Haha, It´s a wrap, låter ju onekligen bättre. Men ni fattar ju:)
Jag har lämnat in min text och sen fick jag kommentarer från min handledare i den andra kursen om min essä. Ni vet den jag svettas över och jobbat så jäkla hårt med? Jag var lite orolig över att hon skulle säga att det var bara svamligt, och det trots att jag läst igenom fram och tillbaka, flyttat stycken och ändrat, strukit och skrivit om. Till sist blir man ganska blind, och det känns rörigt i huvudet. Tio sidor som man läser brottstycken ur gång på gång och till sist vet man inte om man läste det alldeles nyss eller för tio sidor sen:)
Men, det var bara några småsaker, någon punkt jag missat, och nåt annat fånigt slarvfel, lite indrag som var fel, jag är inte överens med just indragen:) Fixa det och lägg in det i Essäforumet:)
Så! Jag behöver inte skriva om allt, utan bara fixa småsaker, och sen är jag klar med den. Det är alltså min C-uppsats:):)
Happylucky:)
.
Så vad har dagen bjudit på då? Jo för min del så var det väcka barn, och lite senare åka för att skjutsa mina föräldrar till vårdcentralen för provtagning.
Vi tar det här på en gång…
Jag har fått kommentarer om att jag inte fattar hur Corona smittar och att jag kör nåt eget race? Fattar ingenting faktiskt, för jag har sen allra första början stått fast vid att lyssna på, och göra som Folkhälsomyndigheten säger. Så länge som de inte säger att Friskis måste stänga så kommer jag gå dit, för fysisk aktivitet är skitviktigt för hälsan. Vi tvättar händerna, vi rengör redskap, vi är inte fler än femtio personer och håller avstånd. Och så vidare. Allt som man ska. FHM säger att det är OK, så varför i helvete ska folk som har exakt noll utbildning inom virologi, epidemi, pandemi eller ens vanlig basal handhygien försöka mästra mig? Fattar verkligen inte. Det är väldigt märkligt att så många plötsligt besitter sådana enorma kunskaper, men ändå inte kan följa en instruktion. Det går inte att googla sig till den expertis som Anders Tegnell och kompani besitter. Det är sjukt att tro att man själv vet mer än experterna.
Många andra länder har total lockdown, och det har också sina nackdelar. Tänk bara på de barn som far illa i sina hem, plötsligt måste de vara där 24/7, med föräldrar som kanske begår övergrepp eller på annat vis skadar barnet. Kvinnor som är inlåsta med sina män som misshandlar. Och tvärtom. Det är en enda, men jäkligt allvarlig aspekt av det. Det är inget att sträva efter. Om vi kan lösa detta utan lockdown är det ju suveränt! Och det ser så ut. De länder som haft karantän kommer nu börja släppa på det, och då kommer de snart ha samma strategi som vi haft hela tiden. Men, man kan ju välja att lyssna på Donald Trump om man känner förtroende för honom;)
Att vi skulle vara helt förskonade från dödsfall är ju en utopi. Corona är en pandemi, och i sådana dör folk, oavsett vilka åtgärder som sätts in. Det handlar om så förbannat små marginaler, att göra exakt rätt åtgärd i precis rätt ögonblick.
Jag förstår till hundra procent att man är rädd. Det är jag med. Lite i alla fall:) Men mer för ekonomi och sånt än att bli sjuk. Men säg en enda gång när anarki har lönat sig? När masspanik är lösningen? Nu, mer än någonsin behöver vi lyssna på de som faktiskt kan det här, som vet.
Och lyssna inte på mig, för jag är absolut ingen expert, utan lyssna på Folkhälsomyndigheten. De är experternas experter.
Även Krisinformation är en säker källa. Exempel på icke säkra källor är Facebook, kvällstidningarna och bekantas bekanta;)
.
SÅ, med det sagt!
Jag skjutsade mina föräldrar. Det är ingen skillnad på om jag gör det, eller om en taxichaufför gör det, om något så är jag mindre risk, som inte haft bilen full av olika människor.
Medan de var på vårdcentralen gick jag in på apoteket för att fixa med pappas mediciner. Sen behövde de ha handlat, och jag funderade på att tanka. Bensinpriset var 10.99kr, med andra ord svinbilligt. Men så tänkte jag att det kanske kunde sjunka liiite till, och avvaktade. Bara för att några timmar senare få betala 12.48kr:) Ja det var surt, men så kan det vara när man chansar. Bensinlampan lyste så det var liksom inget att dra på längre;)
Jag skjutsade hem dem, tjatade på dem att de skulle gå ut och gå lite, för att få frisk luft och lite nya intryck. Men det blåser halv antarktisk storm här mest hela tiden just nu, så det lockar inte just nu. Jag förstår dem.
Jag gick ut med min egen jycke när jag kom hem, och höll på att frysa ihjäl. Och det trots vinterjacka och vantar. Doris och jag försökte gå ut i skogen, ni vet där jag tidigare klagat på hur de röjt. Uppsala kommun kallar det gallring för rekreationens skull….och nja. Där man tidigare kunde gå på fina stigar är det nu bara massa ris som man fastnar i. Jag höll på att dra på arslet ett par gånger, och till och med Doris har svårt att ta sig fram. Jag fortsätter vara en gnällkärring och kontaktar kommunen igen. Det är på allvar som att nån med ett lite väl triggerhappy finger bara stått och mejat ner träd. Urskillningslöst. VI TAR ALLT!! Bah.
Okey, jag ska inte klaga mer om det! ( just nu)
.
Vi har ätit Swedish tapas i två dagar nu. Vet ni vad det är? Jo, det är helt vanliga rester. Left overs.
Barnen ogillar rester, men kallar jag det Swedish tapas så går det bättre:) Jag brukar skicka ett mes si vår familjegrupp, och då rusar de till bordet, för först till kvarn liksom;)
Vi hade mycket lax kvar, för jag hittade ingen mindre bit än drygt 2,5 kilo. Inte mig emot, den är så god, och det tycker kidsen med. Så det har jag ätit, med en romsås till som bara blir godare för varje dag. Nån prinskorv åker med på tallriken också, men ingen potatis:) Nu börjar nog laxen sina, så i morgon kanske man måste tänka till igen.
Jag har suttit med datorn och skrivit hela dagen, texten som det var deadline på, och nu tror jag alldeles bestämt att morgondagen ska ägnas åt lite annat i alla fall:) Kanske tvätten, eller utomhus. Eller så fortsätter jag skriva när jag ändå har ångan uppe? Idag har jag ju också tränat förstås, ett HIT-pass. Jobbigt som det ska vara.
I morgon ska vi också träna, eventuellt dubbla pass. Och om vinden kan mojna lite så kan det nog finnas chans på en promenad också.
Men nu måste jag hoppa i säng och läsa lite. Jag ska avsluta min Jack Reacher, och sen tror jag att jag faktiskt ska läsa Narnia-serien:) Vad tror ni om det?
Så, vi hörs i morgon!
Natti natti 🙂
”Barnrum som är stylade i naturtoner med träklossar i perfekt ordning och en unge i Madicken-kläder mitt på en fluffig matta utan hår eller dammtussar som inte petar på hyllorna med dekorativt uppställda leksaker.” alltså så spot on på många (absolut inte alla, finns ju undantag haha (men dom kanske inte heller ”visar upp sig” på samma sätt)) influencers/mediaprofiler/bloggares (även profiler med bara typ 400 följare för den delen också) foton, har följt några såna en gång i tiden (och följer fortfarande andra, men förstår inte poängen med att det ska se så ”o-lekt” ut?) men sen när 95% av blogginläggen blev sponsrade reklaminlägg la jag ner haha… (och sorry för alla parenteser, blev kanske lite onödigt krångligt att läsa?)
sen är jag kanske lite grammatikpetig men när jag läser sista halvan av den meningen ser jag bara ”en matta (…) som inte petar…” aka syftningsfel (fippla dit några kommatecken så ser det mer rätt ut i huvudet haha), men kanske bara är jag xD
Haha fattar vad du menar. Även med kommatecknen men jag ville ha meningen liksom sådär på en enda utandning 🙈😂
Du är min favorit i bloggvärlden!
Följer även Mirka.
Hon har stödfamilj. Har du någonsin funderat på eller känt behov av det?
Tack ❤️❤️ Jag har aldrig tänkt tanken på stödfamiljer eller känt något behov. Jag har ju alltid haft mina barn hemma tills de börjar skolan så för mig skulle det känts jättekonstigt. Jamie var 1,5 år när allt hände och jag har aldrig kunnat lämna iväg mina kids när de är så små:) När jag sen började plugga till Hälsocoach och åkte till Hola/Kramfors och var borta några nätter så kom min mamma hit och bodde här, då var Jamie fyra år tror jag… eller tre🤔. Tror fyra:)
Jag har kunnat lämna barnen till mamma, eller sista åren så har de större barnen tagit de mindre. För mig är det självklart att man ställer upp för varandra, så har vi alltid gjort i familjen. Åt alla håll:)
Mirka har inte sin familj i samma stad så bara det gör ju att det är annorlunda:)