Okategoriserade
Okategoriserade

Behöver hjälp att välja!!

Innehåller annonslänkar för Smartphoto

.

Okey, jag behöver hjälp! Jag lider ju av svår beslutsångest och just nu kan jag verkligen inte bestämma mig.

Jag ska köpa en ny kabinväska, och efter att ha stått på olika flygplatser, Paris bland annat, och inte hittat min väska bland alla andras?så vill jag ha en med egen bild på. Jag hittade det på Smartphoto.

(Ja, jag checkar oftast in även kabinväskan eftersom det är så förbenat knökfullt jämt uppe på hyllorna ?)

Men vilket motiv ska jag välja? Bilderna är mina egna från USA förutom slottet som är från Disneyland Paris. Ja, taget av mig förstås 🙂

Den här från Brooklynsidan?

Eller på Brooklyn bridge i motljus ?

Den här där St Patrickskatedralen speglar sig i… ett hus;)?

Den här på tunnelbanan?

Eller kanske den här på hus och bilar?

Eller Disneyslottet??

Ja, ni fattar ju!??

Man kan även beställa en, eller sex(?) extra bilder att byta med, men riktigt så många kanske är onödigt. Två möjligen..

Jag tänkte även beställa pappersbilder, det var därför jag hamnade på sidan, och sen blev jag kvar, det finns ungefär ALLT.

Förkläden, tröjor, muggar, väskor, etiketter, glas, fotoböcker, tavlor, vattenflaskor… ja allt man kan trycka dit en bild på:)

Julkort kanske är aktuellt så här års, och almanackor med bilder på barnbarnen till mormödrar ?.

Jag tycker det kan vara superkul med personliga bilder på det mesta, och ungarna älskar det ju. Men främst ska jag ha en väska och foton. Corrinda vill göra ett sånt album som jag har från dåtiden med pappersbilder från Hawaii, USA och sådär. Jag pysslade massor med sånt innan barnen, när jag hade lite tid över 😉

Men hjälp mig nu!!

Vilken ska jag välja??

Med vänlig hälsning, Velpottan?

Kommentera

  1. Monica i Nacka

    Tycker du ska ha en bild på barnbarnet eller på dig själv 😉 eller på er båda el varför inte hela familjen 😉

  2. Em

    Slottet! De andra motiven finns redan på ”massproducerade” väskor såväl något så det verkligen syns att det är din! ?

Visa alla 19 kommentarer
Okategoriserade

Skratta eller gråta ;)?

Innehåller annonslänkar för Cellbes och Ellos

.

Jag kan förstå om ni är lite trötta på min redskapsbod-följetong nu, men den är snart klar. Den hade blivit helt färdig idag, vi skulle bara skruva dit hörn och lås på en dörr. Första Brädan gick superbra, såg fint ut. Resten har vi målat på FEL sida!!?? Men för fasen! Två varv noga och fint med svart färg. Ja, vad säger man ? Är huvudet dumt får kroppen lida. Helt sant. Bara att måla, vänta, måla, vänta och skruva upp på typ onsdag.

.

Vi avbröt för att åka och skifta däck vid halv två.

Mina sommardäck ser fina ut så jag slipper köpa nya till nästa säsong. Bara tacka och ta emot för sen blir det fyra nya sommar och sen vinterdäck. Bah.

Sen:). Skjut upp det som kan skjutas upp.

Förra året kom den första snön i samma sekund som de rullade upp porten efter att de bytt däcken, i år kom snön natten innan. Ingen ska säga att jag inte har fingertoppskänsla. Att jag året innan det fick låta bilen stå i en vecka för jag hade sommardäck och det kom flera decimeter snö, det kommer ingen ihåg ?.

.

Hem och greja och sen skjutsa Jamie och en liten kompis på kalas på Turbo. Ett lekland för alla åldrar, jättekul. Jag förmanade honom hundra gånger att ta det lugnt. Inget bra att slita upp såren för att man ska stila med hur cool man är;)

Sen pep vi in på Panduro för att köpa rosa färg, jag ska måla en dekorationsgrej på huset rosa och sen där korgen som Doris snott, ni vet den här:

Fast nu får det kanske vänta, det är sprayfärg och jag står helst ute då. Korgen kan vara som den är till våren.

Jamie fick skjuts hem av kompisens pappa och när han kom hem satte stora pumpakarvandet igång.

Resultatet står nu på bordet, snart ska de ut.

Jag duschade och kröp i pyjamas och satte mig för att plugga. Då kom Corrinda och hade missat bussen, hon skulle till en kompis i Storvreta, sen ska de på Flustret. Nån gymnasiefest. Jag kommer ihåg hur drygt det var att inte få skjuts eller ha körkort så jag masade mig upp och körde. Hon hade kunnat ta buss från stan men det tar inte så lång tid att köra hela vägen. När vi klev in i bilen så fick Corrinda sitta bak;) jag hade proppat den full av saker till återvinningen så det var bara den enda platsen kvar. Jamie tycker det är kul att åka på tippen så jag tänkte ta det i samband med stygntagningen, ingen annan unge är det minsta intresserad:) Jag kom på att jag har en kompis i Storvreta , så jag funderade en stund på att knacka på och be om kaffe, men hejdade mig när jag kom på min outfit. Kanske blivit konstig stämning;)

Bästa ytterplaggsponchon har jag köpt på Missäy för flera år sen. Pyjamasbyxor från Primark ( asså de har så man kan shoppa på nätet!! Varför har ingen sagt det!)

Jag tror inte ponchon finns kvar men jag googlade reda på några andra:) Jag älskar ponchos nämligen, det kan vara det bästa plagget ever. Jag hade det som enda ytterplagg med till Frankrike och även Turkiet, ja på väg dit och hem då. Man kan ha tunna, tjocka, medelvarma eller bara supertunna. Passar alltid. Ute som inne.

Den här pälsiga såg ju hur härlig ut som helst! Fanns i svart med, från Cellbes

En liknade den här öppna har jag haft länge, fick den i julklapp

Ellos finns de här, den här är ju liknande som den första i fuskpäls men billigare ?

Gillar man stickat så är ju den här jättefin.

Måste vara kalas utanpå skinnjackan eller om man fryser i sin vinterjacka. Det är så jag ofta använder mina.

Här har vi en annan variant, lite svårt att se men nog ser det snyggt ut:)

Snygg extraförstärkning över jackan.

Men även de tunna är suveräna.

En grå med dekorativ pärlknappar kanske?

En till grå med lite stickning i.

Cellbes har den här fina i mjukt lila

Och givetvis finns det rosa, den här gillar jag väldigt mycket, finns i blått med.

Det fanns mycket mer, så ni får botanisera själva. Ellos hade 25% rabatt på hela beställningen nu. Cellbes hade rabatt på lite av varje 🙂

Jag ska faktiskt kika runt nu, kidsen börjar skriva önskelistor. Sen brukar de glömma bort vad de sa men så blir det ju extra kul i jul:)

Nämen nu ska jag ta och plugga lite då, så jag kan bocka av det på den evighetslånga to-do-listen?

