Sådär ja, det första träningspasset på evigheter är bakom om mig. Tror att det var veckan innan julveckan som var sista passet, det är typ tre veckor sen. Max tre veckor sen, men det känns som tre månader. Speciellt i flåset, shit så snabbt man tappar det! Men det är bra med en total träningsvila ibland, bäst är dock om man inte kombinerar det med godis och fika:)
Sista dagarna har jag suttit med snoken i boken jag skrev om, det tog väl cirkus tio timmar att läsa ut den, uppdelat på tre tillfällen. Det stod på boken, i en recension att det var fysiskt smärtsamt att lägga den ifrån sig, och det var det. Jag ville inte, men var liksom tvungen att sova lite, laga lite mat, fixa lite:) Jag är inte jättesnabb när jag läser, vill liksom suga in texten, fundera ett varv ibland, läsa om ett stycke. Helt olika mot när jag läser tidningar eller sånt, då går det i 280 knyck, hoppar över lite som är trist skrivet eller känns oväsentligt och sållar frisk. Men böcker måste ta lite tid. Av den anledningen har jag svårt för ljudböcker. dels vill jag läsa i min takt, dels vill jag kunna läsa om ett stycke och dels vill jag kunna gå tillbaka någon sida och kolla upp något om det behövs.
Idag läste jag klart de sista hundra sidorna, och sen åkte jag och tränade:)
Kände redan i lördags att det lockade att åka dit, men det fanns inga kul pass och gymmet i januari….nätack;)
Jag började själv träna just i januari ett år, men till skillnad från många, många andra så är jag fortfarande kvar, och är det året om. Så många som går all-in i januari, och snor platserna på passen jag vill gå på;) och sen är de less i februari. Varenda år. Så jag har lärt mig att det är bara att vänta ut anstormningen så får man rum snart igen. Givetvis vore det ju bra om alla stannade kvar, för sin egen skull, men för min skull så är det helt ok att de ger upp;) Mer plats då.
Idag var det power hour, med Killer-Dave:) Han ÄR en riktig killer, på ett bra sätt såklart, och efter varenda gång så har jag träningsvärk på ställen jag annars sällan känner av och det är härligt. Efter uppvärmningen var både jag och syrran slut. Jisses amalia. Men det är bara att bita ihop och köra på, så kommer man ut därifrån sen på darriga ben med skakiga händer.
Så nu är vi tillbaka på banan, och det känns bara bra:)
Jag har stora funderingar på att fixa till rummet mellan hallen och tvättstugan till träningsrum. Men när de sa att det är bäst med klinkers på golvet så blev jag tveksam. Kanske inte är superjättebra att kasta vikter omkring sig på stenskivor? Dessutom är det lite för lågt i tak, det går en jäkla massa rör där. Full ståhöjd och mer därtill, men inte direkt så man kör upp en skivstång på raka armar. Nånstans måste jag ha alla vikter och kettlebells, så det lutar ändå åt att det blir så, och sen flyter det ut i hallen nedanför trappan där det är ok plats. Och så den där boxningssäcken jag tjatat om, men är för osäker på taket för att våga sätta upp den…men det blir nog bra. Bara de sätter fart nångång.
Vårt nyår då:)
Nånstans så är det lite tråkigt att fira ensamma, med syrran, men lättnaden över enkelheten är större:)
Jag är ingen fancy person helt enkelt, och det passar mig utmärkt att fira smått.
Servetterna fick jag i julklapp av Janelle:)
Syrran och jag handlade dagen innan, men eftersom det var slut på en del så shoppade hon på vägen hit.
Ungarna hade beställt sin meny:
Som startade med snittar de gjorde själva:) och sen fläskfilé och pommes frites.
Syrran och jag körde hummer till förrätt, Jamie är tveksam…;)
Bara delade på den och åt med en romsås. Supergott!
Sen körde vi vår variant på skaldjursplatå – bara räkor och kräftor:
Räkorna färska, och inte så speciellt goda, eller smaklösa är rätt ord, speciellt i jämförelse med kräftorna. Frysta, men supergoda. Vitlöksbröd till, eller egentligen baguetter med egengjort vitlökssmör. Barnen älskar det:) Vi drack vin till, som inte alls passade till räkorna. Funkade utmärkt till kräftorna och hummern men gav räkorna en skum smak, så vi ställde in det i kylen och gick loss på en rosévinsflaska som Patricia dissat. Perfekt match:)
Nej, jag minns inte vad det hette, och eftersom det inte var speciellt supergott bryr jag mig inte om att ta reda på det, så spar ni era pengar;)
Efterrätt en klassisk bananasplit.
