Jag letade ord, och jo VÄRDIGT passar på nåt vis. Med allt fruktansvärt som hände i Paris och verkligen slog undan benen på hela Europa, och fler nationer än så, så känns det ovärdigt att skriva om hur jag legat i planläge och läst en bok. Jag har följt nyhetsrapporteringen givetvis och tankarna är på något vis inte riktigt med i vardagen. Rutinmässigt gör jag allt jag brukar utan att tänka, för tankarna är ständigt, om än inte kristallklara, på dåden. Jag känner mig lite låg och avslagen hela tiden, och jag förutsätter att väldigt många känner likadant. Det berör så hårt och brutalt. En fet käftsmäll helt enkelt. Ett wake-up call, av det vidrigaste slag. Det finns så mycket ondska där ute.

Jag vet inte riktigt, men av respekt så känns det som att det var nödvändigt att låta bli att babbla om trivialiteter här och bara låta helgen passera.

Jag har massor att berätta, och jag kommer fortsätta precis som vanligt, säkert redan i morgon.

Tills dess, ta vara på varandra, var rädda om varandra.

Sov så gott.

natti natti 🙂 ❤️

Först, tusen tack för alla era fina kommentarer! Inte en enda neggo tristo hatgnatig pik om att jag är taskig mot honom måste ju innebära att jag inte var det:) Jag menade inte att vara det så det känns så jäkla bra att det gick fram. Man måste få berätta om sina känslor utan att tänka på att inte såra någon annans känslor, eller i alla fall om den där andra är orsaken till att man mår dåligt,  ska man inte behöva ta sån förbannad hänsyn. Hade hänsyn tagits i första hand så hade det inte funnits något som gjort så ont. Så enkelt är det:) What goes around comes around.

Men ni verkar alla vara överens om att jag inte var annat är respektfull och ärlig, och det tackar jag er för. Och snygg….;) Haha, sötnosar! Jag kommer aldrig någonsin att se mig i spegeln och tycka att det är en snygg människa där, på allvar, inte för att fiska efter att ni ska säga ” Joo, du ÄR snygg” Jag tycker verkligen verkligen inte det nämligen. Jag har med stor säkerhet en jäkligt kass självkänsla, och ett inte allt för bra självförtroende på det;) Men jag tackar givetvis för det med, det gör ju inte direkt ont att ni säger det ♥

 

En person som har hjälpt mig att fuska mig ”snygg” är Dau. Hon har gjort mina fransar, och den här gången testade jag volymfransar. Och holy smoke, snacka om million dollar look:)

Jag har verkligen inga egna fransar, de är korta, spretiga och fjösiga. Jag har däremot jättemycket ögonbryn…hm..kunde väl vara nån slags jämnare fördelning mellan håren? 😉

 

Jag kommer aldrig kunna sluta göra fransförlängning det är  bara så. Skillnaden är ju enorm.

Dau har sin salong i superfina lokaler på Smedsgränd i Uppsala, hur centralt som helst, och lokalen är to die for, gammal paradvåning say no more liksom:)

Hon gör fransar, är makeup-artist och hårstylist och är precis hur trevlig som helst, förutom att hon är sjukt duktig. Kolla in hennes sida Dau Makeup för bilder, och vill man så bokar man tid enkelt online. (Ett tips är att hon har 25% rabatt på ordinarie priser på fransförlängning, gäller nya kunder.)

Det tog ju en stund att sätta dit alla fransar, men tiden gick fort för det var så trevligt. Man får vara tyst åxå om man vill, och jag har fått höra att folk slumrar till, vilket inte är helt konstigt man ligger ju ändå där och blundar, men vi hade mycket att prata om:)

Och de gör verkligen mycket för ögonen, de där fransarna 🙂

De håller ju inte för evigt, såklart eftersom man tappar sina egna fransar efter några veckor, livscykeln är inte längre, så därför får man fylla på med jämna mellanrum. Jag tycker att det är hur lättskött som helst, man ska inte gnugga ögonen, eller använda makeup/rengöringsprodukter med olja som löser upp limmet, men annars lever man precis som vanligt. Jag tränar och duschar ju ofta, och försöker undvika att blöta ner dem allt för mkt men annars inget speciellt. Mascara kan man glömma, möjligen lite på underfransarna om man vill, och i och med att de liksom markerar så fint så behövs inte nån eyeliner heller, om man inte vill såklart. Vill man så sminkar man sig som vanligt, och är försiktig när man tar bort det bara. Sköter man om dem håller de längre, som med allt annat här i livet:)

Jag älskar dem, och jag älskar Dau som gjorde de så fina!

Jag älskar Linda med som fick mig att börja med fransar, och jag är så jäkla glad för hennes skull som väntar tvillingar:) Ska se till att jag får gosa med dem så småningom:)

 

Nu ska jag hoppa i säng, jag är på Tollare nu, journalistik-kursens andra träff. Det gick utmärkt att köra hit, och det kan bero på att jag bytt däck…;) mer om det kan jag berätta i morgon, för såklart ska det inte gå som på räls när jag ska göra nåt;)

Ska kolla Modus bara på Tv4play, sen sova.

Natti natti 🙂

 

 

Jag checkar av Tv-soffa på min lista över saker jag inte vågar göra egentligen men gör ändå:)

Faktiskt så blev jag inte så nervös som jag trodde att jag skulle bli, men nog flaxade det runt en svärm med fjärilar i magen allt.

Jag klev upp en kvart tidigare i morse för att stuva om lite i mina morgonrutiner, i stället för att först väcka barnen och sen göra mig själv i ordning för att sen gå ut med Doris innan de går till skolan, så gjorde jag mig klar innan jag väckte dem. Ja, det tar en kvart max på morgonen….;) Jag är som väl alla vet vid det här laget väldigt morgontrött och med åren har jag utvecklat en talang att vara kvick som sjutton så jag kan sova så länge som möjligt;) En kvart räcker gott och väl, även om jag inte hinner äta frukost då, för det behövs totalt 20 minuter. Allt man kan göra på kvällen gör jag på kvällen, så kläder och sånt är redan bestämt, och så är det bara kamma till rufset och sminka lite. Med mina nya fransar behöver jag inte ens sminka, så där skalar jag av den minut det tar att dra på mascara:) som är det jag klarar av. Idag visste jag dessutom att jag skulle få proffshjälp i sminket på TV4.

Mamma och pappa kom 7.40 och mamma tog hand om barnen och pappa körde mig till tåget. Lite småstressigt blev det för det var så mkt trafik, och sen hade de bokat ett annat tåg än det jag trodde, så det blev en extra vända för att kolla på tavlan vilket spår det egentligen skulle avgå ifrån, men sen så. Jag haffade en tågvärd och frågade innan jag hoppade på. Satt där och tittade ut genom fönstret och försökte tänka ut vad jag skulle säga för klokt, men eftersom jag inte visste mer än ämnet – Otrohet, så fanns det ju oändliga potentiella frågor så jag slutade med det:) Lite visste jag ju såklart, men det är ju inte som att man har ett manus direkt. Inte jag iaf, Malou har ju ett;)

Framme i Stockholm letade jag reda på min förbokade taxi, och kördes till TV4, där jag imponerades av deras otroliga logistik. Total stenkoll, och lugnet själva:)

Jag föstes in i sminket, där en trevlig tjej tog hand om mig, och på några minuter var jag klar. Håret gjorde hon inte mer än fixade lite volym i, och så lite makeup. Resultatet:

Jodå jag kan leva med det och måste verkligen lära mig att sminka:)

För henne tog det kanske sju minuter totalt, för mig blir det aldrig ett sånt resultat ever….

Studiovärdinnan kom och hämtade mig och jag visades in i greenroom, där det stod en fin frukost uppdukad, men just då kunde jag inte ens tänka på att äta. Torr i munnen som en öken, så lite juice gick i. Jag presenterades för en underbar människa – Grete Qviberg. Vi skulle prata om samma sak, hon har varit med om otrohet två gånger, och hade en hel del kloka saker att säga. När hon insåg att vi båda är skyttar ( stjärntecknet) så konstaterade hon att då kommer jag klara mig bra, vi skyttar är starka 🙂 Vi babblade på en lång stund, hon var supertrevlig, och jag tycker att hon var så jäkla snygg att jag har bestämt mig för att så ska jag se ut när jag är i hennes ålder:) Grete och Britt Ekland, rätt ok förebilder väl:)  Jag har nog rätt hyfsade gener, min faster är knock dead gorgeous, skitsnygg och hon är min pappas storasyster. Går som en ungdom, lätta spänstiga steg och så fräääääsch. Hoppas på att ärva det dna´t. Hon har tvillingar åxå, så det är typ hon och jag i släkten;)

Nåväl, snygga Grete och jag pratade lite med Malou som kom och gick igenom hur det var tänkt, hon var väldigt trevlig, och kändes förtroendeingivande. Om jag skulle få tunghäfta eller börja babbla okontrollerat så skulle hon fixa det;) Hon frågade om jag var nervös och det var jag ju såklart, det är inte vardagsmat direkt det här. Men det var inte alls så farligt utan mer lite fjärilar i magen, och jag hade kanske inte haft världens mest stadiga handstil om någon bett mig skriva något;) Ljudteknikern kom och mickade på oss och det var dags att gå in i studion. Jag skulle ju liksom börja det hela, och satt i soffan redo och klar strax före tio, och så började det. Malou är superproffsig, och jag kände att det hela gick bra. Jag tyckte inte att jag sa något korkat eller muppigt, utan att det blev ungefär som jag tänkt mig det.  Jag ville bara berätta en del av min upplevelse runt det hela, sakligt, lugnt och ärligt, och jag tycker nog att jag kan stå för det. Ja, jag kan absolut stå för det, det är sanningen.

När de visade klippet från Familjen Annorlunda så kändes det både bra, nostalgiskt och sorgligt. Bra för att jag är stolt över att fått vara med där, nostalgiskt för jösses vad små barnen var!! och sorgligt för jag saknar mitt liv som jag hade det då. Jag tittar nästan aldrig på det vi spelade in, men barnen gör det ofta. Plötsligt när man står och slabbar med nåt i köket så kan jag höra mig själv inne från vardagsrummet, då har de slagit igång det. Lika märkligt varje gång att se sig själv:) Och HÖRA sig själv är en fasa varenda gång…brrr.

 

Det är ju väldigt svårt att korta ner min story på några minuter, och att dessutom göra det utan att tala om egentligen något annat än MINA känslor och upplevelser, det är inte lätt. Jag har fått ta väldigt mycket i hela den här soppan som är, bara det här att jag fått förklara för barnen saker som jag inte fattar själv, och sen får massa skit för att jag försökt…Men vem ska annars göra det liksom? När det är tysta leken deluxe från det andra hållet. Men jag tycker att det blev helt ok. Jag vågade inte titta på det förrän jag kommit hem på eftermiddagen;)

 

När vi var klara, jag satt kvar när Malou pratade med Grete sen, så babblade vi på en stund till, Jag har fått massor av klappar på axeln idag, från sminket, studiovärdinnan, den andra värdinnan som säkert har en annan titel, Malou, Grete.♥ När jag slog av flygplansläget på mobilen så rasslade det till, massor av sms, Facebookmeddelanden, mail, och telefonsamtal. Oj 🙂

Vi fick varsin taxi, sa tack och hej och och kul att ses och så skiljdes Grete och jag åt utanför Tv4 huset, och jag hoppade in i min taxi, det småregnade och blåste kallt, så det var skönt att sitta där i värmen. Jag kan inte vara tyst i en taxi. Hur jag än försöker så känner jag mig så otrevlig om jag sitter där och tiger, och så är det alltid något jag känner att jag måste kommentera:) Får man mig i en taxi så kan man få diskutera det mesta. Idag mest vädret, men även hur feg jag är på att blinka och byta fil när jag hamnat fel. Taxichauffören bara skrattade åt mig och sa att i Stockholm så är det bara att blinka så flyttar sig folk, och jag vet ju att det stämmer men vågar ändå inte, kanske måste testa. Och så har jag fullt sjå att titta ut, Stockholm är så vackert, men kör jag själv ser jag ju inte det.

Jag trodde det skulle bli för tajt på stationen för att hinna köpa kaffe, för nu var jag riktigt kaffesugen, men till min lycka var det en kvart kvar, så jag hann in på Pressbyrån, Starbucks var bara att glömma det tar för lång tid, men Pressbyråns kaffe är gott.  Så ombord på tåget och börja kolla alla meddelanden.

TACK SOM SJUTTON alla ni som på ett eller annat sätt hört av er:) ♥ Jag försöker svara, men även om jag inte hinner det så är jag så tacksam och glad över er 🙂

Ett och annat ”Fan vad snygg du är ska vi bli ihop?” har jag fått åxå, det är kul;)

Jaha, sen då. Vill ni se det?  🙂 Klicka på länken så ska det funka, ett par dagar iaf.

Malou efter tio  – Nio-barnsmamman Carola Wetterholm bedragen efter 26 år

 

Pappa hämtade mig på stationen sen, och jag kom hem till ett lugnt hus, där Trixie kommit tillbaka från skolan för hon mådde dåligt, och nu har hon feber och ont i halsen/hosta/ huvudvärk. Kunde varit värre, ta i trä och allt sånt. Hon låg och sov, och småkillarna, Jordan är åxå hemma, förkyld, kollade på datorn eller nåt,

Jag åt lite, och sen pratade jag i telefon, för att sen greja på lite, och så på med storstövlarna och ut med Doris.

Jag var riktigt trött och funderade på att strunta i Killer- Daves power hour men bestämde mig för inte, och for iväg, Mötte upp syrran som inte heller var helt på topp, men det är oftast de passen som är bäst i slutänden, när man inte tar den enkla vägen att skita i det utan masar sig iväg. Som vanligt svinjobbigt men kul:)

Hem, och fixa mat till kidsen, och så duscha. Lejde ut Dorispromenaden till Robban så jag kunde stå extra länge i duschen och bara njuta. Jag frös, så det var extra najs med varmt vatten över nacke och axlar:)

Sen har jag lämnat in min artikel till skolan, och kollat på tv, och nu är jag trött. Fast piggare än jag var klockan 22….typiskt mig;)

Nu ska jag hoppa i säng, och jag kommer sova som en stock om ingen påkallar min uppmärksamhet vilket jag verkligen inte vill. Ta i trä. I morgon är en annan dag:)

Natti natti 🙂

Oj:)

-Hej helgen kul att du kom, men måste du ha så bråttom?

Vart tog den vägen? Jag vaknade i fredagsmorse och tyckte att det kändes väldigt långt till söndag, men tjoff tjoff så var den slut. Vad jag gjort? Ja…? Säg det;)

I fredags var det tacos som vanligt, och blev sent som vanligt. I går så städade jag mest hela dagen, var iväg en snabb sväng till affären bara.

Corrinda bakade en kladdkaka tillsammans med sina småsyskon, för det var ju kladdkakans dag minsann, och jag som inte alls har koll på alla de här nya ”firar-dagarna” kan offra mig på vissa. Kanelbullen, kladdkakan tex;)

Det är helt underbart att på avstånd, bakom dammsugaren/ skurmoppen/ dammtrasan se och höra hur de äldre hjälper de yngre. Corrinda var pedagogisk och lugn när de fick mäta upp ingredienser och röra och hälla. För att inte tala om att slicka skålar och vispar:)

Det är syskonkärlek ♥

 

Idag hade jag me&i visning kl. 10.00. Jag som är så morgontrött fattar inte hur jag kunde kvittra JA det blir toppen! till det förslaget på tid, men det gick ju fint. Eftersom jag vet exakt hur jag är på morgonen så förberedde jag det mesta på kvällen, ställde fram koppar, fat, glas osv, så kunde jag sova så länge det bara gick:)

Jenny kom och visade kläderna, jag vill som vanligt ha det mesta, men erkänner att just vinterkollektioner sällan är favoriter. Men, de kläderna används ju störst del av året, jag fryser ju så jag kan knappast gå med linne hela vintern;) Tjejerna hittade en del, Novalie en damtröja i minsta storleken, få se om den passar bara, men småkillarna fick inget idag. Det var bara de som fick nåt sist så det är rättvist.

Eftersom det är strykande åtgång på de här kläderna så fanns inte vissa storlekar kvar och en del plagg är helt utsålda, men det är ju så det ska vara. Och det gör ibland att min beslutsångest blir enklare;)

Sen gör det ju inte direkt ont att det är värdinnegåvor heller…..

När folk droppat av hemåt så röjde jag upp med hjälp av syrran, och sen for jag iväg för att fixa fransar.

Linda som jag gått till, är sjukskriven, av den bästaste av anledningar – hon väntar tvillingar ♥♥ och jag är så glad för hennes skull!! Men jag får därför lov att vara lite otrogen, och jag ska visa er resultatet senare:)

Jag är så nöjd, och det var så trevligt!

Jag slöt ögonen när det var sol och ljust, och öppnade dem efter några timmar och då var det mörkt ute…vintern är verkligen här.

 

Sen var det ju bara att ösa på hem och hämta kidsen, och så iväg till den bästa pappan för att uppvakta honom på Fars Dag. Ja, jag pratar om MIN pappa:) Idag var jag och syrran där i omgångar för hon skulle iväg till Stockholm på konsert på kvällen, och jag fixade fransar på eftermiddagen, så han fick dubbelt upp av firande.

Mamma hade bakat en supergod björnbärscheesecake och vi snackade och babblade en stund, men det var rätt sent så efter en timme tackade vi för oss och drog hem och kokade korv. Söndagsmiddag med stil, eller inte, men så jäkla gott ibland. Och enkelt.

 

Nu har jag skrivit om en artikel efter mina kursares kommentarer, jag är väldigt ovan att få kritik för det jag skriver, på ett sådant ”proffsigt”vis, och det är både kul, nyttigt och ibland irriterande, för jag tycker ju såklart att jag skriver bra;) Men ojoj så bra det är, lärorikt och texten blir ju alltid bättre. Konstigt eftersom den liksom var perfekt i mina ögon från början;) men när man får andras syn på den så ser man den på ett annat vis, och inser att det är massor som kan ändras innan det är bra.

Kul!

 

Nu ska jag hoppa i säng, jag ska upp och iväg i morgon bitti. Jag har en liten dejt med Malou på tv4, som jag just nu börjar bli rätt nervös inför…:) Jag törs egentligen inte alls sånt här, men hör mig själv säga : Tja men varför inte?  när jag får en fråga om att medverka på olika saker. Hade det varit för, säg 6-7 år sen så hade jag ALDRIG ens funderat på det, utan bara tvärnekat. Även om jag alltid är gruvligt nervös innan, så är det en stor seger efteråt varenda gång, och även om jag kanske inte alltid är nöjd med vad jag hasplat ur mig i nervositetens dimma så kan jag tänka att vad gör det om hundra år? Jag utmanar mig själv till saker jag aldrig trott jag skulle göra, både medverka i TV, åka tåg ensam till en folkhögskola i norr, prata inför större grupper och köra bil i rusningstrafik i Stockholm:) Fatta vilken fegis jag är egentligen. Jag önskar att jag var en sådär människa som bara kan gå in någonstans och äga stället, som aldrig får tunghäfta och alltid har nåt kul svar på lager, men är så långt ifrån det som det går att komma.

Eh…. just det ja…tunghäfta eller nervöst babbel, vad är bäst;) Haha. Nä, håll tummarna för mig är ni snälla, så jag inte gör bort mig totalt! Typ efter tio;)

Jag kommer åka tåg, så jag slipper köra i rusningstrafik iaf;) och mamma och pappa kommer hit och tar hand om Jamie, pappa skjutsar mig till tåget åxå så jag har sån jäkla service.

Så nu ska jag försöka sova lite, men först ska jag läsa lite i boken jag fick för ett tag sen och som jag lottade ut ett ex till er av åxå –  Experimentet. Den har legat och väntat på mig länge, men nu så.

 

Okey, vi hörs i morgon!

Natti natti 🙂

 

 

Jag och tonåringarna har ju testat Maybeautys fantastiska ansiktsmask, och  nu har de även ett hårserum som jag fått ett prov på. Efter att ha använt den i nån vecka typ, så måsta jag säga att jag är precis lika imponerad av den som av masken. Den är suverän. Jag går till frisören regelbundet var sjunde år eller så 😉 men där i mellan så blir håret inte direkt vårdat. Jag tvättar, lufttorkar, kammar, klart. Nån inpackning ibland, ibland låter jag balsamet sitta kvar, men mest skiter jag i det. Patricia får klippa av topparna när det ser allt för risigt ut. Kort sagt, mitt hår är inte bortskämt med att bli ompysslat, jag slänger upp det i en hästsvans och så var det bra med det. Givetvis blir det därefter åxå…. Och när jag för ett tag sen väntade på nån unge utanför en provhytt på H&M med det där starka avslöjande ljuset och såg hur frissigt håret är, hur många små strån som gått av och liksom levde sitt eget liv, så tänkte jag att ” Nämen om man skulle ta och skärpa till sig lite här nu va?” Och i samma veva frågade Maybeauty om jag ville testa Moroccan Miracle hårserum.

Ja tack:)

Det innehåller essentiella fettsyror som långvarigt återfuktar och vårdar håret. Serumet används för att få ett lätthanterligt, levande, skinande hår med extra lyster.

(Innehåller: Arganolja, Mandelolja, Olivolja och Linfröolja. Dessutom är serumet fritt från: Parabener, Sulfater, Mineral olja, Ethylene oxide, Sodium chloride och Phospater.)
Serumet används bäst efter duschen för lättare borstning och styling, håret torkar dessutom snabbare. Mitt hår torkar på en timme MAX, om jag inte går och lägger mig med vått hår för då är det ju fuktigt på morgonen, men i vanliga fall går det undan, så just det kan jag inte säga att det stämmer, men det låter vettigt.

Applicera ett par droppar i topparna av håret. Använd en hårfön för att få in serumet djupare i håret. Det gör inte jag, men mest för att jag ju aldrig någonsin fönar håret, men ska kanske prova. Om du har fett hår använd serumet enbart i de allra yttersta hårtopparna.

Jag har haft det i längderna, hela vägen upp och var  först fundersam på om det skulle se flottigt ut, men det kunde jag släppa direkt, det ser bara blankt och fint ut:) Och luktar gott OCH blir hur enkelt som helst att kamma.

Vill ni testa?? Jag ger det 10 av 10 poäng, ska bli kul att höra om ni håller med:)

Ni får 30% rabatt på hårserumet, om ni  använder rabattkoden: Carolahair30 klicka på länken så kommer ni dit direkt.

Julklappstips kanske?

 

 

..men inte här:)

Journalistiken tar sin lilla tid, det ska skrivas, läsa andras texter, reflekteras, kommenteras, läsa igen, ändras och så till sist skriva det slutgiltiga. Pust. Jag är less varenda gång jag tänker på hur mkt jag ska göra, men så börjar jag och då är det ju mest bara kul:)

Nästa vecka ska vi ha träff igen, det ska bli roligt:) Jag åker onsdagkväll för att slippa trafiken, och kommer hem fredag, mitt i rusningstrafiken, så den vägen tar tre gånger så lång tid. Jag har ett asbra förslag för övrigt, gällande Stockholmstrafiken – och det är att bygga en väg till ovanpå. Eller under, men över känns enklare. Fatta, poff så är det fyra filer till, och räcker inte det så kör man en våning till bara. Jag är så smart.

För kanske 20 år sen så lade jag ett förslag på Akademiska sjukhuset om att bygga ett stort p-garage ovan jord, och i dagarna invigdes det. Jag hade ledsnat på att jaga parkering varenda jäkla gång man skulle jobba, och fler än en gång fick jag p-böter för att de skyltat så apdåligt om var det var personalparkeringar, de var liksom mitt i de vanliga så det var inte helt enkelt. Nu är jag rätt övertygad om att det INTE var mitt förslag som låg till grund för att det äntligen  byggdes, men ändå;)

Jag är före min tid, så om 20 år så kanske det finns våningar på vägarna. Vi har ju inte direkt några jordbävningar som kan ställa till det liksom.

 

Jordan skulle ha en bild på sitt hus, som de skulle jobba med i förskolan, och jag gillar inte riktigt att fota vårt hus för det ser ut som nåt pygme´aktigt;)

 

Huset är på 224 kvm upp delat på två plan så det är hyfsat stort, men ser ut som en liten skokartong från det här hållet.Byggt 1966 med platt tak i soutteräng. På ena sidan ett stort garage och på andra poolrummet. Nu borde jag ju ha en bild från andra hållet att visa, men det är svårt att fota där, jag behöver gå in på grannens tomt och hugga ner halva deras trädbestånd för att få fri vinkel och det tror jag inte att de uppskattar;)

Men från andra sidan är huset riktigt pampigt. Två våningar högt och stort och brett. Fortfarande platt tak som är något av det fulaste jag vet;) men det syns inte så mkt därifrån. Stora fönster på båda våningarna, de ena är ju ner i marknivå, ja  det är riktigt snyggt från det hållet. Men, det ligger ju då åt den sida som absolut INGEN någonsin ser;)

Det platta taket är jag uppe och inspekterar mellan varven, och än så länge ser det finfint ut. Ta i trä. Åt det här hållet är det ingen höjd att tala om, men åt andra hållet kryper jag på knä fram till kanten för att kika över, där är det högt.

Grannens hus ser ungefär lika ut, men de har inte ett stort poolrum på ena sidan så det ser bättre ut, och grannarna tvärs över gatan har sina pampiga baksidor mot gatan, så vårt hus ser verkligen fjuttigt ut i jämförelse;) Jag tror de är ungefär lika många kvadrat, även om de är fribyggda och inte massproducerade. Det område vi bor i var sommarstugeområde när min mamma var liten, och hon hade nån kompis som hade stuga här i krokarna, och vår ena granne är fortfarande enbart en liten söt sommarbostad, så det är lite hipp som happ. En del tomter är styckade och skitsmå, trångt mellan husen och inga direkta trädgårdar. Andra som vårt har stor trädgård, och huset i bakkant, jag tror att vår tomt är precis för liten för att stycka av. En del hus är nybyggda, andra skitgamla. Mitt i ligger Bergsbrunna Herrgård, dit jag ska flytta nästa gång, bara jag blir miljonär först, och de säljer förstås;) De säger att det spökar där så ungarna är inte ett dugg intresserade av att följa med dock… mesar.;) Jag tror inte på spöken eller andar, även om folk ibland har storys som jag absolut inte kan förklara.

I väntan på att äta våra måltider på en herrgård;) så har jag köpt en ny vaxduk.

Min förra lyckades mamma och barnen sabba på nåt vis när jag var i skolan, nån plåt direkt från ugnen som stod på underlägg men ändå så smälte plasten på nåt vis..  Bordet har fått vara naket ett tag, men det blir så repigt och förstört, värsta mjuka skivan helt klart. Jag tycker det är fint när det syns att ett bord varit med ett tag, och stör mig inte alls på märken, men känner att det är faktiskt bara fyra år gammalt, och verkligen inte borde se ut som att det är 45 år..plus att det blir väldigt skramligt. Här har jag två tunna fleecefiltar som bordsduksunderlägg, och så vaxduk på. Ljuddämpande 🙂 Duken kommer från Ikea, och alla kids har gett tummen upp på den.

 

I onsdags var jag och Jamie på Gränby för att uträtta ärenden, på banken bland annat. Jihaaa, vänta vänta vänta, och sen få svaret att det sköter man enklast via telefonbanken;) Fast den hade jag glömt inloggningen till så det  var ju bra att de fixade det, och så kollade jag hur det funkar med id-kort till Robban och Corrinda.  Ett inte helt bortkastat besök ändå. Sen köpte vi en lampa på Clas Ohlsson, det är så förbannat mörkt ute nu, och inte nog med att huset ser ut som en skokartong, så är det kolsvart åxå. De gamla ytterbelysningarna har gjort sitt, det är myrbo i lyktstolpen, och två av tre lampor har sladdarna blivit till fras, så nåt nytt var akut. Jag brukar ha julbelysningen uppe från tidig höst till sen vår, men nu köpte jag en vanlig bygglampa, med glödlampa med skymningsrelä. Jag gillar de lamporna, tycker de är superfina, men måste byta glödlampa för nu är det bright light deluxe:) De ”nya” lamporna ställer till de för mig, jag vet inte riktigt vilken styrka jag ska ha för att få det ljus jag önskar. Jag vill ha typ 25 w och varmvitt. Oftast köper jag typ 2 miljoner W och stickigt kallt blått ljus;) Varenda gång….;)

Jamie blev som alltid hungrig, det slår aldrig fel, och ville ha pannkakor på Fågelsången.

Jag åt broccolipaj, jag är svag för de där pajarna man får ute. Mest degskal;)

Bästa lunchdejten.

Nu såg jag i unt.se att Starbucks öppnar här snart, och snokade reda på var i gallerian, så nu är det bara att vänta. Jag gillar ju kaffe i de flesta smaker, och allra godast är ju de här superslibbiga kaloribomberna som de serverar:)

 

Den här bilden har jag skrattat åt. När vi hade kalas så hade Janelle och Simon bakat chokladbollar, superstora chokladbollar till barnen som fyllt år under hösten. Men Jamie har ju haft kalas, och fått sin present, så han skulle ju inte få någon. Jag tänkte inte ens på det, men min syrra, deras fantastiska omtänksamma moster, tänkte att han kanske skulle bli ledsen och köpte ett paket jordgubbar till honom. Det har han frågat om massor när vi handlat.

 

Han blev jätteglad! Men på bilden ser han liksom ut att tänka ” Alla andra fick smarriga chokladbollar, men jag fick minsann bara en kartong med nyttiga jordgubbar”

Men han fick ju smaka av deras, och smockade i sig sina gubbar med ett lyckligt leende:)

 

Idag har jag varit med Corrinda till läkaren. Eller sjukgymnast, fysioterapeut. Hon har en knöl på hälsenan som är lite svullen dessutom, och det går inte ner fast hon vilat i 2 veckor. Den kom när hon spelade turneringen för några veckor sen, och hon har haft riktigt ont, men nu gör det mest ont när hon har basketskorna på. Men eftersom det är något, så bokade jag en tid igår, och fick komma idag. Mina vårdkontakter är ett bra ställe:)

Han var bra, och har nu klämt och känt igenom båda sidor av knän och underben, och domen är att det är överansträng. Hon ska vila till på måndag, och då försöka jogga lite lätt, för att sen komma tillbaka på tisdag. Stötvågsbehandlig och sjukgymnastik. Hon måste ju rehaba det, så det blir nog inget spel på ett tag, men hon

får träna fys och sånt, men såklart inga explosiva grejor. Spelar man basket är det liksom en förutsättning att kunna hoppa, om man inte är så  lång så man bara kan lägga i bollen i korgen kanske;) så det känns toppen att han var så bra, och tar det på allvar. Hon spelar ändå på nästintill värsting nivå:)

Jag har ju liksom laddat för att flytta med henne till Californien ( eller annan lagom varm delstat) där hon ska spela i proffsligan och såklart bli den bästa ever, så det gäller att hålla henne fräsch;)

 

Nu ska jag pyssl lite innan det är dags för skolbarnen att komma hem, jag måste journalist-greja lite till…tror det var deadline i dag eller i morgon….? Hm, måste kolla!Söndag kanske förresten..

 

Just det ja. Me and i på söndag, om nån vill komma, eller beställa:) Hör av er!!

Hörs vidare, bye bye:)