Jag har ju inte varit i husvagnen sen vi ställde upp den i början av maj! Ja, det är galet, men jag var sjuk hela maj och vädret var heller inte det minsta charmigt, och sen har det fortsatt i samma stil. Vädret, inte att jag varit sjuk, tack och lov!

Det är knöligt att få ihop det, men nu kände jag att jag måste dit. Dels för att kika till så allt är som det ska, dels klippa gräset innan nån ringer och klagar och dels för att jag hade batteriet hemma, som måste sättas på plats. Jag glömde det när vi satte upp den, öppnade luckan där det ska stå och glodde fånigt in i ett tomt utrymme:D Tog flera sekunder innan jag fattade att jag glömt det.

Flera av kidsen har sagt att de vill åka dit, men eftersom de inte har minsta susning om hur det funkar med elen och sånt, så kände jag att det behövde fixas av mig. Sagt och gjort, jag sa att jag skulle dit, funderade på vilka dagar och plötsligt sa Corrinda att hon kanske ville med:) Jamie åkte iväg på fotbollscup i onsdags så jag hade trott att jag kanske skulle få åka solo, vilket ändå är lite väl trist. Patricia kom hit en sväng i veckan och jag sa att hon och hennes sambo gärna får låna vagnen, sen sa jag att vi skulle dit nu, och kom på att de ju kunde åka med? Strålande idé tyckte hon och så bestämdes det.

Vi packade ihop lite av det vi tänkte behövdes och skulle precis åka när jag insåg att blippen inte satt på mina bilnycklar. Men vafan? Ett svagt, svagt minne i bakhuvudet gnisslade lite om att jag faktiskt tagit loss den för att jag var rädd att tappa den, men var hade jag lagt den? Letade överallt. I hela hallen, alla väskor som hänger där ifall den ramlat ner, i alla jackor jag kunde tänka mig att jag haft på mig när jag kört bilen och började hälla ur allt ur handväskan och gymväskan:) Tills jag stack handen i fickan på min vita jacka som jag hoppat över, och där låg den. Pust! Hade garanterat blivit sura miner om jag tappat bort den.

Lovelia och Axel kom på att de kanske ville med ändå, och packade ihop på fem röda, sen satte vi oss i bilen och åkte.

Trixie och Robban jobbade, Novalie ville inte följa med och Jordan funderade på det men eftersom vi inte skulle göra något mer än hänga vid vagnen struntade han i det. Han ville åka på utflykt och klappa visenter isf. Jamie var ju på cup.

Det tar ganska precis en timme och 45 minuter att köra från mig i Uppsala till husvagnen i Norberg, det är landsväg med 80-begränsning och en miljon fartkameror så det går liksom inte snabbare. Om man stannar till i Avesta för att handla tar det såklart lite längre tid, men ungefär två timmar senare körde vi in på campingen. Allt såg ut att vara som vi lämnade det, men sen drog jag upp dragkedjan och såg att en av skivorna i taket ramlat ner… Jahaja.

Deras funktion är att se till så det inte bildas en grop i taket där regnvatten samlas, min vagn har ju en liten knöl i fram, för fartmotståndets skull. Mer strömlinjeformat eller nåt:) Och det här tältet går inte att spänna likadant som mitt gamla, det är bättre på alla sätt och vis förutom just det. Men det har vi löst med skivor. Som nu ramlat ner. Men McGyver har idag satt upp ännu två stänger i taket så nu bör det inte kunna gå att skivorna rör sig. Ta i trä!

Jag och Corrinda började dammsuga, sätta dit batteriet, pumpa luftmadrasser, slå igång kylskåpet, bädda sängar och sånt medan Lovelia och Axel gick och lagade mat. Eftersom vi nu blev sex vuxna, i alla fall storleksmässigt:) så behövdes även innertältet i annexet sättas upp, så det gjorde jag, plus gardinerna för. Corrinda är värsta lyhörda geniet, hon har iofs varit med och campat med mig förr, och även gjort massa på egen hand, men hon bara fixade som om hon vore född i en husvagn:)

Vi hann precis klart med maten innan Patricia och Abdel ringde och var på ingång, så de hann inte var med på bild.

Vädret var grått men varmt och skönt och efter maten gick vi ner på stranden, killarna badade och sen spelades det volleyboll:)

Corrinda hade tofflor på sig så jag bytte med henne. Jag har liksom tappat min bollsinne, och stranden är lite för ojämn för att jag ska våga skutta runt utan att se var jag sätter fötterna. Stukning incoming, liksom. I stället stod jag bredvid och instagrammade, det är viktigt det med:D Med en mysponcho jag fått i julklapp som Corrinda hittat och ville ha med sig.

Det var rätt skönt i vattnet faktiskt, men det var skönt att inte hoppa i också:) De spelade en lång stund innan myggen kom och kalasade på oss, då drog vi oss tillbaka in i förtältet.

Där satt vi sen och spelade Hitster, och lyssnade på folket i samlingslokalen som hade PUB-afton med grillkorv och potatissallad. Jag har aldrig nån koll på när sådana aktiviteter sker, för jag är inte speciellt intresserad av det. Jag vill helst bara vara i fred och sköt mig själv på campingen, för det finns ingen som jag är så sugen på att lära känna mer. Jag är mer än nöjd med att heja och snacka lite i köket. De flesta är också över 75 år eller så, och sitter mest och röker:D Det i sig är inget negativt, jag skiter i folks ålder, men de är lite … jamen vad ska jag säga? De är säkert trevliga allihopa men de har liksom sin klick de umgås med. Om jag hade varit mer social hade jag kanske snackat mer, men jag är så nöjd med mitt eget sällskap:)

Vi kroknade runt midnatt och gick och borstade tänderna, Patricia extremt fashionabel;)

Jag såg det inte förrän vi kom in i ljuset och höll på att skratta ihjäl mig. Jacka i fleece, filt som en kjol och flipflops och strumpor… Hon kom på att man kanske inte kunde ha det om man hade strumpor men löste det ändå;)

Sen kröp Axel och Lovelia in i tältet, Patricia och Abdel fick ta den lilla delen i vagnen medan jag och Corrinda som ju inte är ett par och inte vill ligga så nära varandra låg på var sin del i andra änden. Jag trodde jag var ensam i vagnen, för jäklar alltså – ingen av de andra tre ens andades! Jag kan inte begripa hur tysta de var! Ingen som snarkade, ingen som andades högt som Jamie gör, ingen som ens rörde sig. Inte heller ute i tältet hördes ett ljud, det enda var jag. Jag tyckte mina gäspningar lät som vrål och vågade inte vända mig för det lät så mkt:) Sen sa Patricia att hon legat och kollat serie på mobilen, med ljud! Eh nä, det är omöjligt? Jag fattar inte hur det är möjligt, men jag kanske var selektiv döv eller nåt.

