God lunch! Jag har precis kört Corrinda till stationen för tågtransport till skånelandet långt borta. Fast hon kommer tillbaka om en vecka är det ändå tråkigt. Jag älskar ju att ha henne hemma:) Nu har jag haft ynnesten hela sommaren, mer eller mindre och saknaden kommer att bli stor. Anledningen att hon kommer tillbaka så snabbt är en begravning. En av mina äldsta vänners son gick bort för snart en månad sen, och det är så sorgligt och orättvist att jag har svårt att hantera det. Jag har känt den gossen sen han var nyfödd. Det skiljer sex veckor på honom och Patricia. De är uppvuxna tillsammans. Jag räknar dem som min släkt. Och nu får han inte stanna kvar här.

Jag önskar så innerligt att jag var riktigt religiös när sånt här händer för vilken tröst det måste vara. Att Gud hade en plan som man kanske inte förstår eller uppskattar, men som är större än man kan ta in. Jag vill ändå tro att han blir väl mottagen där uppe i himlen, av främst sin egen pappa men även alla andra jag älskat som gått före. Jag har gråten väldigt nära de här dagarna och ett ständigt mantra i huvudet av att man måste göra det bästa av sitt liv för man vet aldrig när det tar slut. Det kommer att bli oerhört tungt på begravningen. Hur det än är så är en begravning ett avslut och efter den kommer en ny början. Sorgen tar inte slut, men livet måste gå vidare. Det är man skyldig den som inte får stanna. Att leva. Att ha så kul man kan. Göra det man vill. Inte skjuta upp saker.
Men det är ändå för jävligt. På alla sätt och vis.

Jag kan inte prata om det här, det är för tungt. För nära. Och det är inte min sorg att vädra offentligt. Jag tror ni förstår. Men nu vet ni.

♥

Hur går man vidare efter att ha sagt nåt sånt nu då? Ja, säg det. Men sorg behöver, och ska inte, utesluta lycka. När pappa gick bort uppskattade jag att läsa/se/höra om positiva saker. Det hamnar i två olika fack. Man sörjer inte mindre för att man kan skratta, tvärtom. Alla känslor måste vara tillåtna.
Jag går vidare genom att visa mina björnbär.

Alltså? För några år sen fick jag ett skott av syrrans björnbärsbuske, ett långt och skrangligt ett som jag tryckte ner och slog i en träpinne som stöd. Förra året, eller om det var året innan jag minns inte, köpte vi varsin rosbåge, jag smackade ner min här, vid ”ingången” till terrassen. Där vi går varje dag.
Givetvis kände sig vinrankan manad att klättra ut över den och nu möts vindruvor och björnbär i en salig röra 🙂 Det är fint på sitt sätt:) Men det hängde rankor överjävlaallt och man fick fösa undan dem så fort man skulle förbi;) Den blåste också halvt omkull i nån storm för ett tag sen. Men jag har stabiliserat den efter bästa förmåga med bastanta träpinnar och sten.

Inget annat växte speciellt bra i år, men björnbären och vindruvorna frodas, och hur det än är så är det de viktigaste 🙂

Här ser ni båda bågarna, den ”nya” med vita stenar på fötterna:) Det här kommer alltså inte hålla i längden, men jag är inte helt säker på att jag vill ha det exakt så här, men det kommer behöver byggas nåt mer stabilt. Här från andra hållet. Inte jättebra bilder men ni får använda fantasin:) Det är arton nyanser av grönt 🙂

Jag funderar på att lägga sten i hela den trekantiga rabatten. Eller bark. Eller nåt annat som förhindrar att det växer saker där. Vill inte ha det:) Insåg exakt nu också att jag kanske får ett elände i vinter för jag brukar kunna kasta upp snö precis där jag nu slog ner bågen🙈 Jaja.
Vindruvorna växer också på, den tog lite stryk under vintern och ett tag var jag orolig. Men den kartade på sig. Inte lika mkt blad men det gör inget!
Blir nog lite vin i år igen. Tror jag druckit exakt noll flaskor vin i sommar. Eller nån kanske, uppdelat på många gånger:) Absolut ingen av de vi gjorde sist men det gör inget alls. De är inte supergoda första året. Direkt smakar de rätt surt och eländigt men ge dem några månader blir de goda och några år ger dem en finfin smak:) Hur var det med gårdsförsäljning av vin? Måste jag registrera en vingård 😅😂

Nu ska jag fixa kaffe, ta på tröjan(sitter ute i jeans och bh-top) och troligen ta med datorn ut. Det vankas kursmöte. Vi i våran lilla grupp ska prata om nöt. Egentligen stämma av förra veckans arbete, kanske läsa upp lite av texterna för varandra osv. Men idag har vi nog nån annan uppgift eftersom vi inte gjorde nåt förra veckan. Vi började ju då:)

Ha en fin dag, jag har sol och hoppas ni med får njuta av det, så hörs vi senare 🤗

Reklam och Annonslänkar för Cellbes

Just nu har Cellbes upp till 25% på jeanskläder, och här kommer några favoriter:)

De här vida jeansen älskar Trixie:)

Jag tycker de är väldigt fina.

