om andra också kan relatera till den känslan.?

    1. Sofia

      Känner igen mig precis Erika! Jag leker också vuxen. Undrar när känslan ska infinna sig, men är 34 med 5 barn men känner mig fortfarande som 25…

Visa alla 7 kommentarer
AllmäntAllvarOkategoriserade

En sån natt

Innehåller annonslänk

Jisses, det har varit ett par minst sagt stökiga dagar. Och nätter:)

Hela veckan har gått i ett knepigt tempo, med massa saker som man helst velat vara utan. Och så nån slags kulmen igår.

Jag och syrran var ute med Doris efter tacosen, vi skulle inte gå så länge, för jag hade ju en deadline att ta hänsyn till. Jag var så gott som klar, men fick lite fart på inspirationen under veckan och ville ändra lite och sen skicka in. Vid tjugoett blev vi stoppade av polisen som gled runt i området. Jag hade min fina, fina lurviga mysjacka från Hunkemöller, förra årets variant, men typ så här. Med ÖRON:)

(Hunkemöller har suverän rea just nu)

Att bli stoppad av polisen för förargelseväckande klädsel vore lite pinsamt;) Men de letade efter en dement dam som försvunnit, och som synts i området. Hon gick med rullator och hade en svart kappa på sig. Hade vi sett henne?

Nej. Men vi lovade att hålla ögonen öppna. Vi hann bara gå en liten bit innan vi återigen blev stoppade, denna gång av några ungdomar, som berättade samma sak och frågade om vi sett damen.  En liten stund senare stannade en annan polis oss. Vi mötte folk som letade, och vi pratade med alla vi mötte så även de höll korpgluggarna öppna. Det går inte att inte hjälpa till i de här lägena och vi travade gata upp och gata ner, vi känner ju området som våran egen ficka. Polishelikopter hovrade runt och sökte med värmekamera, och spårhundar och polisbilar som gled runt över allt. Två timmar senare messade jag Corrinda, berättade vad som hänt och att vi letade. Hennes omedelbara svar var:    ”Ska vi hjälpa till?” Så hon, Marcus och en kompis tog min bil och åkte runt.

Inte det minsta spår efter damen. Corrinda ringde och frågade hur vi skulle göra, och när hon sa att klockan var halv ett hoppade både syrran och jag högt. Va?? Fyra timmar.

Vi frös, och jag hade skoskav på en tå, och vansinnigt ont i ljumskarna och höfterna. Så blir det ibland, och senaste dagarna har jag dessutom haft gruvligt ont av min skadade ischiasnerv. Det går i skov. Vi bestämde att gå hem. När Corrinda och Marcus körde förbi skolan så stod Missing people där, och de stannade och pratade. Damen var inte återfunnen, och efter att ha letat i ett annat område så skulle ”mitt” område sökas av.

Jamen det var ju bara att plåstra om tån, byta skor och ta på mer kläder och sen tog vi bilen och åkte dit.

Det kanske inte var så här jag tänkt mig att min fredagkväll skulle se ut.

Men, det hade å andra sidan knappast den äldre damens anhöriga heller.

Vi insåg att flera av hennes släktingar var med och letade, och fick höra av sonen att hon hade väldigt svårt att gå, och av barnbarnet att hon var bekväm och hatade skogen, men älskade folk och mest troligt inte skulle ha gått så långt, utan i stället satt sig nånstans. Det var redan personligt på något vis, fråga mig inte varför, men efter att ha pratat med anhöriga var det omöjligt att lämna.

Jag skulle potentiellt kunna åka hem och sova gott, men de skulle absolut inte kunna det.

Vi sökte av ett område där syrran och jag precis gått, men man vet ju aldrig. Sen samlades vi åter vid Ica. Klockan var halv fyra och tröttheten började kännas. Alla hade vi varit vakna sen 6-7 på morgonen. Syrran tog med sig Corrindas kompis, som bor på vägen hem till syrran och höll på att frysa ihjäl, släppte av henne och körde sen runt i ett annat område som var en trolig adress dit hon kunde ta sig. Det fanns tre ställen damen bott på, en arbetsplats och en väninnas hus, och dagis+skola där hon brukat hämta barnbarnen, som nu var stora. Corrinda och barnbarnet insåg att de kände varandra, de har lekt som små. Alla de platserna var avsökta ett antal gånger, både av anhöriga och polis med bil och helikoptern. Vi åkte till skolan/dagisen och letade tillsammans med barnbarnet och två vänner. De visade oss spår efter vad som troligen var hennes rullator och där även hundarna fått upp spår. Men inget alls. Det började kännas väldigt tröstlöst. Damen försvann från sitt boende för dementa klockan 16, och nu hade ingen sett ett spår av henne på många timmar. Det var kallt ute. Hoppet sjönk för varje sekund hos de anhöriga och det kändes i hjärtat.

Missing people grupperade om sig, nu skulle området där väninnan bott sökas av. Väninnan dog för två år sen, men dementa sinnen är ju inte i samma tid som vi har.

