I går kväll var det då dags för årets första konsert, och ingen mindre än husguden Joakim Thåström bjöd in till magi:)

Jag har sett honom fler gånger än jag minns, både i Imperiet, Peace, Love & Pitbulls och som soloartist. Ebba Grön missade jag pga för liten:) Men det spelar ingen roll hur många gånger man ser honom för det är alltid världsklass. Totalt överlägset.

Han har släppt nytt album, och när jag lyssnade på det innan kände jag inte att det var så wow, men det visste jag skulle ändras när jag såg det live, och ja:) Jag älskar de nya låtarna:) De är lite pratiga, mycket poetiska och jag kommer troligen inte lyssna ihjäl mig på dem, men de är vackra.

Vi var på plats strax efter sex, för att norpa en av de billiga parkeringarna som ligger rätt nära. Vi lämnade jackorna i bilen för att slippa trängas i garderoben och vänta evigheter. När vi rullade förbi var det kö utanför men den var insläppt när vi kom minuter senare, extremt välplanerat som gick i lås. In, gå på toa och sen fram till scenen där det stod folk allra längst fram, men vi ställde oss bakom. Väl medvetna om att det innebär att man i princip är längst fram när det börjar och folk tränger ihop sig:) Där satte vi oss ner på golvet och en minut senare hade de flesta andra följt vårt exempel.

Där satt vi sen till hav åtta, då kroppen sa att nu får du fan resa på dig, du är inte skapt för att sitta rakt upp och ner utan ryggstöd:) Reste oss och tjejerna framför oss, korta i rocken, det hade vi spanat ut:) reste sig också. Efter en minut lutade sig en tjej mot mig bakifrån. Jag stod stilla och tänkte att det kan ju inte vara möjligt att det är samma visa den här gången som sist? Men jodå, den här tjejen anlade ett konstant tryck mot mig, för att få mig att flytta på mig. Vilket jag såklart inte gör. Har jag nu bevakat min plats i två timmar, långt innan hon kom, så är den min. Jag muttrade och efter en stund börjar hon surt tala om för mig att jag stod i vägen. Hon hade ju bara flyttat på sig för att jag skulle kunna resa mig upp(hade inte behövts iofs och det gjorde hon heller inte) och nu stod jag i vägen. Öhh, okey, men jag har ju suttit på exakt den här platsen i två timmar? Nu står jag här, lev med det.

Nejmen du kan väl flytta ett halvt steg åt sidan, hur svårt ska det vara??

Inte det minsta, om hon hade varit trevlig:D Jag valde att inte ge mig in i nån diskussion, utan sa bara att det kan jag inte för det står folk där. Hon tjatade på och jag sa typ Whatever;)

Men jag måste ju verkligen DRA till mig de här tjejerna? Förra gången på Thåström var det samma visa och en gång för många år sen på en Stiftelsen/Takida-spelning skulle en tjej till och med börja veva med knytnävarna för att jag råkade stå under hennes fot när hon dansade, fast min fot var liksom i rak linje under min kropp;) Jag har börjat förvänta mig det här och försöker välja plats att stå där det inte finns tjejer, men nackdelen med män är att de är långa och ofta bredaxlade, De vill man inte hamna bakom. Det är samma sak även på annat, som när vi var och såg riddarspel, då ska folk bakifrån komma och klaga på att man står i vägen? Ja, det är så det är, och det är mer av ett Du-problem än ett Jag-problem. Du får komma tidigare än mig helt enkelt:D

Och – det är till 99,9% kvinnor. Är det en man som krånglar så är han stupfull och kan antingen inte stå rakt eller är enbart ute efter att mucka gräl;)

Men den här donnan var kort och jag är ju ståtliga 169,5 centimeter lång, jag fattar att det inte är skitkul när nån som suttit ner reser sig, men så funkar det. Efter en liten stund blev det omfördelning framme vid kravallstaketet och jag kunde enkelt glida in bredvid en snubbe och hans fru som vi pratat lite med.

Och så började det. Skränigt, mäktigt, ståtligt, magiskt….

Thåström i svart med vit skjorta över, så enkelt men så snyggt. Givetvis rejäla kängor på fötterna, och givetvis med sitt extraordinära kroppsspråk.

 

Belysningen var om möjligt ännu coolare än sist! Alla de här balkarna hade ljus som rörde sig upp och ner längs dem och lamporna spelade åt alla håll och kanter, boxade in Thåström så effektfullt.

Han spelade mestadels relativt nya låtar, men förvånade med att säga att han skulle köra: ”En gammal morbid låt, få se hur det här går …” och sen ramlade introt till Saker som hon gör, in över publiken. Det är en av mina absoluta favoriter, det är maffig som fan, och hans röst kommer så till sin rätt. Jag trodde aldrig jag skulle få höra den live, vad jag kan minnas har jag aldrig gjort det förr, men nu dök den upp. Otippat och extremt coolt:) Även en stilla version av Flyktsoda bjöd han på. Det är en gammal punklåt som går i 280 normalt men var lika bra i typ 5 km/h:)

Summa summarum: Thåström är en av de bästa artister vi någonsin haft i Sverige. Kompetent och mäktigt magisk. Jag är så glad att jag haft honom i mitt liv sen jag var alldeles för ung egentligen. Men att få följas genom livet av hans musik, som tröstat, stöttat, peppat eller hjälpt till att få ut aggressioner 😀 Det är fasen en ynnest.