Vi hörs snart igen ??

Kommentera

  1. Viola

    Så att Bon Jovi kommer till Sverige, 5 juni – tjoho! Måste bokas ju! (Lite udda, men du var den första jag tänkte på när jag såg deras turnéplan 😉 )

Okategoriserade

Jag menar inte att jag är bättre :)

Jag kanske lät som att jag tyckte att jag var den enda som slet med hemmets sysslor :)?

Absolut fel i så fall! Jag är precis som alla andra. Såklart. Jag är bara bättre än Ratto, men det är vi nog alla:)

Just nu är jag trött och ligger under två filtar och äter naturgodis och kollar på Russel Crowe. Det tar på krafterna att vara ute en hel dag och att dessutom frysa. Det är svårt att klä sig för att inte frysa samtidigt som man ska kunna röra sig smidigt, hantera verktyg OCH inte börja gråta för att man råkar få färg på sig;)

Med tanke på att jackan får åka tvättmaskin varje kväll så misslyckas jag ordentligt;)

,

Jag ser att ni funderar på hur mkt tid 150% plugg är, och att flera är helt övertygade om att jag inte lägger ner den tiden.

Jag läser tre kurser a 50% vilket förutsätter att man ska lägga 20 timmar i veckan på just den kursen. Så ja, det blir 60 timmar i veckan :).

Vissa dagar gör jag inget, andra dagar kan jag sitta tolv timmar+.

Det är väldigt mycket att läsa olika skönlitterära böcker och eftersom jag inte är Speedy Gonzales när jag läser så tar det tid. Sen är det eget skrivande. Alla vet ju hur svårt det kan vara att värpa fram något vettigt på befallning, och när det kommer till att skriva så kan det rulla på hur enkelt som helst, inspirationen flödar och man producerar massor, eller så kastar man tio färdiga sidor eller så sitter man och glor på en tom sida och kan inte för sitt liv komma vidare.? och när man inte skriver så finns det ändå i tankarna hela tiden.

Sen är det även uppgifter som ska göras, det kan handla om att läsa en bok och sen skriva något om den på ett visst antal sidor. I barnlitteraturen skulle vi redogöra för dess utveckling från scratch till nu. Det är olika anvisningar i faktalitteratur att läsa och sen ska det diskuteras med kursarna. Ibland är det stora och tunga och tråkiga uppgifter ibland går det enklare. Det är massa skrivande öven här, ibland en essä om feminism, ibland en text till en bilderbok, eller bara reflektioner runt något specifikt.

Jag skulle nog faktiskt tro att utslaget så blir det ungefär 60 timmar i veckan, helt ärligt. Vissa grejor tar kortare tid andra mycket längre.

Sen skiljer sig det såklart från person till person och utbildning till utbildning. 🙂

Att jämföra med sina egna studier eller nån kompis eller så är ju lönlöst eftersom det är olika. Vissa av mina kursare i Kreativt skrivande jobbar heltid och tycker det är riktigt jäkla mycket, andra pluggar fler kurser parallellt och tycker det är en piece of cake, nån pluggar enbart den och har fullt upp. Jag läser tre olika kurser inom litteratur och skrivande och jag lägger ner svinmycket tid på det.

Nog om det!:)

Ica maxi firar 25 år och har pumpor för 10kr/kilot. Då passar jag på 🙂 Det här är de små, jag har en stor åxå och nån pytteliten.

Barnen älskar att karva ut dem, och jag brukar baka pumpakaka. Ungarna tjatar om det, och tycker det är fantastiskt gott. Det är mitt recept på morotskaka som jag bara byter ut mot pumpa. ?.

Nån gång har jag gjort den klassiska pumkin pie, men jag vill minnas att den var sådär i jämförelse med den jag gör nu. I år ska jag göra i långpanna, jag tror inte jag gjort det förr?

.

På måndag ska Jamies stygn i pannan bort. Läkaren sa att vårdcentralen hade drop-in för det men jag hittar bara drop in för provtagning och för akut sjuka.

Jag vill definitivt inte sitta och häcka bland massa sjuka människor!! Holy smoke vad jag inte gillar att gå på vårdcentraler?.

Så, vart går jag?? Ibland, rätt ofta, så undrar jag varför det är så förtvivlat svårt att hitta rätt info på deras webbsidor? Är inte det själva fiffigheten i att ha en? Att folk själva ska kunna ta reda på saker?

Kanske inte. Men om nån vet så berätta gärna 🙂

.

Jag har så ont i handen! Greppet är liksom alldeles trött. Jag har greppat tunga borrmaskiner, skruvdragare och hammare hela veckan nu och sen pillat med små spikar och skruvar och målat med pensel och roller:) Jösses, det känns.

Om jag får för mig att bygga nåt innan värmen är tillbaka, vill ni vara snälla att påminna mig om att jag var riktigt less på det ?

I alla fall om det är utomhus, syrran snackar om att måla om hemma hos sig?.

Nu ska jag påbörja en ny uppgift som jag funderat länge på hur jag ska angripa, vi ska skriva om något som är tabu för en själv. Det innebär ju att det egentligen inte kan bli fel, men jag vet inte vad som är tabu för mig som jag vill skriva om;) Det är många sidor och bara jag kommer på ett ämne så ger det sig förhoppningsvis. Förhoppningsvis alltså 😀

Sen sova! I natt byter vi till vintertid!! Yeeeey?

Natti natti på er ?

Kommentera

  1. cahouligan

    Det verkar vara väldigt olika hos olika vc, men vår har en undersköterskemottagning som lägger om sår, tar bort stygn mm. Jag upptäckte den när jag skulle boka tid för att ta bort mina klammrar på magen efter att ha opat bort livmoder och äggstockar förra året.
    Den syntes inte på hemsidan, men när jag loggade in på 1177 och tidsbokning så dök den upp som ett val. Supersmidigt att kunna boka tid och få dem bortknipsade, inte behöva sitta och vänta och köa på någon drop-in där man inte vet när man ens ska få komma in. Hatar vårdcentralsväntrum, men det här var verkligen smidigt!

  2. Ellinor

    Hur tusan kan någon ifrågasätta lathet i en barnfamilj?Hus,hem,barn och plugg tar tid och SKA ta tid,hur du lägger upp ditt dygn har väl ingen rätt att ifrågasätta!!Brukar försöka*sittapåfingrarna* men ibland blir jag så rasande förbannad över dumma människor så jag nästan behöver sparka och skrika???Stå på dig,du gör ett enormt arbete❤️

  3. Anneli

    Vc i Sävja har sköterskor som plockar stygn. Tidsbeställning är ju bäst då slipper man undan värsta hostorna. Tycker vår vc här funkar utmärkt.

  4. Therese

    Jag tog bort stygn för en vecka sedan, ringde vc och fick en tid hos disktriktsköterskan. Tog 20 min från att jag kom in tills jag gick igen?