Vi travade runt och letade. Lyste in i portuppgångar, de var ju låsta, och ryckte upp dörrar till soprummen. Så såg vi att det lyste i ett förråd och satte kurs ditåt. På vägen passerade vi en port och Marcus kikade på långt håll, tvärstannade och backade och gick närmare. Klockan var nästan fem och alla portar gick att öppna, de är låsta under natten. Marcus hade sett ungefär ett halvt hjul på en rullator, som stod inskjuten under trappan. Örnblick. När vi kom dit och såg att det stod damens namn på…..Och när barnbarnet ropade: ”Farmor?” och en röst hördes långt uppifrån: ”JaAa!”

Alltså ♥ Finns inga ord, mer än total lättnad och en oerhörd glädje. De rusade upp för trapporna medan jag rusade ut för att hojta att vi hittat henne. Den enda som syntes till var en brevbärare, så jag sprang upp jag med. Fem trappor upp satt hon i trappan, varm och go. När jag kom upp hörde jag Marcus fråga henne: ”Hur är det med dig?” och hon svarade alert ”Med mig är det bra men värre med den här, hon är så ledsen” Barnbarnet grät och kramade sin farmor och det var skratt och gråt om vartannat. Jag skenade ner igen för att visa vilken port vi var i, och tryckte ner hissen till sonen som var på väg. När han kom höll jag på att börja gråta, hans lycka strålade om hela honom. Alla åtta jäkla timmar jag travat runt i kylan var plötsligt så värt det. Att kunna hjälpa till. Alla människor kom dit, polisen och ambulansen. Damen gick själv med sin rullator, åkte hiss ner och vi stod sen inne i trapphuset och väntade på ambulansen som dröjde. Alla lättade och glada.

All ångest och oro som bortblåst och kvar var bara ren och skär lättnad och lycka. Fy fan vad Härligt!

Jag fick upp mobilen och messade syrran. Idag när jag tittade på messen så skrattade jag. Jag måste texta lika snabbt som jag pratar i sådana här situationer, som att syrran skulle lägga på eller nåt om jag inte är supersnabb. Jag var fett otydlig, stavade som en kratta och struntade i autokorrekt. 🙂 Det tog ett tag innan hon fattade att vi var på plats, men då började hennes tårar rinna de med.

Vi stod kvar en stund efter att ambulansen åkt och polisen med, alla hade ett enormt behov av att prata och vi fick berätta gång på gång hur det gick till när vi hittade henne. Det var ju en ren slump, men man ska ha tur ibland. Nu satt ju damen inomhus och det gick ingen nöd på henne, men vem vet om hon gett sig ut igen sen. Ingen vet var hon varit eller varför, hon kan inte svara på det, och sa vid något tillfälle att det ju var hon som letat efter barnbarnet. Alzheimers is a bitch.

Till sist insåg jag att jag inte hade en aning om var bilen stod. Vi hade snurrat runt och det här är områden jag inte går i så ofta. Att ha varit vaken och på helspänn länge hjälpte väl till. Ingen annan hade heller koll, så det var skönt att en hade gps på sin bil som han kunde spåra med mobilen:)

Vi gick i samlad tropp dit, stod och pratade ytterligare en stund och sen åkte vi hem. När vi klev in i bilen kunde jag inte lyfta benet utan fick sätta mig på rumpan och snurra in;) Ont i ljumsken är inte att leka med. Hemma var Robban vaken, han kom hem vid ett på natten och undrade vart fasen alla var. Vi kokade te och käkade mackor. Jag var så törstig, sänkte flera glas iskallt vatten. Och frös som en hund.

Eftersom det är kul med statistik så måste man kolla stegräknaren på mobilen som talade om att vi gått över tre mil där på natten. Till sist så kröp vi i säng, efter att ha läst att hon hittats:)

Jag är lite löjligt stolt över Marcus som hade sin skarpaste blick påkopplad:)

Strax efter sju låg vi i sängarna, jag kröp så nära Jamie jag kunde för att sno hans värme, och han flyttade sig:) Doris och Selma och min fleecepyjamas plus duntäcke räckte inte, och det tog ett tag innan jag somnade, men då sov jag som en stock. Vaknade och var helt off, svullen och hes och igentäppt och allmänt ont överallt. Det gick ju över bara jag kom upp:)

En väldigt go känsla har legat i hjärtat hela dagen och Corrinda och jag har pratat massor om gårdagen. Syrran kom senare och även vi har snackat. Debriefat:)

Lite lustigt att Missing people bossen efter att vi hittat kvinnan, plötsligt sa: Men hej Carola! Och jag inser att vi är gamla kollegor:) Haha. I stundens hetta fanns inte tid till att känna igen varandra. En annan av deltagarna var mamma till en av Trixies klasskompisar. Hon var i alla fall bekant men poletten ramlade inte ner innan allt var över.

Resten av dagen idag ( eller nu är det igår) får jag berätta om i morgon (senare idag)

För nu är jag helt slut, har varit det hela dagen.

Vi hörs snart!

Natti natti:)

Kommentera

  1. Karin

    Jah blir så rörd och berörd när jag läser detta. Tårarna rinner, dels över att damen hittades och dels över vilken fantastisk insats av er och alla de andra som var ute och letade hela natten. Det är så fint att människor ställer upp när det behövs ❤️
    Så skönt att allt slutade väl ❤️
    Kram från mig

Okategoriserade

Tjugo år sen:)

Innehåller annonslänk för Jotex, Cubus

.

Jag har tappat bort en viktig sak, eller ett papper . En jäkla utbetalningsavi faktiskt, och den är Corrindas ?.