Jag visade er ett par jeans med resårmidja och vidare ben häromdagen. Ni var många som gillade dem! Fattar precis varför 🤗

De här jeggingsen är liknande fast smalare ben, finns i många olika färger och jag har ett par svarta. De har jag haft i flera år och gillar dem skarpt, snyggt eftersom de inte har gylf och därmed blir väldigt släta, tröjorna ligger fint över.

De här har jag också visat förr, tunna och fladdriga och jag har använt mina ofantligt mkt i sommar!

De är så himla sköna, sitter inte åt nånstans alls och med knytbandet i midjan reglerar man själv. Tunna och faller fint. Ett av årets bästa köp 🙂

De här är mina absoluta favoriter som jag har i olika varianter och färger. De här är bootcut och hur snygga som helst! Höga i midjan och så bekväma. Jag använder mina alltid 🙂

De här har resår i sidorna. Ja det låter som barnkläder men lyssna – det gör att de sitter så bra i midjan!

Jag har två par ljusa jeans och det här är det ena paret, och jag gillar dem massor:)

Nu finns det ju annat än byxor, så varför inte spana in den här blusen i denim

Eller kanske en kjol? Den här är skitsnygg!

Det finns också klänningar, gillar den här också:)

Snyggt med stövlar till också så man kan lugnt ha både kjolen och klänningen hela året. Bara styla lite olika, det är ju toppen:)

Ja. Det var lite av vad jag gillar och som fångade mitt öga:)

Ni hittar mycket mer hos Cellbes så kika in själva:)

(Pssst!Det är även upp till 25% på överdelar 🙌🏼)

Innehåller reklam och annonslänk för NatureCan

Jag skrev för ett tag sen om NatureCan och tänker fortsätta lite med det nu:) Men först, jättekul att ni gillade det! Och som tack för det så får ni nu 25% på allt med koden CAROLA25AUG

Den gäller som ni säkert förstår, augusti ut, så passa på nu:)

Idag tänkte jag prata lite om vad man kan göra för att stötta kroppen när man är lite äldre:) Haha, jag tycker alltid det känns som att jag ljuger när jag pratar om att jag är rätt gammal, för jag känner mig verkligen inte ens vuxen. Absolut inte i knoppen, men kroppen börjar kanske sagga till sig lite;) Eller, vilket är troligare, så beror det inte på åldern utan på att jag tappat en hel del rutiner runt min kost och även träningen. Framför allt kosten, okey då. Abs are made in the kitchen, säger man, och med det menas ju att kosten är viktig:) Jag är över femtio så oavsett vad huvudet säger så är jag ju äldre, och det är dags för länge sen att inse att de där kosttillskotten och krämerna som riktar sig till 40+ definitivt är för mig:D Och för många av er också, jag vill ha sällskap i åldrandet, märks det? 😉

NatureCan har ett helt Longevity sortiment där bland annat NMN och NMC ingår. Jaha, och vad säger de bokstäver dig då? Mig sa de absolut inte något alls:) Men det är inte svårare än att det finns ett jättelångt ord som få kan varken uttala eller komma ihåg, och så kan man inte direkt kalla en produkt:)

Jag förklarar! NMN är nikotinamidmononukleotid, och genom att ta det dagligen kan du få de potentiella fördelarna med förbättrad cellulär energi, cellulär reparation, stöd för kognitiv funktion och hjärnhälsa, förbättrad hjärthälsa och anti-ageing effekter.

Jag kopierar in, med länkar och allt så ni kan läsa mer själva:)

• Stödja cellulär hälsa: NMN kan bidra till att upprätthålla en sund cellulär funktion genom att främja produktionen av NAD-nivåer (Nicotinamid Adenine Dinucleotide), en viktig molekyl som är involverad i energiproduktion och cellulär metabolism.
• Förbättra energimetabolismen: Genom att potentiellt öka NAD-nivåerna kan NMN stödja energimetabolismen, vilket ger celler och skelettmuskler den energi som behövs för olika biologiska processer.
• Främja Anti-aging Effekter: Vissa studier har gjort tester på människor, som tyder på att NMN kan ha anti-aging egenskaper genom att stödja genomstabilitet och främja aktiviteten hos sirtuins, proteiner associerade med livslängd.
• Stödja kognitiv funktion: Det finns även intresse för NMN:s potential att stödja hjärnans hälsa och kognitiva funktion, möjligen genom att förbättra neuronal energitillgänglighet.
• Förbättra kardiovaskulär hälsa: Preliminär forskning tyder på att NMN kan stödja kardiovaskulär hälsa genom att förbättra kärlfunktionen och främja ett hälsosamt blodflöde.
• Stödjer insulinkänslighet: en ny studie upptäckte att NMN förbättrar leverns insulinkänslighet och återställer genuttryck relaterat till oxidativ stress, inflammatoriskt svar och dygnsrytm. NMN kan därför vara ett viktigt tillskott för dem som lever med PCOS eller diabetes.

Mycket bra grejer alltså, allt i en liten kapsel, enkel att svälja:) NMN tillskott är avsedda för både män och kvinnor som ständigt är på språng och behöver lite stöd. Oavsett om du är en upptagen kontorsarbetare eller en förälder som alltid är igång, är NatureCans NMN-tillskott perfekta för dig.

 

Den andra burken, NAC,  innehåller också bra grejor, förkortningen står för N-acetylcysteine och är ett kosttillskott som innehåller den semi-essentiella aminosyran cystein. Jag kopierar, länkarna är så bra om man vill läsa mer!

Flera studier har antytt att NAC som kosttillskott kan minska risken för hjärtsjukdomar genom att förebygga oxidativ skada. Detta kan ske genom att minska oxidativ skada på vävnader i hjärtat, vilket kan minska sannolikheten för hjärtsjukdom, stroke, hjärtinfarkt och andra allvarliga tillstånd.

Dessutom visar studier att NAC kan skydda hjärtfunktionenoch hälsan hos personer som lever med diabetes, samt hos personer som återhämtar sig efter vissa hjärtoperationer.

Fler potentiella fördelar med NAC-tillskott är:

1. Kan bilda den kraftfulla antioxidanten glutation
2. Hjälper till med avgiftning för att förhindra njur- och leverskador
3. Kan förbättra psykiska hälsotillstånd
4. Hjälper till att lindra symtom på andningssjukdomar
5. Förbättrar hjärnans hälsa genom att reglera glutamat och fylla på med glutation
6. Kan förbättra fertiliteten hos både män och kvinnor
7. Kan stabilisera blodsockret
8. Ökade glutationnivåer kan förbättra immunförsvaret

Så här ser de ut, som helt vanliga kapslar, enkla att svälja, smakar exakt noll. Gummibjörnen är CBD, älskar dem, smakar som en godisbit:)

Min absoluta favorit är annars CBD-oljan! Jag tar fyra droppar innan jag lägger mig och det är som att hjärnan slappnar av, taggar ner och slutar försöka lösa alla världsproblemen och vardagsproblem och jag kan somna. Det är ju sjukt irriterande när tankarna bara snurrar, på saker som faktiskt där och då är helt oviktiga. Klockan halv två på natten kan jag ändå inte göra något åt att kylen ute i poolrummet behöver skuras, eller ringa min jäkla telefonleverantör och gorma om att de tagit bort en streamingtjänst;)

CBD-olja finns i olika styrkor, det här är den lägsta och eftersom jag ändå är nybörjare, trots att jag kört i några månader, så är det mer än tillräckligt för att jag ska vara nöjd. Faktiskt så städade någon undan min lilla korg med kosttillskott och CBD och jag glömde bort det under några veckor. Tänkte inte alls på det eftersom jag var ömsom här, ömsom i husvagnen och bytte rum hemma efter hur många vi var. Allt var lite upp och ner och flöt i luften:) Vad hände tror ni? Jo, jag har snurrat och vridit, vänt och suckat över att jag inte kan sova. För mig blev det ett väldigt starkt bevis på att det faktiskt funkar som jag vill. Så nu får ingen röra min korg:)

Jag kan inte heller tala mig varm nog om NatureCans Kollagen!

Kollagen är ett viktigt protein där kroppens egen produktion minskar med åren, tack för den liksom. Viktigt för hud, ben, senor, ligament, blodkärl, inre organ. Det ger elasticitet och flexibilitet till vävnader som behöver expandera och dra ihop sig, som huden i ansiktet exempelvis.

Jag märker av stor skillnad sen jag började med det här regelbundet. Främst på naglarna som växer som ogräs och är starka som tusan, men också håret och jag tycker att fejset är mindre slappt. Det kan vara ett önsketänkande förstås men det känns verkligen mindre hängigt:) Jag har testat andra kollagen pulver förut, men aldrig regelbundet, jag ledsnar alltid för det ska kommas ihåg också… den lilla detaljen ja:) Det här löser sig dock outstanding bra i vätska, mycket enklare och utan klumpar än nåt annat jag testat.

Jag har ett helt naturellt pulver, men såg nu att det finns en limited edition med smakerna Caramel, Choklad och Vanilj, jösses vad gott:) Oftast blandar jag mitt i helt vanligt vatten, men ibland smaksätter jag det med en skvätt saft, eller juice.

Ett enkelt sätt att få i sig kollagen:)

Naturcan är inte något nytt företag utan det finns i över 40 länder, och levererar förstklassiga produkter. Produkterna skapas med branschledande teknik och genomgår rigorösa testrutiner med tredjepart för att säkerställa produktkvalitet, kundsäkerhet och öppenhet i leveranskedjan. Det tycker jag känns suveränt, tryggt och bra p alla sätt och vis:)

Ni hittar Naturecan här, och glöm inte koden: CAROLA25AUG

Gäller några dagar till så rappa rappa:)

 

Skitvädret fortsätter, det är storm och regn och allmänt konstigt väder, och det suger ju. Men vad ska man göra åt eländet? Mer än försöka ta vara på det som är fint. Med andra ord så var jag och Doris ute på långpromenad i lördags och sen gav jag mig ut igen för att plocka blåbär. Det finns verkligen massor precis i skogen där jag bor, så jag behöver inte ens gå långt:)

Men fasen vad ont i ryggen man får! Jag glider ner på knä där det går och älskar när man hittar ett blåbärsbestånd som växer lite på en höjd, så det kommer i perfekt plockhöjd. Jag fick ihop en hink igen, vet inte hur mycket de rymmer, men 10 liter är det väl?

Sen sa nån på instagram att ”du har väl en rens…öh, mojäng”, och det hade jag inte, men åkte genast och köpte en. Ser ut som man vaskar guld nu, skogens blåa guld 😀 Så i med blåbären i den och sen blåsa med hårtork på kall luft och rensningen går på ett kick. Fick tipsen om hårblås för länge sen men det funkar ju inte alls om bären ligger på en plåt, då flyger de all världens väg. Men så här med kanter funkar det alldeles utmärkt.

Dessutom så skiter jag i att plocka bort de små stjälkarna, alltså herregud så onödigt jobb. De märks ändå inte, och tjejerna som möjligen är lite kinkiga, mixar nio av tio gånger allt till en slät massa så det blir bara lite extra fibrer:D

Nu börjar frysen bli riktigt full:) Underbart!

Sen var jag helt mörbultad i hela kroppen, baksidan skriker högt och musklerna talar om att de finns. Eftersom ungarna skulle kolla film så sjönk jag ner jag också och sen såg vi zombies för glatta livet. 28 dagar senare, och sen 28 veckor senare. Sen var jag på helspänn för jäklar så många jumpscares det var, och Robban har ju installerat ett surroundsystem så ljudet är HÖGT och skitbra! Smygande, prasslande överallt och man riktigt anar hur nån är bakom en och flåsar i nacken;)

Söndag ville min syrra ha hjälp.

Vi skojar om att vi har ett företag som vi kallar för PECA, som i PEtra och CArola:) Det innefattar allt, så som flytthjälp, tapetsering, vintillverkning och även arboristtjänster. Betalning sker oftast inte, och om så skulle ske, i allt utom reda pengar, som gentjänster och middagar:D Givetvis så kommunicerar vi officiellt:)

När jag läste upp det här för Corrinda och Trixie så skrattade de, sen konstaterade de att vi kanske inte hade speciellt spännande liv? Och grejen är som alltid att man har inte roligare än man gör sig:D Vi har skitkul:)

När jag kom så hade ju syrran redan kapat en hel del.  Det är ett paradisäppelträd so planterades här när vi flyttade in, och det var 1976, så det bör vara 49 år gammalt. Man skulle kunna ta ner det, men nej, det trivs, fyller sin funktion och har fasen rätt att stå lvar när det inte krånglat nånting. Mamma och pappa tog dit en riktig annan arborist för några år sen och efter deras framfart såg det exakt likadant ut som när vi gör, och resultatet blir oavsett alltid en jäkla massa skott som skjuter rakt upp i skyn.

Det var fint väder när vi startade och kapade grenar så det stod härliga till. Det finns massa olika regler när det kommer till att beskära träd, vi skiter i alla och gör som vi vill, och det blir varken bättre eller sämre. Den enda vi refererar till är ”att man ska kunna kasta sin hatt igenom trädets krona”, och så tänker vi oss en riktigt stor sombrero:D

Jag klättrade upp och syrran stod nere och bestämde vad som skulle bort, och sen jobbade vi oss runt. Där stegen inte räcker klättrar jag upp, det är enklare att såga när man får göra det lite mer uppifrån. Efter att jag fått ett fågelhus rakt i ögonbrynet, syrran slagit igen grensaxen på nåt mysko vis så hon smällde till sig själv i pannan med värsta bulan som följd, och att hon fick ett spjut i nacken, aka gren som föll hårt och rakt, så började det också regna och vi gick in. Plötsligt blev det november ..

Det kom en jäkla skur och vi hann dricka kaffe och käka macka innan det avtog, och vi gick ut för att slutföra, och sen kapa ner alla grenar för att packa ner i påsar och iväg till tippen. I Uppsala får man åka hur många gånger som helst dit som privatperson, inte bara 26 gånge/år som i Avesta, och det är tur, för sånt här genererar några vändor. Speciellt om man inte har en kärra.

Vi hann precis dumpa grenarna och sätta oss i bilen, tog oss exakt fyra minuter faktiskt, när det började ösregna. Sen kom solen, och det både regnade och strålade sol. Den där krukan med guld verkar finnas i både XXL och Stadium, helt klart under en sportaffär iaf;)

Vädret höll på sådär, av och på och vi krattade löv, kapade grenar och la i kassar i omgångar, varvat med att stå under garageporten och göra samma sak, minus själva krattandet för det behövde så att säga ske ute på gräset;)

Trädet ser nu ut så här;
Häpp:) Det ser knasigt ut för att det är löv kvar på det, man ser verkligen hur kapat det är, men när de faller av ser det bättre ut, och nästa vår kommer det vara hur fint som helst. Kanske ska vi frisera en aning till, men inte säkert:)

Jag åkte hem och skulle rensa de åtta kilo blåbär jag plockade på fredagkvällen men inte hann/orkade rensa, men var helt slut och när jag väl sjunkit ner i soffan bara för att kolla om jag sett filmen ungarna skulle se, så gick det liksom inte att ta sig upp. De fick stå ett dygn till.

Idag var det måndag, och den startade med att skjutsa Patricia och Abdel till Arlanda, de ska på semester till Marocko, där han kommer ifrån. Jag har fasen varit på Arlanda hur många gånger som helst nu utan att få flyga iväg själv, och snart ska jag väl få hämta hem Novalie också:) Sen var det precis så jag hann käka frukost, och pyssla lite i köket innan det var dags att koppla upp sig på Teams för måndagens lektioner. Har så trevliga kursare och lärare att det känns bara roligt:)

Några timmar senare var den slut och samtidigt kom Jimpa för att hjälpa mig, eller nej, för att fixa såklart, jag sällskapade bara och drack kaffe:) Med att byta ut de två trasiga rutor vi lyckats med. En har det varit en spricka i sen vi flyttade hit för tusen år sen, men nu i vinter gick det sönder mer och glaset började rassla sönder. Jag drog silvertejp över det och sen har det glömts lite, hur man nu kan göra det när det är precis vid ytterdörren:D Men nu är båda fixade, Jimpa kan han:)

Robban lagade middag och bjöd även Jimpa på lasagne, det är han riktigt vass på, så jäkla god. Jag åt alldeles för mycket och sen, ja men sen var det dags att åka till gymmet och inleda veckans träning också. Vi började lågintensivt, med övningar 15 gånger per sida, gånger två. Det gick ju fint tills vi körde marklyft, när jag klämde ihop magen och samtidigt krävde att den skulle spänna sig och stabilisera allt, samtidigt som brallornas resår snörde åt över lasagnen så kändes det som allt var på väg upp igen. Och det finns gränser:) Vi fuskade lite på den, och hoppade till den sista, och sen var vi klara:) Pust!

Hem och rensa de där blåbären, paketera och frysa. Städa upp allt bös. Konstatera att den potatis jag hade i kylen ute har tryckts bak mot väggen och därmed frusit, och ruttnat och det hade runnit en jäkla massa potatisjuice i hela kylen, så det var ju bara att ställa sig och skura den. Har inget annat där i tacksamt nog så det gick snabbt. Sen städade jag köket, massa plåtar och skit och ugnen står nu med VästerbottensSåpa och väntar på morgondagen när jag kanske fått nya krafter:) För nu är de slut och jag ska sova! Hörs i morgon, då ska jag ger er ett riktigt bra erbjudande så kom snart tillbaka:)

Natti natti /Godmorgon:)

God förmiddag på er, denna inte allt för vackra fredag. Inte i Uppsala i alla fall, vi har i skrivande stund 12 stabila plusgrader, klockan är 10.18 och jag har varit tvungen att stänga fönstret i rummet jag sitter för att inte frysa ihjäl. Jag har både långbyxor, raggsockor och kofta på. I augusti, fy fan.

I går satt jag också vid datorn hela dagen, inomhus, och frös. Ute var det rätt fint, sol och varmt i lä iaf, men kalluften drar helt klar in och kyler ner golven. Men idag får Doris ligga inne, stackarn. Normalt brukar dörren stå öppen från morgon till kväll och hon får gå in och ut som det passar henne(och katterna såklart), men det funkar ju inte att frysa. Dessutom, när det är sånt här väder så verkar det som varenda spindel med minst en decimeter i benspann letar sig in för att vinterbona. Jag har dödat så många gigantiska spindlar nu sista veckorna. Kidsen är livrädda och skriker på morsan;) och morsan kommer med killer-mode påslaget. Min absoluta husregel är: Spindlar inne dör. Spindlar ute får vara i fred, OM det inte är så att de är på väg in, då termineras det obönhörligen. Det tycker jag känns rättvist ändå;) De som säger att spindlar tyder på ett friskt hus får läsa på, för det verkar vara mer av en skröna, men däremot håller de undan en del. Jag har sällan sett en silverfisk exempelvis. Men det finns en oskriven regel också, och det är: Det som inte syns finns inte. Så med andra ord – håller sig spindeln undan får den leva. Syns den ryker den.

Jag snackar inte om små pyttespindlar heller. Det vi har är små taranteller i storlek, det är stora husspindlar och jag ljuger inte när jag säger decimeterstora. Tyvärr. Det positiva är väl att man till sist vänjer sig;) Förr rös jag en vecka av att bara se en, och var tvungen att sitta på helspänn, men nu? Kill it, Forget it. Next:D

Nåväl. Jag sitter på Teams med min nya kurs, det verkar hur bra som helst. Jag tror det här kommer bli ett toppen-år:) Just nu har vi rast, men ska snart tillbaka in i rummet. Då ska vi prata om synopsis. Det gillar jag inte, för jag kan inte skriva ett sånt. Jag behöver med andra ord lyssna extra noga nu kanske;) Lära mig saker.

Ohhh, nu ser jag att de andra börjar koppla in sig – dags att ila, men hörrni, jag återkommer!

Av nån anledning, som kanske mest stavas ”Det finns inga kul pass”, har besöken på gymmet varit väldigt få sista veckorna. Det och att jag saknar min favoritledare som inte är kvar. Jag vet inte riktigt hur jag ska klara mig utan honom, för jag har planerat mina dagar efter hans pass, som legat skapligt stabilt på samma tider, med samma slags pass.

Nu varierar det hej vilt och är det något jag inte gillar är det när man inte har kontinuitet från ledarhåll. Som motionär vill jag träna samma saker, och jag vill göra det på samma tider, varje vecka. Dvs jag vill inte ena veckan köra cirkelfys på måndag klockan 11, nästa vecka multiys och tredje Hyrox. Eller pass i gymmet. Jag vill ha samma. Kontinuitet för bövelen! För första gången på många år är jag grymt besviken på Friskis och hur de hanterat ”saker”.

Nu får man sitta och leta vecka för vecka efter vad man vill träna och det är inte något som är okey.

Det finns visst några ledare kvar som är bra, inte tal om det, men i tio års tid har en relation byggts upp, inte bara mellan mig och ledaren, absolut inte, det är inte så, men vi är en stadig grupp människor som samlas på hans pass. Nu …? Vi är som jävla blomblad i vinden. Det finns inte heller någon annan som jävlas lika mkt med en, på det där sättet som gör så att jag tar i hårdare. Efter så många år vet han vilka knappar han ska trycka på:)

Nu får man höra att man är duktig mest hela tiden, och det är inte bra för min moral, för om jag redan är duktig, finns det inget incitament att slita vidare. Jag behöver mer piska än morot, men det måste givetvis ske på exakt rätt sätt, med en glimt i ögat, annars blir jag förbannad och sätter inte min fot där igen;) Och det är ju en annan sak, jag hatar när ledare inte fattar att min fot/ben är fucked. De som ska försöka få mig att böja ”korrekt”, fast det inte finns på kartan att mitt ben går åt det hållet. De som inte begriper att jag inte har nån styrka alls i foten, eller tappar helt om jag går för djupt i knäböj. För att inte tala om de som inte vågar korrigera av rädsla att jag ska ta illa upp. Vilket jag för allt i världen gör ibland;) hehe, och hur de än gör kommer de aldrig att bli som favoriten. Jävla skit.

Men! Idag var det dags att reclaima träningen, få tillbaka lite flås, och lyfta lite tunga saker. Jag har ont i hela kroppen av att inte träna, så det känns skönt att återvända. Jag tror inte att jag någonsin haft så långt uppehåll frivilligt, alltså utan att vara sjuk, nyopererad, rehabiliterande eller förhindrad av andra saker. Det låter som flera månader, men riktigt så illa är det inte:) Minns dock inte när jag var där sist.

Jag har promenerat en massa, simmat och lekt i vattnet, hoppat studsmatta och plockat massor av blåbär, städat och röjt så jag har inte direkt suttit still, men ni fattar.

Idag var det dags. Ute. Jag har blandade känslor för utepassen. Gillar dem i teorin, men i praktiken sticks gräset, det är torrt eller blött, både gräs och grus är halt, man blir bossig och bösig, det blåser eller steker sol, och lets face it – i gräset kryper det saker som jag inte vill ha på mig. Nu hade han gjort ett bra pass där vi inte tillbringade massa tid liggande i gräset, tacksamt nog. Det var också rätt perfekt väder, inte för varmt eller kallt. En bra start helt enkelt.

Vi körde några varv med olika övningar, typ cirkelfys, och sen blev det nåt han kallade för typ Knas-sjuan:) Sju minuter, sju övningar, sju repetitioner, upprepa.

Armhävningar, situps, knäböj, marklyft, frivändningar, pushpress och en rusch fram och tillbaka. Jotack, den kändes:) Jag må vara lite knäpp, men sånt där kan få pannbenet att vakna till liv riktigt ordentligt, jag gillar det:) Kommer ha jätteont. i nacken i morgon men försöker mota med vila, värme, värktabletter:) Jag har inte tid med det, för i morgon har jag skolstart på min kurs:)

Vi skulle börjat nio, men fick sovmorgon till 11.15, så det kan man ju inte annat än gilla.

Jag som njutit av att inte ställa klockan i sommar, sovit länge och vaknat av mig själv, är inte jättenöjd över att väcka kids vid sju och sen vara lika pigg som en gråsten. Min klocka är helt klart inställd på att vakna vid 9-tiden. Perfekt. Kanske tio också:) Jag tillägger väl direkt att jag är uppe sent om fixar på nätterna, så min dag är bara förskjuten:)

Nu har jag ägnat tid åt att navigera mig runt i Teams som är vår primära plattform, och givetvis den jag kan minst:) Varenda skola jag gått har haft olika, sist var det Google classroom, innan dess andra. Men det blir bra bara man lär sig hitta.

Jag ska väl ta och knyta mig kanske, återkommer i morgon! God morgon på er:)

Söndagen har precis slagit över i måndag, och här sitter jag:) Pigg och inte det minsta sugen på att gå och sova.

Idag har hela familjen varit här, på Completos-afton. Och vad är det, kanske ni tänker? Har ni hängt med så kommer ni nog ihåg att vi käkade det i våras när syrran fyllde år. Det är varm korv på Chilenskt vis:)

Det här är så gott att det inte är riktigt klokt! Och det bästa är att man tar det man vill ha på sin korv. Corrinda gjorde egen majonnäs, syrran som stod för det mesta arbetet hade bakat både korvbröd och fixat guacamole, tomatröror och vitkålssallad. Chipsen till är liksom pricken över det berömde I:et:)

Anledningen till den här festen? Jamen det är ju Flora! Den lilla sötnöten måste njutas, de växer i raketfart så det är bara att ta alla chanser man kan hitta.

Jag norpade snabbt upp henne ur bilstolen, alla vet ju att där kan inte bebisar sitta ostört;) och sen var hon nöjd hos mormor♥

Hon blir tre veckor på tisdag, och är så himla gullig. När hon sover gör hon det och när hon är vaken är hon pigg och alert, ett riktigt mönsterbarn. Jag hörde iofs Janelle mumla nåt om att hon sovit en och en halv timme i natt, Janelle alltså, men det lyssnar jag inte så noga på:)

Jag hade inte hjärta att inte dela med mig av henne, så givetvis satt hon i allas famnar:) Men mest min:D

Robban, Jamie och Jordan hade inte träffat henne men ingen av dem vågade hålla i henne, mamma som tydligen precis talat om att hon tyckte bebisar var lite läskiga när de var så små, tog ändå nöjt emot henne när jag flyttade henne från syrran till mamma. Jag hade varit i köket och missat den detaljen, och alla skrattade gott när jag dumpade ner henne där.

Alla tycker det är lite läskigt att flytta henne från famn till famn, men det är jag van vid, har ju gjort det ett antal gånger, och jag jobbade ju faktiskt med mindre knyten än den här fyrakilos-damen, så jag erbjuder givetvis mina tjänster som transportör mellan personer. Det känns väldigt rätt med en bebis i armarna, helt enkelt♥

Doris fick såklart hälsa på henne direkt de kom, hon märkte att det var en ny person och nosade i luften, och jag satte ner babyskyddet framför henne. Jadå, jag var noga med att ha koll, men Doris är väldigt vänlig mot småfolk. Hon tog en snos över henne och sen var det bra, men lite senare gav hon Flora en slick på foten och hon är nu godkänd som familjemedlem. Katterna kan inte bry sig mindre, det fanns ju mat i närheten, då existerar inte bebisar;)

2012 tog vi en bild i trädgården på alla barnen, den här:

Den har kidsen pratat om att återskapa, det är ju kul. Med liknande kläder, samma platser och positioner. Nu var det ju ett utmärkt tillfälle, Robban var ledig, Corrinda hemma från Bromölla och allt klaffade, det var perfekt väder också, jippie! Bara det att Novalie inte är hemma, utan i England. Så nu sabbade hon det perfekta tillfället:D Men men så är det, svårt att klippa in henne. Man skulle säkert kunna be AI göra det, men det är fusk.

Vi hade en mysig eftermiddag, satt i poolrummet, eller uterummet som det ju är nu för tiden, och det var en perfekt avslutning på veckan. Och kanske sommaren, även om jag inte alls är där än, augusti är en sommarmånad, men som vädret ser ut att bli i veckan som kommer så är det inte direkt ljumma vindar, utan tvärtom regn och skitkallt.

I fredags var det Diggiloo här i Uppsala. Jag går inte på sånt, det intresserar mig inte, och om det är så att Per Andersson är med som jag hörde snackas om, så är det ren självbevarelsedrift. Jag klarar inte av honom. Möjligen i ett kort skämt, men inte längre än så. För mig är det obegripligt hur han kan vara så hypad, det enda jag känner är att jag får stresspåslag deluxe. Han är för mycket och jag förstår mig inte på det, känslorna hoppar mellan att tycka synd om honom och att dra på munnen. Han ÄR kul, men i väldigt små doser;) Helen däremot gillar det och var där med sin son. Det råkade sig så att favorittrubaduren, Lasse, spelade på DogBar, och det var länge sen jag såg honom nu, och det ville jag inte missa. Vädret lovade åska och dunder och ösregn, så Helen velade mellan att åka direkt hem och ta kväll, eller ner till stan. Men till sist blev allt suveränt. Diggiloo körde igång en timme tidigare, och kortade tydligen av lite, samt tog en kortare paus, så hon anslöt redan vid nio. Då hade Lasse precis börjat spela. Jag mötte upp med dem vi brukar hänga med och satt ute en stund först. Tills det kom kastbyar som gjorde att vi fick hänga oss i parasollet som vi satt under. Då gick vi in:D

Lasse är duktig, och han kör låtar som får igång folk, som man kan sjunga med i och sånt man gillar. Ibland är trubadurer mer för att spela det de själva gillar, som B-sidan på nån gammal singel deras favoritartist släppt för tusen år sen och ingen någonsin hört;)

Det var full rulle och en jättekul kväll:) Lasse kom och satt hos oss och snackade sen, och var lite sugen på att komma på lördagen när ett band spelade, och det skulle ju vi också se. Ses i morgon, med andra ord:) Eftersom det skulle bli skitväder cyklade jag inte utan tog sista bussen hem, möttes hallen av doften av kladdkaka och käkade det och nån macka eller vad det nu blev.

