Jag börjar bli lite nervös nu:)
På torsdag åker jag till Växjö för att träffa mina kursare på UNIVERSITETET. (Ni vet ju att det är viktigt med högskolepoäng.) Jag har bokat rum på två hotell…för att jag fick tillfälligt hjärnsläpp och fick för mig att man måste det för att sen avboka det ena… jamen fråga inte;)
Hotell Värend…och Hotell Esplanad, tror jag det var. Ni som vet – vilket är bäst? Ligger närmast stationen? Jag måste kolla på en karta och avboka det ena i morgon:)
Skolan har nu berättat att vi kommer sluta halv fem istf fem, vilket hade varit kuligare att veta INNAN jag bokade tågbiljetter hem, för jag tog ett tåg som gick strax efter sex istf fem. Men hej, jag har hellre en timme över än att jag stressar:)
Nu tänker jag att jag ska lämna bagaget på hotellet för att slippa släpa det, så då hinner jag hämta det i lugn och ro, och köpa mat nånstans, kanske till och med äta, så jag kan sova sen:D
Jag älskar att sova på tåg, och tror att jag bokade fönsterplats så man kan gömma sig bakom gardinen. Hehe, för man är ju inte direkt sitt vackraste när man tappar hakan, kanske dreglar lite och definitivt snarkar till mellan varven. Nja gardinen får nog ersättas med en sjal, känns bättre att snora i sin egen än en begagnad;)
.
För fyra år sen hade jag aldrig vågat det här. Jag hade dött om nån sagt att jag skulle ta tåget till Växjö, eller det är ju inte ens direkttåg, utan byte i Stockholm och sen Alvesta.
Hade de sen sagt att jag skulle ta mig från stationen till ett hotell, och därifrån vidare till universitetet ENSAM hade jag mest troligt dött igen.
Men nu känns det inte ens speciellt besvärligt:) Jag ser till att ha gott om tid, så jag kan snurra till det och ändå inte komma försent. Det värsta som kan hända är ju att jag antingen kommer försent eller inte hittar alls:) Och det enda som händer då är att jag får nån slags skoluppgift och en tripp till Växjö:)
.
Mitt katastroftänk är till stor del borta.
Kanske ska jag tacka honom för det? Han den där som orsakade mitt livs största katastrof, som ryckte undan mattan jag stod på, som förstörde mitt liv. Som fick mig att inte sova ordentligt på flera år, som …. Nä,
Det är som att tacka nån för att de sköt en i huvudet;)
Men faktum kvarstår, att jag kaxat på mig som satan. För att jag var tvungen. Innan han drog så hade egentligen ingenting i mitt liv varit speciellt hemskt. Jag hade förlorat min älskade mormor, och en katt. Det var de förluster jag lidit. Visst har jag haft motgångar i livet, men inga katastrofala. Inte innan den där dagen. Eller natten som det ju faktiskt var om man ska vara noggrann.
Att han lämnade mig var det absolut värsta som kunde hända. Och nu har det hänt. Alltså kan inte en resa till okänd mark längre vara så farligt:)
Givetvis så finns det flera ”det värsta som kan hända”. Att något skulle hända mina barn är såklart det värsta. Men det finns liksom inga grader i helvetet. Alla ”det värsta” är lika illa.
.
Fast lite nervös är jag:) Mest över att träffa massa nytt folk som alla använder skitasvåra, fancypancy ord som kan inte riktigt begriper mig på:)
Jag är inte jättebra på att hävda mig i grupp, jag ogillar att tala inför många, även om jag vet exakt vad jag ska säga. Jag tror att jag är rätt bra på att fejka, för det är många som tror jag ljuger när jag säger det;) Haha, men jag låtsas bara vara bekväm.
Värst är när man ska presentera sig själv, och det inte duger med att som på kvällens föräldramöte säga: Jag heter Carola och jag är mamma till Novalie. Punkt:)
Vad fan ska man säga om sig själv? Folk slutar ändå lyssna efter att jag sagt att jag är mamma till nio;)
Jaja, på torsdag smäller det.
Jihaaaa!
.
Idag har jag varit på föräldramöte som sagt. Och kom ihåg varför jag brukar hoppa över det:)
Man måste ta på sig massa uppgifter. Bah.
När mina ungar börjar sexan så har vi valt en friskola, Katarinaskolan. Lite katolsk i grunden, haha, så alla som misstänkt att jag är katolik som inte använder preventivmedel får sina misstankar bekräftade, tror de i alla fall;)
(Nej jag är inte katolik, men oj så många gånger jag fått frågan, sen försöker folk med leastadian)
Men det är ordning och reda och lärare med lite pondus. Det är de som bestämmer och inte eleverna, men det finns såklart en dialog. Men ungar ska inte bestämma över vuxna, så är det bara. Det är en superbra skola, jag har tredje ungen där nu. Tre kvar.
Men, med friskolor kommer massa trams som att man tex ska tvätta gardiner. Hell no, jag tvättar knappt mina egna så aldrig i livet att jag tar på mig nåt sånt. Jag skrev kvickt upp mig på att baka till adventsfikat. Det går alltid att köpa på närmsta bageri;)
Det var gardintvätt, bakning, servera /diska på samma adventsfika eller nåt mer jobbigt. Brrr.:)
Jag hade såklart glömt bort mötet, men en kompis med barn i samma klass messade och påminde. Jag erkänner, jag hoppar oftast över föräldramöten.
.
Jag pallar inte att sitta där med massa prettopäron som har åsikter om allt, men inte kan fatta att deras egna kids ofta är orsaken till problem som uppstår. Och det sägs i princip aldrig något viktigt, de där mötena är mest för att de ingår i läroplanen;) Typ. Ja men skjut mig om ni vill, jag avskyr föräldramöten.
Jag går på de möten som är befogade, men skippar de som bara är för att.
Nu har jag dock några sådana framför mig.
Men allvarligt nu, tycker ni att den där timmen, eller två, som man sitter där och hänger på allvar verkligen ger något? Eller jag fattar ju såklart om det är info som ni inte hört förr, men nu kan jag inte direkt säga att det sägs något jag aldrig hört förr:) Är det problem i klassen är det befogat, och en helt annan sak.
Innan mötet hade jag en hyfsat produktiv dag.
Först somnade jag i soffan efter att kidsen gått till skolan:) Öhh det var inte meningen, jag skulle bara blunda lite, men ojdå.
Sen läste jag pluggböcker, och hämtade Jamie i skolan.
Vi åkte hem och eftersom vädret var väldigt mycket skönare än vad det såg ut inifrån där jag låg under en filt och frös, så röjde jag trädgården. Plockade undan massa saker, körde med trimmern och skulle klippa gräset en sista sväng, men hade ingen soppa. Nähä. Men vafan då. När andan faller på vill man ju att det bara ska rulla på;)
Tog med Jamie till Jula för att köpa bensin, och kom hem med det, och lite annat smått och gott. Gympaskor till Trixie, gummi”stövlar” till henne, Novalie och Corrinda.


Visst är de väl lite coola ändå? Alla är gummistövlar, 50kr/st på ÖB:)
Jag har likadana svarta, som Corrinda använt, Nu kan vi väl slåss om vilken färg vi vill ha. Beroende på dagsform kanske.
Nu jäklar har alla ungar skor ett tag, möjligen behövde Novalie ett par innegympaskor. Världens mest onödiga utgift, de används nån gång i veckan i typ fyrtio veckor…sen har de vuxit ur dem:)
Så många timmar har jag använt mina gympadojor på två veckor..;)
Jomen, jag har lite krångel med bloggen, tror att det kanske inte funkar som det ska för fler loppisar, men ska försöka få iväg detta.
Jag har kopierat över det från datorn till mobilen ifall det ser helskumt ut.
I morgon ska jag visa hur man skaffar sig mer jävligt onödigt och löjligt tråkigt jobb 😉
Men nu – sova!
Natti natti ❤️
Brukar också gå i skogen med våran foxterrier det är så skönt, men jag vågar inte ha henne lös men jag har tvåkoppel så hon får strosa lite och lukta. Hon har lätt för att stressa upp sig men i skogen blir hon lung och inte så mycket som stör henne,
Har precis kommit in från min magiska skog 🙂
Min Svante cocker spaniel/ finsk lapphund har tyvärr tagit lite för långa svängar själv. Så gick det med att living on the edge för mig.
Jag gömde mig rejält och när han saknade mig ( efter en lång jävla stund ) letade han o letade och gnällde o var riktigt ynklig. Men han hittade mig och blev överlycklig och fick självklart godis o beröm… tar nog ett bra tag till innan han sticker igen.
Haha, du hade is i magen i alla fall:) Jag blir så jäkla förbannad när hon gör dumheter att jag håller på att gå i bitar, och så ska de rackarna ha beröm istf skäll 🙂
Ska komma ihåg att gömma mig!