Den satt på kylskåpet men plockades ner inför jul, och jag kan inte begripa vart den är, för allt annat som satt där lade jag i en plastficka som sen lades i ”viktiga lådan”. Skitskumt. Hon har haft en massa strul med sin studentmössa och efter att ha fått både påminnelse och inkasso fast fakturan var klart och tydligt uppskjuten, (tills mössan kom, som avtalat) och två hundra mail, så löste det sig, och hon slipper den felaktiga kostnaden. Bra så! Men jag har ju betalat den här, och nu har de skickat ut en återbetalning som ska lösas in på BANK ( good luck med det liksom ) och sen ska fakturan betalas igen, med ursprungsbeloppet. Låter onödigt krångligt men har säkert nån anledning. Fakturering och bokföring är knöligt.

Vi letar alltså, och den som söker skola finna. Mitt dykcertifikat dök upp ( haha). Jag hittar det mellan varven, det ligger ungefär där det ska.

Så fint och jag är ordentligt stolt.

Tills man vänder på det. Jag VET ju vad som väntar och ändå börjar jag fnissa. Holy smoke??. Jag kan ha visar er förr men i så fall har jag förträngt det. Av förklarliga skäl.

Till mitt försvar … nä det finns nog inga förmildrande omständigheter, jag såg ut sådär. Men jag har varit ute på en båt på öppet hav hela dagen, dykt ner på fjorton, eller om det var sexton meters djup och tagit av cyklop och spottat ut regulatorn. För att visa att man kan klara av det. Ja, alternativet finns ju liksom inte där nere. Det måste gå. När man tar på cyklopet igen är det av förklarliga anledningar fullt av vatten, så man måste tömma det. Det gör man genom att böja huvudet bakåt och trycka på masken vid pannan, samtidigt som man blåser ut, då bubblar allt vatten ut. Förutom det man sen drar i sig och får en kallsup av. På fjorton meters djup. ?. Jag kan meddela att det är inte helt lätt att hosta okontrollerat då.

Jag har linser, och kunde inte titta under vattnet, så jag gjorde det blundandes. Fy fan. Det var ångest. Men jag gjorde det:).

Sen fick brillorna åka på, jag använde linserna bara sporadiskt på dåtiden. Så, trött som en gnu, jag tror att ungarna hade varit vakna på natten med, så jag var helt slut. Så ska man gå till en thaitalande fotobutik och ta en bild, ja, vi var ju i Thailand så att de talade thai är ju helt normalt, mer att det inte var så lätt att kommunicera. Det här är tjugo år sen, innan alla åkte dit, och engelska funkade bara om man talade med få ord och l å n g s a m t. Bilden blev ju kanon, verkligen?.

Min dykinstruktör var från Nya Zeeland så vi hade inga större språkförbistringar. Snygg som sjutton såklart. Vad annars liksom:)

.

Jag har inte använt dykcertifikatet sen jag tog det, men i år är året då jag faktiskt ska göra det!! Intalar jag mig iaf och för att hålla reda på kortet så ligger det nu i mitt passfodral. Är inte det smart så säg?

Om möjligheten dyker upp (?)så är jag Redo!

.

Jag gick ut och skottade som jag sa att jag skulle göra och bilen är lite som en igloo. Det går inte att sopa bort snön utan det är skrapa som krävs, och det vill jag inte, jag är rädd om lacken. Får väl lov att åka och ställa mig i ett p-garage och tina upp den.

Sen var det full snurr en stund. Först bäddade jag rent med det nya påslakanet från Jotex och det var ett mission impossible med två kattungar som kröp runt ingela sängen, klängde och rev och stökade till. Till sist, efter dubbelt så lång tid som det normalt tar, var jag klar.

De är i flanell och helt ljuvliga!! De var på fin rea:)

Något annat som var på om möjligt ännu bättre rea är det stora paketet jag hämtade ut från Cubus med mysiga pyjamasar i tunn fleece.?

Barnen fick i julklapp och jag har gått runt och trånat, de ser så gosiga ut. Så när de kostade 59kr/ del så köpte jag en till mig själv, och ungarna fick varsin till:)

Jag vill aldrig ta av mig den, den är supermjuk!!!

Nu kan hela familjen skrota runt i myskläder, Robban fick en fleecemorgonrock, även den från Cubus, så även han kan vara med. Han är absolut ingen typ som ens äger något annat än jeans:)

Jag skulle på bibblan och innan så hämtade jag upp en unge. Hämtade böcker klockan fyra och klockan fem messar biblioteket, så är nästa bok, den viktigaste av dem, klar att hämtas. Typiskt! Jag hade ju kunnat ta alla lite senare, men nix. Jaja jag hoppas att något barn kan hämta.

Sen handla, hem och hämta Lovelia, köra henne till basket och så hem och laga mat.

Idag blev det så gott! Jag skivade kycklingfilé, slängde i stekpannan med broccoli och sojabönor, kryddade med paprika, vitlök och svartpeppar, hällde på lite soya och creme fraiche och så fick det koka ihop medan riset kokade. Trodde inte alls att det skulle bli gott men alla var överens om att jag lyckats ordentligt 🙂

Man ska ju göra det nån gång i alla fall.

Har jag hört 🙂

Nu ska jag plugga, vi hörs snart!!