  5. Ulrika

    Det brukar vara en distriktsköterska som tar stygn, vissa vårdcentraler har drop in, men då kan man ju få sitta och vänta. Vissa ställen har bokad tid.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Det är ju det, ta bort stygn tar superkort tid.. och så ska man behöva sitta i drop in i en evighet med massa sjuks människor ? fy vad värdelöst. Vi har ingen distrikta :/

  6. Ingela Stålgren

    När det ska tas bort stygn här så gör jag det själv och tejpar sedan ett par dagar om jag tycker det behövs. Jag tänker att ser såret fint ut så behöver jag inte åka iväg. Så har du en bra sax och pincett hemma så gör det själv så slipper ni åka iväg.
    Lycka till!

    1. Ulrika

      Jag hade inte tagit stygnen själv när det är försäkringsärende, även om det är enkelt. Finns det en distriktssköterskemottagning i närheten, där brukar inte va så mycket intektiösa patienter.

    2. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag har inga vettiga grejor så jag får åka iväg:/ I pannan hade jag nog inte tagit dem ändå, men de på handleden .

      1. Monika

        På vårdcentralen vi är listade hos kan man få tid hos sjuksköterska (inte distriktssköterska), för att t.ex. ta bort stygn. Ring och kolla, det var ingen info jag hittade på deras hemsida, vilket i och för sig var konstigt, men på telefon fick man den informationen.

  7. Karin

    Jag tycker att det är väldigt stor skillnad i att studera på distans eller ej. Det är även stor skillnad på att studera med schemalagd undervisning eller ej. Och även skillnad i schemalagd 8-17 eller någon timme per dag. Det är även väldigt stor skillnad i hur krävande studierna är. Det är även stor skillnad i att arbeta utanför hemmet och i att arbeta som hemmamamma eller bloggare.

    Vilket av alla ovanstående som är mest krävande har jag en solklar uppfattning om men var och en blir salig av sin tro. Går dock att konstatera att flera är en omöjlig kombo medans andra funkar.

    1. Karin

      Känner även flera som kombinerat 100% studier på distans med heltidsarbete och för den delen inte har fler timmar på sitt dygn. Vissa typer av studier kräver mer jobb. Är ju även stor skillnad om man pluggar ngt med bara inlämningsuppgifter jfr pluggar ngt med stora tentor. Nåväl och ute snöar det.

      1. Profilbild
        familjenannorlunda

        Jag säger ju det, alla är olika, både studier och människor. Bara för att nån kan kombinera heltidsjobb med heltidsstudier betyder väl ändå inte det att den som inte kan det är värdelös?

        1. M

          Är det nån som sagt att den är värdelös?
          Undrar om du har för avsikt att BLI författare eller läser du detta för att du tycker det är roligt?
          Om jag får vara lite ”ful” här så tror jag att författandet har man i sig. Blir det en bok så blir det en bok,
          Skulle jag läsa på distans skulle jag läsa nåt som skulle kunna ge mig ett jobb sen.
          Jag läste in ett treårigt program på gymnasiet på 2 år. Det var ungefär 4 Tim per dag i skolan men sen för att klara av alla ämnen och prov så blev det i snitt 6 timmars jobb per dag hemma
          med det. Samt att ungar var hemma och skulle hämtas och lämnas och alla aktiviteter utöver det. Har även läst svenska och engelska på högskolenivå på distans och måste säga att nåt bodbyggande skulle inte jag hunnit med. Men jag säger det med glimten i ögat.
          Du sitter ju inte precis och läser dina kurser 60 Tim i veckan så jag beundrar verkligen din förmåga att få till de uppgifter du skall lämna in.

          1. Profilbild
            familjenannorlunda

            Fast allvarligt här nu. Det var ett jäkla tjatande om att jag INTE läser 60 timmar per vecka? Hur fasen kan Ni veta det?? Ja jag gör annat men det är ju tack vare att jag läser på distans som det går. Boden har det byggts på ungefär mellan 12-17, det har varit för kallt före och efter?. Det innebär att jag har timmar både innan det och efter det till att plugga. Plus nätter då ;)Varför tror du att jag är så trött liksom? Väldigt mkt av mitt plugg är att läsa skönlitterära böcker. Soft ja, men de ska ändå läsas, och även om det inte är ens i närheten av att läsa ex juridik så är det likafullt något som ligger i kursplanen. En av kurserna är inget kreativt skrivande alls i, den innehåller däremot massa saker jag inte behärskar alls, analysera, problematisera, och allt vad det är, den är enklare att planera. Men den är svår på riktigt. De två där man ska skriva egna texter är helt omöjliga:) Får man flow så kan man skriva massor på en dag, om inte… ja men alla har vi väl suttit med ett blankt papper och inte hittat orden till att börja;)?

            Så JO, jag ägnar garanterat 60 timmar per vecka åt studier om man slår ut det. Vissa dagar inget, andra dagar tolv timmar. Ofta några timmar här, sen där. Nu börjar jag tycka att detta är både larvigt och taskigt.
            Jag pluggar, det tar svinmycket tid. Ni får tro vad ni vill, men fortsätter ni ifrågasätta så tror jag att ni bara vill vara elaka och sätta mig på plats. För det är inte direkt något kul eller uppåtpuffande att läsa massa : du ägnar minsann inte alls så mkt tid åt det.. Så, har ni inget snällt att säga om mina studier så var tysta ?.

          2. M

            Det är inte för att sätta dig på plats, det är för att det är bara så att man funderar hur du hinner. Du skriver ju ofta så ingående på bloggen om allt du gör om dagarna och man undrar ju hur du hinner med. Nåt annat är det inte. Men jag undrar i alla fall om du läser just de kurser du gör för att du tycker det är roligt och vill bli författare? Hursomhelst, läs vad du vill, när du vill, det är inte det, utan som sagt, tiden….. Jag själv älskar att studera/ läsa mm och skulle ha kunnat gå i skola hela livet om jag bara fått betalt. Därför tänkte jag läsa till språklärare, men så satts sjukdom käppar i hjulet. Läs på du!

          3. Profilbild
            familjenannorlunda

            På det är nog svaret – stolpa upp allt du själv gör så kommer det se skitmkt ut ?
            Jag läser för att utveckla mitt eget skrivande absolut! Att sen ”bli” författare kräver ju både skicklighet och lite tur, det är svårt att bara bestämma det själv. Men ja, det är väl det som ligger som mål.
            Men öven för att få en förståelse för litteratur i stort. Allra helst barnlitteratur (egentligen ungdomslitteratur men det hör ihop) då eftersom det intresserar mig mycket. Jag har planer men vågar aldrig jinxa och berätta om sånt, det sitter djupt att inte våga ta ut saker i förskott. Så hur det blir visar sig:)

Visa alla 21 kommentarer
Okategoriserade

Jodå, det rullar på:)

Jag kan inte låta bli att fundera lite på kommentaren jag fick häromdagen, där en person som kallade sig Ratto tyckte jag var lat för att jag sov till halv elva en dag. Efter att ha skickat kids till skolan då. Han(?) tyckte jag borde passa mig, för kärringar över femti var minsann inte så attraktiva på arbetsmarknaden och jag var ju snart där…

Förutom att jag är benägen att be honom fara åt skogen överlag för man kallar inte mig för kärring ostraffat liksom, det blir grova minuspoäng på sånt. Jag kommer aldrig att bli en kärring. Rugguggla eller möjligen huggsnok däremot..;) Mest troligt är han både yngre än mig och mer gubbe än han vill erkänna dessutom. Ni vet typen va… tror de är så förbannat heta och coola för att de var snyggast i plugget för tusen år sen och tror att det går att leva på gamla meriter resten av livet ? ( newsflash- det funkar inte!) Är Ratto en kvinna så gäller samma sak fast feminint.