Nåväl. Sov skapligt men blev såklart kissnödig, det är som det är, och mest psykiskt skulle jag tro, för att det är sånt bök att ta sig till toan.

Vaknade av att jag hörde Corrinda säga Godmorgon till någon, och när jag kikade upp såg jag att jag var ensam kvar i vagnen, men hörde också de andra hälsa varandra en god morgon så jag insåg att jag var i skaplig fas ändå. Klev upp och möttes av ett hav av folk:) Alla lite lagom nyvakna och sega. Det var varmt och då blir det lökigt och kvavt både i vagnen och tältet. Man vaknar skapligt svullen kan man säga:D  Efter en snabb tur till toan, blev det frukost i solen! Va???

Frukost, kaffe, mera kaffe och sol. Vad kan man mer begära? Trevligt sällskap hade jag ju redan.

De började leka med bollen igen och efter en stund gick de till den större planen och spelade volleyboll medan jag plockade runt lite. Tog undan, tog fram, bäddade till, grejade helt enkelt, och visp var de tillbaka, svettiga och sugna på att bada. Sagt och gjort – vi packade ner handdukar, fika, bytte om till badkläder och gick ner. För att mötas av stormvindar och kyla. Handdukarna stod som mantlar bakom oss och det var inte det minsta rart och vi backade hem. Det går att fika där med:D

Eftersom mina ungar av nån konstig anledning äter lunch, det gör inte jag, har i princip aldrig gjort, och sällan varm lunch, möjligen något kallt, en sallad, yoghurt eller så är perfekt för mig, så var det nu lunchdags.

Min elgrill sattes ihop och hamburgare grillades. Jag har använt grillen en gång tror jag, kanske två, och det är för att det är så förbannat tråkigt;) Men har man kockar med sig funkar det ju:)

Corrinda och en grillöl, jag borde anmält mig som grillkung ju! Men nu blev det ju solklart vem som skulle köra hem:D

Det tog lång tid att grilla, men det kanske är för att det blåste som fan? Vet inte, bryr mig inte, kommer inte göra det speciellt ofta;)

Det började grejas lite med bollen, inga avancerade grejor utan lite jonglerande på stället. Det tog inte många minuter innan det sades till.

”Bollplanen är därborta!”

Okey, tack? Men alltså? Jag kommer aldrig fatta sånt här? Hur kan man som vuxen anse sig ha rätt att säga till en annan vuxen som att den är ett barn? Hur kan man som vuxen inte bara sköta sitt och låta andra ha trevligt så länge som det inte påverkar en själv? En vuxen människa som grejar med en boll kommer troligen inte att panga en ruta på någon bil, eller göra en repa i lacken på en gammal husvagn eller ens komma i närheten av fuskpelargonerna. Och OM – så kan en vuxen människa betala skadan.

Det lackades en del från vårat håll, dock inte från mitt, jag har barn till sånt ibland 😉 Personen sattes på plats, och jag kommer garanterat få höra det här från annat håll sen, klagomålskvarnen kommer mala. Jag orkar inte riktigt bli arg, men nog lägger en sån här sak sordin på den glada stämningen vi hade. Det är så jävla onödigt. Tänk att vissa människor bara måste kväsa glada människor. Hur kan man vara en sån förbannad Karen?

Jag får in mina grannars cigarettrök rakt in i mitt förtält, men jag skulle inte för en sekund ens fundera på att klaga, jag stänger till, flyttar på mig och sen är det bra med det. Har nån inte tagit upp efter sig i diskhon så gör jag det, och sen glömmer jag det. Har nån  fest och låter lite för mycket så kan jag absolut knorra för mig själv om jag inte kan sova men att gå dit och peka på klockan finns liksom inte. Det går över, det gör inget.

Och jo, som nummer 14 i reglerna för Caravan Club står att bollaktiviteter ska ske på bollplaner, men det är skillnad på att kasta/sparka boll och att jonglera på sin egen lilla tomt med full kontroll. Det står inget om rökning däremot, vilket jag nog anser är värre än en mjuk boll:D Men det är ju jag det.

Och ja, det här förekommer nog på många campingar och främst bland säsongarna. Det är ett lite knepigt slags människor ibland;)

Jaja.

Vi grillade våra burgare och korvar och käkade och hade fortsatt trevligt:) Patricia och Abdel åkte vid femtiden eller så, och vi packade ihop resten en stund senare, diskade och städade undan. Axel var sugen på att köra, han har precis tagit körkort, så jag hade ju kunnat dricka öl jag med;) Nackdelen med att inte köra är att man förpassas till baksätet och där åker man ju typ aldrig. Jag och Corrinda satt där och kände oss som småbarn;)

Det är inte på något sätt otrevligt att slippa köra, och det gick utmärkt. Molnen drog ihop sig, himlen mulnade på, blev svartare och svartare och precis när vi satte oss i bilen började det blixtra, dundra och regna. Världens åskoväder, och det är som vanligt, jag tror jag har ett eget jäkla regnmoln som förföljer mig;) Regnet vräkte ner och det sällskapade oss hela vägen hem, bara mer eller mindre täta droppar.

Hemma i Uppsala hade det också varit ett djävulskt oväder, det blåste så en stor jäkla byggnadsställning på ett hus i stan blåste omkull. Det var ingen liten grej utan gigantisk. Träd blåste omkull och larmcentralen fick massor av samtal, det var rejält kaotiskt. Jag avskyr väder, speciellt när det visar sig från sin värsta sida.

Vi rullade in lagom tills det avtagit, och tog vägen över Tullgarnsbron.

Jag vet inte om hela landet vet vilken bro det är, men det är ett fiasko. Öppnades förra året och har fastnat massor av gånger. I alla möjliga lägen. Eftersom vår stad styrs av miljöpartiet, eller delvis då, men det är fan de som kommer med alla idiotgrejor, så stängde man av den bro vi alltid kört på, för vanlig biltrafik. I stället för att ha den också öppen och på så vis underlätta och avlasta trafiken… jag vet – det är galet. Men det är sånt man får stå ut med i Uppsala. Nu har de äntligen (igen) hittat felet och den ska stängas av en vecka eller så för att repareras, men tror nån att den gick upp idag när vi kom?

Nä.

Vi kom körandes och såg att det blinkade, bommarna var nere. Bron var också nere och inga båtar syntes till. Men gick bommarna upp? Nä. Stod vi en lång stund och väntade? Ja. Vände vi? Ja.

Jävla skitbro. Korsningen de precis byggt för att ansluta till den är också ett fiasko, alldeles för trång och med intervaller långa som maratonlopp på trafikljusen. Dygnet runt. Jag stod där en natt, vid halv fyra, noll trafik bara jag, men lik förbannat fick jag stå för rött ljus i flera minuter. Allt för att man inte får köra över gamla bron.