?

Kommentera

  1. Sofia

    Bokföring är inte krångligare än man själv gör det. De kunde enkelt betalat ut mellanskillnaden bara…till ditt bankkonto. Allt går, det handlar bara om vilja.

  2. Mumintrollet

    Kan inte förstå vad som är fel/konstigt med bilden. Är rädd att du skulle skratta ihjäl dig om du såg en bild på mig, och jag hade varit lycklig om jag sett ut som du! Mvh ”Den Mobbade”

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Nej, jag skrattar bara åt mig själv?
      Här syns ju iaf inga kläder vilket man nog ska vara glad över 😉 Jag har aldrig tyckt att jag ser bra ut, absolut tvärtom, och sådana här bilder bekräftar att jag har självinsikt. Noll känsla för något?.
      Kram❤️

  3. Karin

    Halloj, kan utbetalningsavin möjligen åkt in under kylskåpet (eller frysen och spisen med om de står nära), kan vara värt att kolla ?
    En tanke bara ?
    Kram från mig

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Nej, jag tror inte det, är helt säker på att jag lagt den i plastfickan, men har ett svagt minne av att jag för att inte tappa bort den ändrade mig och lade den på en bättre plats. Eh, just det ?. Men kollade nu, tomt på papper under både kyl och frys??

      1. Karin

        Okej, ja men så är det ju alltid. Tänk den där dan när man hittar det där bra stället, vilka fynd man då kommer göra ?
        Trevlig helg ?

Visa alla 10 kommentarer
AllmäntOkategoriserade

Sex!

Herregud, om jag bara lade manken till så skulle jag kunna skriva en bok på några veckor:)

Idag skrev jag sex sidor, av de totalt tio som ska lämnas in på fredag.

Eller hur många A4 är en bok förresten? Öhhh, jag har ingen koll. Men om jag bara har fokus och lite flyt och fantasin är samarbetsvillig så kan jag ju producera rätt kvickt. Ska jag vara ärlig är det deadlinen som gör det, jag jobbar sjukt bra under press:)

Det är samma med att städa eller röja i trädgården, snabb som en vessla när jag måste, men då är det inte speciellt kul å andra sidan. Tänk att det alltid ska vara ett ”men”.

Och Ta i trä, så jag inte fastnar i morgon.

Dagen idag har rullat på, jag har skrivit ( nähä??) och varit på samtal på ett barns skola, som gick utmärkt. Städat lite, och gosat massor med kattungarna. Alltså Selma, hon är som en bebis. Klättrar upp längs benen, eller ställer sig på köksbänken och sätter upp tassarna mot en så man ska ta upp henne i famnen, sen lägger hon sig som en bebis. Med huvudet på axeln och rumpan ska man hålla fast med armen, precis som man håller ett spädbarn alltså.

Stumpan avskyr när man bär henne, men tycker om att bli klappad, och det går utmärkt att be om hjälp upp på bordet eller köksön. Vi har haft maten ståendes där när valpen varit här, Doris låter märkligt nog bli deras käk. Stumpan har ju bara tre ben, och är lite liten än, hon var väl den klenaste i kullen, så hon klarar inte av att hoppa lika högt som Selma. Men det hindrar henne inte att försöka:)

Om hon blir upplyft så klagar hon inte direkt men vill man bara gosa får man vara supersnabb.

 

Båda kattungarna pratar hur mycket som helst. De jamas i parti och minut:) Våra andra katter var tysta, de kunde jama om det var viktigt, men de här två kommunicerar verkligen. Man hör skillnad. De ropar på varandra om de ena gått upp och den andra är kvar nere, de talar om att de ska på toaletten, de jamar om de inte ser nån av oss, och när de vill gosa eller ha mat:)

Och de är mycket dataintresserade;)

Plus att de har starka åsikter om hur mattorna ska ligga. 

Jag är så glad att barnen skaffade de här bebisarna till mig ♥

 

I fredags var Jack och Janelle här, Simon var krasslig, och vi passade på att prova dopklänningen på gossen. Min mamma, som sytt underklänningarna hade fått för sig att de var små och var beredd att lägga ut dem, medan jag, som ju ändå döpt nio ungar i dem ( en rosa och en blå) visste att de skulle passa, snarare vara för stora. 

Nu höll jag inte på att hitta den, det var ju inte igår Jamie döptes direkt, och jag som städat i klädkammaren så jag skulle kunna ställa in alla tomma julkartonger där i stället för i matkällaren intill där de bor resten av året, för att slippa bära ut och in på dem hela tiden, jag har ett lite speciellt system:) hade knölat in massa kartonger. Pust, lång mening !!

Men lite klättra och sträcka sig har ju ingen tagit skada av;) och fram kom alla klänningar.

Vi har totalt fyra. Två stickade vita, och två underklänningar. Det blev ju tvunget att ha dubbelt när vi fick tvillingar. I en av resegareroberna hittade jag mössorna till klänningarna, de har jag nog inte använt.

Jack testade underklänningen, och det var ju inga problem.

Den är inte kort i ärmarna, den har hakat fast på tröjan under:) Ja, bilden är suddig. Iphone är bra på mycket men kameran suger fortfarande, speciellt inomhus i dålig belysning.

