Sådärja:)

Snart dags att sova, men innan dess så ska det svamlas lite.

😉

Jag var så trött i morse. Bah. Jobbigt att vakna och känna det som man knappt sovit. Sista nätterna, sista veckan kanske, så har jag somnat som en stock ganska direkt och sovit djupt, för att sen vakna med ett ryck och tro att det är morgon. En titt på klockan talar om att den är 02-03 och jag kan somna om. Ibland är jag kissnödig, eller tror att jag är det, och kliver upp för att slippa vakna en stund senare igen. Måste sluta dricka massa vatten och te innan jag lägger mig;)

När jag sen vaknar av klockan så är det som att jag inte sovit alls, fast jag i själv avverkat fått en sammanhängande sömn i flera timmar. Herregud, alltid är det nåt liksom.

Men, trött eller inte, morgon är det.

Jag hade skriva som skulle göras och hann väl en del. Resten måste fixas i morgon, mellan live på instagram och ett hälsobesök med Jamie och sen träning.

Men dagens viktigaste var att besikta bilen.

Brrr, jag tycker inte om det. Det är lite samma som att gå till tandläkaren, om något är fel så blir det jävligt dyrt. Nu är min bil inte jättegammal, men den är ändå fem år i år, så det kan ju absolut börja strula. Egentligen borde jag köpa ny… för att få tryggheten i att den bara funkar, men förutom att jag inte kommit dit i huvudet än, och att jag älskar min bil så tycker jag färgen är så snygg och tror inte den finns på de nyare varianterna:D För det bli mest troligt en lika fast nyare OM jag byter.

Eftersom jag tror att ett gott intryck gör skillnad, speciellt på besiktningen;) så plockade jag ur massa skräp, ruskade mattorna från ett kilo grus och torkade av interiören med såpa och trasa. Jag gillar doften av såpa medan Patricia tycker det luktar apa. Jag lämnade sen skumtvätten för sätena och en svamp plus såpaflaskan på golvet i fram så det syntes att jag skulle vårda min pärla vidare.

Haha, nä, jag tror inte det gör nån skillnad, men jag vill inte komma dit med en sunkig bil. Jag försöker hålla snyggt i den, även om det hamnar massa sopor i den hela tiden. Barnen får inte sparka på ryggstöden eller dörrarna och tja…jag är rädd om min bil helt enkelt:)

I går kväll googlade jag på om man fick en tvåa om inte backlyset funkade, men det fick man inte så då struntade jag i att byta lampan som varit trasig sen i höstas. Det är så djävulskt bökigt att komma åt. Jag ska. Men snart:)

Jamie fick följa med, en söt unge hjälper alltid upp första intrycket;)

Precis på tid fick jag rulla in.

Killen som besiktigade var trevlig, tog god tid på sig och sa inget alls. Gahhh. Jag babblade desto mer..mest med Jamie, men även med killen. När bilen hissas upp måste jag kika under, bara för att ha lite koll på hur det ser ut, det är ju inte direkt alla dagar man ser den sidan.

Han körde en sväng och sen kom han tillbaka.

495 kr check. Eller om det var 485? Skitsamma, strax under femhundra:)

Och:

Har de tagit bort att man ska besikta bilen efter reg.nr?

Jag har en tvåa som slutsiffra och ska då enligt gammalt ha december – april på mig att besikta, men nu står det ju juni? Får fråga pappa. Eller googla:)

SUperhappy åkte vi vidare till Elgiganten för att köpa skrivarfärg och hämta ett headset som Corrinda beställt.

Så härligt väder idag!

Jag orkar inte leta igenom alla tusentals färger, så jag frågar alltid. De slår ju bara upp på datorn och får fram direkt vilken färg som passar min skrivare. Mycket bättre än att det blir fel. Skrivarfärg…kan man köpa något tråkigare för den summan liksom?? Fan man får ju en ny skrivare för samma pris.

Corrindas lurar skulle hämtas i Utlämningen. Den ligger vid sidan om butiken och när de sa att jag skulle dit kom jag ihåg hur tröligt det alltid är där. Det tar alltid en evighet eftersom det samtidigt är klagomur och returställe. Pust.

När vi klev in var det fem personer där inne, och totalt knäpptyst. Sådär tung stämning, begravningsstämning. Brrr. Vi klev in, det kändes som vi kom med buller och bång fast vi var tysta och fina, och satte oss ner för att vänta.

Tog lång tid. Som vanligt.

Jamie hade en glass, som han skulle öppna.  Ni vet när man är på bio och ska öppna någon påse eller bara ta upp en godisbit ur något som prasslar…exakt så kändes det;) Som att vi störde. Helt knäppt.

En kille skulle hämta nån vara som plötsligt inte fanns, så chefen fick komma dit och snacka, och efter lång tid löste det sig på nåt vis som han verkade ok med. En annan skulle lämna tillbaka nåt, men stod samtidigt och snyltladdade sin mobil samt snackade i den så han var ju helt off och märket inte att det var hans tur… Och en tant som inte fattade inställningarna på sin mobil. Den ringde bara tre gånger och hon hörde inget. Jag fattar…. är ju ett jädra meckande att leta i inställningarna. Dessutom hade hon en icke-iphone, så det fattar ju alla att det var onödigt besvärligt;) Hehe.

Så nån som satt där när jag kom, men hade kölappsnummer efter mig? Hur nu det gick till, men eftersom jag bara skulle hämta en vara och det tog ganska exakt en minut och fyra sekunder så hade jag inte några bryderier om det. Folk kanske ska lära sig att ta kölappar, vad vet jag? 🙂

Ut därifrån och andas. Jezzzzuuuuzzz vilket ställe.

Vi åkte till Ica, blundade för fulsylten och handlade jordgubbar, och lite annat.

Sist jag köpte jordgubbar så fick jag inte med dem hem, och inte heller betalade jag för dem. Jordan lade upp dem på bandet medan jag skulle betala, och sen missade jag att jag aldrig plockade i dem. Kom på det hemma och blev skitsur. Pinsamt som sjutton att åka tillbaka, men vad gör man? Men ute i bilen låg kvittot och jag hade som sagt inte betalat för dem så då struntade jag i dem. Undras vart de tog vägen bara? Var det kunden efter mig som fick dem på sin lott? Märkte de i så fall något;)

Det var finfina bär, för jag väljer alltid noga så för den delen 😉

Ibland alltså.

Hemma sen så snackade jag med Novalie och Patricia som satt ute i solen, innan det var dags att hoppa i träningskläderna och dra iväg.Vi har ju målet att träna 100 pass innan midsommar, och idag var det pass nummer 57, så det är görbart:)

Vi kan ju lugnt räkna slalom dagarna som pass, men det är roligare att se i statistiken på Friskis, fast räknar man alla pass utöver så är det ju i alla fall tio till.

Jag hade mindre ont i lårmuskeln idag, skönt för det började kännas tröstlöst. Igår på Familjefysen gjorde det svinont och jag gjorde alternativa övningar i stället.

Corrinda var med, och hu så tungt vi körde idag:) Det är ju så att det ”dukas upp” olika vikter, så man kan ibland inte välja det man vill utan får köra lättare eller tyngre. Idag insåg jag att jag nog hade rekord på marklyftstången med 50kg plus stången som ingen vet vad den väger. Vissa säger tio kilo, andra, varav en högst pålitlig säger åtta. Så 58 kilo då, med en tio repetitioner. Sen gled den ur greppet, jag har inte så starka nypor. På gymmet lyfter jag tyngre, men i cirkelfys är man så uppe i puls och uttröttad efter många olika övningar att man inte orkar, eller JAG då;) lika mycket.

Marklyft är kul. Vore ännu roligare om man orkade hålla för det är greppet som begränsar.

Sen var det plattan i mattan hemåt, för det är ju Robinson halv åtta, vi slutade sju. Jag älskar ju som bekant det, och vill inte missa en sekund. Jag sökte ju, som ni kanske minns, men var ju helt uppenbart inte så intressant;( Nästa gång ska jag ljuga och vara spektakulär:D

Jag gillar inte paktandet, inte alls, men är fascinerad av det sociala samspelet. Högst intressant även om jag fattar att produktionen vinklar som de vill. Men i grund och botten tror jag ändå det handlar om överlevnad. Det är ju jag grym på;) Gammal scout ni vet, ingen slår en på fingrarna då, haha.

I år har jag en stor fundering och det är varför i hela friden har de inte byggt ordentliga vindskydd? Med tak och sida/or? Nä, det hängs i hängmattor lite här och var, tacka fan för att de blir blöta och inte kan sova…? Fattar verkligen inte.

Men, nu ska jag sova!

I morgon är det live som sagt, Mirka kommer och vi kör som vanligt klockan 12-13.

Kanske hörs och ses vi då? Om inte, så i morgon kväll som senast.

Natti natti 🙂

På fredag ska jag flyga till Växjö igen.

Jag känner mig fett cool kan jag meddela:)

För, låt oss säga, fem år sen, så skulle jag aldrig i helvete vågat flyga ensam. Jag hade, om jag varit tvungen till det, haft ångest och panik i flera veckor innan. Överhuvudtaget att göra saker utanför min lilla comfortzone var obehagliga och något jag undvek.

Jag har varit en fegis:D

Klart att jag gjorde saker då med, men inte gärna ensam. Hade jag sällskap var det inga problem då kan man ju luta sig på någon annan.

Idag bubblar inte den där osäkerheten och ångesten upp speciellt ofta inför sådana här saker. Jag drabbas absolut av mindervärdeskomplex och tycker att jag är sämst i hela världen på typ allt, men att ta mig från punkt A till B och träffa nya människor skrämmer mig inte speciellt längre. Jag är skitblyg i grund och botten och osäkerheten ligger ju där såklart. Och i den förbannade kräkfobin, som satt stopp för så mycket i mitt liv. Jag är ingen partyprisse som kan underhålla folk, jag tvärtom avskyr att prata inför fler än typ två personer samtidigt och jag är inte heller världens bästa på att kallprata. Jag gör det:) men vete fasen om jag anses blåst eller trevlig. Jag tror ändå på att jag uppfattas som rätt trevlig.

För jag är det:D (övar på att mota Jante)

I somras satte jag mig i bilen med Jordan och Jamie och ställde GPS på Katrineholm. Min kompis som bor i England har sommarställe där och vi hade bestämt att träffas ett specifikt datum. Att vi inte hörts av på flera veckor gjorde inget, utan jag tänkte att det löser sig, vi har ju bestämt:)

Förr hade jag inte vågat köra ensam, jag hade definitivt inte åkt utan att ha checkat med henne några dagar innan, dagen innan Och samma dag.

Nu åkte jag, och kom på halvvägs att jag faktiskt inte ens hade adressen:D och hon svarade inte på mess.  Tråkigt att behöva köra dryga två timmar dit och två timmar hem i ogjort väder liksom…speciellt som de sen inte var hemma:D men efter att ha badat lite, och ätit glass och sådär, samt varit fram och tillbaka till deras hus några gånger så träffades vi äntligen. Engelska mobiler i Sverige är inte helt pålitliga;)

En sån här sak hade jag som sagt aldrig gjort förr, men nu tänkte jag: ”Vad är det värsta som kan hända?”

Svaret på det är: ”Köra massa mil i onödan. Bada på en strand långt hemifrån och sen åka hem igen.” Det var inte så himla farligt:)

Just den frågan ställer jag mig ofta. Vad är det värsta som kan hända? Oftast så är svaret ”typ inget” och då drar jag. Eller gör. Och jag har liksom tagit tillbaka mitt kaxiga Kan-själv tänk som jag hade när jag skulle dra till USA som aupair efter gymnasiet. Men råkade träffa nån och lade det på hyllan. Eller som när syrran och jag missade flyget i London…jaja, bara boka om då:) via Köpenhamn.

I alla fall, jag ska flyga på fredag, och åka tåg hem:)

Det är föreläsningsdags!! Åh jag ser fram emot det. Det är alltid trevligt att träffa kursarna, även om vi är så många att man bara har koll på ett fåtal, men så blir det ju när det bara är över dagen. Och det är intressant med föreläsningar.

Jag ska skriva en text, för barn. Eller två, en bilderbokstext…skitsvårt, och en historia för barn. Jag lämnade datorn öppen på bordet nyss och gick på toa. När jag kom tillbaka frågade Jordan vad det var jag skulle skriva. Han såg så finurlig ut och det visade sig att han läst den.

”Var den bra då?” frågade jag och han svarade att den jättespännande. Han ville läsa vidare så jag var tvungen att skriva klart den, helst direkt. Det bör ju ändå vara ett gott betyg tänker jag:)

Återstår att se om den godkänns. Håller tummarna.

Idag skiner solen igen, igår regnade det och var grått.

Jag har suttit ute en stund, men eftersom jag har massa att skriva så kan jag inte hänga där hela tiden. Barnen tjatar om studsmattorna, men gräsmattan är så blöt att det inte är läge än, de sjunker alldeles för mycket. Men förhoppningsvis torkar marken upp så vi kan få upp dem snart. Jag ser fram emot att hoppa jag med ju:)

Men för tillfället har jag värsta träningsvärken ändå.. Min stackars lårmuskel är som en fiolsträng och jag vete fasen hur jag ska undvika att belasta den. Liniment och värme, kanske borde jag googla såndär kinesologitejp. Eller vad det nu heter.

Slalom, och sen cirkelfys med David gjorde så att jag igår på Fyrishov hade svårt att ta mig upp för trapporna utan att grimasera illa. De är höga och många, så det sög bra i benen. Och träningsvärk i magen!! Det är ju onekligen trevligt:)

Idag kör vi Familjefys, det går att göra lätt och tyngre efter önskemål, och jag kommer satsa på lätt idag…

Men innan dess ska jag skriva mer på barntexten, sen ska jag även färdigställa kommentarerna till övriga kursares texter, det är typ sju olika…kommer ta mer tid än jag tror.

Jag har fått några kommentarer på mina texter och är superhappy:) Lite självkänsla tillbaka, jag har petat så mycket i dem att jag till sist inte var säker på att jag ens gillade dem.

Nu var det något specifikt jag skulle berätta om, men det har som flugit ur huvudet alldeles…

Alltså får jag försöka få fatt i det och återkomma senare!

VI hörs ikväll:)

Sådär, våruppvisningen är avklarad:)

Jag har nog aldrig fått snurra så för att hitta en parkering på Fyrishov som idag! I tjugo minuter körde jag runt, spanade och spejade. Inte ens på gatorna runt där man kan fickparkera fanns det platser. Det är svinmycket billigare att stå där så jag försöker alltid där först:)

Jag betalar mer än gärna parkeringsavgift till Uppsala Kommun. Då går pengarna tillbaka till mig på något vis, i form av snöröjning och igenfyllda gropar i gatan, eller kanske via barn & äldreomsorg etc. Jag vet inte hur pengarna fördelas men de går i alla fall till min kommun, där jag bor.

Jag hatar att betala till privata bolag. Q-park står överst på min icke-gilla-lista, av många anledningar;) Idag fick de tillskott i sin jävla kassa. Fan åxå.

När jag till sist fick span på en man som gick med resväska till sin  bil så väntade jag helt sonika ut honom:) Jag fick ögonkontakt och en tumme upp, så jag visste att han var på väg. Jag föredrar i 98% att backa in bilen. Det sägs att det är två kategorier som backar in på parkeringar och det är polisen och buset…Jag tillhör inte någon av dem;) men jag har kört en stor rackarns buss i många år med en svängradie som en pansarvagn, då lär man sig backa.

Nackdelen med det är, som på Citygross för nån vecka sen, att man kör förbi rutan, svänger ut för att få bra vinkel och då kan fulingar sno platsen. Det är inte som att det inte syns att man är på väg dit, men vissa skiter ju i det. Det har hänt ett par gånger och jag blir ju topp tunnor rasande, men alla gånger har det varit ett klientel i bilen som jag inte velat mucka med;)

Nej, jag tänker inte vidareutveckla det, men jag kan typen;)

Idag snodde ingen min plats:D

Jag betalade in mig, och klev in i en fullsatt hall där värmen och syrefattig luft slog emot en som en smocka, Fyrishovs ventilation är under all kritik. Nu hade det varit en uppvisning innan och det var pest. Inga lediga platser heller, men längst upp på ståplatserna kan man sitta i godan ro, så dit kvistade jag:) Satte mig och halvsov igenom hälften, eller jag pluggade faktiskt, och sen kom Trixies grupp:D Fem minuter senare var de klara, och det blev trist igen.

Näää, jag är bara onödigt negativ, jag fick ont i huvudet av den kassa luften och det har inte gett sig än. Det var en trevlig uppvisning:)

När den var slut så fanns det massor av parkeringar, såklart;)

Vi kom hem till något som doftade så gott ut på gården, Patricia och Simon lagade kycklinggryta ♥

Jag älskar att slippa laga mat. Det är finfint att hon gillar det.

Hörrni, det här med Svenska Akademien. Jag fattar inte. Eller jo jag begriper ju så mycket som att det handlar om kränkningar och skit, men kan inte nån förklara. Gärna kort och koncist och utan massa värderingar, de kan jag lägga in själv sen;)

För det första så var jag i fjällen och i en  bubbla när det uppdagades men sen fattar jag verkligen inte vad Svenska Akademien har för funktion? Alltså jag trodde det var en samling halvsenila människor som satt och läste en miljard böcker och sen bestämde vem som skulle få nobelpriset. Att det var ett hedersuppdrag mer än på riktigt.

Och ja just ja, att de bestämde vilka ord som ska finnas i deras ordlista.

Men det verkar ju som de är något hyschhysch tramsfjams och gammaldags traditioner huggna i sten. Rent spontant känner jag att lösningen är att kicka alla och sen börja om. Känns som att alla hållit alla om ryggen?

Men jag vet inte, så jag hoppas ni gör:)

Men, de här nya orden som tas in i vårt språk, vissa är ju bättre än andra, som KILLGISSA:)

Helt underbart ju:) Det är ett av mina nya favoritord.

Jag jobbar hårt på att killgissa mer, för allt behöver inte vara förankrat i sten, och man behöver inte ha både hängslen och livrem för att uttala sig.

Syrran och jag killgissade lite på vägen hem från fjällen. Det innebar att hemresan tog sex timmar medan ditresan tog fyra:D Just det var väl inte så smart kanske.

Nej men nu ska jag gå och fixa lite jordgubbar, sov så gott:)

Natti natti