Jaja:)

Vi kom hem utan större missöden och efter att ha ätit pizza (??vafan, jag var tvärmätt fortfarande efter burgaren till lunch!) så satte vi oss i soffan för att se vidare på SquidGame, såg två avsnitt och har ett kvar, innan Axel och Loppan drog till honom för att sova. De jobbar i morgon och det är närmare därifrån. Corrinda gick och la sig hon med och jag sitter här:)

Men nu ska jag tidsinställa det här inlägget till i morgon förmiddag, och sen ska jag också sova!

Ha en fantastisk måndag, den sista i juni månad!

Reklam för Cellbes

Jag har precis återkommit efter ett supermysig dygn med några av mina favoriter, ska berätta mer om det snart! Men tills dess – jag kan inte låta bli att studsa in här och tipsa om ett par andra favoriter, fast i textil! Alla från Cellbes

Ni måste testa för att fatta, det här materialet är helt ljuvligt på sommaren:) Crêpe!

Shorts jag har under åren samlat på mig flera par sådana här och de är som sagt hur sköna som helst! Luftiga, tunna men inte genomskinliga.

Torkar på några minuter om man tvättar dem eller råkar blöta ner sig. Materialet gör sig bäst om det är en aning ”skrynkligt”, det är med andra ord perfekt för att packa ner när man reser, dessutom tar de extremt liten plats:)

Byxor

Det är samma sak med de här byxorna, som även finns i culottelängd, de älskas av alla som tar på sig dem. Jag har lånat ut ett par till syrran när hon skulle resa till Indien, sen köpte hon ett par egna, samma med Patricia och Novalie. De finns från 239kr, i ett härligt mönster som jag, som är lite rädd för mönster, ändå tycker väldigt mycket om. Jag kan också meddela att jag har haft mina brallor( och shorts)  i säkert fem år och de är precis lika fina trots massor av tvättar! Jag slänger dem i en tvättpåse, tips tips:) Sen får man dra lite i dem när de är blöta, för de drar ihop sig lite men det ger sig. Absolut strykfria!

De flesta plagg finns i flera färger.

 Klänning med knytband Den här har jag inte men har spanat på den nu, tror den är rätt ny i sortimentet och jag gillar verkligen v-ringningen på den och att den är markerad i midjan på ett sätt som gör att man kan justera den själv efter hur man vill ha den.

Klänning Den här däremot har jag, och den har jag haft mycket kul i:) dock en svart… Jag borde verkligen ta in med färg i min garderob, men svart är så jäkla enkelt att både ha på sig och att kombinera med allt annat.

 

 

Tunika har jag inte heller men den är väldigt fin! Gillar ändå det här mönstret och färgen är verkligen härlig!

Klänning med härligt mönster som på något vis påminner mig oerhört mycket om min barndom? Är jag helt ute och snurrar nu? Men jag tycker hur som helst att den är helt magiskt fin, den finns också i en blusmodell!

Tunika med längre ärm är ju fint på kvällarna, det bästa med det här materialet är att det är svalt och skönt, perfekt om man vill vara mer klädd men utan att vara för varm.

Jag är verkligen superförtjust i crêpematerialet, det har nog ingen missat vid det här laget:)

Jag har samlat på mig så jag har plagg av alla de slag, och de funkar lika fint på vintern om man vill det. I alla fall överdelarna, byxorna skulle jag kanske inte sätta på mig utan långkalsonger en kall vinternatt:)

Flera av de plagg jag visat är nedsatta och om ni anger koden: SALE20 i kassan så får ni 20% extra på allt:) HÄR hittar ni ALLT

I dag ska tydligen den tredje säsongen av SquidGame släppas. Eller … är det inte resten av säsong två? Jag vet inte och jag bryr mig inte heller, egentligen:) Fortsättningen kommer idag.

Jag var sen att se första, hörde alla prata om den, men tyckte mest den lät förfärlig. Sen satt jag bredvid Jamie när han låg i soffan och kollade runt på sitt, och plötsligt hade jag börjat kolla:) Var tvungen att se den från början sen, och den är ju annorlunda.

Nu hålls det på att fixas, det sätts fram snacks och sen ska det kollas, de i familjen som är hemma. Novalies pojkvän i England är med på FaceTime eller nåt också:)

Idag har vädret återgått till det vanliga. Regn, grått och inte alltför varmt och skönt. Kul att vi fick en dag mellan regnandet i alla fall.  Fy fan vilken skitsommar! Det är snart JULI ju! Jag får fan panik snart. För oss nordbor är det så viktigt att få sol och värme åtminstone under sommaren. Vi behöver det, innerligt. Vi behöver D-vitaminet från solen, vi behöver känna solen värma upp ända in i skelettet, vi behöver det! Och så får vi samma temperaturer och väder som i januari. Fuck it. Kan man reklamera sommaren tro? Isf vill jag göra det.

Idag var ju meningen att vi skulle träna, men när syrran messade och sa att hon var risig så funderade jag en stund. Jag fick låna hennes bil om jag ville men jag orkade inte gå och hämta den, alldeles för mkt träninsgvärk, och skulle hon behöva köra hit den? Nä, jag avbokade. Sa att om jag får feeling så hämtar jag den, men sen hann jag ändå inte. Novalie och jag höll på att filma och eftersom det var en del förberedelse inför det tog det tid.

Av nån anledning har jag haft ett sug efter att gå ut och – håll i er – springa i skogen sista tiden. Lovelia är ute mellan varven och jag behöver öva upp kondisen. Den är inte direkt på topp efter operation i höstas med åtta veckors vila och sen en vår med virus och skit. Hela maj försvann ju i virusdimman. En dag när jag åkte från träningen var jag så här nära (måttar mellan tummen och pekfingret) att sladda in och köra lite backintervaller. Men hejdade mig. Jag var ju redan helt slut:)

Nu idag när regnet upphörde och vi var färdiga med filmandet var jag rastlös deluxe, och uttalade orden högt. ”Jag kanske skulle gå ut och springa…?” Trixie och Novalie som stod i köket vred blixtsnabbt på huvudena och stirrade på mig med tvivel i blick.

”Vad sa du?”