Tack som fan, Thåström! Ses nästa gång ♥ Och hörs i detta nu:)

Till alla er som har den här konserten framför er – jag är avis! Njut!

 

Eller inte. Just nu har vi här i Uppsala runt 2+ och minst tusen procents luftfuktighet. Fast okey, jag överdrev en smula, men 95% då

 

Det är förvånansvärt skönt ute ändå! Men det lockar ju exakt noll att gå utanför dörren, man blir liksom blöt från alla håll och kanter. Småfåglarna kvittrar som tokiga och för att inte tala om grannens höns, fem meter från mitt fönster:) Det är livat i hönsgården kan man säga:D Ett jäkla liv. Jag har inga problem med dem dagtid, och nu hör jag dem aldrig nätter/tidiga morgnar sen de byggde ett välisolerat hus till de rackarna. Tvärtom är det himla charmigt att kika ut och se några fina hönor sprätta runt. Jag ser dem knappt på sommaren för all frodig grönska, så jag passar på att kika lite nu:)

Jag har varit iväg och tränat, det blir nog dagens utevistelse, möjligen att vi går en sväng Doris och jag, men hon vill mest slagga hon med när det är sånt här väder.Men jag är nyfiken på ett hus som har växt upp som en jäkla svamp ur marken, jag gick där för några veckor sen och såg att bottenplattan var gjuten och efter det går det ju svinfort. Nu står det ett gigantiskt hus där. Alltså, jag fattar inte helt det här med att folk bygger så stort?

Väldigt, väldigt sällan är de som bygger en storfamilj med 5+ kids, men lik förbannat är husen på 2-300kvm Gärna öppen planlösning och fönsterpartier så man ser rakt in och tvärs igenom. No privacy.  Bara uppvärmningskostnaden lär ju gräva stora hål i plånboken, plus dagens räntor. Om JAG skulle bygga ett nytt hus, haha skulle aldrig ske, men OM, så skulle jag bygga det så energisnålt jag bara kunde, med små fönster åt norr och större åt söder, kloka och rena material, med avgränsade rum som man kan stänga till, både om sig och för att kunna stänga till om de av nån anledning inte behöver värmas upp lika mkt som övriga huset, som sovrummet exempelvis. Jag skulle aldrig i hela helvetet ha öppet mellan kök och vardagsrum, men jag skulle se till att de två utrymmena prioriterades med yta. Att vilja ligga i soffan och se på TV när nån annan ska laga mat eller baka – vem tycker det är bra? Jag har haft så, och det var värdelöst.

Inte heller att ha ett arbetskök och separat matrumsdel är min grej, förutom i bland när jag känner att det vore jäkligt skönt att få komma undan och greja i fred, som på julen exempelvis när vi springer runt 15-20 pers i köket;)

Ett rejält kök med plats för stort matbord och helst möjlighet att kunna få in fler bord/stolar vid de där gångerna det behövs, det är min grej:D Ungefär som idag, men ännu större skulle inte göra något. Det skulle kunna tänkas lösas med en skjutvägg, eller vikvägg eller liknande, så man kan öppna upp vid de tillfällena det behövs.

Jag skulle också borra för bergvärme och sätta upp solceller direkt, och dammsuga marknaden efter alla effektiva lösningar som finns. Det skulle finnas väldigt lite fancy men mkt kloka val. Jag skulle välja hållbara material med en klassisk look, som skulle vara lättskötta. Exempelvis min bröstpanel i köket, jag ÄLSKAR den! Den är i lackat trä så enkel att torka av om den blir smutsig, man behöver inte oroa sig för små smutsiga händer, grisiga djur som ska gno sig mot den eller om man exempelvis öppnar en flaska julmust som sprutar över halva väggen så kan man bara torka av. Det hände när vi precis gjort klart köket och hade vi haft tapet hela vägen ner så hade den blivit förstörd. Mitt kök är i mångt och mycket perfekt, jag har ju pusslat ihop det själv, men vissa saker gick inte att få till. Ett skafferi man kan gå in i exempelvis. Det skulle jag också prioritera om jag byggde nytt. Och en städskrubb man kan gå in i. Plus att jag absolut skulle sätta in två diskmaskiner! Det var tanken att göra det, men så valde vi bort den ena för ett smalt skafferis skull. Det hade varit så mkt bättre med dubbla diskmaskiner. Då hade man aldrig behövt ha disk på bänken och i princip skulle man kunna plocka rent porslin direkt därifrån och bara switcha mellan dem. Det är inte ogörbart idag, men det kräver en del meck som jag inte är beredd på.

Jaja, jag skulle aldrig kunna bygga ett hus, eller lägenhet eller liknade för det är för många val. Redan när köket gjordes om kändes det övermäktigt. ”Vad ska du ha för strömbrytare?” Va? Finns det fler att välja på??” ”Ja, en miljon eller så….”