Men i alla fall! Jag undrar när Ratto slutade sitt jobb idag och vad han gjorde då?

För mitt andra jobb började liksom efter sex när jag byggt på boden hela dagen. Och sen har jag ägnat mig åt det i fyra timmar för att nu köra det tredje jobbet ett tag. Och sen gå på pluggandet. Ratto slog nog igen de ljusblå för länge sen? men jag är den som är lat…? Jojo.

Fast nu ljuger jag lite, jag hade ju en matpaus också, jag tar det från början 🙂

.

Upp och hoppa i arbetskläderna med tusen varma lager under. Brrr kallt! Idag hade jag raggsockor i gympadojorna och det funkade fint, först ullstrumpor såklart:)

Jag har varit så kall om fötterna men idag var de varma och goa.

Takläggning på agendan, men man får inte klättra på taket står det i beskrivningen. Eftersom jag inte är en orangutang som har 230 centimeter långa armar så är det en omöjlighet att nå att spika. Så…ja jag klättrade såklart upp.

Halt som fasen och lutade aningens mer än vad mamma och pappas gör, vi bytte ju tak där för nåt år sen.

Men uppdrag slutfört!

Sen var det ett jäkla pyssel med dels vindskivorna och sen de där tvärslåarna som sitter över alla skruvar. Min skruvdragare hade laddat ur och givetvis hade pappas det med.. så skruva för hand alltså. Nu ligger båda på laddning 🙂

Lite målning, lite sågning och en väldig massa klättra upp och ner på taket.

Det var superhärligt en timme mitt på dagen, resten av tiden var det lite kyligt. När det börjar bli kväll sjunker temperaturen snabbt som blixten, och vid halv sex var det gasen i botten till Ica för att handla till middagen. Jamie ville följa med och med huva uppfälld så syntes inte hans plåster i pannan. När vi kom hem så hade Janelle och Simon redan kommit med Jack ❤️.

Han är åtta veckor nu, den lilla fina godingen. Det är märkligt, åtta veckorn är en kort tid, men han är så självklar. Tänk vad bebisar bara tar sin självklara plats:) Janelle frågade om jag ville mata honom och alltså JA!! Jag älskar att flaskmata bebisar, det är supermysigt. Janelle ammar men pumpar ur, och Jack har inga problem att växla mellan amma och flaska.

Lilla älsklingen??.

Sen äta och snacka och mysa lite mera. Fredagar är veckans höjdpunkt nu, alla älskar Jack:).

Men allt har ett slut, och lilla familjen åkte hem till sitt. Vi ses snart igen ❤️.

Då började hemmajobbet på allvar. Röja köket, sen tvättstugan, sen skåpet i badrummet, sen resten av badrummet, ner i pannrummet, röja hallen, och slutligen rensa ur killarnas garderober och vika in en ton ren tvätt. Sortera massa annan tvätt och plocka här, plocka där, fixa, greja, dona. Och kolla till Jamies sår på handleden.

Scrolla nästa bild om ni tycker det är läskigt.

.

.

Det här ser mycket finare ut än det i pannan, men det var dels inte lika djupt, i pannan var det så att det ekade nästan ju.. SÅ djupt! Och dels blödde det inte när han sydde. Pannan blödde vid varje stygn.

Jag tror inte att ärret här kommer synas så mycket sen i framtiden, medan jag är lika övertygad om att det i pannan kommer synas rejält. Typiskt. Men det är ju omöjligt att säga nu, så det tar vi den dagen. Tills dess pratar vi om att det nästan är coolare att ha ett sånt här ärr i stället för en blixt som Harry Potter har 🙂

.

Han fick ny kompress, den gamla satt lite fast i såret så det blödde lite, och så ett bandage på för att hålla det på plats.

När klockan var ett så var jag hungrig och smällde i mig en hel påse sockerärtor:) , fast det hette nåt annat, men var samma.

Barnen har lagt sig, jag har smugit in och ut och fram och tillbaka.

Nu orkar jag inte röja mer ?. Jag plockade i och ur diskmaskinen så köket ser helt ok ut, och resten får bli i morgon.

Nu har jag då skrivit det här, och när jag publicerat så ska jag krypa ner i sängen, med kurslitteratur ?. Läsa en timme eller två och sen försöka sova lite.

I morgon.. ja men då är det ungefär samma plan, minus Jack och hans föräldrar, plus att jag måste bära undan utemöbler och sånt också. Plus återvinningen. Poolrummet måste tömmas på sånt så studsmattorna kan bo där. De skulle bo i boden hade jag tänkt men ångrade mig nog, de tar mest golvyta och kan få ligga under borden i poolrummet. Robban har lovat att ta ner dem, så det kanske jag slipper. Men, jag kommer ju hjälpa honom ändå, det går ju inte att bara kolla på;)

På söndag ska jag åka och byta däck. Jag åker dit, killarna byter, jag betalar och åker hem?? Jag kan skifta däck, men alltså.., det är skittråkigt och alltid kallt. Att ha däckhotell är så skönt! Dessutom håller de koll så man alltid kör på bra däck.

Sen ska Jamie på kalas, och förhoppningsvis så är boden klar då.

Det är höstlov nu!! Och på måndag så släpps hemtentan i en av mina kurser… det känns så där faktiskt. Men jag tror man hade två veckor på sig. Å andra sidan så lär det innebära att det är skitjävlamycket. Det är den kursen jag är tveksam till om hur jag ska göra med. Det finns ingen anledning att späka ihjäl sig. Man ska hinna resten också?. Men dålig planering för min skull att hemtentan släpps just den veckan som ungarna är hemma och jag får lite mindre lugn och ro. Men det löser sig, eller så skiter det sig och oavsett så blir det nog bra i slutänden.

Så, det var min dag det.

Vad gör ni i helgen? Och ni har väl bytt till vinterdäck va? De hotar med snö?.

Nämen nu måste jag sluta! Böckerna kallar ?.

Natti natti ??

