Hallihallå:)

Jag har köpt en ny laddsladd, och kan därmed ladda min dator igen:)

Jag har googlat och frågat folket i butiken och det ska vara rätt, det är ju en djungel med sånt här.

Jag skulle såklart inte köpa en Kina-sladd men väldigt ofta så finns det ju bra kopior och de har jag inget emot. Så länge det är bra kvalite´, och det kan även kopior vara:)

799kr, som hittat:/ Check på den liksom och sladdjäveln är nu lika värdefull och vårdas lika ömt som datorn:) Jag har faktiskt tagit väl hand även om den andra men nu vete fasen vad som hänt.. Jag är försiktig med mina grejor överlag. Jag har alltid fått jobba och spara för att få något, det är inte direkt som att jag är född med guldsked i munnen;) Nu är jag inte född på ett sopberg heller men det har aldrig funnits pengar i överflöd. Alltså är jag rädd om mina saker. Jag försöker uppfostra mina barn på samma vis, men det är inte jättelätt när ”alla andra” får en ny mobil varje år eller om skärmen går sönder:/

Min dator får ingen låna. Om de så mycket som ens petar på den så ryter jag. Här chansas inte.

De är mycket väl medvetna om det och frågar inte ens om de får använda den;) Den är ett så viktigt redskap för mig, jag skriver på den, jobbar från den, och jag pluggar från den. De har två PC, som duger utmärkt till det de ska göra, typ spela och göra nån läxa ibland. Fast nu har tydligen Officepaketet slutat gälla så nu har vi inget sånt. Helt värdelöst, här köper man det och så ska man förnya licensen för typ 800(?) kronor varje år. För att skriva ett dokument då och då. Aldrig. Men det innebär att de aldrig hittar nåt skrivprogram:)

Vad har man för gratis varianter på PC? Open office? men det funkar ju inget vidare…eller?

 

Idag tog jag i alla fall med min älskade dator till basketen. Tänkte att ska jag nu sitta där och häcka i två timmar kan jag ju få nåt skrivet samtidigt. Jag hade kört fast, och tänkte att det kanske lossnar om jag inte har nåt roligare att göra än att titta på basket i en kall hall;)

Det funkade:) Med min fina take-away mugg från London.

Hoppas barnen är suddiga nog för gnällspikarna;)

Jag brukar inte sitta där så ofta i ärlighetens namn. Jag är av den alldeles bestämda uppfattningen att det är inte JAG som ska vara intresserad av ungarnas aktiviteter, det räcker om de är det:)

Och eftersom de kan gå dit och hem själva så får de göra det. På samma vis som jag fick cykla ungefär fyra gånger så långt till min fotbollsträning när jag var liten. Frisk luft och motion och lite eget ansvar har ingen mått dåligt av, tvärtom.  Jag kanske inte skulle låta Jamie gå helt själv, han är sex år, men tillsammans med Lovelia som är tio funkar det alldeles utmärkt. Gympahallen ligger på den skola som de gick i under två års tid när deras mögelsanerades, och de går ofta ensamma till lekplatsen som ligger intill. Vägen och området är välkänt för dem. Ja, det finns idioter överallt, men man kan inte madrassera in sina ungar. Bättre att försöka lära dem att ta hand om sig.

Jamies träning är mellan 11-12 och Lovelias mellan 11.30-13.00. de har delvis samma tränare som har barn i båda grupperna så det blir naturligt så att Lovelias grupp är med Jamies. Som idag så körde de uppvärmning i den banan som Jamies grupp övade dribbling:) När hans är slut så kan han hänga kvar och öva skott på korgen eller så sitter han och kikar. Han brukar ha kompisar som har syskon i Loppans grupp så han har sällskap.Eller så hämtar jag honom, lite beroende på hur det är just den dagen.

Idag gjorde han lite av varje,medan jag skrev några sidor:)

Sen drog vi direkt till NetOnNet för att köpa sladd, och Lovelia fick en ny laddare till mobilen när vi ändå var där. Och batterier, den där halvstora varianten man inte använder så mycket. Jag har ett Harry Potterspel som jag tänkte kasta för ett tag sen, men sen ångrade mig när jag stod på tippen;) Tänkte att jag måste ge det en chans i alla fall. Nu var något fel:( så efter att ha skrufsat runt på batteripoler och sådär så skruvade jag upp den. Puffade lite här och där, pillade lite med en mejsel och sen messade jag Robban. ”Kom och hjälp”

Han går ju i alla fall el;)

Han fick den inte att funka, men skulle kanske kunna ta med den till skolan. Det är ju kul om den går att få fart på för spelet är jättekul, men det är ju inget att lägga massa pengar på att lämna in nånstans. Om man nu ens kan det? Men kan de felsöka och eventuellt åtgärda i skolan blir det ju en winwin:)

Vi får se:)

Däremot fick jag liv i det andra Harry Potterspelet  – Piskande Pilträdet. Whomping Willow.

Det är ett träd som rör på sig, grenarna snurrar runt och den låter lite tjoff och knirr sådär som trädet gör ”på riktigt” 🙂 Man ska sen med hjälp av bilarna plocka av grejorna som hamnat i trädet:) Kul i tre vändor, sen är man less. Men ungarna kan ju hålla på i en evighet med sånt här. Finns en film på instagram -carolawetterholm <—–FÖLJ!!

Jag är lite osäker på om det inte ska vara en del till med grenar, men hittar den inte. Funkar så här med.

Det är Janelles. Hon var, och är, ett stort Harry Potter-fan♥ Eftersom det då som böckerna släpptes så var det en jäkla massa merchandise runt, som kläder, spel, leksaker, pennor, brevpapper, sängkläder, tapetbårder, tidsskriftsamlare, dagböcker, klockor osv. Janelle blev så oerhört lycklig över vad hon än fick så det var så himla roligt att köpa till henne. Mycket var svindyrt, men så fyndade jag på rea för nästan inga pengar alls:D

Som sagt – klockor:) Den här har en spricka i glaset(plast) men den syns nästan inte när den sitter på väggen.

Den har legat i klädkammaren sen Janelle flyttade hemifrån och inte ville ha den med sig:)

Hon lämnade massa saker som jag absolut inte kan kasta, för jag vet att en dag kommer hon vilja ha tillbaka dem:D Haha, precis som att jag vill ha tillbaka skiten som mamma och pappa har på sin vind. Men jag vill definitivt inte att de kastar den;)

Den här ska antingen in till killarna eller ner till Lovelia och Trixie.

 

Följer ni serien Riviera? Eller har streamat den kanske, ni som har brådis och inte vill se på serier the old fashion way ett avsnitt i veckan;) Jag tycker att den är bra, men jag har en aningens liten fundering. En yttepytte bara:)

Är den här frisyren fin? Hans alltså.