Så ofta springer jag med andra ord:)

Jag har ju problem med min vrist, den där jag flyttat senor. Efter den operationen sa läkaren att jag kanske skulle få lättare att stuka den i och med att det blir mer instabilt utan senan på rätt plats. Jaja, tänkte jag. Jag har aldrig någonsin stukat den förr, så det lär ju inte hända nu heller;) Givetvis hände just precis det, om det var ett år eller halvår efteråt minns jag inte, men stukade den gjorde jag. Tog evigheter innan den blev bra och sen dess återkommer det mellan varven. Jag börjar inse att jag nog borde söka för den, men min tilltro till Uppsalas vård är för tillfället nere på minus, så det lär inte hända. Jag tiger och lider ett tag till. Och använder ett fotledsstöd. Då går det utmärkt. Jag är överlag en aning skruttig just nu, har ont i foten, det andra knät, ryggen, och nacken:) Men med stödet går det som att bra, och jag har funderat på om jag kanske behöver träna på ett annat sätt, dvs mer stötar och stabilitet. Dvs väldigt bra med en löptur i skogen.

Så det gjorde jag. På med kläder, i med Guns n roses i lurarna, ska på deras konsert om en vecka, och sen sprang jag. Storknade efter hundra meter, gick en stund, sprang igen osv. Kallar det för intervaller  så blir det bra:)

Fördelen med att vara ute och ränna när vädret bara vilar sig mellan två regnskurar är att man är själv. Det är skönast när man flåsar som en jäkla blåsbälg;) Ser ni tröjan? Den är köpt 1992 i Anaheim, USA. Mighty ducks är deras hockeylag. Den är urtvättad och sliten men oj som jag älskar den. Har den till allt möjligt. Idag träning, i morgon kan jag ha den när jag går ut och svirar:) Eller ok inte i morgon då, för ett: jag ska inte ut och två; jag behöver tvätta den först, men ni fattar:D

Nåväl. Det gick sådär. Jag ställde in appen på att jag skulle springa två kilometer och det gjorde jag. Tog mig fram iaf.

Det går fan inte snabbt, men jag sprang ju inte hela tiden heller:) Strax över fyra kilometer, det är min vanliga runda med Doris:)

Jag gillar inte att springa på hårda ytor, jag har ju problem med onda hälar och dessutom är ju min dåliga fot helt utan studs, och frånskjut, så jag får ont av det, så jag undviker asfalt och även grus. Dessutom är det roligare att kuta i skogen, skutta mellan rötter och ducka för grenar, då hamnar fokus på det mer än att det är vidrigt och asjobbigt:)

Jag bor där, och sen är det skogen jag ofta går i med Doris, mellan oss och Sävja. Det är så jäkla fint och lyxigt att ha det så:)

Jag kom hem drypande av svett och i köket sprang jag på Corrinda som stirrade på mig. ”Vad fan har du gjort?”

”Sprungit.”

”Haha, jättekul, vad har du gjort? Allvarligt?”

Beviset igen på att jag inte springer:D

Nu börjar det ta sig här i vardagsrummet så jag ska avsluta:) Vi hörs alldeles snart igen:)

Ha en fin fredagskväll!

Reklam för BetterFeast

Tänk ändå va, solen skiner och humöret slår i topp! Det är inte mycket som behövs för att glädja en frusen nordbo:D Idag har det varit ett ljuvligt väder här hos mig. Jag har varit hemma precis hela dagen, men ute mestadels. Corrinda tar min bil till jobbet så jag är en aning strandsatt och kommer ingenstans. Det funkar skapligt för tillfället:)

Jag har ägnat hela dagen åt att spela in material åt UGC-filmer, men inget behöver klippas ihop eftersom det är råmaterial. Det är både bra och dåligt, eller snarare lätt och svårt, för när jag klipper själv vet jag vad jag har, och om något fattas är det enkelt att komplettera. När jag lämnar iväg råmaterial är det alltid med en känsla av att ha missat något.

Jag blev inte klar, Novalie som hjälpte mig, och jag höll på att flyta bort inne i uterummet där vi höll hus, det blir varmt:) så vi ska filma resten i morgon.

Syrran och jag var inbokade på träning men det blev inställt av nån anledning, och det var ju faktiskt rätt skönt. Vi har rejäl träningsvärk efter veckans tidigare pass skulle man kunna säga:D  Men det är på det i morgon igen. Sen tar vi helg. Nu ska det ju regna i morgon, hela dagen, men det var ju rysligt trevligt att få lite sol på sig i dag. En liten smakbit, en teaser.

Jimpa kom förbi på kvällen precis när vi ätit middag, och fick lite kaffe och en pratstund och kanske en bunt ”Kan du hjälpa mig med det här?” lassat i knät..;)

Och apropå middag!

Om ni inte har testat de helt färdiga middagarna från BetterFeast än så måste ni göra det nu! Låt mig berätta om det, men först – använd min kod: infl-carola om ni beställer, så får ni 51% på er första FamiljeLåda! Klicka här så kommer ni rätt:)

BetterFeast erbjuder alltså helt färdiga middagar, redo för att skjutsas in och värmas i ugnen ca 20-25 minuter. Middagarna levereras direkt hem till dig, kommer med kylklampar och är superfräscht!

Det finns en meny att välja på, så man kan själv bestämma, välja eller välja bort. Jag väljer alltid deras burgare om det finns den veckan för de är to die for, på riktigt! Själva burgaren är rejält stor, brödet saftigt och färskt och de olika tillbehören är alltid lika spännande, på den här var det jordgubbssalsa och det hade jag ju aldrig kommit på själv! Men det var riktigt jäkla gott:)

Den hette också Sommarburgare:) Pommesen är en historia för sig, de är exakt så som man vill ha hemgjorda pommes frites:)

Man kan välja för hur många personer och antal dagar man vill ha middagarna, så vill man bara stötta upp någon dag här och var går det fint, och vill man ha veckans flesta middagar redo på ett kick går det lika bra. Just nu har jag för fem personer, det brukar vara väldigt bra. Oftast äter Robban annat, han jobbar sent ändå, någon av tjejerna jobbar oftast också och då får de middag på jobbet, så för oss är fem personer utmärkt. Det är rejäla portioner och mina tjejer är inte speciellt stora i maten, medan killarna kan äta en hel häst:)

Jag försöker tänka till när jag beställer så jag även varierar tillbehören, alltså pasta/ris/potatis/mos/potatissallad edyl, men erkänner villigt att jag älskar både pommes och de här potatiskroketterna:)

Det här var små biffar och de är också alltid en favorit! Och det kommer från mig, som inte äter köpesköttbullar/biffar osv. De här är jättegoda! Smakar som mammas:)

Det här är en gryta med mos, och den var finfin den med. En av de bra grejorna med att få färdiga middagar hemlevererade är att man får nya smaker in i hushållet:)

Jag lagar ju min mat som jag alltid gjort, med de kryddor jag vet funkar och sen är det inte så mkt mer med det. Jag kan visst experimentera men oftast snor man ju bara ihop det gamla vanliga. Nu får vi helt annorlunda kryddningar och det är så roligt! Ibland rynkar jag på näsan och tänker att det där kan ju inte vara gott? Som nån chutney vi hade, och som visade sig vara så god att kidsen nästan slickade ren tallrikarna:) Eller de kalla rörorna som är till, det gör så mkt med någon annans kryddning.