Mössan satt som en smäck, och även om modellen egentligen är rätt ful, så är den ändå söt:)

Hello sekelskifte, alltså 1900-talet.

Man får lov att ha den blå klänningen om man är en pojke, och den rosa om man är flicka. Vi har ingen valfrihet eller genusdiskussion här inte. Rosa = flicka, Blått = pojke. Så är det med det:)

Jack döps den 19 januari, och just nu kom jag på att jag lovat Janelle att kolla om farfar fått inbjudan. Som bekant så har ju inte posten delats ut i Uppsala som den ska så det skulle inte förvåna mig det minsta om den ligger och skräpar nånstans.

Men först fyller Janelle år. När jag messade och frågade om hon skulle ha nåt kalasfika, så slutade det med att jag fick bli Jack-vakt♥ så på lördag myser lillprinsen och jag.

 

Förresten!

Är texten svart nu? Någon bad mig ändra, och jag som tyckte att jag hade svart text fick inse att det visst var lite mera grått. Jag ändrar gärna om det blir lättare att läsa, men fattar inte varför den inte är svart från början, det ska den liksom vara.

 

Nu ska jag hoppa i säng, det är en dag i morgon med säger de.

Då tror jag att vi hörs:)

Natti natti

Kommentera

Okategoriserade

Första dagen avklarad:)

Innehåller annonslänkar för Jotex

.

Bara resten av terminen kvar:)

Jag har faktiskt inte tittat så noga på hur det ser ut med lovdagarna i vår, men den här terminen är per automatik lättare att ta sig igenom för alla, eftersom det är små avbrott mellan varven.

När jag gick i skolan, på stenåldern, så hade vi inte ens höstlov, utan två studiedagar, det var allt under hösten.

Vårterminen är bara lite tung fram till sportlovet, sen börjar det rulla på.

I morse var alla som skulle upp, några börjar i morgon, trötta men rätt glada. Det är ju kul att träffa kompisarna igen:)

Jag servade lite mer än vanligt, för att få det att flyta smidigt. Normalt behöver jag inte göra en endaste dugg, mina barn är självgående och har så varit länge. En blandning av en lat morsa och en vilja att kunna själv kanske?. Man växer av ansvar, och jag vet att det är en stor trygghet i att kunna göra saker själv.

Ute snöade det och var plusgrader, värsta tråkkombon. Kidsen skuttade iväg och jag kanske inte skuttade så värst mycket, men jag tog mig till fåtöljen via kylskåpet. Där fastnade jag framför DR Phil!! Men hallå…, orka! Vilka galningar och att han inte bryter ihop och ber folk dra åt helvete är ett under. Kanske därför det är tvåtusen reklampauser iofs??.

Jag satt där med datorn i knät, kaffet på fönsterbrädan och tittade ömsom på datorn, ömsom på Dr Phil och ömsom ut på det vackra vita som föll i stora flingor. På håll och utan brillorna så kunde man låtsas att det var minusgrader och inte tung blötsnö.

Det gick sådär att skriva. Jag kom några sidor framåt men kanske raderar allt i morgon 😉

Lilla valpen är ljuvlig.

Hon har världens gosigaste, stora tunga tassar❤️

Min egna gospropp låg på soffan och snarkade så jag ett tag trodde att jag glömt skicka iväg Jamie till skolan 🙂

”Vaddå??”

Och katterna sov mest hela dagen de med.

Var väl ovädret som fick dem trötta.

Jag kokade risgrynsgröt som sen blev min, Robbans och Corrindas kvällsmat medan övriga åt kyckling och ris sen i går kväll.

Jamie kom från skolan men Jordan och Lovelia gick till kompisar. Jamies kompis (pappa) ringde sen och ville leka så han kom hit. Jag var ju tvungen, så det var bara att dra på ytterkläder och gå ut och skotta.

Åh så TUNGT det är att skotta blötsnö! Det är inte kul nånstans, till skillnad från när det är pudersnö:) Och en timme senare var det lika mycket igen. Bah. Jag ska på möte i en av ungarnas skolor i morgon och måste komma ut med bilen så det är ändå skönt att ha skottat det värsta.

.

I går fick vi post som borde levererats innan jul. Tydligen är det nån som omorganiserar , tror inte det var postnord faktiskt 😉 och som då helt sonika struntat i att dela ut post.

Mamma berättade om nån som klagat och fått svaret av VD:n att man minsann själv skulle hålla koll på vilka fakturor och när de skulle komma? Va? Vad är det för skitsnack? Känns spontant som att ett postföretag med den inställningen borde lägga ner. Vad hände med :

 ”Neither snow nor rain nor heat nor gloom of night stays these couriers from the swift completion of their appointed rounds”

Eller det kanske var Us post. ?Men visst hade Svenska posten något liknande?

Nu för tiden känns det som man ska vara tacksam över att få posten utdelad. Jag hade fått en enkät från Akademiska gällande bemötandet när Jamie trillade igenom glasdörren, den skulle senast skickas in 2/1…

Patricia fick räkning med förfallodag 31/12. Mamma och pappa hade lika så det är kanske hela Sverige vad vet jag?

En omorganisering ska ju inte drabba kunderna. Uselt. Kan man välja bort vem som ska ha hand om ens post? I så fall ska jag välja bort de här, och välja nån som bara lägger i feta checkar ?.

.

Jag hämtade ett paket från Jotex på affären igår, som jag inte hann öppna förrän idag.

Mitt flanellpåslakan!!

Och en badrumsmatta, båda på härlig rea:)

Påslakanet är ekologiskt och jag skulle ha bäddat i det idag men hann inte. Men då kan det bli morgondagens mission. Jag ska förhoppningsvis träna på kvällen och kan då krypa ner nyduschad och gosa in mig.

Jag ska visa er mer från Jotex, men redan idag kan jag ge er 20% rabatt med koden :

SS19NEWS , gäller tom 20/1

Det är bra:)

Nu ska jag hoppa i säng, det är trögt som det är att kliva upp 🙂

Vi hörs snart igen?

Natti natti

Kommentera

  1. Åsa

    Kan du ändra färg på texten på bloggen. Nu är den ljusgrå och väldigt svår att läsa. Skulle bli mycket lättare att lösa dina jättebra texter om texten var svart.
    (Jämför gärna med Mirkas blogg, hon har svårt text)

  2. Ulrika

    Idre är perfekt för barn att lära sig åka, och det är så mycket enklare att lär sig som barn. Låt inte barnen själva få bestämma, du gör dem en otjänst om de inte lär sig som barn. Bit ihop ett år och nästa klarar de sig själva i backen :=)

  3. Anita Gustafsson

    Min dotter bor i Stockholm och skickade ett paket med julklappar till oss som bor i Småland, de har inte dykt upp än! Postnord har ingen susning var det kan vara. Ibland blir man vansinnig när man vet att det var ganska dyra grejer.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Posthanteringen över lag har ju tappat det mesta av vad service heter. Jag tror inte jag hämtat ett enda paket från Postnord som INTE är skadat eller tilltufsat på flera år.

      Och fy vad surt med era julklappar!!

  4. Ulrika

    Tvättar du påslakan/kläder etc innan användning?
    Jag är ”manisk” med det. Strumpor möjligtvis kan vara undantaget : )

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Nix?tvättar inget innan jag använder. Möjligen de allra första bebiskläderna men det är allt. Bästa som finns är att krypa ner i fabriksnya sängkläder, komplett med kemikalier och plastpåsedoft ??

        1. Sanna

          Det är så mkt maktmedel o annat starkt i sängkläderna så skulle heller aldrig krypa ner i otvättade sängkläder ? Man känner ju på lukten de starka medlen o sen är de så hårda innan de är tvättade ?

  5. Karin

    Fast så är det faktiskt, det är kundens ansvar att se till att betalningen är företaget tillhanda senast på förfallodatum, faktura eller ej. Detta står i de allmänna villkoren och gäller för typ alla företag/tjänster. Har jobbat på Kundtjänst i mer än 10 år och vet inte hur många diskussioner jag fått ta om detta.

    1. Malin

      Men hur ska jag veta när förfallodagen är om jag inte ens sett fakturan?
      På såna fakturor som kommer en gång om året? Slam och sopor och sånt? Hur ska jag veta när den fakturan skulle ha kommit? Kommunen gör ju om och det ser olika ut från år till år.
      Samt att jag som företagare, målare, skickar fakturor till mina kunder, ibland har jag tid att göra fakturan samma dag som jobbet blev klart, ibland dröjer det 2 veckor innan jag får tid att sätta mig vid datorn. Hur ska min kund veta när den fakturan ska anlända i brevlådan? Än mindre veta när den ska betalas, om den inte kommer till brevlådan.

      1. Profilbild
        familjenannorlunda

        Jag håller med dig!! Omöjligt med vissa fakturor, jag kan sträcka mig till att veta när typ mobilräkningen ska betalas, men då behöver jag ju ändå ett OCR nummer ?

        Som finns på fakturan ?

  6. Malin

    Men hur i hela världen ska man veta exakt när en faktura ska trilla in? Jag har egen firma, målare, och hur ska mina kunder veta när jag behagar få tid att sätta mig vid datorn och göra fakturan? Ibland gör jag fakturan samma dag som jobbet är klart, ibland dröjer det 2 veckor.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Lite så tänker jag med. Men inte deras personal tydligen. Att folk dessutom betalat för att breven ska komma fram, i tid, via porto som blivit svindyrt, hade han visst också glömt ?

  7. Fia

    Min dotters skola skickade ut alla betyg dagen innan skolavslutningen för att vi skulle få dessa innan jul. De har fortfarande inte kommit. En hel skolas betyg saknas alltså. Finfint liksom….

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Och i artikeln jag länkade säger de att de inte hört talas om några betyg som försvunnit .. uselt att inte erkänna att man klantat sig helt enkelt.
      Nånstans så känns det som att man behöver kunna lita på att ens post kommer fram som den ska.

  8. Therese

    Här(Södertälje) kom det också post med förfallodag 29/12 och 31/12 i måndags. Igår kom en påminnelsefaktura på den ena räkningen där jag alltså ska betala 60kr för att posten inte kommit fram i tid?! Inte okej!
    Och att man ska hålla reda på räkningar själv? Ja det kan ju vara lätt att göra om man vet att en räkning kommer varje månad, men när det helt plötsligt kommer en räkning som man inte brukar få, hur ska man då veta? Vilket stolpskott! ?