Han ser ju inte klok ut. Som nån slags Jim Carrey-wannabe;)

Jag hoppas innerligt att det inte blir någon slags trend så att alla ser ut sådär i huvudet …

Och folk får se ut hur de vill i håret, men inte som Dum och Dummare, det är sen gammalt;)

 

Nu ska jag släppa in Smulan och sen gå och sova, natti natti ♥

Lördag och lång sovmorgon:) Ja kanske inte till nu då:)

Jag har ju ett konstant dåligt samvete över att jag sover så mycket. Varför ska jag ha det egentligen? Om jag är trött så behöver jag ju mest troligt sova och vilken tid på dygnet det är bör ju spela mindre roll? Jag har ju stökat med min dygnsrytm i alla tider:) Jag har alltid varit morgontrött och kvällspigg. Sen började jag jobba i vården, med tidiga morgnar och sena kvällar. Jag har svårt att komma hem och gå och lägga mig direkt, så även om jag kom hem 23 och skulle vara tillbaka på jobbet 6.45 så var jag uppe över midnatt.

Sen fick jag barn ♥

Mina barn har inte direkt varit några sova-på-nätterna-kids. Ingen av de nio. Det har ammats varje timme mer eller mindre tills de är ett år. Ja, för att jag inte orkat ta nån fajt på natten:) Givetvis hade jag kunnat styra upp det hela men jag led mer av att bråka än att amma. Jag har alltid haft barnet i sängen och ammat liggande. Och sovandes;)eller slumrandes kanske är mer rätt ord. De har varit 2-3 år innan de börjat sova hela nätter, som tidigast.

Först Janelle och sen Patricia. Sen jobbade jag faktiskt dagtid i något år, och det var en bra sömnperiod tror jag. Minns ju inte helt.  Sen kom tvillingar, och med dem minimalt med sömn. När de var ett år så började jag jobba nätter, och för första gången sen de föddes kunde jag se fram emot att sova fem timmar i sträck:) Dagtid, efter ett nattpass. Helt fel tid på dygnet alltså. Sen rullade det på, barn, nattjobb, barn, nattjobb. Sova på dagen, vaken på natten. Passar mig utmärkt, förutom att det är ganska tråkigt att sova bort fina sommardagar.

Jag är nattmänniska och får saker gjorda den tiden på dygnet. Jag är sällan trött när jag går och lägger mig, utan jag gör det för att klockan säger att man borde;)

Sen hände ju det där jobbiga i mitt liv. Som gjorde så att jag inte sov alls. Om jag råkade somna så drömde jag bara skitkonstiga och vedervärdiga drömmar som jag vaknade ur totalt genomsvettig och med stressen pumpande i kroppen. Det höll i sig i ett år, give or take. Sen avtog det, men jag hade fortfarande massa jobbiga funderingar, barn som vaknade, barn som blev sjuka.   Jag har en kompis som kallar det ”Sova på aga” Att alltid vara beredd. Det är jag fortfarande. Idag vet jag att jag oftast kommer få sova, om inte någon blir sjuk, men beredskapen sitter liksom i muskelminnet. Minsta ljud får mig att reagera och vara klarvaken direkt. Adrenalinpåslaget är omedelbart och även om det är falsklarm ofta så tar det ett tag för kroppen att göra sig av med det.

Det låter ju förskräckligt:)

Men jag är van, och lider inte så värst av det. Det jag lider av är att folk tycker jag är en slöskalle som sover när jag kan, som länge på morgonen tex:) Eller en tupplur mitt på dagen.

Men alltså, finns det något mer underbart och energigivande än en kort lur framåt tre, fyra på eftermiddagen? Nope:)

Jag gosar gärna ner mig i soffan med kidsen och så blundar jag, slumrar och har nåt dåligt Youtube-klipp i bakgrunden. Är det ett bra klipp kan jag inte låta bli att kolla;)

Vintertid tar mina björngener överhanden och jag skulle kunna sova dygnet runt. Nu, när dagarna återigen börjar bli längre och det är ljust när man vaknar och även efter att man handlat vid tre på eftermiddagen;), så börjar mina livsandar återvända. Jag blir genast piggare. Jag är så jäkla styrd av ljuset, som en annan stenåldersmänniska. Minus att jag gillar nätter då;)

När jag pluggade till Hälsocoach hade vi läxa. Varje dag skulle vi köra en kvarts avslappning. Det sitter kvar lite, öven om jag inte gör det på samma vis som då. Men att bara sätta sig, och låta kroppen och knoppen vila gör underverk. Faktiskt är det väldigt viktigt. Mental träning och avslappning är något som vi ännu inte anammat fullt ut, men vänta bara några år:)

Jag fick den här boken i brevlådan för ett tag sen. En Yoga, andning och avslappningsbok för barn.

Signerad av författarna:)

Med jättesöta illustrationer och bra övningar. Här en avslappningsberättelse.

Och här yogaövningar.

Mina barn bläddrar gärna i den här:)

Yoga finns på Friskis och det är väldigt trevligt, men skitjobbigt:) Jag har svårt för saker som är sådär långsamma, men främst för att det är svårt som fasen att stå still i de där positionerna utan att ramla omkull:)

Nån av er som yogar?

 

I går så kom ÄNTLIGEN internet igång! Det var nåt med själva installationen, nåt jag inte fattade, men nu är det svetsat och ska hålla ”lite bättre”. Vad nu det innebär? Den sitter helt skyddad, bakom en stor skänk och det är aldrig någon som råkar komma åt eller så, så hur fasen det kan gå sönder är en gåta. Men det handlar inte om yttre påverkan förstås. De här gröna lysande lamporna har vi längtat efter!

Killen kom, svetsade och gick, och sen försvann kidsen åt olika håll. Några in till datorerna, andra i nåt hörn med en padda, eller vid TVn med Youtube:)

Alla är ju efter i sina skolarbeten, sina olika dataspel och uppdateringar och turneringar och vad det nu är:) Även jag. Men jag fick iväg mina kommentarer sent i går kväll, en vecka sent bara..usch. Men de vet om varför.

Jag kommer ha en lugn helg, förutsatt att de inte bråkar om samma enhet då..Själv ska jag skriva. Skriva skriva. Inte för att jag inte kan skriva när jag inte har internet såklart, men jag behöver researcha  allt eftersom och då underlättar det:) Som tex, vad är skillnaden på en pistol och en revolver? Important stuff:)

 

Vädret! Man måste prata om vädret, vi är ju ändå boende i Sverige:) Eller jag är. Jag vet att ett gäng av er bor utomlands:) (Lucky bastards, hehe) Ja inte ni som bor i England då kanske, men de varmare länderna.