Kommentera

  1. Stina

    Jag är sjukt imponerad av dig som bygger ihop en sån fin bod ”bara sådär”. Tidskrävande, hjärnkrävande, handy-krävande, energikrävande och allmänt väldigt ambitiöst. Oerhört imponerande, eftersom du har en hel del annat att stå i…
    Jag är läkare och inspekterar Jamies skada lite nördigt sådär. Han hade tur. Det ser ut att ha skurit ruggigt nära radialisartären! Puh! Önskar honom god läkning och ett skönt höstlov.

  2. carina

    mitt äldsta barnbarn,8 år,ramlade från en klätterställning på skolan och slog upp ett jack i pannan,det räckte med att limma. Men nu skulle dom ta kort i skolan dagen efter,och det tyckte hon inte var så kul,med ett sår i pannan. Men hennes mamma peppade och sa att hon är fin som hon är,och hon tyckte också det efter en stund. Så tar dom då kort,och det gick bra,men då säger dom att dom ska retuschera bort såret….va,vad sänder det för budskap till barnen,då kanske dom tror att,nähä…jag dög inte i alla fall.

  3. Jenny

    Tycker du är grym som roddar allting själv!! Om man pluggar 150%, betyder det då att man lägger 60 timmar per vecka på plugg?? Verkar ju helt orimligt!
    Älskar din blogg, har läst den superlänge. Tycker så mycket om att du väljer att skriva lite längre texter.
    Tycker däremot att det är synd att alla negativa kommentarer får så mycket uppmärksamhet. Är samma sak i de flesta bloggar. Oftast de kommentarerna som svaras på och uppmärksammas, ignorera fanskapen och svara och uppmärksamma bra kommentarer istället 🙂
    Kram

  4. Marie

    Carola du gör ett fantastiskt jobb med plugg, barn, hem och hus. Det är så roligt och inspirerande att läsa om dig och ditt liv. Din familj verkar också så härlig, en familj där man ställer upp och hjälper varandra. Tack för en bra blogg och lycka till med pluggandet?

  5. cahouligan

    Jag är den första att hålla med om att man sover precis så länge man vill, det ska liksom ingen annan någon åsikt om 🙂 Att vara lat har föga med sovande att göra, såna där korkade kommentarer behöver man inte hänga upp sig på!
    Men att bygga en trädgårdsbod, göra fransar, handla mat, städa, umgås och sånt, det gör ju typ alla, även de som jobbar heltid? Alla har vi väl uppgifter utöver det regelrätta jobbet.

    Att plugga tar, enligt min erfarenhet, inte upp så många procent som det räknas som, om man nu inte har extrem svårt för sig vill säga. Jag har aldrig stött på en enda person som pluggar 100% och lägger åtta timmar per dag fem dagar i veckan på studier. Det skulle vara som att du med 150% lägger sextio timmar i veckan på plugg, jag gissar att det inte stämmer? Jag pluggade själv 100% samtidigt med jobb, alla på min utbildning jobbade samtidigt (distansutbildning med fysiska träffar tre-fyra dagar/månad) Men visst, det tar lite tid, olika beroende på utbildning själklart, men som sagt, att 100% betyder att man lägger 40 timmar/vecka har jag aldrig stött på hos de som inte har väldigt svårt för sig.

    Att det skulle vara omöjligt att få jobb som äldre, som Ratto uttryckte, tja, jag var 44 när jag började utbilda mig till ett helt nytt yrke (redovisningsekonom) och fick nytt jobb redan efter första året, medelåldern i klassen låg runt 50 år och alla fyrtio hade jobb när vi gick ut. Nu har jag eget, den möjligheten finns ju också för alla, om man nu skulle vilja det.
    Det är supersvårt för företagen att hitta kompetent personal, mina kunder är småföretagare av olika slag och de anställer gärna ”äldre” personer, det är liksom inte åldern det handlar om.

    Den där Ratto verkar inte riktigt ha koll på hur det funkar i samhället idag, undrar hur många företagare han (?) känner som ratar anställda pga ålder, det skulle vara lite kul att jämföra 🙂

    Äsch, såna där dryga kommentarer är inte mycket att bry sig om, förstår att det är svårt att låta bli dock, men ändå! 🙂

    1. H

      När jag läste min master var nog genomsnittet klart mer än 40 h per vecka.. vi hade veckor med teori (då vi hade föreläsningar 8-15) och sen veckor med labb (då vi var på labbet 8-18). Och under mitt examensarbete var i labbet minst 60 h per vecka…

      1. Johanna

        Nu är det ju inte en masternivå hon läser. Det beror ju på vilken typ av utbildning man läser, men inte sitter hon och pluggar nonstop 8-17 alla dagar. Sen är det naturligtvis körigt när uppgifterna ska in men några 40 timmar i veckan handlar det inte om.

          1. H

            Det jag menade var mer att det nog varierar mycket från utbildning till utbildning. Att min master tog tid berodde ju inte att jag hade svårt för att studera, utan att vi helt enkelt hade väldigt många föreläsningar och långa intensiva labb-veckor. (Att jag hängde på labbet 60 h per vecka, ibland över 70 var dock mest för att både jag och min handledare var rätt ambitiösa, haha, så det var mer självförvållat).

            Överlag var det otroligt stor skillnad på att studera och att jobba. Mycket av tiden går ju åt bara till att passivt bearbeta information. Nu pendlar jag till jobbet, och är hemifrån ca 05.20-17.30 varje dag, och är anställd som det jag utbildade mig till. Ändå är det mer lättsamt än att plugga. Det handlar inte bara om tiden man faktiskt sitter och läser i en bok.

            Nu läser ju Carola på distans och har inget schema på det sättet som jag hade, men jag tycker att det är väldigt märkligt att inte tro på hennes ord om mängden tid hon lägger ner. Hon är ju onekligen den av oss som borde ha bäst uppfattning i frågan. 🙂

          2. Profilbild
            familjenannorlunda

            Haha ja eller hur:)? Men jag har kanske svårt för mig? Jag håller med, det är mycket även när man inte sitter och läser, passivt bearbeta information, bra uttryckt. Jag är ändå rätt övertygad om att det är jobbigare att ha ett strikt schema och närvaro, än distans. Jag kan ju lägga mina timmar exakt hur jag vill, men det innebär ändå inte att jag fuskar. Resultat ska in ändå.
            Sen är ju två av mina kurser konstnärliga, och att skriva egna texter. Där finns inga böcker att slå i för att få fram det som ska göras, och om inspirationen är på noll är det helt omöjligt att producera något man gillar.
            Nu släpptes tentan och den är inte superstor men kommer ta svinmycket tid, massa läsa och analysera och problematisera?Jag är ju mer för att förenkla saker och ting ??Jag undrar vilken utbildning det är jag borde läsa då? 100 HP i att förenkla Allt:) Finns den?
            ??

  6. L

    Man sover väl precis hur mycket och när man vill OM man har chansen till det.
    Men en sak vill jag säga och nu ska du inte ta illa upp.
    Du har TUR som varit med i familjen Annorlunda och i och med det blivit en storbloggare.
    Min faster hade sju barn men för att klara sin försörjning fick både hon och hennes man jobba. Utanför hemmet. Det hade inte gått annars.
    När de kom hem efter hämtning av de barn som inte tog sig hem själva så hade även hon/de allt jobb kvar hemma. Detsamma som du räknar upp att du gör på kvällarna.
    Att bygga en bod på dagtid under veckan hade aldrig kunnat genomföras där.
    På den tiden ( fast det inte är så länge sen) kunde man inte försörja sig på bloggar, för de fanns inte då.
    Man gör ett val att ha många barn och det är väl härligt men det är FÅ förunnat av vara hemma hos barnen tillls de kommer upp.i skolåldern.
    Att han kallar dig kärring är helt galet men det ÄR trots det svårare att få jobb ju äldre man blir.
    Det är ett faktum.
    Vem säger att ni ska kunna livnära er på bloggar livet ut?
    Jag läser med stor behållning din blogg och ja, jag vet att det är ett JOBB, men det betyder ju inte att du åker hemifrån tidig morgon, lämnar ungar, sliter som fan som anställd, sen efter 8-9 tummar hämtar ungar och hem till hushållsarbete.
    Bortsett från att du nu byggt upp boden ( vilket du får stor tumme upp för ) så har du ju ändå möjligheten att i stort sett själv välja hur du vill disponera din tid och bestämmer ju själv när du vill sova som sagt.
    Kanske är det sånt som sticker i ögonen när du får såna kommentar som från den snubben.
    JAG avundas inte er bloggare ett enda dugg. Ni är värda det ni får och tjänar men jag personligen skulle inte klara driva ett sånt jobb hemifrån. Det är jag alltför ostrukturerad och LAT för

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Ja självklart har jag tur. Min medverkan i FA gjorde mig till en större bloggare än jag var innan, men sen krävs det ju en del för att hålla sig kvar. Alla FA mammor som bloggar blir ju inte per automatik stora. Jag har varit med en gång för nio år sen så draghjälpen därifrån har ju inte upprepats direkt. Att vara hemma till barnen började skolan, det hade jag varit oavsett, det var vi båda överens om, så just det har inget med bloggen att göra, däremot extremt smart planering av föräldrapenning:)
      Hemarbete gör vi ju alla, men jag tvivlar på att just Ratto ägnar fyra timmar åt det efter sitt dagsjobb.
      Jag är superhappy över att kunna planera mina dagar själv, men även du missar nog mina 150% plugg?? För det är min huvudsakliga sysselsättning just nu. Och nej jag lämnar inga barn eller sliter som fan som anställd men jag gör det med mitt plugg och med bloggen. Så jag tycker inte skillnaden är så stor? Förutom att jag själv väljer när på dygnet jag gör det:)
      Och jag vet att det är svårare att få jobb ju äldre man blir men vem har rätten att skriva mig det på näsan? I en nedlåtande ton? Och det är inte det minsta OMÖJLIGT att skaffa ett jobb oavsett ålder, bara olika svårt.
      Jag älskar mitt liv och jag säger ofta att jag är tacksam:)
      Din kommentar tar jag inte negativt men jag tror ändå inte att du riktigt fattat.150% Studier är en och en halv heltid. Hade en 25 åring pluggat så mkt då hade det varit full förståelse att det är mycket och lite imponerade 😉 men när jag gör det så är det knappt värt att nämna?
      Så, jag har visst haft tur, men jag ju mer jag sliter ju mer tur har jag ??

  7. Ulrika

    Enligt mig har inte kärring med ålder att göra, du kan va kärring och 20 lika väl. En kärring är en bitter kvinna/tjej som bara har negativt att säga och mest gnäller och klagar på livet och andra. De vill gärna uppfostra med för de vet bäst. Jag tycker man stöter på kärringar i väldigt varierande åldersspann, de tenderar att verka ha ett väldigt tråkigt liv. Brukar försöka undvika dem =) Så om han inte känner dig personligen är det enligt mig svårt för honom att veta om du är en kärring eller ej. Kanske han själv är en kärring?

    1. Barbro Carlsson

      Vad har kärring med bitterhet/surhetatt göra? Jävla kärring ja det är en sak. Men kärring säger jag själv OM mig själv och andra kvinnor. Däremot den som säger gumma eller ännu värre lilla gumman då exploderar jag. Jag brukar tänka på Åsa nisse där är det ett fint ord med kärring. ..

      1. Profilbild
        familjenannorlunda

        Lilla gumman bekommer mig inte det minsta:) det tycker jag är rätt gulligt. Om det inte sägs nedlåtande då, men då är allt fel. Hans kommentar var jäkligt nedlåtande. Och jag gillar inte kärring eftersom det mestadels sägs i en trist andemening. Säger en kvinna kärring blir jag nog rätt irriterad:). Man får kalla sig själv det om man vill såklart men för
        Mig är det ett ord med negativ innebörd.

      1. Barbro Carlsson

        Nog har gumman värre klang i mina öron än kärring. Som sagt vad den som säger det den skulle åka ut men så jobbar jag på en mansdominerad arbetsplats så det kanske spelar stor roll i mitt huvud.

  8. Birgitta

    Beundrar din energi!
    När jag var typ 4 eller så klättrade jag i en affär å slog upp ett sår i pannan. Till Ackis med taxi, å så sydde dem. Det ärret försvann kanske när jag var 35-40, nu är jag ännu äldre och jag ser det inte. Det blir liksom ett minne
    Trevligt läslov!

Visa alla 25 kommentarer
Okategoriserade

Snygg va??

Innehåller annonslänkar för Cellbes

.

Haha så bra gick det att lägga sig. Jag hittade ett foto i mobilen:)

Jag lovade ju visa fuskpälsjackan som Corrinda köpte. Ja, vi skulle dela på den men så kommer det knappast bli:)

Hon är mycket snyggare i den än jag. Plus att hon är snabbast på den 😉

Hon säger att den är varm och skön och jag älskar färgen, det är en grön jag är mycket förtjust i.❤️

Jag ska se till att testa jag med:) Den sitter kalasskönt på i alla fall, jag har ju provat men inte haft den ute.

När jag skulle länka så såg jag att veckans vara är detta!

Men det är ju ett kap! Jag är sugen på den vinröda. Ni hittar den HÄR

Så nu sova!

Kommentera

Okategoriserade

Dagen efter…

Tänk att djur känner på sig vem som behöver närhet och kärlek. Så här har Doris legat idag, och sällskapat med Jamie.

Jag kommer visa hans sår nu. Det är fint rent medicinskt, men alltså … är ni känsliga så scrolla!

.

.

Det skulle läggas om nu i kväll, men läkaren var mer övertygad om att kompressen skulle ha ramlat loss, därför skulle jag sätta dit en ny. Men man ska hålla koll. Det som är risken och som kan ställa till elände är en infektion. Just nu är det ingen fara.

Det var djupt och inte vet jag hur det kommer se ut när det är läkt, idag har man ju svårt att tro att det ens kan läka ihop. Jag har anmält till vårt försäkringsbolag och Jamie får ligga på soffan och ta det lugnt. Det är inte hans paradgren:)

Jag målade.