Ännu värre när det blev översvämning nere och toaletten, tvättstugan, pannrummet, bastun och två hallar revs ut. Val, val, val och jag som har beslutsångest när det handlar om att välja mellan en bulle med eller utan pärlsocker på;)

Det finns ju ingen ände på valmöjligheter nånstans. Mamma och syrran har en fondvägg i sina sovrum, syrran en grön djungelliknade och mamma en med påfåglar. Jättefina! Men när man har varit med och bläddrat i alla de här tusentals tapetkatalogerna så får jag bara myrkryp i hela kroppen och måste gå en sväng. Jag pallar det inte:D

Men jag är alltså nyfiken på hur det här huset ser ut. Jag tror det står under en ställning, inplastat, så det kanske inte blir riktigt lika stort som det ser ut. Det ploppar upp hus lite varstans här ute nu. Det har varit stora tomter till många villor, som fått vara så i alla år, men nu har folk börjat stycka av och det kläms in kåkar på tomter som är som frimärken. Ganska ofta har jag noterat att det följer samma mönster. Ett jättestort hus, ofta med dubbelgarage, en stor pool, ett trädäck. Stenlagd uppfart och om det finns gräsmatta så är det en smal remsa nånstans. Ingen plats för att spela fotboll på, möjligen går det att klämma dit en studsmatta, men den står ofta på trädäcket.

När vi flyttade till hus så var det av en enda anledning – vi ville komma ner på marken för att kunna släppa ut ungarna och leka i trädgården, ensamma. Med en pool skulle jag aldrig våga det, (med det sagt skulle jag idag inte säga nej till en pool:D men då behöver jag en poolkille också.) Idag verkar det inte vara så man tänker, och det är helt i sin ordning. Jag älskar ju inte direkt att klippa gräset eller behöva beskära träd och skit hela tiden, så jag fattar, men ändå inte:D

 

Jaja, jag är inte tillräckligt nyfiken för att orka klä på mig nu, har duschat och klätt på mig pyjamasbyxor och en fleecetröja. Doris ligger hoprullad bredvid mig och snarkar gott. Vi har ju en runda vi brukar gå, det är grusade gångväg, sen skogsväg, sen stigar. Supermysig! Vi kommer upp till Stordammen, och om det inte är folk där, vilket det typ alltid är, så släpper jag henne så hon får nosa lite fritt. Hon är ju extremt opålitlig så det gäller att ha ögon och öron med sig och inte låta henne gå för långt ifrån mig, men det märks att hon uppskattar det. När vi är iväg sådär blir hon lite feg och håller sig ofta nära men rätt vad det är får hon vittring på något. Så här års går det dessvärre knappt att ta sig runt, det går bra ena vägen, och vänder vi och går samma tillbaka funkar det men det är ju tråkigt. Det är en ganska lång passage som är så blöt, det är lera och gegg och de små bäckarna som är som sytrådar på sommaren är rejäla och svåra att ta sig över. Jag tycker det är lite taskigt att tvinga ner henne i svinkallt vatten om det är snö ute, så då får jag lyfta henne och sen balansera runt där, väldigt glad över att vara ensam:D

Det går att ta sig runt om man frångår stigarna men då får man trassla sig igenom blåbärsris och lite fallna träd och sånt där. Det är dessutom mörkare inne i skogen så det är inte läge att gå en sån här dag, då det aldrig blir ljust, ens mitt på dan. Men snart så! Under tiden håller vi oss mer på gångvägarna, det finns fina i skogen, men det är inte riktigt lika mysigt som i skogen.

Jag råkade gå in i min björnbärsbuske, jag har satt den över en båge och den möts av en del vinrankor, och där lyckades jag komma åt en kvist så det duschades ner en iskall rännil vatten i nacken. Hu!

Jaha, det jag tänkte med det här inlägget var ju främst att få veta vad NI har för väder hos er? Har ni gnistrande knädjup snö, ösregn eller nåt mitt i mellan? Igår hade vi en rimfrostig värld, vilket är så vackert, men nu är det plusgrader igen.

Tror ni det kommer bli nån vinter? Jag skulle ju gärna se att det inte blev mer nu, jag känner mig helt klar, men förutsätter ju att det kommer både en två och sjuttiofem ”snösmockor” ( töntigt ord)

Nu ska jag gå och laga mat!

Mamma ringde precis när jag skulle avsluta och sen babblade vi i ett par timmar 😀 så nu rann tiden ifrån mig:)

Ha det bra! Hörs snart:)

 

På torsdag är den 30 januari, och det i sig är ju galet, för det innebär att hela månaden förutom en ynka dag, har rullat förbi.

Men det viktigaste är att då har Thåström turnépremiär i Uppsala, på Fyrishov. Jag begriper inte varför han väljer att spela där, men vi har iofs få ställen för konserter överhuvdtaget. Men de lokalerna suger. Inte minst med tanke på att det är obligatorisk garderob, eller jag TROR det, och det går ju an på invägen. Men när alla ska hem samtidigt så blir köerna inte roliga. Det är förvisso samma sak på många ställen, Cirkus i Stockholm exempelvis.