Vi har nu haft en ganska jämn temperatur på mellan som minst -7 och som mest runt -15. Det är mycket snö och solen har strålat. Jag har inget emot det. Alls! Det är helt fantastiskt. Ja, lite kallt, men jag går ju kanske inte ut;) men bara att se det genom fönstret ger mer energi. Jag har fått mer gjort de här sista dagarna än resten av vintern:)

Snön lyser upp, man ser vart man ska när man kör bil, man slipper de här tunnlarna av strålkastarna i ett kompakt mörker som gör att man inte ser ett skit på sidorna. De flesta har vaknat till och kommit ihåg hur det var med snö och kör hyfsat vettigt:) Det är oerhört vackert. Doris kan ha sina tröjor;) och hon behöver inte torkas av efter varje liten runda utomhus, bara borsta av snön. Ungarna kan använda sina snöåkdon. Man kan med gott samvete sitta inne. Man behöver inte gå ut i garaget och leta efter den där grejen, för det är som ett frysskåp där ute. Och man kan ladda med varm choklad, vispgrädde och marshmallows 😀

För mig så har jag hellre det här en månad till, så kan det smälta och bli vår sen i början av april. Än att det ska slaska nu, bli mörkt och grisigt och liksom bara… ja trist.

Hur har ni det där ni bor? Gillar ni? Eller gillar ni mer slask;)

 

Jag ska snart iväg och träna. Det känns som att jag hellre suttit kvar i soffan men det är då man måste fake it till you make it. Man får låtsas att det är kul och att man vill dit. Väl på plats brukar det ju oftast vara kul:)

Sen ska jag komma ihåg att stanna på affären. Lördagsgodis är heligt i vår familj, och kanske att det var nåt mer, typ middag? Andra chansen i mellot ikväll…jag får andas djupt och ta mig igenom det.:)

Vad gör ni idag?

 

Vi hörs senare ikväll!

Innehåller reklam i form av annonslänkar för Cellbes och Glossybox

.

Igår bloggade jag inte!?

Jag är fortfarande i chock;) Haha. Nädå. Jag träffar ju andra bloggare regelbundet. Eller förlåt – vi heter numera Influencers. För att vi influerar:)

Men väldigt många av dem känner sig tvungna att skriva X antal inlägg per dag eller vecka, och känner en oerhört stress och press och att de inte har lust. Jag ser nästan alltid fram emot att få dela min dag/upplevelser med ER:) Alltså jag HAR vänner IRL också, jag lovar;)

I alla fall, jag känner otroligt sällan att jag inte vill eller orkar skriva. Men igår hann jag liksom inte, dagen bara rann iväg mellan fingrarna. Säg att ni saknade mig lite? 😀

 

Först sov vi såklart länge, det gillar vi ju och sen kom kidsen inhoppande och ville åka pulka. Jag kände spontant att NÄÄÄÄÄÄJ! 🙂 Missförstå mig rätt nu, jag tycker det är vansinnigt kul att åka pulka och vädret var toppen, men det är sjukt jobbigt också. Man har alltid för mycket kläder så man svettas floder, för det är så tufft att springa upp för backarna, och så blir man otymplig med de tjocka kläderna så man kan knappt sätta sig ner, och när man väl kommer ner i markhöjd så ska man knö ihop sig på en hal liten grej som gärna åker iväg innan man sitter säkert:) Kul, men jobbigt som sagt.

Men i går hade jag verkligen ingen lust, jag ville vara hemma och läsa. Så jag skjutsade dit dem så fick de åka och jag läsa. Winwin. Men sen ville de hem efter en knapp timme:/ Inte så mkt winwin längre;)

De var som snöiga små monster så det var bara till att ta fram borsten och sopa av dem det värsta innan de kom in i bilen. Men sen var de lite trötta och goa i alla fall. Jag skulle till Stockholm på en middag för Influencers så jag började fixa i ordning mig.

Kommer ni ihåg ögonskuggspaletten från Glossybox? Jag är KÄR:). Jag brukar låna Patricias rum även för sminkning:)

Ja den såg ut såhär. Så fina färger! Jag funderade på vilken jag skulle testa. Det blev grönt.

Jag gillar grönt. Jag tycker att gröna ögon är det vackraste som finns. Det är ju såklart för att jag själv är blåögd;) men mina ögon har ändå den roliga egenheten att de skiftar i färg beroende på vad jag har på mig. Ibland får jag en grön färg och då är jag supernöjd. Ofta när jag har svart på mig, men inte alltid. När jag var ung så sa folk att var man blåögd skulle man ha blå ögonskugga och var man brunögd då fick man ha grön. Min mamma och syrra är brunögda, jag och pappa blåa. Nu blev jag inte speciellt grönögd, mer grå, men det är fint det med:) Och jag har skrivit grön och blå hur många gånger som helst nu:)

Det jag har i handen är min absoluta must-have och något jag inte ens vetat att det funnits förrän de sista åren, en settingspray. Jag har önskat att det fanns länge, men sen var det Patricia som berättade det. Det är en fixeringsspray man sprayar på sist av allt, när man är klar med sin make-up. Det gör så att allt sitter på plats tills man tar bort det. Innan den här så flöt alltid min ögonskugga ut, och låg som ett streck mitt på ögonlocket, skitfult. Nu ser det fint ut hela kvällen:) Jag har även nån slags primer underst på locket, men enbart den funkar inte alls lika bra.

 

Jag letade reda på en top, och den här gillar jag, och har en likadan med lång ärm. Man kan dra blixtlåset upp eller ner så får man urringningen som man vill ha den. Den finns HÄR

Janelle fick en klänning i julklapp med samma blixtlås, och den satt superfint på henne.

De är från Cellbes som fortfarande har finfina erbjudanden där man får mer rabatt ju mer man handlar för:) Man kan tex köpa fler av min favorit, den blommiga jackan:)

Som jag för övrigt hade över toppen.. Ja igen. Patricia tjoade högt när hon såg det.

”Mammaaaa! Du kan väl inte ha den IGEN??”

”Vaddårååå?”

”Den luktar säkert svett?” Jag snosade på den, och gav dem till henne som snosade på den. Nej, den luktar inte svett. ”Okey ha den då, den är snygg. Men mamma?? Beställ en till:)”

Haha, jag hade den ju i lördags med, på eventet jag inte hunnit berätta om. Älskar den!

Sen var jag klar, och tog buss ner till stan. Och sen tåg till Stockholm

Det var kallt igår, eller ja med våra mått mätt, runt 5-6 minus. Jag snodde tillbaka min långa stora stickade halsduk som nån unge lagt rabarber på. Det är konstigt hur mycket en halsduk gör. I många år vägrade jag ha en för jag tycker inte om saker som sitter åt runt halsen. Nej man måste inte dra åt dem;)

Framme i Stockholm så promenerade jag. Jag föredrar det framför att försöka klura ut vilken tunnelbana jag ska ta, och ofta tycker jag det tar ungefär lika lång tid till sist ändå. Vi skulle träffas på en restaurang som heter TAKO. Jag går alltid med gps:) och när den sa att det var 25 meter kvar, målet på vänster sida, så stängde jag av. Och efter kanske 400 meter så tänkte jag att det var rackarns långa 25 meter:) och började leta efter husnummer. Restaurangen ligger på nr 29 och jag var på 41. Tjena. Bara vända och gå tillbaka. Och sen vända igen när jag var på 25… och återigen när jag var på 31…men vafan? Rimligtvis borde nummer 29 ligga mellan 27 och 31. Men icke. Där var bara en stor trädörr, såg ut som ingången till ett garage ungefär. Inte förrän jag gått förbi den fyra gånger och det stod en kille utanför med mobilen i handen så såg jag den lilla skylten. Som jag inte fick fokus på…men det står TAKO.

Jaha? Vaddå? Här? Han gick in och jag försökte se ut som att jag visste vad jag gjorde och gled in efter honom. På insidan såg det ut som bakingången på valfritt lager, en varuhiss och en trappa ner. Killen stannade precis innanför dörren och grejade med sin mobil, så jag fick vackert fortsätta se cool ut och rassla ner för trappan som var där. Några steg till och så såg jag äntligen en disk:)

Ahhhh! Jag babblade genast om att jag minsann inte hittat och vad skönt att det var rätt och hade de möjligen ett sällskap här som jag skulle tillhöra?

Japp det hade de:)

Och vilken fantastisk restaurang! Nån asian fusion. Supergod mat, och cool miljö med vattenfall och dämpade belysning. Det började med presentation och fördrink.

Jag var först, men sen kom övriga tjejer. Jag har varit på middag med fler av dem förut, men några var nya. Alla trevliga såklart:)

Att beställa mat på en helt okänd restaurang är alltid spännande, och vi hade långa diskussioner. Tanken var att man skulle beställa flera olika rätter, och till sist valde jag en vaktel och sushi på jag TROR det var röding.

Alltså det var så gott! Jag har aldrig ätit vaktel, eller äggen. Det var en spännande smak och konsistens. Jag antar att det är svårt att hitta i vanliga butiker?

Nån slaw på nåt jag inte minns. Jag som aldrig äter coleslaw var svårt misstänksam länge, men så smakade jag…och vips hade jag ätit upp allt. Anledningen att jag inte äter det är dels att jag inte gillar någon av ingredienserna, men kanske mest för att syrran blev matförgiftad så illa i Thailand av en sån att hon hamnade på sjukhus. Ett inhemskt, där ingen pratade engelska 🙂 Men hon reder sig alltid, och det var krut i det droppet hon fick;) Givetvis tror jag att det gäller all coleslaw:)

Sushin då ♥

Jag älskar ju sushi, men det är sällan man äter annat än det vanliga man får i Dagens Sushi liksom. Mums!

Vi åt och snackade och hade hur trevligt som helst. Till sist var det kaffe

och nån peanutbutter banana nånting

Jag orkar liksom inte! Så jäkla gott:)

Vi satt här i över tre timmar, och åt och drack och hade det allmänt kanonmysigt. Till sist var det dags att dra sig hemåt.

Jag kom som vanligt, eftersom jag aldrig kollar, precis när mitt tåg gått, och fick roa mig en 45 minuter på en stängd station. Bara Pressbyrån öppet.

Så det blev en kaffe till för att … tja, för att det är lite mindre trist om man kan dricka kaffe:)

Sen kom äntligen tåget.

Kan vi prata lite om det?

Två personer ombord hade inte löst biljett. De spelade såklart korkade och försökte köpa ombord, fast det står med SÅHÄR stora bokstäver överallt att det inte går. Varför gör man så? Jag fattar ju, man vill åka gratis, men det är så jäkla pinsamt ju! Låtsas att man är korkad. Jojo.

Nu ska jag ge SJ ett finfint tips. How about att man liksom får scanna sin biljett INNAN man går ombord? Som på T-banan. Problem solved. Varsågod:)

Sen som vanligt så missar jag min buss från stan. Tåget kommer in tre minuter innan bussen går, i bästa fall och även om jag skulle springa superfort så hinner man inte. Då får man välja på att ta en annan buss och gå en kvart eller vänta tjugo minuter. Jag valde det första:)

Kallt men ganska mysigt. Klockan var strax efter midnatt och snön gnistrade så vackert i gatlyktornas sken. Lurar med Guns n´roses i öronen fyllde dubbel funktion, både underhållning och så slapp jag bli kall i öronen, för nån mössa har jag såklart inte. Har supersvårt för det. Ja, jag är konstig, jag vet:)

 

Jag hade längtat hem för att få läsa klart de sista kapitlen i Divergent serien. Men fy fan vad besviken jag blev. Den slutade inte som jag ville. Alls. Jag kan ju inte spoila om nån av er vill läsa, men jag tror att jag kan lova att jag aldrig kommer välja de vägarna när jag skriver. Usch, jag blev alldeles deppig.

Men, sen kröp jag ner och somnade som en stock. Bara för att vakna och sen inte kunna sova.

Bah. Jag har sovit uruselt.

Bara för det så segade jag på idag. Mirka är fortfarande risig så jag ville inte träffas för att köra live på instagram, känns bäst att försöka hålla sig ifrån de baciller som härjar där. Så vi valde att köra från varsitt håll. Det funkar, bättre denna gång än förra, men det är ju mycket roligare att vara på samma ställe:) Men, i krig och sjukdom får man ta till nödlösningar 🙂

Barnen tog skridskor och gick till skolans isplan. Bara för att komma hem igen då det inte var plogat utan några decimeter snö på planen och helt o-åkbart. På sportlovet?? Uselt.

De var ute och lekte i snön i alla fall, även idag var det en fin dag, med lite sol då och då. Jag slumrade på soffan mest hela tiden. Inte alls i form. Men sen kammade jag till mig och åkte för att träna. Det är ju ändå David:) Och Cirkelfys. Det gick utmärkt, och kändes mycket bättre efter att ha fått röra på sig ordentligt. Kanske var lite latmask;)

Vi hade planerat att se Mazerunner, men struntade i det till sist, Novalie ville färga håret och jag behöver skriva till skolan. Deadline på fredag och då är jag ju på resande fot eller i skolan hela dagen.

Det ska jag fortsätta med NU.

Vi hörs alldeles snart igen 🙂

Natti natti

Innehåller affiliate-länkar

Innehåller reklam genom annonslänkar för Nextory och Glossybox

 

Hej:)

Jag är helt såld på den här serien! Första heter Divergent, andra Insurgent och det här är tredje. Sjukt bra! Jaja, det är ungdomsböcker men vem bryr sig, jag är ju ändå inte så vuxen:)

Första fick jag av en kompis, Anna, och den fick ligga i hyllan länge. Väldigt länge. Men i somras så fick den åka med ut i husvagnen och jag läste vareviga sekund:) Hade med ett helt gäng böcker och eftersom jag var ensam vuxen så fanns det oceaner av tid och ingen som klagade. Divergent slutade ju inte, utan fortsatte i nästa bok…som jag inte hade.