Sen är det ju ofantligt skönt att slippa planera maten, åka och handla den och laga den, allra helst när det är körigt i vardagen. BetterFeast blir som en vardagshjälte:) Så här ser det ut i mitt kylskåp när leveransen kommit. Ignorera att det är ”smutsigt” i botten, det är en jäkla gjutjärnsgryta som stått där och rostat av sig, det går inte bort:/

Och jag ser att det visst spillts ut något på dörren där … bra att man ser det när man fotar:) Jag gissar på att det är nån unge som ställt sitt glas på kanten och sen missat när de hällt i cola… det brukar kunna vara det. Den här kylen står i min matkällare, och den i köket har jag bättre koll på, men den här är lite av ungarnas. De förvarar sina läskflaskor, eller snusstockar(Robban, 25 år) och sen har jag den som påfyllnadskyl. Dvs när jag handlar så kan jag köpa tio liter mjölk och så ställer jag ner sju utom synhåll, då är de lite sparsamma på de tre som står uppe:D Det gäller att vara smart:D

Det här åt vi tidigare i veckan, fisknuggets och pommes och sallad. Nästan alltid sallad eller grönsaker till middagarna, antingen färska eller stuvade eller kokta eller så.

Nu kanske nån tycker det låter trist att värma upp maten i ugnen, och det skulle jag vilja dementera direkt. Maten kommer i lådor, man sticker hål i locken och in i ugnen, och rätterna behåller sin färskhet och är inte det minsta torra och tråkiga, tvärtom!

Ibland som med pommes, så lägger man det på en plåt, och ibland när jag får feeling så kan jag förvandla kokt potatis till smashed potato genom att bara trycka till dem och olja, salta och peppra. Men till och med vanlig kokt potatis är väldigt gott på det här viset! Otroligt nog.

Man får alltså goda vällagade middagar direkt hemlevererade till dörren, redo att värmas och ätas. Idag när solen faktiskt sken och ingen ville gå in och laga mat var det med glädje det enda vi behövde göra att välja maträtt och sen ställa in i ugnen:) Jag har ju haft lite köriga veckor här på sista tiden och det har verkligen underlättat. Jag har också insett att det kommer vara perfekt, mer än perfekt för den delen, när jag åker till husvagnen. Bara ta med i kylväska och sen behöver jag inte fundera över det. Jag har iofs ingen ugn i vagnen men det finns i de allmänna köken, och då kan man sitta där utanför och äta så har man nära till disken sen. Suveränt!

Testa nu! Ni kommer tacka mig sen:) Glöm inte att använda min kod så ni får extra mkt rabatt!

infl-carola ger er alltså 51% rabatt på er första FamiljeLåda, och sen behöver ni beställa ytterligare en gång till fullt pris, men förutom det ingen bindningstid eller så.

BetterFeast är nog faktiskt ett svar på mina önskningar:)

 

 

 

 

#makeinfluence-EdqQYyn

Det har ju firats midsommar hos Familjen Wetterholm också!

Vi gör ju ungefär samma sak alla år, går ner till vår festplats och köper lotter, skjuter luftgevär, kastar pil och dansar kanske runt midsommarstången. En fantastiskt kass bild;)

Jag har knappt några bilder alls från dagen och det brukar betyda att det var för fullt upp för att hinna med eller, som i det här fallet – jag hade inga fickor att lägga mobilen i så den var konstant borta:D

Skjortan Jack har är Robbans gamla, jag köpte den på Tradera när han var runt sex år gammal, och den är flitigt använd av alla killarna. Innan Jack fick den var jag tvungen att sy i knapparna men förutom det är den i toppskick:) Bra kvalitet ändå:)

Jag och Helen var ute kvällen innan och det blev lite mer action än vad vi tänkt oss. Vår plan var att åka ner till DogBar, lyssna på trubadurerna som spelade och sen åka hemåt. Men sen blev det shots och grejer och tjofaderittan hejsan så kollade vi när bussen gick och blev varse att en torsdag inte är en fredag, och vi hade exakt en kvart på oss till sista bussen. Men i samma ögonblick ringde Robban, sen från jobbet, klockan var strax efter midnatt, och undrade om vi skulle ha skjuts hem:)

Ja tack:) Sen satt jag med honom i köket här, käkade mackor, drack vatten och gick en runda för att kolla så allt vi pysslat med under dagen var i sin ordning. Givetvis ägnade vi stor del av dagen åt att städa, och laga mat. Jag bakade rabarberpaj och förberedde allt som kunde förberedas.

På torsdagsmorgonen hade vi också klivit upp early fucking birdy för att åka till gymmet. Det var en sorgens dag, för det var Davids allra sista dag, och jag vet inte hur jag ska klara av livet utan honom. Eller livet kommer ju funka precis som vanligt då, men min träning har varit upphängd på honom i många år nu. Hans pass har fått sätta min rutin. Nu är det slut med det, Friskis gjorde sig av med en av de allra bästa ledarna de någonsin haft, och mitt träningsliv kommer inte bli detsamma. Nu finns det ingen som inte är rädd för att fråga om mitt ben, eller som pushar när man fuskar:) Dessutom har han varit samlingspunkten för alla träningskompisar, man vet att på hans pass går de andra, alltid är det någon man gillar. Nu kommer det inte bli samma enkelhet och risken att vi inte ses är överhängande. Jag saknar honom så in i helvete. Redan.

Men, eftersom jag och syrran aldrig i hela livet infinner oss på hans mitt-i-natten-pass så tänkte vi att vi ska fasen överraska honom. För flera år sen hade han pass vid nio som jag ändå gick på, men nu var det halv nio. Fy bubblan så tidigt. Han började klockan åtta och några minuter i rullade vi in på parkeringen och tutade glatt på honom när han gick in genom dörren:) Han blev förvånad, och glad, såklart. Sen överraskade vi honom ytterligare med att ha nya träningsskor:D Haha, han har klagat så på våra dojor som är lite trasiga och sådär, men så jäkla sköna:) Inte vill man byta ut dem då? Jag har argumenterat för att det där med att man ska byta skor en gång om året inte gäller om man inte går åtta timmar om dagen 365 dagar per år:) Han har envist hävdat att det är dags nu. Jag köpte två par sist, och det ena är oanvända för det första är så jäkla bra, dessutom har sulorna perfekt fäste i golvet, ingen halkvarning där inte. Nu gjorde vi en stor sak av att dra på de nya skorna och han skrattade gott. Ja, vi är väldigt roliga när vi sätter den sidan till:D

Vi körde vårt allra sista pass i gymmet med honom, bitterljuvt och jobbigt. Det finns heller ingen annan ledare som kör likadana pass som han. Sen bokade vi in oss på hans nästa pass också, hans allra, allra sista, ett cirkelfys. Så dubbla pass. Jag har svårt för avslut, jag hatar dem, om de inte är dåliga då, men att saker som jag gillar tar slut är extremt jobbigt. Det här är som att en unge flyttar hemifrån. Förutom att han inte är min unge då så jag kan inte förvänta mig att han dyker upp hemma:) Och det är ju som ledare jag saknar honom, han har varit jäkligt viktig där, på så många sätt. Just nu är jag inte glad på Friskis, inte alls.