Sist vi såg honom var det mars, och vi lämnade jackorna i bilen. Det funkade. Nu är det januari vilket är lite kallare. Men, vi tänker så här, man behöver ju inte ha sin tunnaste och kallaste lilla tröja på sig, utan får ta en tisha med huvtröja över. Den kan man sno om midjan så är problemet löst. Är det nån som vet på rak arm om väskförbudet är kvar förresten? Jag antar det, men har inte kollat. Jag blev iofs lite småtjurig i somras när vi var på Furuvik och såg Europe. Jag hade proppat ner det jag behövde i jackfickorna, och verkligen lytt order, så ser man sen inne på området unga tjejer med väskor som Hermione i Harry Potter – alltså både stora om innehållsrika, de hivade upp tröjor, matlådor, smink, vattenflaskor, and you name it. Då funderar man ju hur det var möjligt?

Jag behöver inte ha mycket med mig, men en liten handväska/miniryggsäck är så mkt enklare än att klämma ner i fickorna.

Det finns ganska begränsat med parkering vid Fyrishov. Eller nu ljög jag, det finns en jäkla massa svindyra platser, men om de inte har ändrat sitt system så ska man både checka in OCH ut, vilket innebär att först ska man köa sig ut, via garderoben och sen måste man köa för att checka ut sin bil och avsluta parkeringen. Världens sämsta system. Åka buss? säger ni? Glöm det. Nu tror jag faktiskt att min buss går förbi där, utan byten, men för mig och syrran blir slutnotan för att åka buss 160kr. Då kan man stå ett par timmar parkerad för samma summa och slippa gå en del.

Jaja, det här ser jag fram emot, och jag har haft The best of Thåström på Spotify när jag sitter vid datorn. Den listan är i nån slags kronologisk ordning så först är det en massa Ebba Grön, sen blir det Imperiet, sen Peace, love and Pitbull, för att sen bli Thåström solo. Jag hade tänkt lyssna på hans nya, men oj vilket sömnpiller;) Han har en makalös röst, men det här pratiga berättandet är inte min grej. Jag vet, vis av erfarenhet, att de låtarna kommer vara magiska live, för han är en grym artist.

Jag har lyssnat massor på Ebba, inte alla deras album, för jag är lite för ung, men de sista de gjorde och sen alla Imperiets. hans sologrejer är bra, men det gamla är så mycket mer. Och förhoppningvis kör han lite gammalt, han brukar göra det.

Jag har garanterat berättat det här förr:) Men jag gör det igen.

Första eller andra gången jag såg Imperiet var jag 15-16, och Helen som var med två år yngre:) Det var på V-dala nation, och de var sena. Som i fyra timmar sena. Tror att killarna var på plats men ett kravallstaket eller liknande fattades, jag har glömt just det. Sen började de, och det var skräckblandad förtjusning, det är ju röjigt och tungt, killarna var hårt sminkade och ganska avklädda. Det var trångt, svettigt, vi var bland de yngsta i publiken, bland massa testosteronstinna unga män, rökigt både av rökmaskin och cigaretter, för man fick ju röka överallt då;) blinkande lampor, en och annan fylltratt, och vi hade väntat i fyra timmar. Stämningen var oerhört tät.

När de stämde upp Märk hur vår skugga ( så det här borde vara dec 85 eller tidigt 86) så åkte varenda hand i luften, med tändare säkert;) och sen började Joakim Thåström orma sig runt mikrofonstativet. Jag hade aldrig sett något liknande, kom ihåg att jag var ung;) det var både obehagligt, magiskt, extatiskt, läskigt och allt på en gång. Hans svartmålade ögon som har så mycket glöd i sig och den där rösten … jajamen. Hans scenkarisma och närvaro är inte att leka med.

Efteråt hamnade vi av någon glömd anledning i ett rum med hela bandet. Det var inte bara vi såklart, utan det var ju nån form av autografjagande, minns inte helt. Men jag minns som igår hur jag lite käckt frågade var de skulle spela nästa gång?

”Malung, vill du följa med?” svarade Thåström och kikade på mig under lugg med de där Ögonen. Jag blev livrädd:D 15-16 år gammal och garanterat okysst;)

Han är tolv år äldre än mig så han bör ha varit runt 28, och med dagens ögon kan jag ju se det aningens olämpliga i det;), men till hans försvar såg jag nog ut att vara runt 20 iaf. Dessutom tror jag inte för en sekund att han menade det på allvar, men det är roligare att låtsas att jag trodde det, och att jag övervägde att följa med;) Jag hade ALDRIG i hela livet vågat sätta mig i en turnébuss med det gänget, de var skitläskiga:D Helt övertygad om att de inte bara druckit alkohol, även om de svär på att det aldrig förekom annat. Tjena. Jag minns oerhört väl hur tät cigarettröken var i det där rummet, och hur de låg utfläkta i soffor och fåtöljer.

Jaja, det var tider det. Tvivlar starkt på att någon enda artist skulle fråga om man ville följa med idag:D Tiderna är inte riktigt som de var, på gott och ont.

På torsdag är det dags, och det är ju himla härligt att han väljer att återigen ha premiär här hos oss ♥

Har ni nån relation till Thåström? Eller har det aldrig varit eran melodi? Jag tror att de flesta av er jag kan gnola bitar av 800 grader och Mamma, pappa, barn. Jag tror att de flesta av er hört Die Mauer, och jag tror att väldigt många av er hört Var e´vargen? Berätta!