Jag letade på alla boktjänster på nätet jag kom på utan att hitta den. Och nu, när jag köpt böckerna till Corrinda i julklapp(egentligen till mig själv men kunde inte motivera det köpet just till jul, hehe) så ser jag att de finns på Nextory. Så dags, i somras fanns inga fler av författaren… Meeeeen, bättre sent än aldrig! Jag gillar ju Nextory det vet ni och skulle kunna prata mig varm varenda dag för deras boktjänst. De har hittills haft alla böcker jag velat ha utom de här, så tex har jag hittat massor av min kurslitteratur där. Kostar från 119kr i månaden, men jag har ett familjeabonnemang som kostar 199kr. Skitbra! Man kan aldrig åka på förseningsavgifter som jag gjorde på bibblan sist då jag missat en bok:)

Nåväl, det var inte Nextory jag skulle prata om, men testa det gärna, de har ju alltid 14 dagar gratis testperiod 🙂

Det finns en fjärde bok med, som heter Four. Både i Corrindas bokhylla och hos Nextory;) och snart på mitt soffbord. Jag ska bara skriva klart inlägget och sen är det nån timmes läsning innan sovdags:)

Det är ju ändå sportlov.

 

Idag frågade jag småknotten om vi skulle gå på bio. Vi hade redan bestämt oss för Monky, och den gick två föreställningar på dagen, varav vi valde den senare, klockan 15. Jag köpte biljetter på nätet och blev skitsur när jag inte kunde slå in mina presentkortsnummer. Jag har sex, sju presentkort som alla är giltiga, men ingen funkade. Så jag fick vackert hala fram kontokortet. Bah.

Bara för det hämnades jag på ett subtilt sätt, genom att poppa tre micropopcornpåsar hemma och ta med saftflaskor:D Haha. Jag gillar inte riktigt den här bions popcorn, sista gångerna har jag fått mest bara smulor, för svindyra pengar.

Vi körde in på stan, och parkerade vid ån. Lovelia, Jordan och Jamie.

Jag älskar att Lovelia har lösa adidasbrallor medan killarna hade tajts:)

Syns ju dåligt, men Jordans( höger) är från Ossoami, superfina och värsta bästa kvaliten, och Jamies var guldiga en gång i tiden, numera bara lätt skimrande:)

Jajamen vi är PK och könsneutrala i vår familj. Här får man ha vad man vill på sig:)

Jag tycker själv det är mycket varmare med riktigt tajta byxor än med löst sittande, så jag fattar att de gillar tajts.

Filmstaden. Sunkig och gammal, men om jag fattar saken rätt ska den rustas. På tiden.

Vi kom tjugo minuter innan filmen började och hann gå på toa, som är sunkigare än sunkigast, och sen in och ta våra platser. Längst bak, alltid om man kan. Så skönt att slippa ha nån bakom sig. Allra helst som föräldrar av idag inte säger till sina kids om de sparkar på sätet framför.

Och ungdomar av idag gör inte så konstigt nog samma sak. Nä, längst bak är bäst.

Filmen var…bra, antar jag. Lite söt. Sorglig, men charmig. Jag visste inte att det handlade om sorgliga saker, då hade jag aldrig sett den, för jag har nog med sorg och elände IRL, jag vägrar se det på bio.

Jag antar att det är en bra film, och den var kul och gullig mer än sorglig men jag köpte den inte riktigt. Nja. Jag blev liksom inte fångad.

Jamie hade svårt att sitta still, men de andra två gillade den. De gav den tumme upp. Bara morsan som är svårflörtad kanske. Det var vi och kanske tio till i salongen:)

När den var klar så traskade vi tillbaka till bilen, och så hem och byta om till träningskläder. Familjefys!

Jag älskar att Professor Jordan tycker det är så kul:) Och det är så himla kul att få träna ihop med kidsen. Jag har ju kört med Janelle och Corrinda länge och regelbundet och med Patricia nån gång, men man måste vara 13 tror jag för att få följa med in på pass och gym. Därför är just de här Familjefyspassen så roliga. Sen gör man det tuffare för egen del, så blir det faktiskt ett hyfsat pass även för oss. Men som jag sagt flera gånger, det är skitjobbigt att krypa runt på golvet, åla ska vi inte tala om:) Men man blir bättre för varje gång..typ.

Hemma lagade Trixie och Novalie middag, korvstroganoff. Den blev supergod. När jag flyttade hemifrån kunde jag inte koka ägg. Allvarligt alltså, jag kunde absolut ingenting när det gällde att laga mat. Jag har läst mig till allt, oftast i min husbibel – Vår kokbok. Jag fick mitt ex av mormor och nu börjar den se sådär sliten och använd ut som hennes var:)

Därför uppmuntrar jag ungarna att laga mat. Jag har skickat iväg en unge till eget boende och hon var väl förberedd:) Nummer två är en fena på att koka ihop egna recept och resten av barnen ända ner till killarna som ännu är aningens små, klarar av flera maträtter.

Ja, det är en winwin eftersom jag inte är road av matlagning:)

 

Doris har en alldeles egen metod att tala om att hennes vatten är slut. Hon välter omkull skålen med tassen:)

När vi ätit så röjde jag köket, den som inte lagar middag får den höga äran:) och sen duschade jag och passade sen på att vika lite tvätt.

Ungarna spred ut sig i huset och vid nio slog jag mig ner i soffan för att titta på en serie som heter Stockholmspolisen.

Jag har alltid imponerats stort av poliser och brandmän. Det blir inte mindre av att se dem jobba. Jäklar vilket jobb de gör, med skruttiga resurser och usla löner. Alltså USLA löner. Alla som riskerar sina egna liv för att hjälpa andra ska ha ordentligt betalt. Alla som potentiellt RÄDDAR liv varje dag med, som sjukvårdspersonal. Nu kommer nån att gapa om polisvåld och skit, men jag tror att det finns idioter inom alla yrken. Men jag tror att de allra flesta sköter sig alldeles utmärkt. Jag har respekt  för polisen, något som verkar vara på utdöende i vårt samhälle. Respekt överhuvudtaget alltså.

Det är dags att vi skärper oss.

 

Och just ja:)

Jag fick ett sms om att posten inte kunde dela ut min Glossybox idag. Det där är lite märkligt, för nästan alltid delar de ut den i min brevlåda. Den är liksom ALLTID lika stor, men det måste vara olika brevbärare kanske?

I alla fall så svängde jag in på ICA och hämtade den, såklart, nyfiken som jag är:)

Ni som har den, kanske vill scrolla förbi om ni inte vill se vad ni får i era:) Eller det skiljer lite men på ett ungefär. Ni som funderar på att skaffa en egen Glossybox – gör det bara:)Jag älskar den verkligen, på allvar.

Okey,först  LÅDAN!! ♥ Bara den skulle ibland vara tillräckligt:) Jag har ju massor nu, vissa förvarar jag saker i, men de flesta står bara på en hylla och är snygga:) Först tänkte jag att jag kastar dem, men det går ju inte när de är så fina. Så tänkte jag att jag kan slå in paket i dem, men…då måste man ju ge bort dem…så det går inte heller;) Tjejerna har ett par olika som de förvarar saker i, och det är jäklars så snyggt.

Och innehållet denna gång… alltså det var bara guldgrejor:) Jag älskar hur det är nerpackat. Alltid så spännande att plocka upp och kika. Lite som när man fyller år.

Mina favoriter som alla kom på första plats i den här lådan.  Jag har kollat efter EXAKT den här färgskalan på ögonskuggepalett, utan att hitta den, och så ramlade den bara ner i brevlådan:) Ja eller just det ja, den gjorde ju inte det:) Men ni fattar. Paletten, lipglossen och eyeliner som är silvrig:) Vad mer behöver man liksom? Jag ska på middag i morgon och ska absolut använda de här. Jag har inte haft färgad ögonskugga på evigheter så det ska bli kul:) Patricia är hemma och kan guida mig.

Ja den stora hudkrämsburken och håroljan är ju inte fy skam såklart, men detta var guld.

Jag gillar Glossybox för de kommer alltid med bra saker. Jag som inte har så bra koll får testa lite av allt möjligt, och det jag inte vill ha tar ju tjejerna. Dessutom, och det här är inte dumt alls – jag får saker som är ”inne”, som är det som man ”ska” ha:) Skitbra för en som har noll koll. Kostar 139kr i månaden, och jag kallar den Vardagslyx eller Guldkant:)

 

I morgon är det tisdag. Eller om man ska vara nogräknad så är det redan tisdag:)

Barnen har frågat hundraelva gånger vad vi ska göra då? Och på onsdag, torsdag och fredag:)

Jag vet inte. Vi får väl se vad vi hittar på helt enkelt. Jag tar tåg till hufvudstaden på sena eftermiddagen men vi ska väl hinna något innan dess.

Nu ska jag sluta svamla, och i stället blåsa ut mina ljus här på bordet och sen borsta tänder och sen äntligen dejta mina hjältar igen. Visst är det fantastiskt med böcker ändå! Och för den delen så är jag superhappy för en av mina kursare hade så fina ord att säga om min story, sådär så jag liksom blev alldeles tårögd. Det är så lätt att tappa tron på sig själv när man skriver, och annars med för den delen, men att få höra att andra gillar det, ger tillbaka självförtroendet.

Men nu ska jag inte skriva själv, nu ska jag läsa – Allegiant here I come:)

Natti natti

Jag fick för det första totalt hjärnsläpp när jag skulle skjutsa Lovelia till kalaset idag:)

Vi hade fått en vägbeskrivning av kalasföräldrarna och plötsligt fattade jag inte alls vart jag skulle. Lagga. Lagga ridklubb. Öhhhhhhhh???? Slå in på GPS funkade inte alls, jag fick upp ungefär tio Lagga.

Vad gör man? Jo man messar syrran:) och med gemensamma tankekrafter lyckade vi komma på vilken väg det var, och väl på rätt spår så visste jag ju. Fasen! Men de här små vägarna ute på landet kör jag så otroligt sällan. När vi kom dit blev jag kär:)

I omgivningen och i hästarna. Jag har sagt det förr, men jag skulle verkligen vilja kunna rida, och att bo sådär skulle jag inte må dåligt av. På en liten gård med ladugård, stall och uthus, småstugor och hagar. Men så vida jag inte träffar en hästbonde lär det aldrig bli av:)

Känns inte som att man bara bestämmer sig för att skaffa en hästgård sådär. Men vem vet?

Jag tror att jag kanske kört hit nån unge förut, men det var ute det här stället jag tänkte på. Det gick snabbt att köra, så jag kunde åka hem medan de red och kalasade. Passade på att tanka, och för en gångs skull kom jag först i kön, sen samlades alla bilar med samma idé:)

Hemma så blev Doris alldeles knasig av att jag luktade häst. Jag hade såklart klappat lite, för jag kan liksom inte låta bli. Hästar som kommer fram till staketet och sträcker sig efter en sådär gosigt går inte att motstå:) Hon är ju en äcklig hund och älskar hästbajs. Jag har förstått att många hundar rullar sig i bajs, från alla möjliga varelser, och det gör hon inte. Tack och lov!! Men hon äter hästbajs. Blä.

Dock verkar hon inte ha kopplat att de där stora fyrbenta rackarna vi möter på promenad ibland är själva godisproducenterna:)

Jag hann inte så mycket mer än dricka kaffe och läsa lite innan det var dags att hämta igen. Ombytt till träningskläder så jag sen kunde släppa av Loppan hemma, och åka och träna. Fatta hur happy Doris blev av en hästdoftande tjej som dessutom klappat tre hundar:)

Syrran mötte upp mig på gymmet och vi körde lite. Så hittade vi de romerska ringarna.

Och vet ni vad jag gjorde?

Gahhh! Jag är liksom imponerad av mig själv 🙂 men jag gjorde volter i dem. Ni vet, när man håller i ringarna och snurrar runt. Både framåt och bakåt. Skitläskigt första varvet men sen gick det ju finfint. Det var med all säkerhet inte supervackert men jag kunde i alla fall. Syrran vågade inte:D

Jag gillar inte att jag tappat massa skills sen man var liten. Då klättrade jag högst upp i radiomasten, älgtorn, träd och berg. Jag gjorde ridsvängar på räcket i gympasalen och vågade liksom massa saker jag idag bara TROR att jag kan:) Så när jag ställs inför att testa, så måste jag testa. Som på Familjefysen när man ska combatcrawla på golvet. Ingen match för ungarna, men en annan känner sig smidig som ett kylskåp. Och med övning kommer färdighet. Som med den stora gymbollen. Jag kunde inte alls släppa taget först utan stod på alla fyra och vinglade, men nu kan jag balansera på knä hur länge som helst:)

Jag vet dock inte om jag skulle ge mig på att klättra högst upp i radiotornet vid ica..mest för att jag antar att det kanske inte skulle uppskattas så mycket 🙂

 

När jag kom hem igen så var det middag och under tiden försökte vi bestämma oss för en bio. Jag, Novalie och Trixie ska se Mazerunner, det är bestämt. Men Lovelia, Jordan och Jamie…gahh de kan liksom inte bestämma sig:) Jamie kan inte läsa så det måste vara en svensk film, eller svenskt tal. Eftersom jag lär se den jag med, och jag vill inte se Coco eller vad den heter, så försökte jag med nån annan, men de får ju se den de vill. Jag tror att vi ska gå på dagen faktiskt, det var massa föreställningar hela veckan:) Kanon.

På tisdagkväll ska jag på en middag i Stockholm och på fredag åker ju jag till Växjö! På sportlovet. Hade jag missat:) Men den här gången ska jag flyga ner och åka tåg hem så det blir bara över dagen. Jaja, jag vet att det finns de som tycker det är svinigt att flyga men planet går oavsett om jag är på det eller ej, och det passade bäst den här gången. Annars har jag ju åkt dagen innan, men det tar ju två dagar i stället för en. Jag hoppas det klaffar med tiderna bara!

Jag har meddelat läraren att jag flyger och eventuellt kan bli sen, och han sa nåt om att fastna i tullen..Hm, de kanske är extra nitiska i Växjö? Annars brukar ju jag fastna stenhårt i säkerheten:)

Jag kommer åka i mjukiskläder så det int finns en nit någonstans som kan ge utslag. Nä förresten.

Jag är lite nervös, har aldrig fluga solokvist förr. Brrr.

Nåväl det går nog bra!

 

Resten av kvällen tillbringade vi tillsammans men väldigt ensamma:) Det var paddor och mobiler och datorer med hörlurar och jag läste. Mysigt att sitta ihop ändå:)

Har ni sportlov nu? Några kul planer?

 

Nä, men sova lite nu kanske:)

Natti natti

 

Söndag!

Okey, vad är på schemat idag? Vad har ni? Jag ska köra Lovelia till ett kalas. Inte ett helt vanlig utan ett ridkalas minsann:) Hon har fått låna en hel outfit av en kompis som också ska dit, så det är en liten ryttare jag kommer lämna av. Jag TROR att jag varit där en gång förut men är inte säker. Jag vet på ett ungefär var det ligger i alla fall. Och tack och lov för GPS:)

Sen skulle jag verkligen vilja åka och träna. Men Corrinda är inte hemma och jag är osäker på om syrran vill till gymmet. Själv är så tråkigt, men i värsta fall så.

Igår lagade jag tacosoppan igen:) Jag vet att jag kommer tjata ut den, men eftersom vi alltid har rester efter tacosen på fredagarna så får det bli så.

Förresten är det lite för mycket skala för att jag ska göra den varje lördag, men just nu är den högst gångbar här hemma. Jag älskar kokta morötter! Potatis är ju inte min favorit däremot men ihop så här är det väldigt gott. Eftersom det inte är ens hälften av alla hemma så blev det kvar…hm vet inte om de gillar att den serveras i morgon igen 😉

Jaja.

Lovelia bakade en tigerkaka. Hon fick ett så fint förkläde i julklapp av mina föräldrar.

Jag kommer inte ihåg var de köpt det, men det är ju broderat till just henne, och hon är så stolt. Det var första gången hon bakade med det på, och givetvis så är kockmössan på:) Resultatet blev kanon men hann inte förevigas.

Samtidigt som hon skulle börja baka så struttade jag runt och skulle klä på mig för det där eventet. Som vanligt så blev jag fantastiskt färgglad:)

Det är Patricias rum, hon blir inte så glad att jag snor det, men hon har bästa spegeln i huset:)

Och jag skulle kunna sno hela hennes rum, jag gillar det. Jag ser nu att hon lagt på överkastet hon fick av mig i julklapp:) Det är från Cellbes och jag råkade köpa ett för stort:/ Hennes säng är 140cm men jag köpte 180 cm stort överkast. Gahhh. Givetvis beställde jag tidigt så det gick inte att skicka tillbaka. Tänkte att jag får väl ta det till min säng, men det funkar ju här med:)

Min tröja kommer från New Yorker, en favoritbutik som jag måste åka in på stan för att komma till, då vi bara har den i city i Uppsala. Brallorna är ännu värre, de kommer från Missäy som finns enbart i Göteborg och nån mer stad. De är fantastiska, supermjuka, superstretchiga och håller formen tvätt efter tvätt. Billiga dessutom. Jag har köpt ett par stycken varje gång jag är i Göteborg:) Men nu äntligen så ha de skaffat en webbshop:)

I sommar när vi ska till Guns `n roses så kommer jag ta en lång sejour i butiken, Mirka och syrran får säga vad de vill:) Men jag vet att båda gillar affären så det är nog lugnt. Annars får jag väl placera dem på ett kaffehak under tiden:)

Och ni ser jackan jag har i handen va;)? Jajamensan en riktig favorit.

Nu sa nån av mina tonåringar att snörningar är SÅ förra året, men det skiter ju jag i:) Jag tycker det är superfint.

 

I torsdags när Corrinda och jag var till gymmet så skulle jag ha mina handskar. Ni vet så man ser sådär extra cool ut;) Egentligen gillar jag dem inte alls, men man får så förbannat ont i händerna när man lyfter tungt. Men jag hittade de inte i min gymbag. Nä, för de låg i min andra väska, som jag bytte ifrån för säkert ett år eller så…och den står så fint på en hylla i hallen. Där i hittade jag flera spännande saker, bland annat mina försvunna ullstrumpor som jag letat efter hur länge som helst. Jag älskar att fynda:) Typ.

Jag ska göra en rensning i de två gymväskorna så jag kanske faktiskt har allt jag behöver med mig. Och kanske blir det lite bättre plats i hallen.. Min lilla pyttehall:)

Jag har alltid drömt om att ha en gigantisk hall. Lite som såhär.

Trappan är very important. Skitsnyggt. 🙂

Men ska man vara med normal så lite såhär då

Med massa svängrum, och gärna ett rum som till höger där man kan hänga av sig utan att man behöver se alla ytterkläder så fort man närmar sig.

(Jag har snott bilderna på nätet.)

Min hall ser ut såhär. Eller det här är gamla bilder, sen 2010, nu har jag vänt på förvaringen, bytt vägg alltså. Så här där lådorna är hänger nu kläderna. Och tvärtom.

Och jag har ju med hjälp av syrran lagt om golvet, samt målat allt som är trä i vitt.

Men ni ser ju!

Jag har nio barn:) Det skulle behövas nio sådana här hallar:) Dörren leder till en toa, borde vart klädkammare. Eller toa är bra det med, men båda vore bra:)

(Dessutom var det bättre som det är på de här bilderna … fan, men jag orkar inte byta tillbaka)

Jag har alltid haft hallar som den här. Små, eländiga, svåra att hitta förvaringslösningar till, och som man måste gå igenom för att ta sig till resten av huset.

Jag antar att det är män som ritat alla hus jag bott i, eftersom de varit byggda på 40-60talet. Men även att det inte varit så prioriterat med hall. Den går man in i, tar av skor, hänger upp kläder och sen är det bra med det. Jag har på alla ställen vi bott haft högtflygande planer på att bygga ut, eller om  just hallen, men så har det aldrig blivit. Men den lösning jag har här, är ändå den bästa jag haft. Alla barn har två lådor i var, en som det ska vara skor i, och den andra vantar, mössor, cykelås och annat jox.

Men det är konstant mer eller mindre stökigt i hallen och jag avskyr det.

Har ni bra stora rymliga hallar? Please säg nej:)

 

Senare idag, efter kalasskjutsning och träning så ska det bäddas rent i sängarna. Gosh, det är lika kul varje gång, för det blir ju en massa tvätt. Alla byter inte sängkläder samtidigt, men jag brukar köra mitt och småkillarnas rum, och då kommer alltid nån eller flera tjejer på att de också ska byta:)

Jag har köpt en hel del lakan som har resår i hörnen, som sitter fint kvar utan att man måste sjukhusbädda. Men de är ju lite bökiga att vika. Eller de är det innan man lärt sig knepet:)

Jag var på Ikea för några år sen, det kan faktiskt ha varit ett sportlov för de hade olika aktiviteter för framför allt barnen. Men på ett ställe så hade de ”vika resårlakan-kurs” och jag såg och lärde, och sen har jag övat och övat. Och nu jäklar är jag en fena på det:) Men, barnen kan inte, de kan inte vika vanliga lakan ens, och de river gärna ut ur skåpen för att se om de vill ha det, och så knölar de ihop det i en hög sen. Bah. Så, alla renbäddningar innebär förutom massa tvätt öven massa vika av redan vikt tvätt. Jag hinner liksom aldrig på dem:/

Men, men. Thats life.

 

Nej,men nu måste jag kanske ta och sjåa på Loppan lite så hon hoppar i ridkläderna. Hon är så taggad:)

Vi hörs senare ♥

Jag vet inte hur man gör sådana där tecken som det brukar vara när seriefigurer svär:) Annars hade jag fyllt hela titeln med sådana. Ni får låtsas.

Alltså jag orkar inte? Av sju låtar i kväll var SJU skitdåliga. Jag brukar enkelt kunna ta ut de fem som går vidare och  vilka som ska gå direkt till final, men idag sög ALLA.

Alla barn försvann åt alla håll och kanter och gav till och med upp all hjärtrösta. DÅ är det riktigt illa. Nu har det varit tre omgångar och jag har hört EN bra låt och det var han John nånting, den är det så dåligt att man skulle kunna gråta.

Varför jag sitter och lider? Ja det undrar jag med faktiskt:) Jag som förespråkar att man ska stänga av, byta sida, skita i att läsa bloggar man inte gillar, inte bry sig…här sitter jag som en jävla surkart och dissar mello:D

Jaja, men det är till viss del för att jag inte har nåt ställe i det här huset att dra mig undan till. Mitt sovrum är datacentral, mitt vardagsrum är Tv-rum (Youtube, Netflix, vanlig TV) och mitt kök är sambandscentral. Där sitter alla som väntar på sin tur vid datorn eller att de ska få se på tv.

Jag har en plan:) Att när jag får tillbaka mitt sovrum från datorerna ska jag sätta in en fåtölj där så jag kan stänga in mig och läsa eller skriva i fred. MITT RUM, liksom:) Det kommer ske snart, nån gång innan nästa milleniumskiftet tror jag bestämt;)

 

Idag har jag varit på event!! Så vansinnigt trevligt, och så kul att det var i Uppsala för en gångs skull:) Jag ska berätta mer alldeles snart, men måste först få över bilderna till datorn och det var segt idag. För mycket mello vågor i luften kanske;)

Jag ska även läsa mina kursares texter! Det ser jag fram emot, eftersom jag redan läst början på deras stories så blir det som att fortsätta läsa en bok. Eller fyra eftersom vi är fem i gruppen:)

Sen ska det kommenteras. Jag har lärt mig hur man gör kommentarer direkt i texten, i mariginalen, med ett litet streck som pekar dit. Asbra, och skitenkelt! Jag har ju förvisso gått kurs i Officepaketet men kommer inte ihåg nåt, och det här braiga lärde vi oss inte. Bara att göra sidhuvudet med blommor och protokoll. Det har jag inte behövt göra sen dess.

Ni är flera som undrar över mina kurser, så jag kanske ska förklara lite:)

Jag läser heltid på universitetet. Två halvtidskurser på vardera 30 högskolepoäng. Den ena heter Att skriva Fantasy. Den andra Att skriva kreativt 1. Båda hade under höstterminen massa teoretiska uppgifter. Vi skulle dels läsa Dramatik, Poesi, Prosa, så det var Hamlet, Selma Lagerlöf och jobbiga poeter. Jag pallar inte med poesi!! Sen skulle det skrivas uppgifter på det. Så vi har tex skrivit Dialoger, intertextuella omtolkningar, vi har skrivit dikter och fått skriva efter vissa direktiv. Och vi har sönderdelat texter och analyserat. Det stora jobbet som var en läsrapport var att läsa minst sju böcker av lika många författare inom de olika genrerna ovan, och sen dels analysera och tolka dem, recensera och berätta hur de lästa författarna kan hjälpa eller stjälpa oss i vårt egna skrivande.

Det var tufft, med två sådana samtidigt 🙂 Men det är kul, och det är lärorikt! Och det är mycket jobb.

Kurserna är konstnärliga och man kan ta en Mastersexamen i Kreativt skrivande. Ja, jag siktar på det:)

Jag läser på distans, vilket innebär att jag har deadlines när det ska vara klart och inlämnat. Sen gör jag jobbet när jag själv vill. Så vill jag sitta dygnet om i några veckor och bara köra så kan man göra det, eller så jobbar man varje dag. Jag försöker strukturera upp det så jag inte får panik inför inlämningarna:) men det blir ändå alltid lite stressigt då, eftersom man, eller i alla fall jag, vill alltid göra mitt allra bästa. Jag vill inte lämna in skit jag gjort med höger hand bakbunden bakom ryggen.

Blir man inte godkänd får man göra om. Hittills är jag godkänd i allt. Ta i trä:)

Den här terminen är det skriva som gäller. Vi ska lämna in nyskriven text i flera omgångar, och så ska vi läsa våra kursares texter och kommentera dem. I slutet av terminen ska vi ha skrivit en färdig novell, alternativt påbörjat en roman. Så det är väldigt mycket press nu:)

Vi har fyra träffar IRL i Växjö, den tredje nästa fredag:)

 

Nu somnade Jamie i soffan nästan PÅ mig, jag måste puffa i säng honom, men försöker komma tillbaka sen:)