Men, han skulle oavsett haft semester nu så för tillfället kan jag inbilla mig att han bara är ledig, och prokrastinera det hela på framtiden.

Tillbaka till midsommar! Vaknade rätt tidigt, mådde bra men hade träningsvärk som sjutton, och ont i nacken. Men det löste sig med alvedon och några liter vatten. Sen förbereda igen det som gick och till sist byta om och sminka till sig. Klockan ett börjar det nere på ängen och eftersom jag inte hade någon unge som skulle jobba i år, behövde vi inte stressa. Jimpa kom hit och vi promenerade ner, där Janelle, Simon och Jack redan väntade, och syrran. Då vet man att man är sen:) Helen anslöt, sen Patricia och kidsen kom och gick. Jack ville inte dansa runt midsommarstången och då gjorde ingen det.

Jag och Jimpa sköt luftgevär och det gick inte det minsta bra. Han var nöjd som en fågel med 46 poäng och jag svor långa eder över hur snett geväret sköt. För att träffa mitt i prick behövde man sikta långt ner vid åttan till vänster. Säkert två centimeter snett vilket var svårt att komma ihåg:) Före mig stod en helt random tjej och klämde till med 45. Jag sköt först 42, så dåligt brukar jag inte ens skjuta om jag blundar med båda ögonen. Jag förlorar, inte med glädje men med stoltheten i behåll, mot min kompis Sylvia, men absolut inte mot en random tjej som bara kommer dit och lyckträffar:)

Sur som ättika fick jag inte till mer än 46, men det var ändå bäst dittills under dagen så jag skrev upp mig på listan, knäckte ju ändå tjejen:) Förväntade mig att Sylvia skulle ha slagit till med åtminstone 48 när jag om tillbaka på kvällen.

Vi gick hem och började käka:)

 

Jag hivade på den färdigskurna löken och citronerna på laxen och in i ugnen. Det här receptet kom från Fredriks Fika och det var så gott. En halv laxsida som saltas och peppras, sen på med hackad rödlök, citron och dill, hyvla över smör och in i ugnen typ 20 minuter tills innertemperaturen är 56 grader. Gott asså!

Vi hade potatisgratäng, pastasallad, potatissallad och allt vad det nu var, och sen dessertbord:)

Rabarberpaj, vattenmelon, rulltårta fast i form av små bakelser, med svindyra jordgubbar.

Gott, gott gott, jag älskar ju fika!

Alla åt, vi snackade och snackade lite till och hade det alldeles otroligt trevligt och mysigt.

Framåt halv elva rullade vi ner igen, och jag såg Sylvias son, Johan, stå vid luftgeväret. Han är den som alltid vinner herrarnas, men han var sur över att gevären sköt konstigt. Det jag haft under dagen var bortplockat för att det var så kasst, men det var något med dem överlag som inte var bra alltså. Sylvia hade inte lyckats med att trumfa mina pinsamt dåliga siffror så jag brydde mig inte om att skjuta mer. Kändes inte som nån ide när Johan hade problem. Men, det slutade som vanligt. Han vann herrarnas och jag damernas, och vi har nu matchande skärbrädor:)

Alldeles för fin för att skära på! Så det får bli till fina uppläggningar av ost eller så. Det är olika träslag sammanpressade men jag vet inte vilka, gör ni?

Promenad hem och sen röjde jag till två på natten med ljudbok i öronen och kände mig nöjd och glad, om än trött:) Jag hade kunnat gå och lägga mig så hade vi kunnat hjälpas åt sen men det är något jag gillar ändå med att fixa i ordning på natten.

Vaknade onödigt tidigt och var rastlös. Och eftersom min ljudbok inte var klar så behövde jag göra nåt:) Jag lyssnar på Hungergames, och drar alla böcker. Jag började klippa gräset på baksidan….herregud så högt det blir! Vi är aldrig där för det är fel sida av huset och jag hade behövt en lie:)

Jag har en gräsklippare som annonseras som bra för sommarstugan, där gräset kanske blir lite högre:) Och den fick jobba! Men jag klipper inte längs med staketet för det växer vinbär och diverse buskar där. Det blev torrt och fult efteråt, tur att det har ösregnat sen dess:)

Det jag egentligen skulle göra var att plantera potatisen jag haft i garaget, men potatislandet hade vuxit igen deluxe. Jag klippte gräset och alla blommor och skit som tagit sig friheter och sen insåg jag att jag inte hade nån spade att vända landet med. Men vafan? Jag har ett svagt minne av att den gick sönder förra året, men jag har så många redskap sen de tidigare ägarna, som förvisso är sen sekelskiftet eller så, men ändå. Bara det att de inte heller fanns. Jag måste alltså ha varit duktig och kastat dem, mycket märkligt:D Men en ny måste införskaffas. Det har jag inte hunnit, för det har regnat sen dess och jag har varit svintrött.

Jag somnade ovaggad efter trädgårdsarbete hela lördagen och söndagen låg jag bara och slöade i solen och lyssnade på bok, och slumrade mellan varven, helt slut.

Sen började det regna. Och man kan ju säga att det är svårt att avgöra om det är juni eller januari, med stabila 13 plusgrader och kalla vindar…

Men snart kanske det blir sommar? Även om jag tvivlar:)

Hur hade ni det i midsommar? Har ni semester? Berätta lite om hur ni har det, jag saknar er ju ♥

Hörs snart igen!

Reklam och annonslänk för Cellbes

Jag har precis kommit hem från tandläkaren med Jamie och alltså – det är kallt ute! 13 stabila grader och duggregn. Jag vill bestämt minnas att det utlovades en varm sommar i år, men med tanke på att allt är relativt så kanske nån tycker att det här är varmt. Men det är ju ungefär samma temperatur som i januari, så nej, det duger inte.