Som vanligt så går kvällen snabbare än snabbast, och det blev ju brådis ut till tolvslaget:)
Vi hade varit ute med Doris runt 22 och det smällde raket runt ikring och jag funderade återigen på om hon är döv, eller iaf har rejält nedsatt hörsel…Hon reagerade inte ett dugg, kunde inte bry sig mindre. Hörseln visade sig (återigen) bara vara selektiv;) ( Ett framviskat Doris, gav direkt gensvar)
Alltså fick hon följa med ut vid tolvslaget.
Bubbel och Pommac.
Tomtebloss
Och massa raketer runt omkring. Doris var stencool, även om hon blev en anings orolig men jag lyfte upp henne i famnen och hon var bara nyfiken. Tills nån granne drog av värstingpjäserna, då jäklar reagerade hon, sprattlade och ville in, men fick vackert sitta kvar i min famn, och lugnade ner sig direkt. Jag hade nästan ställt in mig på att återigen sitta ensam inne med en skräckslagen familjemedlem, som jag gjort i så många år, men inte i år i alla fall.
Efter att vi skålat och eldat tomtebloss tills de tog slut så gick vi in, åt lite, men inte de ostar och kex vi tänkt oss utan nåt annat kvarblivet. Vid två var det tyst i huset och de flesta sov.
Nyårsdagen fyller pappa år, och vi åker alltid dit och fikar. Jag hittade mig själv i deras UNT:
Janelle har tagit bilden, med teleobjektiv på Furuvik. Jag sa att det inte skulle funka att fota på det avståndet, och hon sa Jorrå, och bara slängde upp kamera och knäppte. Hon hade rätt:)
Janelle och Simon kom direkt från sitt nyårsfirande, och vi satt kvar länge och fikade och snackade.
Sen har jag ju ”bakat” åxå:)
Världens enklaste och svingott!
Man tar såndär fryst smördeg( mördeg kanske?) och lägger chokladen ovanpå, gör remsor och lägger över i flätmönster, penslar med ägg, pärlsockrar och in i ugnen på 200 grader i 15-20 minuter.
Servera gärna med en riktigt god vaniljglass.
Fy farao, jag borde inte testat, det var alldeles för enkelt. Jag kommer moffa i mig alldeles för mkt… Vi hade en chokladkaka med dajm i…ena dagen;) andra körde vi en vanlig mjölkchoklad. Jag har ofta smördeg i frysen, och ungarna vill alltid ha choklad till lördagsgodis, så det är ju inget avancerat som ska till. Det gillar jag, som inte är nån bakmänniska. Eller jo…jag gillar väl egentligen att baka det är rätt ok, utom saker som ska jäsa…men eftersom jag gillar att inte utsättas för frestelser så är det inget bra att baka. Alldeles för mkt frestelse då:) Jag har ingen karaktär när det kommer till fikabröd.
I morgon är det förhoppningsvis väder så vi kan ta pulkor och annat och åka till en backe. Jag kommer ha grym träningsvärk, det känns redan nu, armarna är alldeles matta:) så det blir perfekt att ränna lite i uppförsbacke. Tar med Doris så får vi se hur det går. Hon är rädd för det där kopplet som förlänger sig, men älskar ju att springa så hon kanske kan nedlåta sig till det. Visar sig.
Nu ska jag snart hoppa i säng, ingen bok att läsa innebär att jag kanske inte ligger vaken och läser till fyra…;)
Natti natti 🙂
Det är inte salmonella de bär på utan campylobacter. Och multiresistenta bakterier, så du gör nog rätt i att steka ordentligt =)
Fast killen i min ungdom fick salmonella oavsett 🙂 Men kanske inte av kyckling?det vågar jag inte svära på:)
Haha, jag översteker också ALLTID kyckling. Är livrädd för att blir sjuk. Kram J
Har ett såntdär barndomsminne där en kompis fick salmonella och var sjuk i evigheter. Minst flera månader kändes det som med ett barns tidsuppfattning?men väldigt länge iaf.
Detta får jag testa att göra åt sonen :). Låter som något för honom som gillar kyckling 🙂
Krydda med hans favoriter, jag skulle blanda i hackade oliver i mina men glömde det, supergott