  9. Rille

    Jag tycker att vi som inte fick höstlov i skolan borde få de veckorna retroaktivt. Någon rättvisa ska det väl vara? I mitt fall blir det nio år i grundskolan, treårig gymnasielinje och tvåårig yrkesgymnasial utbildning = 14 veckor. Vore gött!
    Är det möjligen DHL som är sena med posten? Väntar på ett paket som jag beställde i mellandagarna och har inte hört ett knäpp.

Visa alla 21 kommentarer
Okategoriserade

Knackar hål på bubblan:)

Jullovet känns verkligen som en bubbla:)

En bubbla av mat, godis, sena kvällar/nätter, filmer, sovmorgnar, lata dagar i pyjamas och massa massa familj♥. Jullovet är kort, men längre än påsk och sportloven, mycket kortare än sommarlovet, och det är under en tid då man helst är inomhus. Det gör det speciellt. Man kan med gott samvete stänga in sig och bara mysa:)

Och det har vi gjort, i stora lass. Vi har haft massor av familjemys i soffan framför filmer och spelat massa spel och bara haft det bra.

Och nu är det dags att knacka hål på bubblan och kika ut i verkligheten. Nja:)

Det hade ju inte varit fel med några veckor till, om jag ska vara ärlig. Nu kör det igång med buller och bång, med skolbesök, tandläkare, långväga besök, valpmys och valpvakt till en gospropp. Inte min valp, men tillhör Ohana:) Jag hade lite glömt hur mysig en valp är, denna lilla är dessutom väldigt mycket trevligare än vad Doris var. Hon var rätt hemsk när vi fick henne;) Bara bets och hängde en i fötterna med sylvassa tänder. Jag bestämde mig då för att ALDRIG ha en valp igen, men nu vacklar jag:) Haha, ja inte som att jag tänker skaffa en till hund just nu, men för framtiden.

Jag får den höga äran att passa henne i veckan ♥

 

Vi har i alla fall hållit i träningen fint under december och även i januari. Nu ska vi snart införa simning, som varken jag eller syrran egentligen gillar:) Men, eftersom det kan vara en fördel att vara hyfsat duktig på det om man nu ska lära sig att surfa, så får man väl offra sig. Det är säkert rätt bra för mina svaga ryggmuskler också, och axlarna. Och sen drar skidsäsongen i gång! Wihooo!

Är det någon som kan rapportera hur det ser ut i Kungsberget?

Och sen funderar vi på att åka till fjällen sent på säsongen, förra året var vi i Hundfjället, men nu tittar vi lite på Idre. Där var vi alltid som små och det vore så kul att åka igen. Vissa barn har sagt att de skulle vilja testa slalom så vi ska se om det går att lösa. Självklart är det kul om de vill lära sig, men eftersom jag passar på att åka när de är med sin andra förälder så kan logistiken bli lite knepig. Vi löser det, om de vill:)

Det känns skönt att jag har all utrustning som behövs så det enda som behövs är liftkort:)

 

Jag har inte, såklart, städat ut julen. Har ni? Jag säger alltid att jag aldrig plockar undan den innan Janelles födelsedag. Hon fyller 12 januari så det är ju i anslutning till tjugodagknut. Men i verkligheten så får den alltid vara kvar längre:) Jag älskar alla julljus och lyktor och slingor och sånt. Speciellt adventsstakarna och stjärnorna är svåra att säga hej då till, ännu värre om det är snö ute för då är det så ofantligt vackert.

Min gran är fortfarande supervacker. Den dricker minst en liter om dagen, barrar såklart lite men bara lite. Den kastas inte ut innan den börjar dö, det vore som att skicka ut en bukett blommor som fortfarande är fina.

.

Nämen om man ska ta en svängom med dammsugaren, och sen sätta sig och skriva.

Måste producera tio sidor text på några dagar, och innan dess måste jag på nåt vis få tag i den där tråden och känslan för berättelsen som jag…hm…tappat 🙂

Wish me luck! Så hörs vi senare:)

Kommentera

  1. Åse

    Min svägerska hyr ut i Lofsdalen. 2 stora nybyggda fjällstugor bredvid varandra och alldeles intill längdspåret . Fullt utrustade.?? Det är helt magiskt där uppe och nära till alla skidanläggningar och det finns massor av andra aktiviteter att göra i Lofsdalen. Vesselturer, aktivitetshus mm. Hojta till om du vill ha kontaktinfo ??

  2. Sanna

    Vi har bott i Sälen, Lindvallen 3 år i rad. Helt perfekt ställe! Bland de största ställena men ändå inte för stort. Bott i bruna byn med gång avstånd till lift vid stora Gustavsbacken. O där kan man ta sig till alla backar. Passar alla åldrar, barn som vuxen. Vi har alltid åkt v2 el v3 när de haft Valleveckor o då varit gratis skidhyra OCH skidskola till barn upp till 7 år. De har sånna veckor senare oxå tror jag. I år ska vi testa Vemdalen. Samma koncept men me en super mysig stuga o kul me lite andra backar nu när man åkt de i Lindvallen så många år. Våra barn är snart 7 o 8 år. De åker alla backar som vi så det är verkligen super kul!!? Blir några vändor till kungsberget oxå!? Både vi (jag, mannen o barnen) har egen utrustning o det är verkligen såå skönt! Bara ladda liftkortet hemma så kan man ut i backen direkt när man kommer dit!??