Lördag morgon vaknade jag inte pigg och glad, men det händer ju aldrig så det vore mest märkligt ju;) Men jag var i form och klev upp, käkade frukost och började sen städa. För vi skulle ju ha folk på middag på söndagen:) Corrinda fick lite feeling och började kapa en buske ute och sen ägnade vi timmar åt att gräva upp rosbuskar. Jag har för några år sen planterat ett skott från syrrans björnbär och i år fick den växtfnatt och jäklars vad den har kartat på sig! Den har skjutit ut långa grenar åt höger och vänster och får inte alls rum där jag planterade den. Förra året, tror jag, kanske två år sen, så satte jag dit en båge som den kan klättra på, så det blir ett valv in på terassen. Den bågen älskade såklart vindruvorna och nu samsas druvor och björnbär på den:) Det har ju som bekant blåst en väldig massa i sommar, och det blir ett stort vindfång nu med alla blad och druvor, så för nån storm sen for den där bågen på sned. Jag har stagat upp den med spännband och tänkte invänta skörden av bär innan jag åtgärdade det. För någon vecka sen ledsnade jag dock på att huka mig och väja för bladrika grenar varenda gång man skulle förbi, och en hel eftermiddag stod jag där och slet. Bankade ner pålar i backen, och staplade sten runt för att ge mer stadga. Jag skulle såklart behöva byta ut bågen mot något stabilare men vet inte riktigt hur jag vill ha det. Men det blev bra så här.

Så kom syrran med sin båge, likadan, köpt samtidigt, som hon tagit bort för hon har ändrat om, och den skulle vi nu ha ner i jorden så björnbären kunde klättra. Och när vi sköt ner den, så tog det givetvis stopp. Det är en gammal rosrabatt där, och rötterna var överallt och ingenstans, men inte längre:D Vi grävde upp allt, klippte och slet som fasen och sen tog det ändå emot. Men vafan. Jaja, men vi grävde lite till då och stötte på sten. Den måste ju bort! Gräva lite till och vänta nu?? Det är en platta? Varför ligger det en stenplatta en halvmeter ner i en rosrabatt? Ja det kan man undra. Ännu mer undrar man ju när man inser att det är en gammal brunn. Det var brunnslocket vi fått fram. Tanken på att öppna det och hitta guldtackor, eller ett lik;) var lockande, men … jag har lärt mig av mina misstag. När man öppnar sånt här så leder det ofelbart till att något sabbas. Vi lät det vara och kommer nu för alltid undra;) Det här är ett gammalt sommarstugeområde, och det är inte så konstigt att det finns en brunn på tomten, frågan är väl mer om det är vatten eller avlopp. Troligen är det inte sammankopplat med mitt avlopp iaf, och antagligen har det noll funktion.

Givetvis låg ju locket precis där vi ville ha ner bågens pinnar, vad annars liksom? Men vi makade den (bågen) lite åt sidan och problemet var löst. Corrinda har nu snurrat grenar över den nya bågen medan jag stapplade sten för att förstärka. Det blev fint:)

Sen fick jag bråttom in i duschen för jag skulle ju ner på stan. Riven över armarna, små jäkla taggar i fingrarna och jord överallt, men så kan det bli. Jag fick skjuts i min egen bil, förvisad till baksätet;) det är alltid lika knepigt, och vi hämtade upp Helen på vägen. Bandet som spelar är superkompetenta, men jag gillar inte alls deras musik. Led Zeppelin och sånt där gammalt skräp🙂

Men hur det än är så blir det ändå alltid väldigt trevligt, även om jag var bra less på slutet;) Sorry, bandet, men jag gillar er ändå, personligen. Dålig musiksmak kan man inte rå för;)

Helen och jag tog en sväng på stan för att kolla in lite gamla bilar, det var American Car show och massa bränt gummi och avgaser flöt runt i stan. Jag hade i ett moment av snilleblixt lämnat min jacka hemma. Kvällen innan hade jag den bara i handen, så vad var meningen liksom? Tja, det var en aning kyligt, och det var ju tur att det inte regnade. Jag kan konstatera att inte en enda kväll har jag lämnat huset utan en lite tjockare tröja eller jacka. Det är inte min definition på varma kvällar. Jag frös inte i alla fall, men var kall om armarna. En linneskjorta funkar skapligt, och bättre om jag rullat ner ärmarna;) men det gjorde jag inte.

Sen tillbaka och satt mest och snackade med folk. Det var inte den roligaste kvällen, men trevlig. Lasse var ju där, och hux flux var vi inbjudna på nån efterfest i en husbil. Där tog vi dock förnuftet till fånga och åkte hemåt i stället. En kompis uttryckte det klockrent när han sa att det var som en ungdomsgård för äldre:) Och så är det ju. Folk kommer och går, många är man bekant med, andra vill man inte känna, en del vill man lära känna, det är trevligt och glatt. Familjärt. Trivs väldigt bra där.

Vi åkte hem med näst sista bussen, och jag pysslade runt lite hemma innan jag kröp i säng. Vaknade i morse, lika icke-pigg men vid gott mod. Inga tråkiga bieffekter, varannan vatten är grejen;)

Vi åt frukost och drack kaffe inne för det var kallt och blåsigt, och det var skönt att det var fint inne också, tjejerna hade städat där med, men sen sprack det upp och blev soligt och varmt ju.

Nu ska jag ta och sova lite, i morgon är sista dagen innan skolan börjar. Den slutade ju nyss? Men så är det. Vi får se om det är det väder som utlovas, då blir det stranden. Annars får vi göra en ny plan:)

Natti natti, eller godmorgon på er:) Hörs snart igen