Imperiet släppte en film förra året, se den:)

En tidskapsel, en flashback tillbaka till ungdomen och det fräcka modet:)

Joakim Thåström är fortfarande en sjukt stilig man, men som ung var han bedårande. En riktigt jäkla bad boy som mamma varnade en för;)

Jösses ♥

I veckan, med start onsdag så kommer det vara hyllning till Thåström på Kaliber Bar, och det kommer ske med ett quiz på onsdag, sen förfest och efterfest på torsdag och fredag, och på lördag ska det spelas hans musik där. Vi kommer mest troligt inte gå dit på torsdag men möjligen på fredag. Quiz vore kul men vi vet inte hur man gör, dessutom är det garanterat för svårt:) Jag kan mycket och syrran extremt mycket mer, men anar att det ändå är långt ifrån vad andra kan.

Är det nån av er som ska se honom? Var?

 

Reklam och annonslänk för Cellbes

 

Jag noterar att Cellbes har dragit igång värsta bästa rean – halva reapriset på MASSOR av varor, tjoho! Det är med andra ord fyndläge:)

Här kommer ett gäng som jag gillar:

Rosa vinterjacka Alla ljusare färger är suveränt på vintern för det syns mycket bättre i trafiken! Jag har en rosa kom jag på nu, som jag kanske ska gå och hämta upp. Jag har svarta också eftersom tja, men svart är ju ändå det enklaste man kan ha. Men rosa är kul:) Den finns i fler färger också, och kostar nu bara 239kr:)

Den ser mjuk och varm ut, jag har en väldigt liknande ( fast i svart….) som jag älskar och inte fryser alls i:)

 

Klänning med hög slits

Men alltså, jag skulle vilja kalla den för något annat, för med den slitsen måste man ju ha något under, som byxor eller tights. Snyggt som sjutton tycker jag det är, oavsett vad det är:)

 

Om man har tänkt sig börja, eller kanske redan ägnar sig åt simning, så kanske en baddräkt är nåt? Ordinarie pris är 599kr nu kostar den fjuttiga 119kr!!

Rejält med tyg så man inte behöver känna sig mer naken är nödvändigt, jag gillar ju att hoppa och leka, dyka och åka vattenrutschbana osv, och jag vill att mina badkläder sitter kvar. Trixie har den här i bikini och den har hon haft några säsonger nu, hon funderar på den här just för att kunna ha när man vill leka mer än sola:)

 

En ärmlös klänning med volang är alltid fint på sommaren.

Och innan man hunnit blinka är det ju där vi är – i sommartider!! Längtar!

 

En bikerjacka, här är ordinarie pris 999kr, och nu 374kr:)

Henne outfit här är supersnygg tycker jag, fast jag skulle ha svarta byxor då:) Det hänger stenhårt kvar mig att vita byxor är jobb. Landstingsjobb, och ja det är evigheter sen jag jobbade så, men färgen är på nåt sätt så starkt förknippad. Det och att jag är så klantig att jag inte kan ha vita byxor längre än en sekund, sen är de smutsiga;) Men på alla andra är det så fint!

 

Den här långkoftan har jag suktat efter ett tag

Janelle har massor av olika sådana här och är så fin i det, jag tycker det ser cosygosy ut. Mest är jag sugen på fickorna:) Älskar verkligen när det är rejäla fickor på kläder så jag kan lägga mobilen där. Jag lyssnar så ofta på ljudbok med lurar på sladd, för jag avskyr att ladda trådlösa 😉 men då behöver jag ju ha den på mig.

 

Även Cellbes nyheter är värt att spana in, jag tror det är relativ nytt i deras sortiment med ett segment som heter Premium. Det är speciellt utvalda plagg med exklusiva material som merinoull, ull, mohair osv. De är lite dyrare, men bra kvalitet innebär ju att man kan ha dem längre.

Nu måste jag säga att jag är oerhört nöjd med Cellbes egna kollektioner, tycker de håller en hög kvalitet överlag! Jag är inte nån nitisk tvättexpert, jag vet mkt väl hur man bör göra men jag skiter i det;) I stället hivar jag in tvätt lite blandat och tumlar det allra mesta. Och det sliter ju, men trots det är kläderna fina efter flera år:)

Den här jeansklänningen är ny i sortiment, och jag tycker den är så fin!

Jeansklänning hade jag förr, faktisk en nästan exakt likdan som den här fast i en kort modell, och den kan ha haft dragkedja i fram när jag tänker efter, men ringningen är lika och utseendet överlag. I den klänningen hade jag så roligt:D Den här är inte billig, men i en modell som kommer funka typ för evigt.

Samma med den här Finstickad tunika

Ser så ska ut och är jättefin!

Cellbes rea är alltid värd att kika in på, det finns massor och åter massor, och nu ska jag faktiskt ägna en stund åt att kolla vidare, jag såg en hel del favoriter som jag lagt i vänta-på-rea-korgen:D

 

HÄR hittar ni hela sortimentet:)

Hörs snart!

Det här med pussel alltså. Det framkallar mitt värsta pannben ever, jag kan fastna i timmar. På bekostnad av allt annat;) Det är ju inte suveränt.

För några år sen köpte jag fyra pussel, Ett Game of Thrones, ett La casa del Papel, ett Stranger Things och ett Peaky Blinders.

De var nya i förslutna förpackningar men likafullt så har det saknats bitar i alla. Jag friskriver mig från GoT för kommer inte ihåg men i alla de andra har det fattats en eller två bitar. I det här två bitar.

Men visst är det jäkligt snyggt?

Det här var riktigt roligt att bygga, förutom den förbannade kepsen, den sög. De saknade bitarna är i Tommys skjortbröst och ciggens glöd. Ett pussel ska, enligt min enkla åsikt, vara tillräckligt svårt för att man ska behöva fundera, leta lite och sitta och skärskåda bitar, men ändå hitta bitar med jämna mellanrum, det ska inte vara så svårt att man får testa bit för bit vad som kan funka, så var det i kepsen. Roligast är det när man letar bitar och bygger ihop motiv som klockan, flaskan rakbladen, bokstäver och sånt.

Nu har jag tagit tillbaka lite av självförtroendet jag förlorade med Stranger Things för det var så sjukt svårt! Vi satt ju sex personer i flera dagar, jag la säkert 30 timmar själv på skiten;)

Idag har det varit en seg dag. Jag illustrerar allas mood med en bild:D

Jag hade datorn i knät, Sellman på ena sidan och Doris på andra. Så fort jag kom i närheten av tangenterna Q V E A S D 1 2 så fladdrade han till med det där lilla örat:)

Syrran messade frampå eftermiddagen och undrade om jag skulle med och handla, och jäkligt motvilligt reste jag mig. Men som vanligt är det ju skönt när man får arlset ur och gör nåt. Nu körde vi Coop för de hade nån slags medlemsdag med bra priser, och det är ju vad man letar efter. Eftersom de inte hade en enda ost under min personliga gräns som är på MAX 90kr, men då köper jag bara om jag måste, jag väntar på åtminstone 79kr/kilot. Idag hade Willys ost för 89kr och det var förbannat motvilligt som jag köpte ost för 250kr eller vad det blev, en stor hushållsost. Jag blir galen på de här höga priserna på ALLT.

Kan det vara nog snart? Men inte tror jag för en sekund att det kommer återgå till det som var innan den här förbannade inflationen som väl är Putins fel.  Men jag är less på att snika och snåla.

Nu kom Robban hem och vi ska se den senaste säsongen av Squid Game, det blir kul. Ska bara fixa lite först, just nu är alla tre killarna i köket och man kan ju säga att det sprutar testosteron. Fy fan vad det ska tuppas och kraftmätas! 😀 Helt sjukt! Det här hade jag ingen aning om, men är så innerligt glad över att jag har flest döttrar:D

Hörs snart!

igår skrev jag ju om ett sömnknep, och så svarade Gunilla i kommentarerna;

”Jag har haft sömnproblem i över 25 år. Mina tankar snurrar in på om pingviner har knän???”

Genast, alltså direkt på sekunden, började min hjärna snurra. Har pingviner knän? Hur ser de ut? OM de har, viker de sig då framåt eller bakåt? Och så vidare:D Jag antar att du googlat Gunilla, och jag var tvungen att göra detsamma. Annars hade jag legat sömnlös i natt:D

Jag hittade efter att ha läst både ”Ja de har knän” och ”Nej det är klart de inte har knän” 😉 en sida som jag kände var trovärdig, Info om djur Killen som skriver är, enligt egen utsago zoofysiolog, och universitetslektor. Jag skriver ”enligt egen utsago” för alltså … idag känns det som att det inte går att lita på något annat än sitt eget sunda förnuft. Allt kan manipuleras och jag vet inte HUR måna AI-videos som snurrar förbi i mina flöden dagligen. Saker som jag hajar till på, blir imponerad och sen tveksam. Var det där på riktigt? Ibland fattar man ju, när en kattunge sjunger en sång exempelvis, men när en liten unge gör samma sak? Vissa barn är ju extremt tidiga, och åldern är obestämd. Hur ska man veta?

Man måste märka ut AI-innehåll, men det görs ju inte alltid.

Så när jag satt och var helt imponerad av en kille som moonwalkade nåt så grymt coolt, smög sig tanken direkt in – är det här på rikt? Eller fejk? Det här tycker jag är SKITTRÅKIGT. Jag vill inte se nåt fejkat, då kan jag se en film, där passar det. Jag vill ha korrekt info.

Men, jag har jämfört den här sidans info med lite andra källor och jag väljer att tro att det här är äkta vara, skrivet av en expert.

Så varsågod, lite info om pingviner så här en fredagslunch:)

 

Överst ses skelettet av en pingvin. De skelettdelar som diskuteras i svaret nedan är utmärkta. Notera dessutom att bröstbenkammen (carina) är lika väl utvecklad som hos flygande fåglar. Pingviner simmar i princip genom att flyga genom vattnet. De behöver därför de tjocka och starka bröstmuskler, som är fästa i bröstbenkammen och som sänker vingarna. Nederst ses en schematisk bild av en simmande pingvin med skelettet utritat. Hos icke flygande landfåglar är bröstbenskammen och vingarna mer eller mindre reducerade. Så är det hos de strutsartade fåglarna (slätbröstfåglarna, ratiterna), som omfattar strutsen, kasuarerna, nanduerna, emun och kiwierna samt de utdöda moafåglarna och elefantfåglarna. Modofied images. Courtesy of H. Zell and Staatliches Museum für Naturkunde Karlsruhe (above), LoKiLeCh and Naturkundemuseum in Berlin (below), both from Wikimedia Commons under this GNU License.

Facebook kan ställa till det ibland. Nu har jag stött på frågan om pingviner har knän. Jag googlade och fick tre svar. 1) Ja, de har knän. 2) Nej, de har inte knän. 3) De har något som inte direkt är knän men fungerar ungefär som knän. Hur är det egentligen?

Pingviner och alla andra fåglar har knän med knäled, men knät är vanligen dolt inne i den fjäderklädda delen av kroppen. Den led som man ser på benet hos de flesta fåglar är hälen, vilket framgår av att den för den nedre delen av benet framåt, inte bakåt. De nedre delarna av fågelbenet motsvarar människans mellanfot och vrist och kallas tars. Läs om tarsen i föregående svar.

Allt detta gäller också för pingvinerna. Se bilderna ovan. Pingviner har dock en mycket kort tars, som gör dem väldigt kortbenta. Det korta lårbenet ansluter inne i kroppen till knäet, som är beläget i nivå med den nedre delen av bröstbenet. Underbenet nedanför knäet är ganska långt. Tarsen är, som sagt, mycket kort. Allt detta är en anpassning till simning. Pingviner simmar inte med benen, utan med de fenliknande vingarna. Långa ben hade ökat vattenmotståndet vid simning. Med de korta benen blir hela kroppen spolformig och därmed utpräglat strömlinjeformad. Nackdelen med de korta benen är naturligtvis att pingviner har svårt att röra sig på land, där de dessutom måste hålla kroppen upprätt. Det är därför de ser så lustiga ut och är så populära. 2016.

Anders Lundquist

Zoofysiolog, skribent och webbansvarig:
Anders Lundquist, senior universitetslektor emeritus

Idag ska jag börja med ett positivt uttalande; det är märkbart ljusare på eftermiddagarna nu:) Häromdagen körde jag hemåt vid fyra och för några veckor sen var det knallsvart ute då, men nu var det ”bara” skymning. Underbart!

Men vädret i dag var ju allt annat än underbart, det har regnat hela dagen. Januari-regn är ungefär lika kallt och ocharmigt som November rain, men ingen har skrivit en sång om det, väl? I mitt huvud är det slut på vintern nu, vi har haft snö och 15 minusgrader, nu regnar det och det grönskar på åkrarna. Mina syrener har knoppar i massor. Jag vet att det inte är vår, men jag kommer ändå bli besviken när snön och kylan återvänder. Det ÄR trevligare med snö och någon minusgrad än regn och plus två, helt klart, det säger jag inget om, men jag är klar med vinter nu. Ge mig sol och värme. Jag behöver inte vara girig, det går bra med runt 15+ och skapligt ljusa och soliga dagar:D

Jag kunde såklart inte sova i natt. Suprise surprise, not. Men var det inte det ena så var det det andra. Först låg Sellman och sov mitt i min säng när jag skulle lägga mig, jag flyttade ner honom i en tvättkorg nedanför, där han snabbt rullade ihop sig och somnade om. Jag var svintrött och det gick över i samma sekund som jag la huvudet på kudden, då drog alla tankar jag någonsin tänkt igång i skallen och dansade nån slags schottis, en och två och tre hopp, hopp, hopp, hopp, hopp. Jaha, tack för den. Sen har jag nervsmärta som aldrig släpper just nu, den är obefintlig på dagen, då är det så mycket annat att det är enkelt att bara ignorera den. Men på natten … aj. Plus att antingen ligger jag på den sidan och trycker ner låret i madrassen vilket triggar smärtan, eller så vänder jag mig så det benet ligger överst, men då är inte det heller bra:D Jag önskar att jag orkade kliva upp och sätta på TENS-maskinen men det gör jag inte.

Rätt vad det var hörde jag nån unge, säkert Robban, som grejade i köket, tror det gjordes en toast. Då började ju Sellman knorra, mat är hans passion:) Nu var jag sådär precis på gränsen till att somna, kände hur kroppen började domna bort och huvudet dåsa till. Robban var tyst men Sellman har bra hörsel;) En sekund efter att Robban lämnat köket, så skulle Sellman ut ur mitt rum. Han jamar och krafsar på dörren tills man inte orkar mer, så då var det upp och släppa ut honom, sen ner igen, förbannad nu.

Här tänker jag dela med mig av ett sömntips, som jag såg nån sömnforskare berätta om, jag kan ha modifierat det lite.

I stället för det gamla klassiska att räkna får, så räknar man i stället ord, för att få hjärnan att fokusera om och det på något totalt meningslöst och ofarligt. Man tar ett ord på ungefär fem bokstäver, ex SKOLA, sen börjar man leta så många ord man kan på S. Skola, ska, skallra, skava, skapa, skalpell osv. Tills man inte hittar fler, då tar man nästa bokstav K. Om man inte redan somnat vill säga.Ta det lugnt, stressa eller hetsa inte utan tänk bara på ord som börjar på S, rabbla dem för dig själv och bry dig inte om ifall du säger samma ord flera gånger, det är oviktig. Det enda det här är till för är att få din hjärna att koppla av. Jag har kört med det här sen jag hörde det nån gång i höstas och har nu gått igenom hela alfabetet både fram och baklänges, det finns jättemånga ord:) Oftast somnar jag snabbt.

Ibland är det för stirrigt i skallen och då glider tankarna lik förbannat iväg på annat, som jag sen gärna fastnar på och kan mala på i evigheter, det är extremt tröttsamt. Just nu är det väldigt mycket idiotiska politiker och deras förbannade myglande som stör min nattsömn.

Jag hade ju också jordens jäkla nackspärrssträckning som var obehaglig och störde.

När jag sen äntligen somnat, ringde klockan för att väcka barn. Grattis. Lovelia och Jordan går alltid upp själva, medan Jamie har svårt att vakna. Väckte honom och fick ett frånvaromess från skolan gällande Jordan. Insåg att han då med stor sannolikhet försovit sig, och fick stappla ner till honom och väcka en unge som stensov. Doris som sover inne hos Jamie kom ut och ville följa med mig in, för jag tänkte inte kliva upp efter typ två timmars ostörd sömn. Hon är livrädd för sängen som går att ställa, men i morse skulle hon minsann inte ligga i korgen utan hon skulle ligga bredvid mig. Min vanliga säng är ju en dubbelsäng och där är det bara att flytta sig lite, men den här är 90 cm bred. Att ha en hund utsträckt bredvid sig är som att trängas två personer i en enkelsäng. Trångt men iofs mysigt. Men inte fan kunde jag sova speciellt bra:D Då heller.

Till sist klev jag upp. Käkade frukost, drack kaffe, gäspade. Hade svårt att komma igång och var stel i nacken. Redigerade några filmer, mailade, försökte hitta nån slags mening med att vara upp och inte tacka för mig och gå och lägga mig väldigt tidigt;) Kom på att jag hade utvecklingssamtal med Jordan så då fanns det ju en anledning att inte sova;)

Vi hade det på Teams, det är en fantastisk sak när det kommer till utvecklingssamtal, i stället för att det nånstans runt 1,5 timmar för mig att köra in till stan,(10 min) leta parkering (allt mellan 1-30 min), själva samtalet (20-30 min) och köra hem(10 min) Så tar det bara de 20-30 minuterna som samtalet varar. Jag väljer alltid det i första hand. Sen får man ju ta sig till skolan för annat mellan varven;)

Inga problem med Jordan, däremot lite snack om gymnasiet. Det känns ju rätt onödigt eftersom i mitt huvud är ungen typ 10, men nejdå, han fyller 16 i år. Snart har jag bara en unge kvar i grundskolan. Galet.

Syrran messade och ville avboka HIT-passet vi skulle gå på, hon har ont i ett knä, och eftersom jag ändå tänkt att jag måste avboka pga nacken blev det ju perfekt. I stället bestämde vi oss för att köra gym själva. Vi jobbade klart, och sen hämtade jag upp henne vid sju tror jag. Det är så fullt med folk på gymmet i januari och halva februari, sen faller de som avgett nyårslöftet att börja träna ifrån. Då blir det som vanligt. Missförstå mig rätt här, det är toppen att folk vill träna, det är bra för folkhälsan, men det är också rätt skönt när det inte är trångt:) Och jag förundras alltid över att folk har så uselt pannben. Ge inte upp!

Nåväl, vi körde 20 minuter i uppförsbacke på löpbandet, gåendes såklart, jag springer bara om nån tvingar mig. Och kroppen vet ändå inte skillnaden, mer än att det lite mindre att gå än att springa. Så länge du får upp flåset är det ok med powerwalk-tempo. Jag ställde lutningen på max sista minuterna, innan hade jag på kanske 80%, och jäklar vad det är jobbigt. Sen blev det olika övningar med fria vikter. Inte helt kompis med de nya maskinerna än. Det gick utmärkt med nacken, faktum är att det är skönt med lite blodgenomströmning i de delar som är stela. Vi avslutade med att rulla runt på skumrullar och bollar och snacka skit:)

På det i morgon igen, men då ett cirkelfyspass.

Väl hemma var klockan redan 22, och jag käkade lite, sen fick Jamie för sig att vi skulle boxas, så då gjorde vi det en stund, tills jag var helt mör i armarna men framför allt handlederna. Det var skitlänge sen jag hade på mig ett par boxhandskar eller mitsar. Det är kul, och sjukt jobbigt.

Sen städade jag köket, det är ju hopplöst men det samlas alltid massa skit där. Saker som är ingens och som därmed faller under mitt ansvarsområde tydligen:) Och nu sitter jag här och borde sova, men nu är jag ju inte trött. Såklart;)

Men, det är bara att duscha snabbt för det har jag inte hunnit, och sen stupa i säng.

Vi hörs i morr´n:)