  3. Camilla

    Här plockades julen bort innan nyår, men stjärnor och adventsljusstakar fick vara kvar till trettondagen. Byter alltid till vita gardiner efter jul, ljust och fräscht. Längtar efter våren ?

  4. Sara H

    Jag har studerat till fritidsledare och vi hade utbildning i Vemdalen. Det var riktigt härligt och jättefin miljö. Dock kunde jag inte åka skidor hela veckan för jag skada mitt knä efter ca 30 min på skidor. ? Men där är jättefina backar att åka slalom på och mycket barnvänligt. ?

  5. Hanna

    Jag rekomenderar verkligen Lofsdalen. Liten mysigt by. Barnvänligt med härliga skidbackar för alla typer av åkare. En pärla helt enkelt ?

  6. Camilla

    Idre är fantastiskt bra om man har barn,de har familjeveckor 13 och 14 tror jag med massa bra erbjudanden.
    Det är nog bra att ha en bil i vart fall,annars kan du ju sätta några ungar på bussen om det blir trångt.Har varit där många gånger,vi brukar varva Åre,Idre och Sälen men det är alltid Idre som man längtar mest till.En del stugor kan man dessutom bo 15 personer i vilket kanske skulle passa er.

Visa alla 8 kommentarer
Okategoriserade

Bra att de flesta sköter sig!!

Vad skönt att höra att ni inte dumpar varor i butik:)

Sen det här som nån sa att de betalade för service när de gick och fikade och därför självklart inte tog bort sin disk efter sig… nja.

Betalar vi verkligen för SERVICE när vi fikar/äter på typ lunchställen? Restauranger med bordsplacering däremot – ja där kanske man eventuellt kan tänka så, men å andra sidan, är det inte det som dricksen är till för? Att täcka service?

Och eftersom jag antar att man inte lämnar dricks på café eller Ikea så kan man ta bort sin disk fortsättningsvis och sluta tänka att man betalar för det:)

Deal ? ?

.

Jag hade näsan i böckerna och datorn hela dagen igår, och blev faktiskt klar. Målet var att kunna se film med kidsen och så blev det. Nu ska jag finjustera och lämna in i kväll.

Och sen på nästa:)

Att lata sig straffar sig ibland?

Nu ska jag laga mat, sen träna !!

Vi hörs snart igen?

Kommentera

  1. Emma

    Nja, dricksen fyller inte den funktionen längre i Sverige. Däremot priserna på det du äter, IKEA exempelvis har ju dragit sin budget i att ingen anställd ska behöva springa runt och plocka undan bland gästerna, därav kan de sänka priserna (förutom allt annat med massproduktion osv osv). Lite högre pris så har caféet råd att ha personal som plockar undan! Finns det vagn och brickor är de till för att gästerna plockar undan själva.

  2. Lena

    Nu kommer en dum fråga 🙂 men brukar det inte vara en serviceavgift inkluderat i priset? Eller blandar jag ihop det med något annat? Jag plockar alltid undan efter mig, men tycker servicenivån generellt är rätt låg i Sverige (oavsett typ av ställe). Tycker verkligen inte om när man får känslan att man är där på nåder och till besvär, då kommer jag inte tillbaka.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jo. Eller jag tror det. Men ta valfri restaurang så nog lever dricks kvar. Även om de inte kan kräva det. Men man jämnar till summan uppåt om man tycker man fått fin service. Medan det på fik och mcd etc. aldrig är något att fundera på.
      Jag menade mer att ”betala för service” är något man inte gör på lunchställen och fik, typ ställen där man får med sig en bricka. Då förväntas det i stället att man tar undan efter sig.
      Jag vill inte heller känna på nåder-känslan men det tycker jag inte man gör för att man liksom hjälper till med en sån sak.

  3. Johanna

    Dricks är avskaffat i Sverige. Det är ett oskick med tiggandet av dricks på restauranger. I ett civiliserat land betalar man det pris som står.
    En gång i tiden hade vi ett drickssystem i Sverige. Man förväntades betala ca 15% i dricks på allt som man beställde på restaurang och kafé. Skattemyndigheterna såg det som en del av inkomsten och krävde skatt på 12% av summan oavsett om kunden lämnat någon dricks eller inte.

    Det systemet ansågs som orättvist och föråldrat. Framför allt tyckte fackföreningarna att det var oetiskt att personal skulle behöva fjäska för kunder för att få en rejäl lön. Regeringen höll med och det fattades ett beslut att dricksen skulle avskaffas i Sverige. I ett slag höjdes alla priser på restaurangerna med cirka 18 procent, och det förväntades inte att kunderna skulle lämna någon dricks. Vad jag vet gäller det beslutet fortfarande.

    Nu verkar det som man glömt bort det. Det är ett ohejdat tiggande om dricks på restauranger, kanske främst i storstäderna. När man betalar med kort ska man till exempel själv slå in summan, underförstått med ett litet påslag av dricks.
    Men helst skulle jag se att Sverige kunde bli ett civiliserat land där man betalar priset som står på menyn utan krav på extra dusörer. Naturligtvis ska personalen ha en rimlig lön, men den ska absolut inte basera sig på dricks.

Visa alla 7 kommentarer
×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting