September 2017
Allmänt

Jag firar ju tio år:)

För tio år sen började jag blogga!

Mitt allra första inlägg hittar ni HÄR och det är skrivet elfte augusti 2007.

Vi var på Gröna Lund, och fick punktering på vägen hem.. Jag ville minnas att det inlägget var ungefär en halvmil långt, men det var det ju inte alls;)

Är det kanske någon av er som varit med så länge?

 

Jag hamnar på min gamla blogg ibland när jag googlar, och det är alltid lika kul. Jag ser ju att jag skriver på ett annat sätt idag, men ändå känner jag igen mig. Saker som jag glömt kommer tillbaka, saker som jag velat glömma med;)

Men vilken fantastisk skatt det är att se tillbaka på, det är tio år av mitt liv.

Det är den primära anledningen till att vi var med i Familjen Annorlunda, att få en grym dokumentation om tio veckor i vårt liv, då. Just där, just då. Helt makalöst.

 

Jaha, tio år i bloggvärlden, vad ska man säga om det då?

Det finns MASSOR av behind-the-scenes som man skulle kunna avslöja, kanske inte så mycket om mig, men om andra bloggare;) Inte allt är som det ser ut att vara, det är en sak som är säker. Folk som är riktiga dårar IRL framställer sig som ljuva, ofelbara och tar på sig idealmänniskans mantel. Det kan vara otroligt provocerande att veta saker om sådana människor, och inte kunna berätta för hela världen:)

För hur det än är så får ju folk göra som de vill. Även spela rollen av perfekta:)

Det kan vara väldigt drygt men samtidigt skönt att träffa andra bloggare. Drygt för att alla ju vill ha den perfekta selfien, eller annan bild, det ska fotas mat och ”visa att vi är kompisar” bilder. Man kan inte direkt gå ofixad till en sån dejt eller evenemang, måste kamma till sig och dra på sig nåt presentabelt. Skönt för att …. ja av exakt samma anledning:)

Ingen förstår en bloggare som en annan bloggare.

(sjukt störigt att autokorrekt ändrar ”bloggare” till ”Blottare” mellan varven!! Jag ber om ursäkt om jag missar någon sådan*s*)

Sen har ju bloggandet utvecklas explosionsartat. För tio år sen fanns det massor, och idag finns det extremt många. Bra, superbra, mindre bra och inte bra alls, men något som passar alla. det är bara att leta.

Vill man börja blogga själv så är det bara att gå in på en bloggportal och skapa en egen. Det är superenkelt.

 

För mig så har det inneburit massor, det vet ni för det har jag skrivit förr.

Och numera kallas vi för Influencers:)

 

Jaja, men ska man fira lite kanske ? Har ni några förslag? Vill ni att jag bjuder er alla på snittar och champagne, eller ska vi spara det till bokreleasen? Haha. För blir det en bok, då jäklar är ni alla inbjudna!

Vill ni att jag berättar nåt specifikt måhända? Nåt ni alltid undrat eller så? Ska jag göra något,, nån utmanade mig på instagram att springa nåt galet lopp;) Det kommer inte på fråga, jag klättrar hellre upp i en radiomast upp och ner. Typ. Men jag kan offra mig på att åka till Dubai eller så och sila sand mellan tårna.

Det är en lagom utmaning i min smak.

Barnen kollar på miljoners Challenges på Youtube, och tyckte att jag kunde åka cross-mc sådär fräckt som något gäng gjorde, och det kan jag absolut göra, om nån visar hur;)

Nä men hur firar man sånt här? Att ens blogg fyller tio år, det är ungefär lika som att barnen fyller år. Kanske med tårta? Eller en plakett på väggen? 😉

 

Jaja, oavsett hur länge jag bloggat, så gör jag det av den enda anledningen att jag tycker att det är skitkul. Vore det inte det skulle jag sluta direkt. Jag får berätta saker för andra, som ”lyssnar” och delar med sig av sina erfarenheter. Jag har alltid tyckt om att skriva men det är inte ett dugg kul om ingen läser. Det är därför jag har femton påbörjade dagböcker i lådan, astrist att skriva för bara mina ögon.

NI är anledningen att det blir kul:)

Och jag vill återigen tacka er från djupet av mitt hjärta för att ni vill läsa det jag skriver.

Jag tycker vi är ett finfint team. Och jag hoppas att ni följer med på nästkommande tio år, de kan bara bli bättre:)

The best is yet to come, heter det ju.

 

♥Tack♥ från mig till er, med den snyggaste tårta jag åstadkommit . Fåret Shaun ♥ Endast det bästa är gott nog.

fåret shauntårtaKakorna på fatet får väl symbolisera mitt icke-intresse av mat och bak;)

 

Ha en fortsatt bra dag, jag ska snart åka och hämta hem Trixie.

Kommentera

  1. Cecilia

    Har följt dig sedan fam. annorlunda och gillar verkligen ditt sätt att skriva. Följer ett tjugotal andra bloggar men om jag bara skulle föja en så vore det din. Har avföjt några andra eftersom jag tycker att de skriver så platt och tråkigt. Blir inget intressant att bara läsa om hur gulligt och mysigt och fint och underbart allting är. Du skriver så levande och intressant om högt och lågt , roligt och tråkigt. Så hoppas du fortsätter i tio år till!

  2. Anki

    Grattis till dina 10 år som bloggare! Håller tummarna för att du håller på i minst 10 år till <3

    Tacksamma kramar från "läsaren" i Skåneland

  3. Mie

    Citerar dig: ”Det finns MASSOR av behind-the-scenes som man skulle kunna avslöja, kanske inte så mycket om mig, men om andra bloggare;) Inte allt är som det ser ut att vara, det är en sak som är säker. Folk som är riktiga dårar IRL framställer sig som ljuva, ofelbara och tar på sig idealmänniskans mantel. Det kan vara otroligt provocerande att veta saker om sådana människor, och inte kunna berätta för hela världen:)

    För hur det än är så får ju folk göra som de vill. Även spela rollen av perfekta:)”

    Hahaaa… som jag garvade när jag läste det! Så spot on – och precis just nu när det behövdes! Jag tycker inte att man behöver vara en Einstein för att genomskåda. Det tråkiga är att kommentarer som är liiiite kritiska och ifrågasättande i just det här fallet inte godkänns… Say no more 😉

    Heldiggar din ärlighet. Inga floskler. Du står med båda fötterna i myllan – verkligen!

  4. Yvonne

    Grattis Grattis
    Tusen Tack för din blogg har följt med iallafall 7 år och alltid lika trevligt att läsa .
    Lycka till jag hänger kvar du har rätt sunda åsikter och barnen är viktigast beundrar dig för träningen och mycket mer…….

  5. Caroline

    Hipp hipp hurra! Då siktar vi väl på tio år till? Du skriver och jag läser : )
    Din blogg tillhör min morgonrutin. Den första jag läser. Skippar nyheterna, skit samma om jorden gått under, först måste jag kolla om du gjort något nytt inlägg…

  6. Kamilla

    Stort grattis till 10 år! Tycker du ska gå och köpa dig ett armband som du kan sätta berlocker på-en ny för varje jubileum?
    Tusen tack för dina ärliga inlägg-de flesta influensers visar sig sällan svaga…din aproach gör att man känner samhörighet med dig och vill fortsätta läsa. Jag tänker ibland när livet är för dj…ligt att kan Carola med 9 ungar och ensam-då var det väl själva FAAAN om inte jag ska klara av vad det nu månde vara;))
    Lycka till med nästa 10 år!

  7. Carina

    Du och syrran din får se det som x antal timmar benträningen om ni gör höga kusten trail, det beror på hur snabba ni är helt enkelt ;).
    Du får ju bestiga Skuleberget inte bara en gång utan två gånger dessutom i detta lopp, what’s not to like??!!:)))
    Grattis till 10år! Fortsätt så!!!

  8. Carina

    Du och syrran din får se det som x antal timmar benträningen om ni gör höga kusten trail, det beror på hur snabba ni är helt enkelt ;).
    Du får ju bestiga Skuleberget inte bara en gång utan två gånger dessutom i detta lopp, what’s not to like??!!:)))

  9. Tess W

    Grattis! Har läst sedan familjen annorlunda började visas och som en annan skrev, en dag utan inlägg=tråkigt, två dagar= undrar om det hänt något?!! Så roligt att följa erat liv, högtider som vardagen 🙂 skriv gärna en bok eller flera, jag vill läsa ännu mer av det du skriver. Stora grattis och stora kramar Tess W

  10. Karin

    Grattis till 10-åringen!
    Älskar tårtan med fåret shaun, som jag har för mig det var en väldigt förvånad Jamie som fick va? Egentligen var det väl en Minion han hade önskat, eller är jag helt fel ute nu? Hur som så gillar jag tårtan skarpt ???
    Så vill jag tacka Dig!
    Tack för en underbar blogg, tack för det sättet du skriver på, tack för att du delar med dig av ditt liv, tack för att vi får vara en del av ditt liv, tack för att du är rakt och ärlig och tack för alla vardagliga bilder du delar med dig av.
    Jag har nog inte hängt med från början, minns inte riktigt när jag började läsa, men det är nog ca 8 år sedan, sen har jag läst ikapp gamla inlägg också.
    Kram från mig ?

  11. Margaretha 70 plus

    Grattis till 10 år !
    Du är inspirerande för såväl ung som äldre! Läser dig så gott som varje morgon !
    Man blir glad av ditt sätt att skriva,rakt ärligt o uppriktigt ,så upplever jag det i alla fall!
    Fortsätt med det ,ser fram emot att få läsa många år till!

  12. Petra

    Jag har inte varit med alla 10 år men gillar verkligen ditt sätt att skriva och är en av dom som verkligen hoppas på en bok, oavsett snittar eller champagne :0)
    GRATTIS till 10 år!

  13. Åsa

    Jag älskar ditt sätt att skriva och ditt raka sätt att uttrycka dig. En dag utan ett inlägg = tråkig dag! Hoppas du vill dela med dig av ditt liv många år framöver!
    Varma kramar Åsa

  14. Mumintrollet

    Oj då, trodde jag läste en annan bloggare och tänkte att oj vad hon har utvecklats och börjat skriva levande! Har nog inte följt dig så många år, men ditt sätt att uttrycka dig gillar jag. Du kunde hålla skrivkurs till andra bloggare och tjäna en hacka på det!

  15. Agneta

    Herregud, men jag tror jag läst alla dina inlägg i 10 år! Det jag gillar mest med dig är att du står för vem du är,för dina åsikter. Jag tycker du är grym och tack för dessa 10 år, och hoppas det blir 10 till . ❤️

Allmänt

Det rullar, det rullar, det rullar, det rullar….;)

Onsdag. Hela långa dagen:)

Från morgon till kväll. Tjohej.

Och snart är det torsdag.

Ungarna satt igår och frågade varandra om de visste varför dagarna heter som de gör. Corrinda läser nordisk mytologi i skolan just nu, och de pratar visst en hel del om sånt. Jag älskar mytologi:) Kanske älskar jag Thor allra mest, i form av Chris Hemsworth;)

Men jäklats så invecklat det är! Och rätt äckligt, det är incest och tidelag om vart annat, alla är fan släkt med varandra på de mest otroliga vis. Din syster är förutom din mamma även din dotter…

Jag kommer ihåg en hel del, men har glömt massor så det är roligt att höra ungarna berätta. De flesta av mina barn tycker om sånt här historieberättande. 

 

I morse var det trögt att kliva upp, men varje dag så tackar jag ändå högre makter för att det är ljust, det är tusen gånger jobbigare att gå upp när det är kolsvart och svinkallt ute. Skickade iväg ungarna till skolan och släppte ut jycken i trädgården. Hon nosar som vanligt runt och kollar så att allt är som hon lämnade det kvällen innan, och sen kommer hon in och lägger sig och sover vidare;)

Efter frukost låg jag i soffan med kurslitteraturen och plöjde. Filt på och en kaffe vid sidan av, och där låg jag och läste tills Trixie kom upp. Hon är ju på lägerskola inatt, och skulle inte vara där förrän elva, så det blev sovmorgon för henne. Hon, eller alla barnen för all del, är så självgående. Hon hade själv packat allt som skulle med, jag checkade av så inget var glömt, och sen flätade jag två inbakade flätor på henne. Det var allt hon behövde hjälp med:) 

Inget curlade här inte. Det behövs definitivt inte om man lär dem sakerna man bör kunna. 

Vi hämtade sen upp hennes klasskompis som bor precis intill och körde iväg till Alnäs. Det var länge sen jag var där, jag har sovit kvar som klassförälder nångång. Det kan ha varit mitt livs softaste uppdrag:)

Jag hade en bebis med mig, det bör ha varit Trixie faktiskt, för givetjävlavis var ju pappan tvungen att jobba, och åkte hemifrån vid fem på morgonen. Alltså fick jag ta med bebisen, och vi gjorde ingenting. Satt och snackade med övriga klassföräldrar, fixade kvällsfika och frukost, och så var jag ute och röt lite mitt i natten:;)

Ni vet, killar sover i en sal, tjejer i en annan, ingen vuxen… klart att alla ska smyga ut på natten och busa:) Det hör väl till lägerskola? Men eftersom kids sällan är smarta nog att vara tysta, så kunde man ju inte låtsas som att man inte hörde något, man vill ju knappast ses som döv, Eller korkad för den delen;)

Men efter att ha gormat lite på dem så blev det tyst och vi sov gott alla trettio.

 

Alnäs är ett fint ställe, dit många klasser åker. De har olika teambuildingbanor och klättervägg, kanoter, segelbåtar och grejs. Ungarna brukar älska det.

 

Jag släppte bara av Trixie och hennes kompis, de vinkade och tyckte jag kunde köra, så då gjorde jag väl det  då. Till Ikea.

Jag hade en dejt med Mirka och vi började med lunch, för att sen kolla runt och shoppa.

Nu kom jag ihåg att köpa torkställningen, och även varsin skrivbordslampa till Lovelia och Trixie. När själva glödlampan som ska sitta i kostar lika mkt som lampan (79kr) då känns det sådär. Antagligen har jag klagat om detta förr, men alltså de här nya ljuskällorna de suger. Lysrör håller fortfarande i en evighet, men det har de ju alltid gjort. Övriga – lågenergi, halogen, led och allt vad det är – de lyser definitivt inga 20.000 timmar.

Och det spelar ingen roll om de är köpta på Ikea eller fancypancy svindyra lampbutiken. De håller inte som utlovat. Här är jag beredd att tro på nån konspirationsteori:) Jag har en vanlig gammal glödlampa i en stjärna i vardagsrummet. Den är alltid tänd, och jag menar ALLTID. Dygnet runt, året om. Sist jag bytte glödlampan i den delade jag hushåll med en annan vuxen, så det är minst fyra år sen, men mer troligt ännu längre. Vanlig glödlampa is da shit. Synd att de inte finns längre.

Jag hatar att köpa lampor, för några ynka rackare får man pröjsa flera hundra. BAh.

Men hur som helst, nu har tjejerna lampor så de kan göra sina läxor. Deras rum är en gillestuga som de delar. Vårt hus är i soutteräng, vilket innebär att det inte är källarplan, utan det finns stora fönster åt ena hållet och inga åt andra hållet. Av nån högst märklig anledning är det inget el draget i taket där inne. Går inte att ha en taklampa alltså. Det är full takhöjd så det vore inget problem med en lampa. Samma gäller i mitt sovrum. Ingen el i taket? Jag trodde jag var helt dum i huvudet när vi flyttade hit, jag letade och letade efter kontakten där uppe i taket. Det finns en krok, men ingen el, Vem fan bygger så, och varför?

Jag vet iofs vem, för det var de vi köpte huset av:) Men varför återstår. Vi löste det genom att skarva med en lång sladd som går till ett väggurtag, vi har en fläkt som man kan tända och släcka genom att dra i ett snöre. Men gillestugan får ha uplights-lampor.

 

Skrivbordslamporna sitter på plats, men jag öppnade bara kartongen med tvättställningen, tittade på den, suckade och stängde den igen. Palla. Noll lust att skruva, så jag struntade i det:)

I stället åkte jag och tränade. Mycket roligare. Hämtade Janelle på vägen, svor över trafiken som stod stilla, alla jävla vägarbeten och husbyggen överallt gör mig tokig. Det blir bra när det är klart, men just nu känns hela Uppsala som ett stort kaos, det byggs överallt. 

Mötte upp syrran vid Friskis, och sen rakt in i kaklet med David. 

Han hade nån ny övning idag, som inte bara kommer kännas utan även synas i morgon. I form av feta blåmärken. Vi skulle stå med knävecken mot en bom, ni vet en sån man gick balansgång på i skolan, som man kan höja och sänka, och hissar upp i taket när den inte används,

En sån. En sandsäck på fötterna för lite motvikt och sen skulle man luta sig mot bommen med vaderna och göra knäböj. Liksom över den. Var man för kort kunde man stå på en vikt, men vafan då gled ju fötterna undan och jag höll på att göra värsta bloopersen;) David påstår att man INTE ramlar baklänges över bommen även om man inte har en tung sandsäck på fötterna, men det kan jag meddela att man visst gör. Om man inte, som jag, lyckas få tag i sin dotter och nästan riva med sig henne i fallet;)

Jag har så ont i knävecken, men övningen i sig var rolig. 

 

Jaja, en rolig bana, och så hem och duscha.

 

I morgon ska jag försöka komma ihåg att hämta hem Trixie och kompisen från Alnäs, jag ska göra mitt bästa. 

(larm på mobilen, hehe) och sen handla.

Tvätta, skruva ihop torkställningen, plugga, Ja, det var det hela. Träna på kvällen förresten. 

 

Och nu ska jag sova:)

Natti natti

 

 

Kommentera

  1. Syster yster

    Kolla med en elektriker om du inte kan installera lampor som styrs med bluetoth. Min yngsta har installerat sådana lampor i sitt hus då de inte har elkablar i taket och inte heller kan installera det.

Allmänt

Corrinda och Patricia tipsar:)

 

Inlägget är reklam för Cellbes och innehåller annonslänkar 

Corrinda beställde lite från Cellbes för ett tag sen, och eftersom hon satt och nätshoppade ihop med sin syster Patricia så hände det sig så att de föll för precis samma saker:)

De har väldigt lika smak de där två, och det som är möjligt lånar de gärna av varandra. Nu är ju Corrinda runt 175 cm lång och Patricia bara 164 så det funkar ju inte på allt.

Men den här skjortan klickade båda hem. De är ju inte så ofta tillsammans utanför hemmet;)
cellbes

Den blev genast en favorit, och jag som inte gillade den på bild får lov att säga att den är mycket snyggare i verkligheten.

Corrinda hittade öven den här polotröjan som är nedsatt nu…ha typiskt 🙂
470238-cellbes-product-main

Den är lite varm tydligen så hon har inte kunnat ha den än. Jag hoppas ju att värmen ska stanna hela vintern, men hon är förberedd för kyla:)

Just nu har Cellbes 20% på stickat så det är läge att kitta sig inför kommande kalla dagar. Jag ska se om jag hittar några raggsockor för jag höll seriöst på att frysa ihjäl nedifrån och upp häromdagen 😉

Och kanske nån poncho, såg att de hade flera fina. Mina koftor har nog sett sina bästa dagar också….äh, jag villhöver nog shoppa en hel del:)

Kommentera

Allmänt

Det här med förkylningar…

 

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Kökets Box

.

Först en sak som jag verkligen vill tacka er för, det är alla tips om info om min Växjöresa:)

Tusen tack!

Jag har bokat tågbiljetter, det blev onödigt dyrt, så då blev jag sur och bokade novembers resa redan nu, för mindre än halva priset:) Haha, man kan betala väldigt mycket, eller väldigt lite för samma resa beroende på när man bokar, och är man lite halvsent ute blir det som dyrast.

Sen bokade jag hotell, som jag har glömt vad det hette… men nåt inne i centrum. Jag kommer åka hemifrån vid 12.tiden på torsdag, framme vid sex-draget på kvällen och så börjar skolan 10.00 på fredag.

Sjukt spännande och läskigt. Du som skulle dit samtidigt, hoppas vi ses:)

Man kan alltid lita på er när man behöver råd och tips, tack för det ♥

När jag frågade er om nån av er testat Kökets Box så var det flera av er som var positiva, så nu har jag precis beställt en prenumeration på den:)

Så spännande! När jag kikat runt på andras boxar så känns det som att det kan bli roligt, De ska innehålla 8-10 olika produkter inom mat och bak, värt minst 190kr, boxen kostar 129kr (fri frakt!) så bara det är ju kul:)

Plus nåt recept/tips-magasin som betecknas ”lyxigt”

Jag behöver massor av ny inspiration i köket, för jag är så less på att kocka. Vad som helst som kan göra det hela lite roligare kan vara värt 129kr:)

Jag återkommer om det här.

Idag har det varit en riktigt seg skitdag. Jag motade en förkylning med ColdZyme, men den sitter kvar i kroppen, i form av en enorm trötthet. Jag hoppas det är förkylningen, så det inte redan är hösten….gosh.

Jag skickade iväg kidsen till skolan, vinkade i fönstret och sen tog jag Doris och kröp ner under täcket igen:) Så skönt. Så välbehövligt efter en hostig natt igen. Sen var jag piggare, och har läst en massa om Fantasy.

Påbörjade en bok, och läste nån timme, men blev mest bara irriterad. Haha, men det är sån skillnad på hur folk skriver. Jag pallar inte med, som det var i den boken, miljoners jävla parenteser. Varför inte bara skriva ut det man vill säga?

Exempelvis så skrevs det: Han träffade sitt livs stora kärlek ( som sedermera blev hans hustru) under den tiden. Eftersom han drog ut i kriget ( som traumatiserade honom) och kom hem som en mer negativ man….

Typ alltså, men holy smoke. Skippa parenteserna, Jag får ont i ögonen och själen av text som jag inte gillar:)

Dessutom har jag lite svårt för fancy ord. Det finns ju oftast ett mer vedertaget ord som inte är så krångligt, men såklart, de som skriver böckerna har ju givetvis hundratals högskolepoäng;)

Jag kan de svåra orden, men jag sätter en ära i att försöka använda ord som alla begriper. Ibland misslyckas jag kapitalt;)

Alltså bytte jag bok efter ett tjugotal sidor, och den var lite mer tilltalade, Jag börjar lära mig lite nu:)

Men det känns otroligt lyxigt att läsa böcker på ”skoltid”.

Till sist var det dags att hämta lillPrinsen, och eftersom jag verkligen inte rört på mig mer än mellan köket och soffan så tog jag cykeln. Kände hur slut jag blev av den lilla ansträngningen och började fundera på kvällens träning…

Det var växlande molnighet ute, men jag lyckades tajma solen hyfsat, och så cyklade vi hem och gjorde en smoothie. Tanken var att sitta i solen och fortsätta läsa, men det sket sig ju eftersom det var kallt. I stället satt vi i soffan och jäste, han såg på youtube och jag läste.

När Jordan och Lovelia kom hem så ville de se Zootropolis och då kunde jag inte fokusera på bok längre, och dessutom kan man nog kalla filmer där djur talar och kör bil för Fantasy så det var ju på sätt och vis plugg även det;)

Och så somnade jag. Pang. Som att köra huvudet i en vägg, det går bara inte att hålla ögonen uppe.

Vi var bokade på HIT i kväll, men jag mådde verkligen inte prima så jag avbokade.

Efter en timmes powernap med Zootropolis i öronen, jag kvicknade till mellan varven för att kolla på vissa scener:) så var jag faktiskt piggare.

Men den här dagen behöver inte upprepas, den gav mig ungefär inget.

Jag ogillar sådana dagar, när man känner sig risig, oproduktiv och allmänt off.

Men i morgon, då jäklar!:) Då blir det en bra dag.

Jag ska köra Trixie och en kompis till ALnäs, deras klass ska sova över där, Det är ett led i deras teambuilding, och alla sexor gör det.

Sen ska jag luncha med Mirka, och sen är det David på kvällen, och det ska tränas oavsett om jag känner för det eller ej;) Då är min förkylning över. SÅ det så.

Hoppas att ni har haft en bättre dag än jag:)

Nu ska jag snart sova, trots sovmorgon, och middagslur så lockar sängen något otroligt.

Förkylning suger.

Natti natti ♥

 

Kommentera

  1. Mb

    Du får kanske börja tänka inför ditt skrivande att man avslutar en mening med EN punkt samt att man inte använder sig av 🙂 osv.
    Du klagar på parenteser och då klagar jag på fnuttar och duttar och e mojis och allt vad det heter.
    Som ett litet skämt men dock som ett litet råd om sånt du säkert redan vet.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Men….:( Du tror att jag inte kan skriva korrekt när det så krävs?
      Klart jag kan, men detta är en blogg, och här använder jag mer av ett talspråk än korrekt grammatiskt.
      Det är helt medvetet och exakt som jag vill ha det 🙂
      I en text till skolan använder jag vare sig smileys eller annat otyg.
      Så inga bekymmer 🙂

      1. MB

        Som ett litet skämt, men ändå ett råd, som du säkert vet om, skrev jag. Så du hade inte ens en gång behövt kommentera. He he.
        Det är bara det att texten i din blogg är ganska svårläst, och ibland är det svårt att se VAD för ”fnuttar” det är du gjort. Men det är kanske bara jag som uppfattar texten som ”tunn”, samt att det är ännu svårare med kommentarerna. Vet inte varför, men det är kanske inget du kan styra.

  2. Karin

    Jag är också trött, har nån infektion i kroppen.
    Men TACK för ditt råd jag fick på insta ang vitlöken.
    Det onda i örat har gått över ?
    Det är helt otroligt, jag är så imponerad.
    Man liksom kände hur den drog ut det, det lossa upp också och något liksom rann bakvägen ner i halsen.
    Känner mig mkt bättre efter vitlöksknepet, även fast jag då är trött.
    Så stort tack för tipset ?
    Kram från mig

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Visst är det helt makalöst 🙂
      Det har räddat många nätter här hemma, när barnen vaknat och haft ont i örat .
      Skönt att det släppte, och hoppas drt sega åxå släpper snart ?

Allmänt

Flashback och 30 år?

För ett litet tag sen så skrev min superhärliga vän och bloggkollega Nina om mig. Hon länkade till ett specifikt inlägg som jag skrivit nu i våras.

Jag har inte läst det sen jag skrev det men det ramlar in kommentarer på det lite nu och då.

Det handlar om hur det gick till när jag blev dumpad, hur jag och barnen blev lämnade. Jag skrev det på fyraårsdagen av att han faktiskt på allvar bara reste sig och gick för att sen aldrig komma tillbaka.

När Nina länkat det inlägget så kom det kommentarer, mail och dm på insta och jag som glömt vad jag skrivit blev lite nyfiken och gick dit och läste.

Finns att läsa Här om ni vill.

Förvånad insåg jag att det var ett riktigt bra inlägg:) Det är långt men ganska sammanfattande. Jag hade inte alls tänkt skriva långt, men fingrarna flög över tangenterna och det bara blev så. Förvisso vill jag minnas att det dök upp nån kommentar rätt nyligen om att jag borde vara försiktig med alkoholen 😉 eftersom jag visst såg ut att vara full på bilden jag lagt längst ner;)

Jag hade en såndär pytteliten champagneflaska i kylen, den var sen nyår när vi i stället skålade i nåt annat, typ Pommac 😉 När jag klagade till syrran om att den stod i vägen, när fan skulle man dricka den osv så sa hon ”Skåla för sig själv, du har råddat det här galant i fyra år”

Så det gjorde jag:) Efter träning och skållhet dusch så drack jag ett helt glas champagne. ??

Inte vare sig full eller alkoholist alltså. Skulle jag ha tagit till missbruk som en utväg så hade jag gjort det för typ fyra år sen. Jag är nu inte en sån person. Möjligen kan kaffe vara en slags beroende men eftersom jag inte ens måste dricka det varje dag så känner jag mig långt ifrån risken att trilla dit i någon form av beroendeproblematik:)

Nåväl, jag har insett en sak. Det tog ända till nu men en vacker dag slog det mig att det är trettio år sen vi träffades, han den där och jag. Jag är ju usel på siffror så det krävdes lite räknande för att verkligen inse att det var korrekt.

Vårt räkneverk stannade ju på 26 år men det förändrar ju inte det faktum att det lik förbannat är trettio år sen.

Alltså hallå???

Lägg av, det är inte möjligt nånstans. Så gammal är jag ju inte, jag har ju inte ens fyllt 30 ?

Lovelia fyller tio år nu i år, och hon föddes samma år vi gifte oss. Vi gifte oss på vår 20-årsdag..

20+10=30

Amen vafan ?

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknade honom ibland, för det gör jag. Såklart. Vi träffades när vi var sjutton år och vi har vuxit upp tillsammans. Allt jag gjort för första gången i vuxenlivet har ju varit tillsammans med honom. Köpt lägenhet, åkt utomlands, fått barn, köpt bil, köpt hus osv.

Vad jag än tänker tillbaka på, berättar om i livet så finns han med.

Han var den andra halvan av mig.

Det suger att inte längre få höra honom berätta saker för barnen, för han var bra på att komma ihåg sakerna jag glömde.

Jag saknar det liv vi hade.

Men den mannen jag saknar, han finns inte mer.

Kunde lika gärna varit död på riktigt för det finns inget kvar av den han var. Och den han är idag känner jag inte. Vill inte känna. Är inte ett dugg nyfiken eller intresserad av.

Det är märkligt.

Men skönt på ett sätt.

Han betyder ingenting för mig.

Men när folk nästa gång ifrågasätter min roll i vår skilsmässa så kanske jag ska hänvisa till det inlägget.

Jag får ofta hintar om att Jag ju måste vara en bitch eller så, för det är ju inte ens fel att två träter och blablabla..

Men hur kan jag vara ansvarig för att han var otrogen? Det kan rimligen inte ligga på mig. Och allt som hände sen bottnar ju i den otroheten på olika sätt och vis.

Jag gjorde allt man kan begära av nån för att rädda vårt äktenskap. Jag backade jag kröp jag gav honom svängrum. Jag försökte stötta och jag försvarade honom.

Jag har säkert kunna hanterat saker annorlunda men jag är rätt övertygad om att utgången blivit den samma.

Och kom noga ihåg att det umgänge han har med sina barn idag, det är helt och hållet efter sina egna önskemål.

Så nej jag är ingen bitch.

Jag är däremot en grym morsa som alltid sätter barnen i första hand.

En bra farsa gör detsamma. Man får svälja vad det nu är som står i vägen för barnens skull. Pallar man inte det så blir det inte så bra.

Kallas nog för Eget ansvar:)

Hörrnini!!

Nu blev det ett långt inlägg igen;)

Ninas fel;) ?

Jag ska ta och läsa lite innan jag hämtar Jamie 🙂

Kommentera

  1. Birgitta S

    Hej du är en fantastiskt person o mamma barnen fattar o även de som han träffar nu kommer att förstå när de blir äldre o då är han en loser . Hans mamma verkar inte att ha alla hästar hemma synd att hon kan styra honom
    Kram o tack för en bra blogg

    1. johanna

      Kan du berätta hur du och din x make träffades? Vore kul att läsa, ni var så inga!

      Carola: Vi gick i samma skola. Hade skåpen så vi var tvungna att gå förbi varandra hela tiden, och på den vägen är det;)

      1. Helena

        Varför riva i gamla sår och ge den saten en plats på bloggen Joanna? Fan vad jag älskar din brutala raktinikakletärlighet Carola <3.

        1. johanna

          Äsch gamla sår vet jag inte. Hon har ju själv skrivit om själva uppbrottet, det är väl det som är det sorgliga. När de träffades är väl inte så hemskt,. De träffades ju så unga och fick nio barn i hop. Det är intressant och ovanligt tror jag. Därav min fråga!

Allmänt

Jag fryser!

Jag har gått hela dagen och frusit. Det är början på september, och jag har dragit på raggsockor och tjock huvtröja och frös ändå så jag trodde jag skulle bli knäpp.Först NU, när klockan är snart midnatt är jag varm om fötterna…fy bövelen.

Till sist kröp jag ner hos Jamie på soffan, han satt och kollade på tv under en filt och jag stal lite värme helt enkelt:) Somnade som en stock i en kvart innan Lovelia ringde och sa att hon var på väg hem. Powernap när den är som bäst:)

 

Det är fjärde september idag. 4/9.

Vad är det för speciellt med det datumet? Det känns som om jag gömt nåt! Ni vet, en sån där molande känsla av att det är något man absolut borde minnas. Jag har gått igenom alla barns födelsedagar;) haha, och ingen fyller år idag. Inte heller nån släkt.  Det är ingen bemärkelsedag av något slag, ingen bröllopsdag eller dödsdag. Så vad är det med 4/9???

Vet ni så säg, jag blir tokig. Dessutom så var det samma sak förra året, jag minns det så tydligt. Fan man är ju knäpp;)

 

Jamie cyklade själv med Jordan och Lovelia till skolan i morse:) Han ville inte åka bil, utan absolut cykla så då fick han väl det då, Jag är inte den som är den, speciellt om det handlar om att slippa gå ut i kyla, tidigt på morgonen. Eller åtta;)

Skickade iväg dem, och käkade frukost innan jag snackade med Mirka över två stora koppar kaffe. Satt uppkrupen i soffan, med en filt runt mig. Frös redan från start alltså.

Sen pluggade jag lite , och mamma har hjälpt mig med CSN. I vissa avseenden är jag inte vuxen än helt klart, men mamma har nu jobbat på CSN i evigheters evighet och det finns ingen anledning att jag sitter och gissar hur man gör då:) Jag vet att det blir rätt om hon hjälper mig, kollar så att det är korrekt ifyllt osv.

Plötsligt när vi satt där, vid köksbordet med datorn uppslagen så kröp det en STOR äcklig spindel precis framför oss! Alltså jag snackar centimetrar från. Det var inte en husspindel, de blir hos mig ännu större, men den var läskig. Både mamma och jag skrek till och for upp från stolarna:)

Pappa som satt i vardagsrummet intill undrade vad vi pysslade med.

Jag hojtade efter papper och mamma hojtade tillbaka att den var för stor, hon vägrade ta den med papper, och jag tjoade att jag tar den, ge mig bara papper!!

Paniiiiiik;)

Mosade spindeln och nu blir säkert nån arg, Men jag har en regel – spindlar ute bryr jag mig inte om, spindlar inne dör. Med andra ord så får den stora spindel som byggt nät över hela köksfönstrets utsida bo kvar. Men den här dog. Olika falla ödets lotter.

När jag andats lite efter den traumatiska upplevelsen, så insåg jag att möjligheten att den där vidriga spindeln suttit i min huvtröja….som legat i husvagnen….alltså den möjligheten var rätt stor.. Rys. Jag hade haft tröjan på mig några timmar:) Nä, tänkt inte så…

 

När mamma och pappa åkte hem så hämtade jag Jamie i skolan. Han sprang runt på fotbollsplanen med två andra killar, och det värmer ju hjärtat. Men det värmer lika mycket att han blir glad att se mig och vill åka hem. Eller hem och hem… helst vill han åka till Ikea:D

Vi ska åka dit snart, men idag var jag inte alls på humör, förutom att jag frös så är jag lite småförkyld, raspig i halsen och kan inte sova för jag får sådana där fantastiskt härliga torrhostattacker.

Natten till idag sov jag hackigt, och natten till söndag så vaknad jag strax efter fyra av att grannens förbannade hönor förde liv.

Jag bor alltså INTE ute på landet utan i ett helt vanlig villaområde, Först tyckte jag det var rätt charmigt och gulligt med de här hönorna, när jag väl fattat vad det var som lät;)

Men nu..alltså de stör så mycket!

Alla husets sovrum ligger åt det hållet, och hönornas inhägnad/bur/vet inte riktigt hur de bor, är i hörnet av trädgården som är närmast mitt sovrum. Jag har fönstret öppet nästan året om, men nu har jag fått putta igen det flera nätter efter att ha blivit väckt av deras jäkla kackel.

KAAAAkakakakakakakaKAAAAAAkakakakakakakKAAAAAAAAkakakakakaka….i fucking evigheter.

Men skjut mig!

Inte hjälper det att stänga fönstret heller, med ljudet dämpas iaf lite. Och så kan jag inte sova för att det blir för varmt…

Lite funderar jag på över om det verkligen ska vara så att jag ska behöva stänga fönstret i ett tättbebyggt villaområde pga hönor??? Hm… Samtidigt så gillar jag mina grannar jättemycket, och tycker det är gulligt med hönor, men kan man kanske få tyst på dem på nåt vis?

Små sovmasker föreslog syrran;) Jag funderar kanske mer på att ljudisolera deras hus. Det ska mycket till innan jag går dit och klagar, för jag tycker att man får lov att tåla en hel del ljud när man bor bland folk. Dock har jag inte räknat med fjäderfän;) Vi har rätt många hackspettar i området förvisso, som drillar och hackar, men de är inte till närmelsevis lika högljudda som hönorna. De är obegripligt skräniga.

Kanske ska skaffa en räv som husdjur….? 😉 Hehe.

Nä, men det suger att bli väckt av djur.

 

Och vad det gäller djur och inte få sova…jag ska nu gå på flugjakt. Jag har inte sett så många flugor på hela sommaren som jag haft inne idag. Och de är av den där sorten som flyger som humlor. Helt vingligt och okontrollerat, fast i 150 knyck.;)

Stora är de också. Fy tusan om man behöver dela sovrum med en, eller flera sådana. De gömmer sig ju dessutom! Sitter alldeles stilla nånstans, tills man krupit ner under täcket, gosat in sig och lagt sig tillrätta…DÅ attackerar de. Siktar in sig på ansiktet, det enda del av kroppen som man inte har under täcket, och så ägnar de sig åt upprepade störtdykningar tills man ger upp och hämtar flugsmällan, tänder alla lampor och frenetiskt skuttar runt och slår vilt omkring sig.

Fy fan.

 

Nä, just idag är jag inte så pro-djur, mer än mina fyrbeningar då såklart ♥

Jag ska hämta flugsmällan.

Natti natti 🙂

 

 

Kommentera

  1. Linnea

    Hej 🙂 Jag har för mig att någon sässong eller ett avsnitt av familjen anborlunda som du var med i var på tv 4/9. En släkting till mig fyller år ich jag mins att jag ringde honom i reklampausen.
    Annars vet jag inte vad det kan vara.? Var du med i radio eller i någon tidning kanske?

    Carola: Kom äntligen på det – jag tog körkort:) Haha

  2. Mb

    Be grannen stänga in dem om natten.
    Inte tusan ska man behövs störas av kackel så tidig morgon.
    Vi hade höns och en kuckeliku galen tupp och vi hade dem instängda fram till åtminstone 8 på morron och vi bor ändå på landet utan grannar alldeles nära

  3. Tant H

    Troligen slog Du inte ihjäl Lyckospindeln men man vet aldrig! Nå obehagliga kan de vara och att de är inne är för att de söker föda …..kanske har Du läckra myror att bjuda på?
    Lycka till med Studierna-det är aldrig för sent att göra verklighet av sin dröm!

  4. Agneta

    Jag bodde på en bondgård en sommar där de hade tuppar. Prata om tortyr!! Jag vet inte när de satte igång men säkert innan fem på morgonen!
    Din bloggkollega Nina har länkat till din blogg, och till inlägget om hur din familj lämnades. Så nu har jag gråtit en rond igen. Kram

  5. Carola

    Vad konstigt….vi hade höns och en tupp. Här i Spanien visserligen, men det borde väl vara samma ?.
    Så fort det blev mörkt försvann dom in in hönshuset och sov som stockar tills det blev gryning igen. Dom brukar inte kackla i mörker.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Mörkt vet jag inte om det är vid fyra..? Börjar nog ljusna då fortfarande tror jag, även om jag gissar eftersom jag vägrar öppna ögonen så dags;)
      Det är ju ljust många timmar av natten här under sommaren så jag är lite trött som sagt 😉
      Men då bör de hålla truten under vintern iaf??

      1. Ulrika

        Stänger man inte in dem och mörklägger (inga fönster) under natten så börjar livet när solen går upp. Därför brukar många stänga in hönsen i ett hus som är mörkt under natten och släppa ut dem på morgonen. Kolla detta först, annars kan det ju vara ett förslag. Sen får man väga noga innan man ger sig in i diskussion med grannar om oväsen, vet att du själv sagt att din hund brukar skälla mycket =)

        1. Profilbild
          familjenannorlunda

          Jo, jag säger ju att jag tycker man får tåla mycket från grannarna, och det oavsett om man själv hörs eller ej. Det hör till att bo i närheten av folk:)
          Men de här hönorna är löjligt högljudda, har suttit och lyssnat på dem hela förmiddagen idag, jag inomhus i ett rum på andra sidan huset ?
          Min jycke skäller, absolut, men inte klockan fyra på morgonen ?
          Inte ens sex eller sju på morgonen, hon håller sig inom vad som anses acceptabelt – mellan 8-22?

Allmänt

Nu är det slut:/

Nu är det officiellt slut på sommaren för nu har vi packat ihop husvagnen. Usch.

Det är ett jäkla göra, för betänkt att det är ett helt fungerande hem som man packar ihop, det tar tid. Sex timmar närmare bestämt, och då gick det som på räls hela tiden:)

I förtältet har jag det mesta eftersom jag i vagnen inte har speciellt mycket förvaring. Min husvagn är sen 1973 och det har ju hänt så jäkla mycket på de åren, framför allt i smarta lösningar på allt. Men i vår är det under sätena som det finns plats, och de är alltid nerbäddade. Palla bädda upp och ner varje dag, det är asjobbigt.

Med andra ord – micro, spis, kyl/frys, vattenkokare, skafferi, kläder, rengöringsgrejor, diskkorgar, brödrost, kaffekokare, spel, husgeråd, badkläder, handdukar, förvaringsmöbler och så vidare.

Så här ser det ut när man kommer in i förtältet, Eller såg ut;)

IMG_3137

Köket till vänster
IMG_3135

Klädförvaring och mera kök åt höger:)husvagn

 

Fasen, varje höst så önskar jag att det här var en sommarstuga i stället, så man bara kunde låsa och åka hem. Men nä, det ska packas ihop.

Vi hade lånat släpkärra för att ta hem bland annat kylskåpet som ju blev mögligt efter att jag råkade glömma en bunke med vispad grädde där…. i två år;)

Jag ska göra en seriös ansträngning att sanera det och lufta hela vintern, och försvinner inte lukten så åker det på tippen.

Nu noterade vi att folk drog kärror med saker till det stora ”klubbhuset” som finns där, och frågade om man kanske fick ställa in saker där?

Jomenvisst självklart! Alla säsongare får bysta in sitt bråte där,

Jippie! Då slapp vi ta med massa hem, så nu har vi ställt dit grill, garderob, byrå, stolar, bord och bänkar och trådback. Så skönt! En dynlåda med leksaker får stå kvar på tomten, vi drar en press runt bara, så lär det hålla sig, och gör det inte det så är det ingen fara. Huset man förvarar saker i finns precis bakom vår plats:)

Att få ner förtältet är inte kul. Det är tungt, sitter fast i skenan och är allmänt otympligt. Vi svor satan, och fattar inte hur i hela friden den kan suga sig fast så, fast vi smort upp skenan så den dröp innan vi satte upp tältet. Men antar att sol och värme gör sitt.

IMG_3142

Dessutom är tältet inte original till vagnen, och den lilla bucklan på taket ställer till det.IMG_3141

Tältet var torrt, så skönt för då slipper jag ha det hänga på tork här hemma, det är ju som sagt otympligt och skitstort. Pinnar, grillar, bord och kylskåp i en enda röra. När man spridit ut sig som värst suckar man mest för det ser ut som tre dagars jobb. Men sen betar man av grej efter grej.IMG_3140

Det är så mycket som går i varandra. För att kunna ta ner förtältet måste man tömma det först, och så måste mattorna skakas och torka, tältpinnar ska dras upp och torkas rena från lera. Det ska tömmas latrinkärl, sopas, bäras in i bilen och så småningom ska tältet ner, torkas av där det är fuktigt  och vikas ihop. Sen var vi tvungna att klippa lite gräs och kratta ihop och så där.husvagn

Upp med kylskåpet på släpet, och slänga sopor och sen var vi klara.

Pust!

Vagnen står kvar förstås eftersom vi körde med släp, den hämtar jag senare. Men nu är det bara att koppla på den och dra hem.

Klockan hann bli sex innan vi var klara, och vi bestämde oss för att ta vägen över Avesta och stanna på kababhaket där. Vi har ätit där flera gånger och gillar det, kanske heter det Masgrillen? Ligger vid Dalahästen i  alla fall, och de är supertrevliga, och det är massor av mat.

kebabtallrikSom gick i utan problem 😉

Jag körde hemåt med, på vägen dit körde vi över Salbohed och den vägen är krokig. Syster Yster blir lite åksjuk så det var skönt med rakare väg hem.

Det tar ungefär två timmar att köra, och när vi landade hemma fick vi hjälp av Robban att bära in kyl/frys i poolrummet där den bor och sen hjälpte han även till att bära in allt från bilen. Sängkläder, matvaror, tv, böcker, kläder osv.. Massor. Han packade även in alla matvaror.

Vi hade glass i frysen som höll sig hyfsat fryst tills vi kom hem, men ungarna fick lov att äta 2 liter glass till kvällsfika;) De klagade inte..hehe.

 

Syrran och jag for vidare för att lämna tillbaka kärran, sen körde jag och bytte bil med mamma och pappa igen.

Sen äntligen hemma. Pust. Bara att hoppa i säng.

Vi hade tur med vädret, hela lördagen var katastrof med ösregn, men söndagen var fin, lite sol, lagom varmt och ingen blåst.

Nu är sommaren över.

Jag deppar ihjäl. Mina vindruvor, som är massor, kommer nog inte hinna mogna om det inte som genom ett mirakel blir 25 grader varmt och strålande sol i två veckor. Risken för det känns mindre än risken för frost…

Jaja. Finns vindruvor på Ica med… typ.

 

Nu ska jag plugga!!

Ha det gott:)

Kommentera

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting