I morse vaknade jag som alltid av mobilen, men kunde omöjligen begripa vad det var, långt in i nån konstig dröm. Om Niclas Wahlgren, tack för den , Helen;) Helen har nämligen kläckt den kluriga idén att han ska bli nästa Herr Wetterholm. Hörde på radion att han letar lägenhet så han kan ju få hyra ett rum här;)
Klev upp och gick runt och väckte mina småtroll. Samma ordning alla dagar, först Robban som muttrar och somnar om, sen Trixie, Lovelia, Corrinda och sist Novalie.Ibland byter jag plats på Trixie och Lovelia eller Corrinda och Novalie men då kan hela dagen bli knasig, så det är bäst att följa sina rutiner 😉
Gjorde den varma chokladen och rostade smörgåsar, och så satt jag och kikade på julkalendern med dem, jag tycker den är bra hittills, väldigt vackra miljöer gör ju sitt till såklart, men den funkar. Inte för barnslig, inte för tramsig, inte konstig och inte så präktig. Bara bra.
Jamie vaknade och kom upp han med men Jordan sov som en gris till närmare tio.
Jag skulle träna, men eftersom Patricia är hemma så fick småkillarna stanna hemma med henne idag, så for jag iväg ensam, det går lite snabbare då. Vi skulle iväg på eftermiddagen sen så det är skönt för dem att slippa vara på språng hela dagen.
Cirkelfys med Björn, och jag har sån träninsgvärk redan att det är drygt att värma upp, men sen är det ju som så att man får väck den där jobbiga värken av att träna:)
Hem sen, glad och på bra humör, solen sken väl inte direkt men det var lite ljust och inte så jäkla grått som det varit, hyfsat varmt dessutom. Vinkade av syrran och hämtade posten, och brevet som låg där kan ju liksom få vem som helst att bli lite mindre glad. Först blev jag glad för det var en paketavi, men sen såg jag att det var från den advokatbyrå som skött bodelningen, ett rek låg och väntade på att hämtas ut.
Trots att jag egentligen visste vad som stod där, så får man ändå ont i magen. Man vet aldrig.
Nu hade jag inte tid att hämta det direkt utan det fick vänta ända till kvällen, och den där klumpen i magen lade liksom sordin på hela dagen.
Käkade lite lunch med killarna, duschade och så åkte Patricia, jag och killarna till Gränby för den här första rekognoscerings rundan som oftast slutar i noll inköp, så även idag 🙂 Men man måste ju scanna läget lite.
Jordan har pekat ut massor av tröjor som han önskar sig, medan Jamie mest låg i en hög på golvet och grinade för att det var så trååååkigt. Med advokatbrevet hamnade nerverna på utsidan och jag var väl aningens mindre tålamodsfull skulle man kunna säga, så han fick några ilskna tillsägelser. Jag avskyr ungar som grinar och skriker, speciellt mina, av liksom ingen anledning alls, bara för att de fastnar i gnäll-mode.
Vi fick gjort det vi skulle, och så hem igen för att hämta upp Novalie och hennes kompis som skulle dansa, Lovelia fick hänga med så släppte jag av henne på kyrkis, Trixie har sin grupp där idag, och sen har de gympa tillsammans, så de kan gå därifrån.
Ner på stan, parkerade och fick återigen platsen närmast p-automaten…Den är liksom aldrig ledig, men när jag skulle till Memira var den åxå det, och det visade sig att apparaten var trasig. Den andra maskinen står såklart i andra änden, säkert 100 meter bort. Och lika långt tillbaka. Men inte kan det vara fel på den idag med? Jodå. FML….;)
Det blåste idag, inte ett dugg mysigt, det blir svinkallt då, och vi skyndade oss, och väl inne i värmen så sprang tjejerna ner till dansen och vi gick in på New Yorker. Patricia fick välja ut sin julklapp:)
Väl det var gjort så fick hon minsann, såklart, gå därifrån, man får ju inte tjuvkika på sina julklappar!!!
Hur skulle det se ut, va?
Eftersom jag alltid tar ut alla eländigheter i förskott och behövde lugna nerverna och killarna var sugna på bullar, så snabbade vi oss ner på Clas O för att köpa lysrör, och sen blev det faktist fika på Espresso House. Kors i taket. Oj vilken skillnad på att fika på Ikea…Svårt att få lika gott kaffe kanske, men annars föredrar jag Ikea alla dagar i veckan. Svindyrt ju. Men förbannat god Tomtelatte, med vispgrädde och jox 🙂
Tjejerna var klara och vi åkte hem, förbi Coop och hämtade det där förbannade brevet, och jag antar att det liksom väldigt sällan är roliga nyheter i rekommenderade brev från advokatfirmor för tjejen i kassan tittade lite medlidsamt på mig…jag springer ju där rätt ofta, och har gjort i alla år, så vi känner ju igen varandra.
Jaja, så är det.
Lämnade av Novalies kompis, in på Ica för att köpa bröd, för idag fick det bli, håll i er, varma mackor… till middag. Händer ibland, men inte allt för ofta. Väl hemma så fixade Patricia mat, medan jag satt vid köksbordet och försökte tyda de hieroglyfer som advokater ägnar sig åt. Vilket jäkla fikonspråk! Advokaten var inte mer än typ 25, men språket är ju 350 år gammalt minst 😉
Jag visste ju hur han skulle bodela, för eftersom lagen är som den är så blir det ju som så att huset delas på hälften. Det är ju inga konstigheter, speciellt inte med tanke på att vi liksom alltid ägt halva var…Har hälften av lånen osv. Men det är tydligen ett steg närmare att någon kan begära tvångsförsäljning. Just idag är jag så less på trams att jag skiter i det, ärligt talat. Så här är det : Om huset säljs kan inte barnen bo hos mig, eftersom jag inte kan köpa något nytt för den halvmiljon vi får var i vinst, ( jag får inga lån har varit mammaledig med kass inkomst) det finns inga hyreslägenheter som är stora nog, tittade idag och den största var på 78kvm, en trea. Då återstår soc, som mest troligt inte kan skaka fram en tillräckligt stor bostad. Men han har ekonomi för att köpa nytt…och hejsan svejsan vad spännande det kan bli;)
Givetvis är det en skitkass lösning för han vill ju inte ha sina barn, men det är liksom så det måste bli, Det här har han inte fattat såklart, och säkert inte den där kvinnan som med största säkerhet puffar honom i ryggen för att göra saker, som hon anser rätt, att man måste göra.. som att bodela tex, till den facila summan av först 10.000kr och nu kommer en räkning till, på säkerligen minst lika mkt till. Jag har som jag sagt många gånger, efterlyst en kommunikation, det skulle lösa de flesta problem, men nänä. Nu har jag fått så många svinhugg i ryggen att jag inte direkt är sugen på att vara det minsta lilla tillmötesgående.
Nåväl, det var inga konstigheter, mer än att jag, mot min vilja, tilldelades bilen. Vafan nu då? Kan man verkligen bli tilldelad något en annan människa äger mot sin vilja? Jag vill inte äga den, jag betalar soppa och försäkring, och tycker att då kan han fan pröjsa skatten, eftersom han liksom måste låna den. Han måste ju ha en stor bil för att kunna transportera barnen till Leos lekland. Tja, alltså..det kan ju bli roligt det här:)
Är jag skyldig att låna ut MIN bil till honom? Ja, det spiller ju över på ungarna så klart om jag inte gör det, men då kan han kanske hyra den 😉
Väldigt dyr hyra, tror att det kostar fyra nya vinterdäck faktiskt att hyra den. Ja, så är det. Allt kostar pengar;)
Nä, jag är inte elak, jag är öppen för förslag, men de lär ju inte komma. OM, så skulle jag nog svimma av förvåning.
När jag väl hade läst advokatbrevet, svurit över språket- alltså jag är ju inte direkt obegåvad på ord, inte ens svåra myndighetsord, och jag läste en hel del sånt när jag pluggade till Administratör, men vissa meningar är ju bara löjliga.
I alla fall, när jag väl läst det så var det ju inget mer med det. Jag kan inte göra något åt det, såvida jag inte ramlar över ett par guldbyxor;)
Jag åt fiskbullar till middag, samtidigt som jag såg på Hollywoodfruar och på allvar mår illa av Gunilla. Jag gillar den här serien, jag har tyckt att den är mysig, att det är en charmig vardagsflykt att titta på de här tjejerna vars värsta problem är om mattan matchar lattekopparna;) men Gunilla är vedervärdig och fullkomligt vidrig. Det kryper i mig, och jag vet att det säkert älskas av redaktionen som gör detta program och jag vet även att de lär avsky henne i smyg 😉 men att de anser henne vara en kassako. Hon har ju fullt utveckad hybris och tror att hon är något. Åsa V sen då, är hon nästan 40 eller 14? Hur larvig kan man bli? Nä tacka vet jag Maria som är härligt charmig och Britt som jag ska bli som, damen är över 70 och rör sig som en 25 åring:)
Jag har knappt sett några avsnitt den här säsongen eftersom jag inte har lust att bli irriterad över den där människan, men små glimtar här och var har fått mig att byta kanal. Snälla Tv3…ta bort henne.
När det var slut var jag så irriterad att jag gladeligen hoppade upp ur soffan och så körde Patricia och jag 15 med Paolo. Sen var jag snäll igen 🙂
Och rätt trött. Så då hamnade jag här. Och nu ska jag försöka få fart på benen och ta mig ut i badrummet, borsta tänderna och sen sova:)
Natti natti 🙂