Vi har haft några fina dagar, senast i helgen låg jag och lyssnade på bok i solen, men de är inte speciellt många. Hela den här veckan ska det regna och vara ruggigt, jag börjar misströsta! Men förnuftet säger att det måste bli bättre, eller hur? Och då kan man behöva ha lite tunna kläder. (Jag har i ärlighetens namn inte ens plockat fram mina sommarkläder, de ligger fortfarande i lådor., och råkar det vara varmt så rycker jag fram något skrynkligt därifrån)

Jag har massor av kläder i svart eller vitt. Väldigt få mönstrade, men börjar mer och mer dras åt det. Som den här:

Blåmönstrad skjorta Det är en strandskjorta som finns i flera färger och jag tycker den är så himla fin!

 

Är det så att den här baddräkten är precis likasamma mönster? Det är det va?

Den finns även som bikini och jag är väldigt sugen på den, men tror att överdelen är för stor. Enda gången jag kan säga så är när det kommer till BH:ar;) Baddräkt skulle kunna vara ett alternativ men jag gillar att få färg på magen:)

Vida byxor i tunn denim är vårens nyhet i min garderob, och jag älskar de här! Ignorera att spegeln är smutsig och byxorna skrynkliga:)

De är aningen för långa men jag har inte tvättat dem, misstänker att de kommer dra ihop sig en aning. Med skor är de perfekta, ligger nästan i marken men bara nästan:) Jag tycker att alla andra är så himla fina i vida, fladdriga byxor men har svårt för att själv känna mig fin. Däremot är det så ofantligt bekvämt att jag försöker köra på fake it til you make it. Vad tycker ni?

Skjortan är gammal men Cellbes nya modell är kraglös och så himla fin, finns i olika längder/färger och finns här

Det är nedsatta priser på massor av linnekläder nu, så in med er och passa på, linne är min nya favorit. Ja, jag är sen på bollen men efter att ha upptäckt det för några år sen älskar jag det! Här finns alla linnekläder

Crêpetunika är aldrig fel, även det ett riktigt härligt material, jag har det i massor av kläder, perfekt att packa för det blir inte skrynkligt.

Crêpeklänning i en härlig grön! Jag är helt såld! Den har dessutom fickor. Inte för att man kan ha mobilen eller nycklarna i fickor på kjol eller klänning utan att det ser fult ut, men att KUNNA. Att tillfälligt stoppa ner så man har händerna fria är värt så mycket tycker jag.

Den här var också fin! Fanns i flera färger.

Trikåklänning

Sen hittade jag på den här:

Tunika i bäckebölja

Bäckebölja! Är inte det ett underbart ord! Det låter så somrigt och härligt, nästan som en Pripps blå-reklam:)

Jag sydde en kortärmad skjorta på syslöjden i typ åttan, eller nian, i just bäckebölja, ljusblått. Den har använts så flitigt under åren, jag hittade på den i nån sommarlåda nyss och tror att jag ska ta fram den. Inte för att det är ett under av välsyddhet;) men för att det är ett ofantligt svalt och skönt material:) Men för er som inte sydde en egen i högstadiet, och/eller inte sparade den;D så är det här ett alternativ:D

Kolla in själva på Cellbes och glöm inte kolla sommarrean! Med SALE20 får ni 20% extra på allt:) Det är med andra ord fyndläge!

Jag är fortsatt lite efter med uppdaterandet, hav tålamod 🙂

Förra fredagen kom Jack för att hänga med mormor. Han var här torsdagen veckan innan och sov kvar för Janelle och Simon var på Imagine Dragons och då ville han så gärna stanna kvar längre. Men vi fick inte ihop det. Däremot, så föreslog jag snabbt för Janelle att han kunde komma fredag och stanna till söndag, vi hade ”absolut inga planer” nämligen:)

Det var en grov lögn för vi hade megaplaner, men hon var inte medveten om det, för hon var huvudpersonen:D Vi skulle ha en Babyshower för henne på söndagen och hade lite funderingar över hur vi skulle lura hit henne utan att hon misstänkte nåt, och så löste det sig så där bra! I en Whats app-grupp hade vi samlat ihop oss, släkt och vänner, och smidit våra planer, Simon var med på dem så det inte skulle bli fel. På fredagen kom han och lämnade av Jack, vars skola var stängd den dagen så det passade utmärkt att han kom då:) Vi hade bestämt att vi skulle gå till den nya 4H-gården som vi fått här, precis intill kyrkan. Jag önskar lite att den funnits när vi hängde på kyrkis, vilket superkomplement det hade varit! Men den tiden är förbi, dessvärre. Jag har inte varit dit tidigare, men nu passade vi på. Jag, syrran och Jack. Övriga i familjen jobbade eller hade annat för sig, men vi tog en promenad. Jack sparkade sparkcykel, eller den var med i alla fall;)

Gården har varit privat tidigare men nu fixats efter 4H-mått. Det visade sig att killen som driver den är en gammal kompis till syrran:)

Jag erkänner: Jag är helt klart såld på bondromantik. Jag vet att det är en illusion, för jag skulle absolut inte palla med att vara något ens i närheten av en bonde, men jag har läst Margit Söderholms serie:) Driver dagg faller regn, och tja, romantiskt är liksom ordet. Nej, jag tittar inte på Bonde söker fru och nej jag kommer inte skriva brev till en bonde:)

Men jag trivs i den här miljön. Jag tror min fantasi är stort bidragande, jag känner historiens vingslag så kraftfullt när jag hamnar i miljöer med just en historia. Jag ser hur det mjölkades och matades höns, hur det bykades tvätt och hur det storkokades. Jag ser absolut inga röda nariga händer efter att ha tvättat i lut och kalla vattendrag, så jag selekterar rejält:) Romantik, som sagt.

Inne hos fåren kan man sitta och läsa böcker om djur, hur mysigt?

Ett av fåren heter Fårest, underbart ju:)

Jack fick gå in till kaninerna och mata dem, och vi med såklart. Det är ju helt underbart!

Vi har haft kaniner och marsvin, och det var bara ett enda stort dåligt samvete. Djur i bur var inte min grej, de hade det nog inte alltför kul. Kaninen bet sönder alla sladdar och kissade i hörnen, marsvinen bet sönder kläder. Dvs de var inte så skitkul att ha lösa och ingen var speciellt intresserade av att städa burarna. Jag kommer inte skaffa ett burdjur igen. Möjligen en papegoja:) Men det funkar illa med katterna:D

Jag älskar dock kaniner, de är så fina och de här var stora och fina:)

Vi kikade på kycklingar, och pep lika mkt som dem av förtjusning, det är ju pyttesmå djur:) Getterna var långt ut i nån hage men hönorna gick runt och pickade. Helt fantastisk miljö:)

Jack ledsnade efter två timmar, och vi gick hem via skolans lekplats. Att gunga när man blivit över, säg 20-ishåldern är en omöjlighet att göra bekvämt. Jag älskar att gunga, även om jag blir en aning sjösjuk och tappar bäringen helt, men man får ju inte plats i gungorna! De är inte gjorda för en röv i modell vuxen, vilket är en kränkning utan dess like:D Om jag satte benen i kors och klämde in mig mellan kedjorna, ignorerade att det gjorde ont och inte gjorde så stora rörelser funkade det, och jag gungade på med Jack bredvid. ”Jag kan gunga högre än du, mormor!” ”Aldrig!”

Däremot att hoppa av var en total omöjlighet. Jag minns när man förr tog så hög fart man bara kunde och sen kastade sig av gungan för att komma så långt det gick och var rädd för att man skulle hoppa ur sandgropen. Det gjorde man ibland och då kändes det:) Eller när man hoppade baklänges, UNDER gungan. Haha, vi var mer vilda än tama som små helt klart. Nu vågade jag inte ens testa för jag insåg att jag antingen skulle fastna totalt eller riva sönder kläderna:D

Testade hoppa från den stora gungan, kompisgungan eller vad de vill kalla den, men det blev jordens ynkligaste lilla fjutthopp pga vinkeln man hoppar från. Jag måste leta reda på en gunga nånstans:) Och nej, man blir inte för gammal för sånt!

Hela lördagen ägnades sen åt att städa. Jag vet att det finns folk som har det fint för jämnan men jag hör inte dit. Jag önskar att jag vore det, men tyvärr inte. Corrinda är hemma för att jobba ♥ och Patricia kom också över, och tillsammans med Novalie städades det överallt. För vet ni! På fredagkväll när jag stod och röjde i poolrummet med lurar och Hungerspelen i öronen, så kom Patricia. Hon satt hon ställt in mat som vi skulle ha till på söndag, och bad mig sen komma och lyssna på hennes bil för den lät konstigt. Utan att fatta ett skit, gick jag pustandes dit. Jag vet ju inte varför en bil låter konstigt liksom, men det är väl klart jag kollar. Framme vid bilen så flög Novalie fram och skrek Suprise!

Hon åkte till England i januari! Och sen råkade hon bli kvar lite längre än tänkt:) Hennes kille bor där, i en stad en bit utanför London, och medan han har jobbat så har hon hjälpt till en del hemma. Han bor hos sin mamma och har två småsystrar som är runt 3 och 7 år, som lämnas och hämtas på skolan och som behöver lite tillsyn i hemmet. Vanligtvis bor hans mormor där för att hjälpa till med kidsen, men nu åkte hon hem till Polen ett tag. Mamman är ensamstående och det hela har funkat utmärkt bra. Men hon får ju inte stanna längre än sex månader så jag visste att hon var på väg hem, men inte riktigt när. Jag hade anat att hon skulle komma till babyshowern men när hon inte  hörde av sig så tänkte jag att det kanske blir till midsommar. Men där satt hon, gömd bakom bilen, och jag blev så glad. Jag älskar ju att ha barnen hemma:)

Alla visste om det utom jag:) och jag blev verkligen överraskad:)

Sen hon kom hem har har hons städat, hon gillar det, och nu fanns det ju massor att ta tag i, så hon har pysslat. Hela tvättstugan är nu som ett praktexempel på hur det ska se ut där, inte ett jäkla kaos av tvätt. Alla tunnor är tomma! Och jäklar vad det ska tjatas på ungarna nu. Alla tvättar sin egen tvätt, och det finns ingen anledning att de ska lägga handdukar och sängkläder på hög, för det är mest sånt.

Nåväl. Söndag. Babyshower!! En ROSA sådan:)

Janelle och Simon skulle komma klockan ett. Folk ramlade in vid 12 för att förbereda och det blev ett fokuserat kaos:) Alla gjorde det de skulle och massor av dekorationer och fikabröd ställdes fram.

Förra gången när vi hade babyshower var det anno 2018. Alla kommer ihåg det året. För min egen själviska del ett perfekt år, jag älskar sol och värme. Men  man kan inte få säga det utan att folk ska kommentera: Men tänk på bönderna som fick avliva sin djur som inte hade vatten/Tänk på alla skogsbränder/ Tänk på alla som dog av värme/ Tänk på/Tänk på/Tänk på…. osv. Och ja, det var säkert vedervärdigt för många. Men för MIG var det en fantastisk tid. Att få ha det varmt hela tiden, kunna släppa paniken över att om jag inte gör det här nu, direkt, idag, så är det försent för då regnar det, det var så skönt!

Dagen vi hade Janelles Babyshower var det ungefär 1000% luftfuktighet. Sockervadden smälte ihop till små tussar, tårtan fick dekoreras I kylskåpet och svettades ändå, allt var klibbigt och kladdigt, och som toppen på moset kom det ett skyfall utan dess like. Det stod som spön i backen och på centralen så blev det översvämning. Folk vadade i midjedjupt vatten eftersom vi inte kan ta oss från tågspåren utan att gå genom en gångtunnel. Ja det är som vanligt i Uppsala, de som bestämmer tänker aldrig längre än näsan räcker och backup-planer finns aldrig. Men eftersom folk är roliga också så rusade de hem och hämtade badringar och sen kunde man på nyheterna se dem glida runt.

Okej, jag överdrev, inte midjehög vatten, men mycket:)

Den här gången var det varmt, runt 26 grader, men det gick fint att förflytta sig mellan ute och inne i poolrummet. Jag har ju en gigantisk gran som skuggar. Jag svär över den de flesta månaderna på året men sommartid är den rätt najs.

Syrran är nog egentligen en konditor, för hon är så jäkla duktig på att göra dekorationer! Kolla här!

Han skulle stå upp på långa ben, storken som kommer med bebisleveransen, men det funkade inte så han fick sitta:) Så jäkla gullig!

De här två är gulliga de också:)

Jag kan också göra tårtor, av ett annat slag;)

Uterummet som alltid benämns poolrummet eftersom det stod en pool här i många år, är guld värt!

Lovelia och Axel hade bakat cupcakes och cakepops:)

Vi hade några härliga timmar!

Ingen gruppbild, det måste vi bli bättre på! Men runt 30 personer är inte helt lätt att regissera ihop:)

Folk droppade av framåt kvällen och kvar blev familjen, och med det menar jag mina barn och deras respektive, mamma och syrran. Vi lekte lite fåniga lekar och snackade en massa skit om allt och inget. Till sist packade Janelle och Simon ihop sig och åkte hemåt och vi röjde och sen var det soffläge för hela slanten.

Totalt slut! Det har varit mycket att styra med sista tiden:)

Veckan som kom sen har varit full fart igen, med massor av jobb och träning. Och sen midsommar, men det tar jag snart, nu måste jag dricka kaffe!

Hörs snart:)