Det är inte det minsta kul att måla nu, det är för kallt, man blir stel om fingrarna och till sist tappar man penseln/rollern i barren 😉

Nu är allt i alla fall målat ett varv, eller två ju eftersom det är grundat en gång också.

Vid fem gav vi upp och hastade in för att preppa för me&i visningen. Barnen fick äta kokt korv med bröd och det serverades sen bullar, kakor och skorpor/digestive med Philadelphia och lemoncurd ?det är så gott!!

Janelle kom med sin svärmor och såklart Jack ❤️ Fina fina unge! Jag snodde honom en stund innan han blev hungrig och fick återgå till mamma. Han talade sen högljutt om att sånt här me&i det var faktiskt inte så kul, vart är partyt liksom;) Men eftersom den gossen nästan aldrig är besvärlig så är han förlåten. Jenny, som säljer, fick sen det delikata uppdraget att mysa med honom medan vi provade kläder:)

Här skulle jag visa bild på Jack men Corrinda glömde skicka dem och nu sover hon. Ni får vänta ?.

När alla gått så låg Lovelia och Jamie i soffan och pratade med en av hennes kompisar.

Det är inte alltid det är så här men när det händer så värmer det hjärtat. ❤️

Vet ni förresten! Glasdörren som Jamie for igenom fanns precis vid köksbordet, det är precis så det går att öppna för bordet. En glasskärva hade flugit som en projektil och satt så hårt fast i träbenet att de fick ta loss den med en tång…. fatta vilken kraft det behövs för det. Jag tackar för änglavakten ??.

Nu ska jag sova, har inte riktigt slutat frysa än, trots att vi tänt massa levande ljus, haft ugnen på och gräddat bullar och druckit en liter te. Ska värma en vetekudde och ta med.

I morgon är det fredag! En hel vecka har rusat förbi. Igen 🙂

Vi hörs snart!!

Kommentera

AllvarJamieOkategoriserade

En resa till akuten, två timmar och tio stygn senare…

Där står jag och målar i godan ro. Syrran står på andra sidan boden och målar hon med, och vi snackar lite skit sådär. Vädret var helt okey, solen sken och det kändes som att det var inom räckhåll att bli klar med stora delar idag 🙂

Då.

Lovelia ropar med den där rösten man genast flyger upp i givakt till ”Mamma KOM!” och jag var på fötter direkt. Paniken gick inte att missa. Sekunden senare kommer Jamie utspringande, barfota och blodet forsar om hela ungen. Vilt skrikande. Lovelia och två kompisar kom efter. ”Han sprang in i glasdörren!” Jag fick fatt i honom och försökte se vad som blödde, samtidigt som jag bad om en handduk och ledde honom in. Hela ansiktet var blodigt, panna, hår, ögon, näsa, mun, det rann ner över halsen och droppade i strida strömmar ner på tröjan och marken där vi gick. Jag fick handduken när jag kom in i hallen men hela golvet hann bli blodfläckat. Posten som låg i trappan, skorna, Doris säng. Jag tyckte mig se att ett stort sår var i pannan och pressade handduken emot, och fick in honom i badrummet för att skölja av händerna, de blödde också. Jag såg inga glasbitar. Höger handled såg jag hade ett tre, fyra centimeter långt skärsår och det rann rejält med blod. Jag var så rädd för vad jag skulle se när jag fått bort blodet, att springa med huvudet före in i en glasdörr liksom…. Jag har dessutom extra svårt med ögon, mun, och fötter när det gäller att göra sig illa. Hu.

Jamie grät och skakade och syrran kom och höll tryck mot handleden, och jag bad Lovelia ta ner medicinlådan och rotade fram steristrip. De där tunna remsorna som man kan tejpa superfint med.  När jag lättade på handduken så såg jag att det ”bara” var en stor sårskada i pannan. Inget i ansiktet, men blodet hade runnit ner i ögonen och munnen. Såret var även det 3-4 centimer långt, ordentligt djupt och glipade. Jag insåg att det inte skulle räcka det minsta med steristrip utan det här måste sys, men bäst att tejpa ihop så gott det går. Det var alldeles för mycket blod för att de skulle fästa så jag torkade och tejpade, kastade skräpet på golvet där blodiga handdukar redan låg i små pölar av blod. Herrejösses vad det såg ut. Värsta slaktarboden. Syrran frågade om jag var okey och jadå, nog var jag lite skakig men nu hade jag sett hur det såg ut, och även om det var illa så visste jag att inga ögon var skadade. Till sist drog jag två långa tejpar över pannan och kikade på handleden. Såret har gått snett, inga kapade artärer eller större vener. Det såret var inte lika djupt och jag kunde dra ihop det och tejpa. På andra handen var det svårt att se vad som blött så förbannat, det enda jag såg var ett litet sår på tummen, sådär som det kan bli när man råkar hyvla sig lite med en osthyvel. Det var nog mer från de andra såren. Tröjan och byxorna var helt nedblodade och en titt ut mot glasdörren och man insåg att ungen haft en änglavakt utan dess like. Han hade precis lika gärna kunnat skära sönder hela sig.

Lovelia och hennes kompisar, och Trixie torkade blod och plockade glas, och när jag vänder mig mot ytterdörren så kommer Patricia och Simon. Åh gud, vilken lättnad. Jag var nog inte helt samlad när jag snabbt försökte förklara läget:) Men att kunna lämna över till två vuxna kändes så enormt skönt, då vet jag att de har koll på hur man gör och inte gör illa sig. Halva glaset satt kvar i dörren, och Doris som kände av stressen och for runt. Glassplitter och stora skärvor om vartannat. Blod på riktigt överallt. Skrämda barn. Ibland tror man ju lite på en högre makt som skickar dit folk i exakt rätt ögonblick. Å andra sidan borde ju olyckan aldrig fått ske då…Hm.

Syrran körde och jag satt med Jamie i bak och han var trött och tagen, mådde illa och hade ont i magen och huvudet. Livrädd för att åka till doktorn. Jag förklarade och lugnade och syrran släppte av oss utanför barnakuten och åkte och parkerade sen. När man kommer in på akuten så vill man ju helst att alla ska kasta sig över en och att man ska få hjälp omedelbart. Så funkar det nu inte, utan man får knappa in personnummer och om man är sjuk eller har skadat sig, sen vänta. När sköterskan kom för att ropa in en patient före oss så frågade hon om det var ok, och om han varit avsvimmad eller kräkts, det hade han ju inte och läget var helt under kontroll. Sen fick vi komma in efter några minuter. Då hade jag hunnit berätta att man i det första rummet bara fick väga sig och att de skulle kika lite.

Sköterskan tog bort tejpen och lade över kompresser med bedövningslösning och så fick han en alvedon. Han svalde den utan problem till min stora förvåning, det här är en unge som vägrar annars.

Så fick vi vänta lite till, innan vi fick komma in på behandlingsrum. Han frös redan hemma och jag fick inte tag i något bättre än den här fantastiskt stiliga handduken.Han ville att vi skulle ta en bild och skicka till Patricia.

Läkaren kom, och hallå vad unga de är nu förtiden:) Det där med att man helst har en läkare som är äldre än man själv kan man glömma, men så länge de är duktiga så är det ju okey. Och det var han. Jag älskar att de först hälsar på barnet, sen mig när man kommer så här, och sen tar sig tid att enkelt och pedagogiskt förklara vad som ska hända. Jamie var stencool. Han visste att det skulle sys, jag hade berättat ungefär hur det går till, och han lät läkaren lätta på kompresserna och titta. Sen tvätta, och sen bedöva. Jamie valde att ta handleden först, och rörde inte en fena fast det gjorde lite ont med bedövningsnålen. Det blev fyra stygn på handleden. Här är det bedövningskompress på.

Och sex stygn i pannan. Syrran smygfotade lite, jag hoppas det är ok. Även här var Jamie blickstilla.

 Precis när jag klev ur bilen så insåg jag att jag hade en kniv i bältet… och fick snabbt av den och slängde in i bilen. Jag antar att man kanske bryter mot nån knivlag om man går in på sjukhuset med en sån, dumt att chansa;)Jag kände mig väldigt välklädd också.

Jamie var så himla duktig! Jag vet att han var rädd, men det hjälper att få veta vad som ska hända. Han var mest störd över att han fick ont i benen av att ligga stilla;)

Läkaren berömde honom stort, och sa att stygnen i huvudet ska bort om fem dagar, handen sju. Måndag alltså, och onsdag. Jag kan plocka bort stygn, men har inga instrument så vi får vackert åka till vårdcentralen. Sen var det klart. Det tog 2,5 timmar och Jamie fick en glass av doktorn innan vi åkte.

Konstigt ljus i korridoren. Jamie som ville ta bild igen:)Ja, tröjan fick ju extra skräck över sig.

När vi kom hem så ville han gärna se bilder på när han blödde som värst….Eh..nej men jag hade inte en tanke på att fota då:) Vet ni, jag tror det ligger i människans natur att dokumentera saker, förr gjorde man det på hällristningar, nu med mobilen. Jag försöker alltså bortförklara att mina barn är typiska bloggungar, vana att det ska fotas innan man får äta, och innan man ska hoppa i plurret osv.:)

Precis när vi rullade in på gatan hemma så messade Patricia i en gruppchatt vi har att maten var klar. Att kliva in var som balsam för själen, det var rent och snyggt överallt. Jag lämnade ett hus i totalt kaos på alla sätt och vis, inte bara på grund av olyckan, ni vet ju att jag tidigare skrev om hur efter jag var. Lägg till det blod överallt, blodiga handdukar, papper, skor, plåster och saker i en enda röra.

Och allt var fixat och maten stod på bordet. Patricia och Simon hade hakat av dörren och ställt ut den, sopat glas, dammsugit, dammsugit igen, våttorkat och sopat lite till. Torkat blodfläckar överallt, även ute där Trixie gått med vattenkanna och sköljt av det, och satt på locket på våra färgburkar ute, och lugnat barnen, åkt och handlat och lagat mat. Jag är så tacksam att de kom hem i exakt det ögonblicket.♥ Patricia var den som fick ta hand om Jamie när han ramlade och bet sig i tungan så den nästan var helt av, och nu detta. Hon kommer vara härdad den dag hennes egna ungar gör illa sig. ”Äsch, det blöder ju bara lite, sluta sjåpa dig.” 🙂

De hade lagat tacosoppa, och sällan har något varit så gott som det. Jamie pratade och skrattade och var i fin form. Syskonen var glada att han var hemma igen och att det såg fint ut. Lite både skrämmer och imponerar hans bandagerade hand och panna. Tio stygn tycker alla är läskigt, det är nog ingen av dem som fått sy förut. Tejpa ja, men inte sy.

Glasdörren är ena halvan av ett par dubbeldörrar. Den andra rände Jordan handen igenom när han var liten, men han skar sig inte så farligt att vi behövde åka in. De här dörrarna står alltid öppna, och då är de uppfällda mot väggen, men av nån anledning så har de börjat stänga dem nu på sista tiden. Jag har satt igen det andra hålet med en faner-skiva som jag målat vit. Bara att göra det på den här med, kanske passa på att måla hela dörrarna vita, som jag tänkt i flera år:)

Fy farao. Sånt här vill man inte ska hända. Och när det trots allt händer så är man så jäkla tacksam att det inte blev värre. Nu ligger min lilla krigare och sover här i soffan.

Han får vara hemma från skolan resten av veckan. Inte för att det kanske behövs medicinskt , utan mer för att han är så otroligt full av energi och springer, hoppar, klättrar och leker tuffa lekar. Det känns helt enkelt bäst att ha honom i hemmets förhoppningsvis lugna vrå. Han är lite bekymrad över ett kalas han ska på på söndag, men det får han ju gå på:)

Ja, så kan det gå. Från noll till hundra på en millisekund.

Nu har jag inom två månader varit på sjukhuset med två skärskador som fått sys, syrrans och Jamies. Nu vill jag inte ha mer spänning i vardagen tack. Och de där tre olyckorna som sägs komma i hop, vi kan väl få räkna in nåt redan gjort där, så de är avklarade redan, okey?

Ja lite vidskeplig är jag.

Nu ska jag ruska på honom och få honom i säng, och sen tänker jag sova. Kanske ända till halv elva faktiskt;)

I morgon är en ny dag, jag hoppas den blir tråkig och vardaglig.

Sov gott nu, eller god morgon beroende på när ni läser ♥

Kommentera

  1. Jenny

    Stackars Jamie ?❤ Men han verkar bra tapper iallafall. Tur i oturen att din syrra var på plats också, alltid skönt med många vuxna. Kram och tack för bästa bloggen!

  2. Malin

    Men lille Jamie ♥ Vilken ”tur” i oturen att det inte blev ännu värre, men det måste varit en läskig upplevelse.. Och vad fint syskonen hjälpte till, för att inte tala om Patricia och hennes kille ♥ Krya på Jamie!!

  3. Maria

    Kom ihåg att anmäla till försäkringsbolaget. Om det blir ärr i ansiktet kan ersättningen vara rätt saftig, och det skadar ju inte. (Min son fick 6000 kr för ett ärr under hakan)

    1. Sanna

      Vi anmälde när min son skrapa upp ett rejält så från näsan ner till överläppen. Är ett tydligt lång vitt ärr, fick ändå ”bara” 1500kr. Är ju inget som bekommer han nu, kan göra det när han blir äldre. Kommer ju tex aldrig kunna ha mustasch (om han nu skulle vilja det) men som sagt, absolut ska man anmäla! ?? Även för kommande komplikationer om sånna skulle uppstå!

Visa alla 7 kommentarer
×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting